Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2015

En heldag om hjärnan där forskning och metodik presenteras av ledande personer inom området. Vi får ta del av allt från hur det lilla barnets hjärna fungerar, gridceller och hjärnans inbyggda gps till hur man kan styra hjärnan med elektroder. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2015 : Att styra hjärnan med elektroderDela
  1. Vi går mot de sista två
    föredragshållarna den här hjärndagen.

  2. Från att ha lyssnat på hjärnan
    och hur den sänder ut impulser-

  3. -ska vi nu går över till
    att manipulera hjärnan.

  4. Hur många av er läste "Forskning
    & Framsteg" nr 3 förra året?

  5. En rubrik löd:
    "El i hjärnan mot tvångstankar."

  6. Det handlar om Konrad
    som fick så svåra tvångstankar-

  7. -att han hamnade i sjuksäng.
    Varken piller eller terapi hjälpte.

  8. Men med el i hjärnan blev han bättre.

  9. Om den och liknande historier
    kommer vi att få höra nu-

  10. -när Patric Blomstedt kommer upp
    på scenen. En varm applåd för Patric.

  11. Han är hjärnkirurg och professor i...
    Nu ska jag läsa innantill.

  12. "Stereotaktisk
    funktionell neurokirurgi"-

  13. -"vid universitetssjukhuset i Umeå."
    Umeå var det jag klarade av.

  14. Du har lugnat mig med att du kommer
    att förklara vad stereotaktisk är.

  15. -Vi kommer dit.
    -Jättebra! Scenen är din.

  16. Jag vill tacka organisatörerna
    för att jag fick komma hit.

  17. Jag vill tacka er för att ni ger mig
    möjlighet att presentera vårt arbete-

  18. -som idag handlar om
    att styra hjärnan med elektroder-

  19. -eller stereotaktisk
    funktionell neurokirurgi.

  20. Vad är då stereotaxi?
    Det är rymdgeometri.

  21. Man sätter hjärnan
    i en geometrisk kontext-

  22. -där man kan identifiera
    och benämna varje punkt i hjärnan-

  23. -utifrån dess koordinater
    i de tre dimensionerna.

  24. Det handlar också om en teknik
    som används för att på grundval-

  25. -av dessa koordinater nå
    hjärnans centrala delar-

  26. -med millimeterprecision
    utan att skada omgivande hjärna.

  27. Det här är ingen ny idé.
    Tanken har funnits länge.

  28. Man började 1873 med en hållare
    för kaninhuvud under experiment.

  29. 1889 i Ryssland. En ram för att hitta
    ytligt belägna hjärnstrukturer-

  30. -utifrån relationen till näsrot,
    hörselgångar och sånt.

  31. Ett år efter att röntgen uppfanns
    konstruerades den här i Paris-

  32. -med två röntgenrör för
    att hitta kulor i hjärnan.

  33. 1908 kom den första riktiga
    stereotaktiska ramen för djurförsök.

  34. 1918 gjordes en för människor,
    men man hittade ingen neurokirurg-

  35. -som var så dumdristig
    att han använde den.

  36. De flesta av våra patienter
    har Parkinson.

  37. James Parkinson upptäckte
    sin sjukdom 1817.

  38. För övrigt kan jag nämna...

  39. Det här är tandläkaren
    James Parkinson, inte upptäckaren.

  40. Men alla andra visar den här bilden,
    så det gör jag också.

  41. Det skulle dröja ända till tiden för
    andra världskriget innan man kommit-

  42. -så långt inom neurokirurgi,
    neurofysiologi och neuroanatomi-

  43. -att man förstod att man borde kunna
    få bukt med vissa av symtomen-

  44. -genom att gå in i hjärnans
    centrala delar och göra små skador.

  45. Det var modiga kirurger
    och ännu modigare patienter.

  46. Man gick in i hjärnan,
    lyfte upp frontalloben-

  47. -och på fri hand gick man in
    och försökte göra de här skadorna.

  48. Utan operationsmikroskop
    som inte var uppfunnet.

  49. Enstaka patienter blev mycket bättre,
    men upp till 40 % dog.

  50. Man behövde uppenbarligen
    en annan teknik.

  51. Och den stereotaktiska funktionella
    neurokirurgin introducerades 1947.

  52. Man uppfann en ram för människor
    och man utnyttjade-

  53. -den moderna röntgenteknologin
    så man kunde avbilda hålrum.

  54. På grundval av dessa
    kunde man göra kartor av hjärnan-

  55. -och markera
    var olika funktioner satt.

  56. Sen kunde man söka upp dessa
    områden med en tunn elektrod-

  57. -koppla på ström och bränna ett litet
    området omkring, göra en lesion.

  58. Det här var den första effektiva
    behandlingen mot Parkinson.

  59. Dödligheten sjönk till under 1 %
    och behandlingen spreds över världen.

  60. 1965 hade mer
    än 25 000 patienter opererats.

  61. Men upp som en sol,
    ner som en pannkaka.

  62. Vår svenska Nobelpristagare Arvid
    Carlsson introducerade 1968 L-dopa-

  63. -som utvecklades till en mycket
    effektiv medicin mot Parkinson.

  64. Så effektiv att man inte tyckte
    man behövde kirurgin.

  65. Den föll i glömska
    på de flesta klinikerna i världen.

  66. Renässansen för den här metoden
    kom först 1992-

  67. -med en studie från Umeå
    av min föregångare Lauri Laitinen.

  68. Han visade att om man gjorde lesioner
    i ett område som heter pallidum-

  69. -med hjälp av modern teknik
    hade det inte bara god effekt-

  70. -mot vanliga symtom vid Parkinson
    som skakningar och stelhet-

  71. -utan också biverkningar orsakade av
    L-dopamin som ofrivilliga rörelser-

  72. -och svängningar
    mellan överrörlighet och stelhet.

  73. Då spred det sig åter igen
    över världen.

  74. Samtidigt i Grenoble, Frankrike
    satt Benabid och tänkte-

  75. -att bränna folk i hjärnan
    inte var optimalt. Fanns nåt bättre?

  76. Då uppfann han DBS -
    Deep Brain Stimulation.

  77. Han la in elektroder i hjärnan och
    kopplade dem till en neuropacemaker.

  78. Med hjälp av denna överstimulerade
    han området runt elektroden.

  79. Därmed efterliknades effekten
    av lesion.

  80. Men den stora fördelen med DBS
    som gör att den dominerar idag är-

  81. -att det är en reversibel metod.
    Får man oönskade biverkningar-

  82. -kan man ändra på inställningen
    eller i nödfall stänga av den-

  83. -och då blir man
    av med biverkningarna.

  84. Idag har
    över 100 000 personer opererats.

  85. Det är en etablerad behandling
    vid Parkinson med skakningar-

  86. -och andra rörelsestörningar. Den
    är under utvärdering för tillstånd-

  87. -som Hortons huvudvärk, epilepsi,
    Tourettes, tvångssyndrom-

  88. -beroendesyndrom, depression,
    ätstörningar och till och med demens.

  89. Vi tittar på hur operationen går till
    eller gick till i Umeå.

  90. Det här är en ung man
    med ärftliga skakningar.

  91. Nu talar han om gratisansiktslyftning
    och hur allt dras uppåt.

  92. Hur som helst, jag börjar med att
    montera ramen på patientens huvud.

  93. Fyra skruvar håller fast det
    med lokalbedövning.

  94. Vi gör en magnetkameraundersökning,
    sen ligger han på operationsbordet-

  95. -medan vi förbereder.

  96. Ni kan läsa vad han säger.

  97. Nej, ärftlig tremor. Skaka när han
    ska dricka kaffe och liknande.

  98. Man gör ett snitt i huden.

  99. Här är det snart dags att borra.

  100. Några politiker fick titta på filmen
    och en av dem svimmade-

  101. -och slog sönder
    vår nya fina kopiator.

  102. Lite tragiskt.

  103. Nu ska jag borra och patienten säger:
    "Det här är en ovanlig situation."

  104. Jag svarar. "Det är inte varje dag
    nån borrar en i huvudet."

  105. Sen berättar han
    att han dricker mycket mjölk.

  106. Här går vi in med elektroden. Det är
    roligare när han får berätta själv.

  107. Om ni tittar ser ni att han skakar.
    Tyvärr syns det inte så bra här.

  108. Jag går in med elektroden
    till målpunkten i hjärnan.

  109. Sen ber jag honom igen
    att peka på näsan.

  110. Och då ser man
    hur alla skakningar är borta.

  111. Det här är ofta
    ett väldigt dramatiskt ögonblick.

  112. Vad gjorde vi för nåt?

  113. Vi satte på ramen, magnetkamera,
    vi får en bild av hjärnan-

  114. -i förhållande till ramen så
    vi kan sätta in ett koordinatsystem.

  115. Vi tar in bilderna
    i ett navigationssystem i datorn-

  116. -och letar rätt på målpunkten
    som varierar med tillstånd.

  117. Sen provar vi oss fram
    till en säker bana-

  118. -som inte går
    genom känsliga strukturer.

  119. Patienten läggs på operationsbordet
    och får en båge som styr ramen.

  120. Vi borrar hål och går in i hjärnan.
    Här ser vi en genomlysning.

  121. Till vänster är en elektrod på plats,
    till höger är den på väg till målet.

  122. Om patienten är vaken kan man
    testa effekten direkt som vi såg.

  123. Här ser man bättre. Patient med
    skakningar i handled och hand.

  124. Jag kopplar på ström och ni ser
    att han slutar skaka i handleden.

  125. Jag ökar strömmen och ni ser
    hur det minskar.

  126. Jag ökar lite till och ni ser nu
    hur fingret är helt stilla.

  127. Har man skakat så i 20 år
    och isolerat sig socialt-

  128. -så är det här ögonblicket
    oerhört dramatiskt.

  129. Här är en översikt av implantaten.

  130. Det viktigaste är elektroden.
    Den är 1,2 mm i diameter.

  131. Den har fyra kontakter
    med en längd av 1,5 mm.

  132. Efter operationen
    ska vi ställa in stimuleringen.

  133. Vi testar de olika kontakterna
    med en fjärrkontroll-

  134. -för att kolla effekter
    och biverkningar.

  135. Vi försöker få så god effekt som
    möjligt i frånvaro av biverkningar.

  136. Patienten får en fjärrkontroll och
    kan slå på och stänga av strömmen-

  137. -och för att öka och minska strömmen.

  138. När det gäller komplikationer
    är ingreppet väldigt säkert.

  139. Alla patienter upplever biverkningar
    när vi ställer in strömmen.

  140. Då testar vi ända
    tills de får biverkningar.

  141. Det kan pirra i en hand
    och de kan börja sluddra.

  142. Sen byter vi
    och då kan de se dubbelt.

  143. Men när de går ut därifrån
    har de inga biverkningar.

  144. Däremot finns ovanliga biverkningar
    som vi ser exempel på här.

  145. I bilden till vänster slår vi på
    strömmen och inom några sekunder-

  146. -blir patienten allt mer deprimerad
    och börjar gråta.

  147. I sista rutan ser vi hur glad han
    blir när vi stänger av strömmen.

  148. Det har vi sett en annan gång
    när jag opererade en patient.

  149. Jag stod bakom skynket
    och plötsligt säger doktorn...

  150. Det är jag som är doktorn.
    Det är svårt det där.

  151. "Snälla doktorn, jag vill inte leva.
    Låt mig få dö!"

  152. Jag stänger av strömmen, lutar mig
    över och frågar hur det är.

  153. "Jo tack, bara bra."

  154. Jag provar igen och sätter på ström.
    "Allt är mörkt, låt mig få dö."

  155. "Hur mår du? Du grät ju nyss."

  156. "Då kände jag mig
    så fruktansvärt deprimerad."

  157. Vi flyttar elektroden en millimeter
    och det har aldrig kommit tillbaka.

  158. Motsvarande finns också.

  159. En kollega i Paris har visat
    en fantastisk video.

  160. Patienten sitter på en stol,
    min kollega står i hörnet.

  161. Sköterskan startar stimuleringen
    och ökar strömmen.

  162. Patienten ser ganska uttråkad ut.

  163. Hon drar på mer ström
    och han börjar le.

  164. Hon drar på mer
    och han börjar skratta.

  165. Hon drar på ännu mer och då kiknar
    han av skratt och slår sig på knäna.

  166. Sköterskan undrar vad det är
    som är så roligt.

  167. Han kvider, pekar
    på professorn och säger:

  168. "Men ser inte syster
    vilken jättekran han har?"

  169. När man stängde av strömmen
    var det inte alls lika roligt.

  170. Men det här är kuriosa.

  171. Det vi är rädda för
    är infektioner och blödningar.

  172. Infektioner drabbar ca 2,5 %
    av patienterna.

  173. Det kan komma på en gång
    eller efter tio år.

  174. Det brukar inte hota liv och hälsa,
    men implantaten tas bort-

  175. -och man gör om operationen
    vid ett senare tillfälle.

  176. Mest rädd är man för blödningar.

  177. Av dem vi opererat i Umeå har två
    av fyra hundra fått blödningar.

  178. Det har varit små blödningar
    med övergående, lätta symtom.

  179. Men risken finns alltid för stor
    blödning med stora konsekvenser.

  180. Det jag är mest rädd för är att inte
    få god effekt av behandlingen.

  181. Det händer ju av och till.
    Vad är då det svåra med operationen?

  182. Det svåra är
    att hitta det man siktar på-

  183. -men framför allt veta
    vad man siktar på.

  184. Hur ser mitt mål i hjärnan ut?
    Var vill jag placera elektroden?

  185. Är det en anka eller en kanin?
    Det är inte alltid lätt att veta.

  186. Det klassiska sättet att göra
    detta på är att använda kartan.

  187. Det gör många än idag.

  188. Man tittar var målet i hjärnan borde
    ligga och stoppar elektroden där.

  189. Tyvärr stämmer inte alltid kartan
    med verkligheten.

  190. Det är stor variation
    mellan personer.

  191. Den vanligaste metoden är
    "micro electrode recording".

  192. Man går in med fem parallella
    elektroder i målområdet-

  193. -sen lyssnar man
    på den elektriska aktiviteten-

  194. -för att se vilken som verkar närmast
    och ersätter den med en permanent.

  195. Men den som är närmast
    är inte alltid i själva målet.

  196. Men vad vi har utvecklat med andra
    är visuell målidentifiering.

  197. Vi har lärt oss
    hur man känner igen målet-

  198. -i hjärnan
    på en magnetkameraundersökning.

  199. Det handlar dels
    om hantverksskicklighet-

  200. -men det finns en vetenskaplig grund.

  201. Vi har noterat läget på elektroderna
    och vi testar på ett...

  202. Vi testar alla kontakter och ser
    på effekterna och biverkningarna.

  203. Informationen läggs in
    på tvådimensionella kartor.

  204. Sen gör vi om det till
    tredimensionella modeller på hjärnan.

  205. Då kan vi avgränsa var vi har en bra
    effekt och var vi inte vill vara-

  206. -och identifiera själva målet.

  207. Det ger bättre resultat och vi kan
    låta patienter sova under operation.

  208. Det är uppskattat. Inte lika
    spännande, men mycket behagligare.

  209. När det gäller indikationer
    och resultat är det bäst att se film.

  210. Vi klarar oss ganska bra utan ljud.

  211. Här är en patient med typisk
    Parkinson: ingen ansiktsmimik-

  212. -ingen medrörelser
    i armarna vid gång, skakningar-

  213. -går med små steg och
    vänder långsamt med många steg.

  214. Alla dessa patienter har gett
    sin tillåtelse till detta.

  215. Här har vi samma patient
    några veckor senare.

  216. Påtagligt förbättrad gällande gång.

  217. Så pass förbättrad att han skickade
    vykort från vandringssemester.

  218. De symtom som oftast förknippas
    med Parkinson är skakningar.

  219. Med ljud på hör man hur fötterna
    hela tiden slår i golvet.

  220. Men ni ser åtminstone hur det
    hela tiden skakar i händerna.

  221. Inte en lugn stund.

  222. Ett år efter operationen.

  223. Inte en tillstymmelse
    till skakningar kvar.

  224. När det gäller tremor
    har vi hemskt goda resultat.

  225. För det mesta kan vi ta bort
    nästan allt eller allt.

  226. Så goda resultat har vi inte med alla
    symtom. Många kommer vi inte åt.

  227. Men det är roligare att visa sånt
    som man kan påverka.

  228. Vi har en annan form av skakningar -
    ärftlig tremor.

  229. Det är egentligen en folksjukdom
    och drabbar en halv procent-

  230. -och fem procent av alla över 65.

  231. Ni har alla anhöriga som skakar så
    mycket att de inte kan dricka kaffe.

  232. Det kan vara väldigt handikappande
    i dess svårare former.

  233. Det kan bli omöjligt
    att äta och dricka.

  234. Man går inte till posten eftersom man
    inte kan skriva sin namnteckning.

  235. Det är många av dessa patienter
    som inte kan hjälpas med medicin.

  236. Han försöker ta muggen för att dricka
    men det är i princip omöjligt.

  237. Det här är väldigt handikappande
    både praktiskt och socialt.

  238. Man går inte till grannen på en kopp
    kaffe, man går inte ut och äter-

  239. -man tackar nej
    till bröllopsinbjudan och så vidare.

  240. Här har vi honom efter operationen.

  241. Tittar vi noga ser vi att han har
    lite skakningar kvar.

  242. Men det är ganska marginellt.

  243. Ni ser hur försiktig han är.
    Egentligen behöver han inte vara det.

  244. Men många patienter säger att har
    man skakat ett liv tar det tid-

  245. -att lära sig att inte skaka.

  246. Man måste lära sig att lita på handen
    att den fungerar.

  247. Ofta tar det ett tag att vänja sig
    vid att handen inte skakar.

  248. Sen har vi nåt
    som vi opererar mer och mer för.

  249. Det är dystonier,
    helt enkelt en form av...

  250. ...ofrivillig ökad muskelaktivitet
    som kan te sig på många sätt.

  251. Det finns en tragisk sak här. Vi har
    väldigt goda resultat överlag här.

  252. Inte hos alla, men de allra flesta.

  253. Men det är väldigt många patienter
    i västvärlden-

  254. -som aldrig får tillgång
    till den här behandlingen.

  255. Som ni ser finns
    en någorlunda fungerande motorik-

  256. -men den är allt annat än god.

  257. Det är inte lätt att kontrollera
    kroppsdelarna som rör sig jämt.

  258. Tänk vad mycket energi man förbrukar
    varje dag när man rör sig så här.

  259. Det går att gå, men inte bra.
    Balansen är allt annat än god.

  260. Finmotoriken är
    i princip icke-existerande.

  261. Efter operationen...

  262. Han berättar lite om
    hur det har gått-

  263. -men det går inte att höra
    så vi tittar här istället.

  264. Som ni ser är alla ofrivilliga
    rörelser helt borta.

  265. Han har återfått det mesta
    av koordinationen i kroppen.

  266. Han går mycket bättre,
    kanske inte lika bra som vi gör-

  267. -men mycket bättre än
    före operationen.

  268. Tittar man på finmotoriken är den
    i princip perfekt.

  269. De flesta hjälper vi mycket,
    men än en gång, inte alla.

  270. Vi har fall med dåliga resultat.

  271. Här är ett annat exempel på dystoni.

  272. Med besvärliga muskelsamman-
    dragningar i överkroppen hela tiden.

  273. Ni ser att alla muskler
    är engagerade:

  274. Buk- och axelmuskler, bröstmuskler.

  275. Allting rör sig hela tiden
    och krampar.

  276. Här har vi efter operationen.

  277. Det finns vissa spår kvar här och var
    av ofrivillig aktivitet-

  278. -men inte mycket som påverkar.

  279. Det och dystonier.

  280. Sen prövar vi nya indikationer
    för framtiden.

  281. Här har vi epilepsi.
    Ett epileptiskt anfall uppstår ofta-

  282. -i en viss del av hjärnan och sen
    sprider sig via bestämda banor-

  283. -och ger upphov till stort anfall.

  284. Om man då kan gå in i den här banan-

  285. -och sända en blockerande impuls-

  286. -så kan man stoppa spridningen
    och förhindra ett stort anfall.

  287. Det här har visat sig vara effektivt
    i en studie-

  288. -och vi ska också prova det i Umeå
    nästa år för att se om det går bra.

  289. Man har också provat detta
    vid psykiatriska sjukdomar.

  290. När det gäller depression finns det
    ca 100 patienter som har opererats.

  291. I största studien valde man området
    subcingulate gyrus area 25.

  292. Långt och krångligt namn.

  293. Man såg på aktivitetsbilder
    av hjärnan-

  294. -att vid depression hade
    detta område ökad aktivitet.

  295. Behandlade man framgångsrikt med
    medicin normaliserades aktiviteten-

  296. -samtidigt som depressionen försvann.
    Och om man la in en elektrod här-

  297. -och sände in hämmande stimulering
    så normaliserades aktiviteten.

  298. Den här studien
    omfattade 20 patienter-

  299. -med mycket svår depression
    som de haft i 20 år.

  300. Den fick ingen effekt av mediciner,
    psykoterapi eller elchocker.

  301. Långtidsresultatet blev att 64 % mer
    än halverade sina symtom.

  302. Och många var faktiskt botade.

  303. Det ser tämligen lovande ut.

  304. Den här patientgruppen svarar väldigt
    dåligt på exempelvis ny medicin.

  305. Så det är lovande resultat,
    men mycket återstår att göra.

  306. Vi har provat det här
    på några patienter.

  307. Vi har ännu inga data, men det har
    uppenbarligen en påtaglig effekt.

  308. När det gäller tvångssyndrom
    finns ca 100 patienter i 25 studier.

  309. I genomsnitt halverades symtomen.

  310. Ofta går man från
    mycket svårt tvångssyndrom-

  311. -och en tredjedel hamnar i milt
    eller inget tvångssyndrom.

  312. 1/3 har måttlig effekt och 1/3 får
    ingen effekt av behandlingen.

  313. Jag har opererat sju patienter,
    och vi har data för de fyra första.

  314. Tittar vi på tvånget så ser vi
    att effekten är tämligen dramatisk.

  315. Vi har också en hygglig effekt
    på depression och ångest-

  316. -som minskar
    med knappt 40 % i genomsnitt.

  317. Två patienter hade mycket bra effekt,
    två hade ingen större effekt.

  318. Det finns också ett antal
    mindre studier på olika saker.

  319. Tourettes syndrom har man gjort
    ganska många studier på.

  320. Men det finns många
    föreslagna områden in hjärnan.

  321. Jag har ingen bild på mina patienter,
    men vi kan titta...

  322. ...hur det såg ut
    före operation hos en kollega.

  323. Patienten har ofrivilliga,
    tvångsmässiga rörelser.

  324. Han har också vokala ticks
    där han måste säga vissa ord.

  325. Vi kan inte höra det nu,
    men vi ser det.

  326. Efter operationen ser vi
    att det har lugnat ner sig påtagligt.

  327. Hur effektiv behandlingen är
    finner jag svårt att utvärdera själv.

  328. Det är väldigt stor variation
    i de siffror som har rapporterats.

  329. Men säger man att det sannolikt
    ger minst 50 % förbättring-

  330. -så är man nog inte långt
    från sanningen.

  331. Det har också provats
    mot heroin- och alkoholberoende.

  332. Studierna är för små för att säga nåt
    säkert, men det är lovande resultat.

  333. Häromdagen kom första resultatet
    med posttraumatiskt stressyndrom.

  334. Det var en enda patient.

  335. Det verkar fungera rätt bra
    hos den här patienten.

  336. Det intressanta
    var biverkan han fick.

  337. När man drog upp strömmen
    lite mer än han behövde-

  338. -kände han ett stort behov av
    att genomföra meningsfulla uppgifter-

  339. -på ett så effektivt sätt
    som möjligt.

  340. Det här interfererade med hans arbete
    så man fick sänka strömmen.

  341. Man har också provat det på autism
    med tveksam framgång.

  342. Vid komatösa tillstånd
    är det också lite oklart.

  343. Hyperaggressiva tillstånd
    och anorexi.

  344. Möjligen kan det fungera på anorexi,
    men det får framtiden utvisa.

  345. Har nån provat det på anorexi
    så har nån annan provat övervikt.

  346. Det gjorde min kollega Lozano
    i Toronto.

  347. Han opererade en patient
    med ätstörning och kraftig övervikt.

  348. Patienten var vaken vid operation
    och man drog upp strömmen.

  349. Då fick patienten minnes-flashbacks.

  350. Plötsligt kom han ihåg exakt
    på dagen för 20 år sen.

  351. Vilken klänning
    hans flickvän hade och så vidare.

  352. Man drog ner strömmen, skickade hem
    honom och bad honom gå ner i vikt.

  353. Han kom tillbaka senare
    och hade tappat två kilo.

  354. Det var ju tyvärr ingen framgång.

  355. Vi testar alltid patientens
    intelligens, minne och så vidare-

  356. -för att se
    så vi inte ställer till med nåt.

  357. Den här gången ställde man till
    med nåt, men inte det förväntade.

  358. Man hade dramatiskt ökat minnes-
    kapaciteten och inlärningsförmågan.

  359. Då gick man raskt vidare med
    en studie om Alzheimers sjukdom.

  360. Sex patienter, de fyra som var
    svårt sjuka hade ingen effekt av det.

  361. Men de två som var i början av
    sjukdomen uppvisade viss förbättring.

  362. Minnesområden som hade varit
    nedstängda före operationen-

  363. -vaknade till liv
    med hjälp av stimuleringen.

  364. Det kanske mest intressanta
    var att hippocampus-

  365. -som ska minska med 5 %
    för varje år vid Alzheimer-

  366. -började istället växa
    med 5 % per år.

  367. Då gick man till råttlabbet för att
    försöka förstå vad man hade gjort.

  368. Det visade sig
    att om man stimulerar detta område-

  369. -så föds nya nervceller
    som mognar och börjar interagera-

  370. -med de andra nervcellerna.
    Även råttorna fick bättre minne.

  371. Men om detta kommer att leda till nån
    effektiv behandling av Alzheimer-

  372. -är alldeles för tidigt att säga.

  373. Med det avslutar jag presentationen
    och tackar mina medarbetare-

  374. -som har bidragit med detta material.

  375. Tack för er uppmärksamhet.

  376. Tack, Patric Blomstedt.

  377. Det ser ju mirakulöst ut!

  378. De här filmerna är ju...

  379. Du nämnde ju L-dopabehandlingar.

  380. Där har man också sett
    liknande filmer.

  381. Där visade det sig
    att dessa effekter gick över.

  382. Kan man se liknande här
    eller är effekterna kvardröjande?

  383. Effekten är vanligtvis kvarstående.

  384. Men det beror på tillståndet.

  385. Har vi till exempel dystoni
    så verkar den vara kvarstående.

  386. Sjukdomen brukar inte
    utvecklas så mycket.

  387. Men om man har mest bekymmer
    med skakningar vid Parkinson-

  388. -får man nog behålla
    den goda effekten över tid.

  389. Men efter tio år kanske du får
    problem med balansen-

  390. -och gången och annat som vår
    behandling inte har nån effekt på.

  391. Det har effekt på existerande symtom,
    men sjukdomen kan utvecklas.

  392. Vi släpper in frågor från publiken.
    Nån som vinkar? Det är flera stycken.

  393. Medan Sara, som är vår ekonomi-
    ansvariga går runt med mikrofonen...

  394. Jag var nyfiken på en sak till.

  395. Vad är det för ström?
    Är det likström, växelström?

  396. Kan man göra det hemma?

  397. Med en borrmaskin
    och elektroder är det inga bekymmer.

  398. Det finns en grupp i USA som hävdar-

  399. -att man blir intelligentare
    med ett hål i skallbenet.

  400. Då kommer syre in genom huden.
    De har lagt ut en instruktionsvideo-

  401. -hur man kan göra det här själv.

  402. "Don't try this at home!"

  403. Vi ser fram emot det, Patric.

  404. En fantastisk föreläsning
    och kul illustrationer.

  405. De här patienterna
    med olika slags tremor...

  406. -Darrar de även när de sover?
    -Nej.

  407. Jag tänkte fråga hur ni gör för att
    hålla kvar dem på operationsbordet.

  408. Frågan är inte dum.

  409. Tack så mycket.

  410. Vi hade stora problem med vissa.
    Inte på grund av skakningen-

  411. -men på grund
    av de här stora rörelserna.

  412. Det var därför vi började med
    att söva vissa patienter.

  413. Vi insåg att det inte skulle gå att
    hålla dem kvar på operationsbordet.

  414. -Här har vi en fråga.
    -Jag undrar om svår stamning.

  415. Har man försökt med det?

  416. Jag har opererat en man...

  417. ...som fick oral dystoni.
    Han hade stammat innan han fick det.

  418. Han kunde inte tala under operation
    och hade varit tyst en längre tid.

  419. Efter operationen
    hade han inte sin stamning kvar.

  420. Jag är inte säker på
    att jag kan ta åt mig äran.

  421. Det kan vara så
    att inaktiviteten har gjort detta.

  422. Det finns ingen som har opererats
    för stamning idag.

  423. Men vad vi vet från litteraturen...

  424. Det finns några få fall där man
    har kunnat skapa stamning-

  425. -som biverkan till behandlingen.

  426. Det verkar finnas en möjlighet,
    men ingen har provat.

  427. En fråga längst bak.

  428. Jag vill helst diskutera dystoni
    som intresserar mig personligen.

  429. Du nämnde att behandlingen inte
    har bestående effekt-

  430. -vid dystonisjukdomen.
    Har jag förstått dig rätt?

  431. Du missförstod mig.
    Jag ser dig tyvärr inte...

  432. -Där nånstans.
    -Här uppe.

  433. Vid dystoni har den ofta
    en väldigt god bestående effekt.

  434. Ni såg att tremor slutade på en gång.

  435. Vid dystoni är det oftast inte så
    utan det behövs veckor, månader-

  436. -för att få den goda effekten.

  437. Det verkar bli lite bättre
    det andra året än det första året.

  438. Stängs strömmen av tvärt blir de inte
    lika dåliga som de var innan.

  439. Vi undrar om det händer nåt i hjärnan
    också när man behandlar dystoni.

  440. Här verkar vi ha
    en god bestående effekt.

  441. Jag hade en till generell fråga.

  442. Du sa att ni inte kan hjälpa alla.
    Vet ni det i förväg?

  443. Om ni inte vet det, har ni då
    statistik på varför det inte gick?

  444. När det kommer en person
    med dystoni-

  445. -som ser ut på ett visst sätt
    kan jag säga att vi kan hjälpa.

  446. Men jag kan nog inte säga-

  447. -om det blir fantastiskt lyckat
    eller en hygglig effekt.

  448. Däremot finns det vissa fall
    som jag inte vet nåt om.

  449. Jag har ingen aning
    om det kommer att fungera.

  450. Tror vi att det är 50 % chans
    diskuterar vi med patienten.

  451. Vissa gånger fungerar det fantastiskt
    bra, andra gånger inte alls.

  452. -Tack ska du ha.
    -Då har vi en sista fråga här.

  453. Hej. Jag är sjukgymnast
    och har jobbat i över 45 år.

  454. Du säger att tremor är en folksjukdom
    om jag har förstått dig rätt.

  455. -Vad är orsaken?
    -Oj! Ingen aning.

  456. Vi vet vilka delar som är inblandade.

  457. Vi vet att lillhjärnan är viktig
    och vilka banor den finns i.

  458. Jag vet nästan exakt
    hur de här felaktiga signalerna går.

  459. Upp från lillhjärnan
    via center av hjärnan.

  460. Där kan jag hitta de här signalerna.

  461. Ett område som är ungefär
    tre gånger fyra millimeter stort.

  462. Det försöker jag komma åt
    med elektroden.

  463. Men vad det beror på vet inte jag
    och nog ingen annan heller.

  464. Jag har jobbat så länge och jag har
    bara haft ett par stycken patienter.

  465. Det är ganska konstigt
    om det är en folksjukdom.

  466. Då har du nog haft otur
    med det statistiska urvalet.

  467. De kommer ju inte till sjukgymnast.

  468. Många av dem är duktiga på
    att dölja sina besvär.

  469. Kommer de till dig vill de ha
    behandling för sina bekymmer-

  470. -men inte för skakningarna.
    De skriver helst inget.

  471. Ska de skriva nåt låser de armen
    så här mot kroppen.

  472. Sen trycker de ner pennan hårt.

  473. De har sina knep
    och man ser det inte alltid.

  474. Du pratar om skrivkramp. Ingår det
    i samma grupp som tremor?

  475. Skrivkramp är mycket speciellt.
    Det finns två undergrupper.

  476. Den ena räknas till tremor,
    den andra är mer dyston.

  477. Jag tror att vi ska gå vidare
    i programmet.

  478. En varm applåd för Patric.
    Här har du en flaska.

  479. Tack så mycket.

  480. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att styra hjärnan med elektroder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens. Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Elektroder, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Parkinsons sjukdom
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Det lilla barnets hjärna

Vid födseln innehåller barnhjärnan redan de 100 miljarder nervceller som sedan finns med hela livet. Ulrika Ådén, docent vid Karolinska institutet och läkare för nyfödda, berättar om forskningen. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Hur serotonin styr beslut

Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Med nya metoder inom modern hjärnforskning kan vi göra en atlas över hjärnans nätverk som kartlägger olika typer av nervcellers funktion. Därmed kan vi även förstå hur psykisk sjukdom uppkommer. Om detta berättar Konstantinos Meletis, docent vid Karolinska institutet, i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Kärlek till droger, eller begär efter kärlek

Aktivering av hjärnans belöningssystem är betydelsefullt i tidiga stadier av beroendesjukdomar. Forskning har dock visat aktiviteten hos stress- och obehagssystem med tiden blir den viktigaste faktorn bakom återfall, och social marginalisering och utanförskap är viktigast bland de återfallsutlösande stressfaktorerna. Om detta berättar psykiatriprofessor Markus Heilig i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Konsten att fokusera

Christina Bengtsson är före detta skytt på elitnivå. Här berättar hon om målbilder, koncentration och om konsten att gå från ofokuserad till fokuserad. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Självmedkänsla

Med självmedkänsla, compassion, kan vi ta hand om oss själva. Genom att aktivera kroppens egna trygghetssystem skapas en buffert mot stress. Kunskapen bygger på hjärnforskning, kbt, affektteori, anknytningsteori och buddhism och har inslag av mindfulness. Om detta berättar Christina Andersson som är leg psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Att styra hjärnan med elektroder

Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens. Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Överväldigad av känslor

Vi har olika förmåga att påverka vad vi känner och hur starkt. Vissa upplever att känslorna inte alls låter sig styras. Tillståndet kallas för emotionell instabilitet, ibland borderline personlighetsstörning. Vad beror det på, och varför behöver känslor regleras? Om detta berättar Predrag Petrovic, hjärnforskare på Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Den svåra konsten att leva och överleva

Panelsamtal om att människor lever längre för varje generation. Hur mycket längre kommer vi att kunna leva? Och vad krävs för att vi ska känna oss friska och tillfreds med tillvaron? Medverkande: Lisbeth Sachs, forskare i socialantropolgi med medicinsk inriktning; Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Cykelmannen och langningen

Polisen i Stockholm utreder 2013 en langare som säljer sprit och cigaretter till tonåringar och elever på mellanstadiet. Han kallas för cykelmannen eftersom han cyklar när han levererar sina varor. Ryktet säger att han säljer alkohol för att kunna komma i kontakt med barn. En flicka hamnar på akuten alkoholförgiftad. Vilka är de bakomliggande motiven för att sälja alkohol till barn och vad får det för konsekvenser?