Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2015

En heldag om hjärnan där forskning och metodik presenteras av ledande personer inom området. Vi får ta del av allt från hur det lilla barnets hjärna fungerar, gridceller och hjärnans inbyggda gps till hur man kan styra hjärnan med elektroder. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2015 : Överväldigad av känslorDela
  1. Som läkarstudent träffade jag på
    en grupp patienter-

  2. -och hörde talas om de här från
    kollegor. Som var väldigt speciella.

  3. De kom till kirurgakuten,
    de kom till medicinakuten.

  4. De hade ofta begått självmordsförsök
    eller försökt skada sig.

  5. Kommentarerna man ofta fick höra var-

  6. -att de var på akuten...
    De bara tog nåns plats.

  7. De skulle inte vara där egentligen.

  8. De trängdes med folk
    som hade varit med om trafikolyckor-

  9. -eller andra medicinska åkommor
    och som var sjuka på riktigt.

  10. För det var inte de.
    De var unga, friska-

  11. -och hade livet framför sig.
    Ändå var de där.

  12. Det jag talar om har ofta kallats för
    borderline-personlighetsstörning.

  13. Det kallas även för emotionellt
    instabil personlighetsstörning.

  14. Man kan diskutera mycket
    kring namnet.

  15. Jag kommer bara att tala om
    emotionell instabilitet.

  16. Det intressanta är att
    när jag gick vidare i min utveckling-

  17. -blev ST-läkare och började
    specialisera mig till psykiatriker-

  18. -fick jag träffa de här individerna
    under längre tid.

  19. Det som slog mig var
    att de här personerna-

  20. -har en väldigt konsekvent historia
    som de berättar.

  21. Hela tiden samma sak.
    De säger saker som:

  22. "Jag började dagen med
    att känna mig som en drottning."

  23. "Allting var helt fantastiskt."

  24. "Nästa timme ville jag inte
    leva längre."

  25. "Sen gick det upp och ner precis så
    fem gånger till samma dag."

  26. Det här var intressant.

  27. Hur kunde de bara hitta på,
    eller manipulera?

  28. Exakt samma historia.
    Hade de läst samma bok?

  29. Nej, så är det naturligtvis inte.
    Det finns en biologi bakom det här.

  30. Vi måste förstå vad det är för meka-
    nismer som driver ett sånt beteende-

  31. -som är så otroligt jobbigt.

  32. Vi pratade tidigare om folksjukdomar.
    Det här är en folksjukdom.

  33. 2 procent av populationen
    har den här diagnosen.

  34. Av dem har 80 procent
    försökt ta livet av sig.

  35. 10 procent har lyckats, tyvärr.

  36. Dessutom har de extremt låg
    livskvalitet. De är oftast unga-

  37. -och kostar samhället hundratusentals
    kronor per år endast i vård.

  38. Och vi har nästan ingen biologisk
    forskning på tillståndet.

  39. Skulle man prata om en cancer-

  40. -som drabbade unga
    där 10 procent dog-

  41. -skulle man ha satsat miljarder
    på det här för att förstå det.

  42. Men det har man inte gjort.
    Jag gick vidare i min karriär.

  43. Jag blev hjärnforskare
    och började sätta ihop pusselbitar.

  44. Titta, vi börjar förstå
    hur hjärnan reglerar känslor.

  45. Vi börjar förstå kontrollmekanis-
    merna. Kanske det är här felet är.

  46. Det är utgångspunkten till
    att jag blev intresserad av-

  47. -vad det är för biologiska mekanismer
    som driver det här tillståndet.

  48. I den här föreläsningen har jag
    ett par teser som jag vill prata om.

  49. Och diskutera.

  50. Det finns en biologi
    bakom emotionell instabilitet.

  51. Det kan man påvisa
    med modern hjärnforskning.

  52. Emotionell instabilitet
    är biologiskt relaterat till adhd.

  53. Och bör därför klassas som
    ett neuropsykiatriskt tillstånd.

  54. Kanske ett emotionellt
    neuropsykiatriskt tillstånd.

  55. Emotionell instabilitet är
    en ytterlighet i den normalt-

  56. -förekommande variationen
    i förmågan att reglera känslor.

  57. Vad är det vi talar om? Känslor.
    Det finns ett antal olika känslor.

  58. Vi har t.ex. grundkänslor som glädje,
    ilska, rädsla, sorg, avsky och äckel.

  59. Sen har vi komplexa känslor där vi
    lägger ihop olika grundkänslor.

  60. Bitterljuv är en känsla som är
    både positiv och negativ.

  61. Känslorna kan variera.

  62. De kan vara positiva eller negativa
    i hur vi upplever dem.

  63. Men de kan ha en kraftig intensitet
    eller en liten intensitet.

  64. Det finns en tidsskala också.

  65. Vi förflyttar oss hela tiden
    i den här tidsskalan.

  66. Problemet våra patienter har
    är det här. Eller hur?

  67. Jag försöker förstå de här
    patienterna och deras problematik-

  68. -utifrån det vi kallar för
    kognitiv neurovetenskap.

  69. Det här är en modern neurovetenskap
    som drivs väldigt mycket-

  70. -av teoretisk kognitiv psykologi.
    Man har modeller för olika beteenden-

  71. -och också grundläggande neuro-
    vetenskap. T.ex. hjärnavbildning-

  72. -men även andra tekniker
    som vi använder oss av.

  73. Men i det här fallet har vi gått ett
    steg till. Vi lägger till psykiatri.

  74. Vi försöker förstå psykiatriska till-
    stånd utifrån grundkomponenterna.

  75. De metoder vi använder - ibland funk-
    tionell MR - kan vi med hjälp utav-

  76. -att magnetismen ändras beroende på
    om ett område är aktivt eller inte...

  77. Det beror i sin tur på att det
    forslas mer blod till aktiva områden.

  78. Vi kan mäta vilka områden som är
    mer aktiva vid vissa tillstånd.

  79. En annan metod är strukturell MR.
    Vi tittar på hjärnans struktur.

  80. Då kan vi titta på
    skillnader mellan patientgrupper-

  81. -och se att vissa strukturer är
    större eller mindre i olika grupper.

  82. Sen håller vi på med kognition.
    Vad är det?

  83. Teoretiskt sett är det enkelt. Vi har
    inkommande signaler till hjärnan-

  84. -och ett utgående svar i form av
    ett beteende, en tanke eller känsla.

  85. Det här är kognition. Enkelt, va?
    Vi kan göra det mer komplext.

  86. Vi har en hierarki där kognitiva
    processer sker i olika hierarkier.

  87. Högst upp har vi
    de funktioner som reglerar-

  88. -hur vi bearbetar information
    i hjärnan.

  89. Det är just regleringen
    som är intressant.

  90. Regleringen av hjärnans informations-
    processer är intressant vid adhd-

  91. -och vid emotionell instabilitet.

  92. För att det handlar om att man inte
    kan reglera det på ett bra sätt.

  93. Vi måste försöka förstå
    hur den här regleringen går till.

  94. Hjärnan har ett antal olika områden
    där det sker olika processer.

  95. Sen har vi andra områden i hjärnan
    som talar till de lokala områdena:

  96. "Det här är oviktigt"-

  97. -"men det här måste vi göra
    för att kunna lösa uppgiften."

  98. Jag ska ge ett par exempel på det.
    I det här fallet-

  99. -får försökspersoner titta på
    en dataskärm med massvis med olika...

  100. ...cirklar eller kvadrater,
    röda eller gröna. Vissa rör sig.

  101. Ber man dem titta om hastigheten
    ändrar sig, aktiveras ett område.

  102. Ber man dem titta
    om det är nån skillnad i formen-

  103. -aktiveras ett annat område.
    Ber man dem titta på-

  104. -vilken färg som det finns mest av,
    aktiveras ett tredje område.

  105. Exempel på hur vi kan reglera
    vad hjärnan processar.

  106. Det här gäller även
    mer komplexa stimuli.

  107. Den här bilden kallas "morfad".
    Vi ser ett hus och ett ansikte.

  108. Ber man försökspersoner identifiera
    ansiktet, aktiveras ett område-

  109. -som har specialiserat sig på
    att bearbeta ansikten.

  110. Ber man dem titta på huset, kommer
    ett närliggande område att aktiveras-

  111. -som man vet bearbetar komplexa,
    visuella intryck.

  112. Vad är det för områden som verkar
    vara involverade i regleringen?

  113. Dels har vi områden i pannloben,
    dels områden i främre cingulum.

  114. Om vi tar pannloben, har vi området
    dorsolaterala pannloben.

  115. Det här är nedre delen av hjärnan
    underifrån. Det här är pannloben.

  116. Det här ligger ovanför våra ögon.
    Det kallas för orbitofrontala cortex.

  117. Här har vi främre cingulum,
    ett område som ligger mitt i hjärnan.

  118. Nedre delen kallas ibland för
    rostrala främre cingulum-

  119. -och övre delen
    kaudala främre cingulum.

  120. De här två områdena verkar
    vara med i uppmärksamhetsreglering.

  121. De här två områdena verkar vara med i
    själva känsloregleringen.

  122. Det är faktiskt så att hjärnan
    förhåller sig till olika världar.

  123. Jag ska börja med att prata om
    den yttre världen.

  124. Den yttre världen är alla signaler
    som når oss som kommer utifrån.

  125. Vad vi ser, vad vi hör,
    ofta vad vi känner.

  126. I varje fall när det gäller form.

  127. De här signalerna går in på rätt
    låga nivåer i den här hierarkin.

  128. De representerar den yttre världen
    där.

  129. Vi har t.ex. representation
    av omgivande känsel i känselbarken.

  130. Här har vi motorbarken på andra sidan
    som aktiverar de här kroppsdelarna.

  131. Här ser ni kroppsdelar. Lägger vi
    ihop de här, får vi den här gubben.

  132. Det här är hur olika hjärnan är
    intresserad av olika delar i kroppen.

  133. På samma sätt representeras
    visuella intryck här bak i synbarken.

  134. Där finns
    en retinotop representation.

  135. Om man tittar på det här, ser ni hur
    de visuella intrycken fördelar sig.

  136. Hörseln representeras på samma sätt
    i hörselkortex.

  137. Där har man
    en audiotop representation.

  138. Allt har jättefina representationer
    i början. Sen krånglas allt till-

  139. -för signalerna går vidare
    i komplexa nätverk-

  140. -men vi har en representation
    av den yttre världen.

  141. Det är de här processerna,
    framför allt när de går in i-

  142. -de mer komplexa bearbetningarna,
    som måste regleras.

  143. Det gör vi med hjälp utav
    uppmärksamhetsreglering.

  144. Ibland brukar man tala om
    kalla exekutiva funktioner.

  145. De här två områdena
    verkar vara viktiga-

  146. -i den högsta formen av reglering.
    Här har vi dem igen.

  147. Vad gör de här områdena?

  148. Enkelt experiment.
    Alla psykologer har sett det här.

  149. Jag vill att ni säger
    vad det är för färg.

  150. -Vad är det för färg?
    -Blå, röd, blå...

  151. Förlåt? Och där? Nämen...

  152. Det var lite problematiskt.
    Tack alla psykologer som höll tyst.

  153. Det här kallar man för ett kongruent
    stimuli. Det här för inkongruent.

  154. Grejen är att vi processar
    två linjer av information.

  155. Dels den semantiska informationen
    som säger "grön".

  156. Och informationen som färgen har,
    som säger att rätt svar är blått.

  157. Det här är en konflikt i hjärnan.
    Den måste regleras.

  158. Såna här konflikter händer
    hela tiden.

  159. Vi reglerar konflikter
    för att förstå världen bättre.

  160. Man vet att när man gör det här-

  161. -aktiveras de här områdena för att
    man ska kunna lösa konflikterna.

  162. Man kan se att det är en konflikt
    för att det tar längre tid att svara-

  163. -på ett sånt här test när det är
    ett inkongruent stimulus. Återigen:

  164. De här områdena verkar vara viktiga
    i uppmärksamhetsregleringen.

  165. Vi intresserar oss för flera världar.
    Den andra är den inre världen.

  166. Det låter väl spännande?
    Vad är den inre världen?

  167. Den inre världen är all information
    som kommer från kroppen.

  168. Information om temperatur,
    tillståndet i muskler-

  169. -hunger, smärta-

  170. -även faktiskt sensorik, men i
    annan form. Det är ett annat system.

  171. Lätt beröring, social beröring
    är del av den inre världen.

  172. Det har att göra med vår överlevnad.
    Att vi som individer ska överleva.

  173. Det intressanta är att den har
    en egen representation i hjärnan.

  174. Vi har redan nämnt insula, då behöver
    inte jag berätta vad det är för nåt.

  175. Det är en struktur djupt i hjärnan.
    Det är veckat-

  176. -och där inne ligger en vägg
    som kallas för insula.

  177. Det representeras... Man kallar det
    ibland för introceptiv information.

  178. Framför allt i bakre delen av insula.
    Det här är ett slags-

  179. -primärsensoriskt område,
    fast inte för hörsel, inte för syn-

  180. -utan för kroppsliga signaler.

  181. Det här området är
    otroligt intressant.

  182. För signalen vandrar vidare
    och blir mer och mer komplex-

  183. -och mer och mer abstrakt. Och
    längst fram - främre delen av insula-

  184. -där - det som bearbetas här-

  185. -det är väldigt nära den subjektiva
    känsloupplevelse som vi har.

  186. Det här är hur hjärnan konstruerat
    det som vi kallar för känslor.

  187. Varför har vi det? Teorierna säger-

  188. -att det här var ett sätt för hjärnan
    att göra en modell av-

  189. -hur kroppen och den inre världen
    skulle må ifall man gör ett val.

  190. Då kan man innan beräkna:
    "Ska jag gå dit eller dit?"

  191. "Vad är bäst för min överlevnad?"
    Det är grunden till känslor.

  192. Det här är inte det enda området.

  193. Det här är insula igen.
    Här ser vi obehagsupplevelser.

  194. Vi har en ännu mer
    bakre del av främre cingulum.

  195. Det område vi talade om tidigare.

  196. Vi har andra områden. Ni har
    säkert hört talas om amygdala.

  197. Det här är ett nätverk,
    men insula är en viktig spelare där.

  198. Processer i de här nätverken-

  199. -måste regleras på samma sätt-

  200. -som processerna som är baserade på
    den yttre världen.

  201. De här nätverken har
    ett eget regleringssystem.

  202. De är de två regionerna jag visade
    innan som är väldigt viktiga spelare-

  203. -i den här regleringen.
    Vi har orbitofrontala cortex-

  204. -och rostrala främre cingulum.

  205. Återigen: högst upp på toppen av
    den här pyramiden-

  206. -som bearbetar
    den inre informationen.

  207. Kan vi se med vår moderna teknik
    att de här områdena är aktiverade?

  208. Ja. Vi kan göra det på
    ett otroligt snyggt sätt t.o.m.

  209. Vi kan ta...
    Här har vi vår gamla stroop.

  210. Vi kan ändra om stroop-testet så att
    det får en emotionell dimension.

  211. T.ex. att man tittar på ansikten
    som uppvisar rädsla eller glädje.

  212. Och så har man ord som står skarpt.
    "Fear or happy."

  213. I vissa fall är de kongruenta.
    Båda säger samma sak.

  214. I andra fall är det olika emotioner
    som de uttrycker. Inkongruenta.

  215. Inkongruenta stimuli
    måste vi också styra.

  216. Men nu måste vi styra emotionella
    processer. Då aktiveras-

  217. -rostrala främre cingulum,
    som man kan se t.o.m.-

  218. -ger en negativ feedback
    på t.ex. amygdala.

  219. Har vi det vanliga stroop-testet-

  220. -aktiveras de bakre delarna
    av främre cingulum.

  221. Har vi ett emotionellt stroop-test,
    aktiveras de nedre delarna.

  222. Orbitofrontala cortex
    är kanske ännu mer intressant.

  223. För här kan vi faktiskt konstruera
    reglerna för-

  224. -vad vi ska uppleva på
    den emotionella dimensionen.

  225. I det här testet
    får försökspersoner titta på-

  226. -negativa, neutrala eller positiva
    bilder. Ibland får de i uppgift-

  227. -att inte se bilden som man naturligt
    ser den, utan göra om innehållet.

  228. Den här skulle kunna betyda...

  229. I stället för att det betyder
    att en kvinna är ledsen-

  230. -är det när hon för första gången
    på ett år ser sin son-

  231. -och är extremt glad
    och gråter av glädje.

  232. När man gör såna här experiment
    ser man bl.a.-

  233. -att orbitofrontala cortex aktiveras-

  234. -och amygdala minskar i aktivering.
    Rätt snyggt, va?

  235. De här områdena tycks göra
    liknande saker som de här-

  236. -fast när det gäller känsloprocesser.
    Vad finns det för relation-

  237. -mellan reglering
    av uppmärksamhet och känslor?

  238. Det här är väldigt liknande system.
    Det ena har mer att göra med-

  239. -den introceptiva världen, den andra
    mer med den extroceptiva världen.

  240. Dessutom har man uppåtgående system.
    Vi talade innan om serotoninsystemet.

  241. Ett annat viktigt system är
    dopaminsystemet-

  242. -som kommer från hjärnstammen
    och når alla de här områdena.

  243. Det finns en väldigt viktig
    uppgående påverkan också.

  244. Tillsammans reglerar de här
    information-

  245. -så att vi ska kunna förstå världen
    bättre.

  246. Det här kan man direkt applicera
    till hypoteser om hur relationen-

  247. -mellan adhd och emotionell instabi-
    litet kan se ut. Det kan vara så-

  248. -att uppmärksamhetsreglering
    inte fungerar bra vid adhd.

  249. Och vid emotionell instabilitet
    fungerar inte känsloregleringen.

  250. Vi vet att de här systemen
    är nära associerade till varandra.

  251. Vi kan se t.ex.
    i borderline-patienter-

  252. -att ju mer problem med
    uppmärksamhetsreglering man har-

  253. -desto mer problem har man med
    känsloreglering.

  254. Och fast man tar bort...
    Tittar man i adhd-patienter-

  255. -ser man samma relation fast man
    tar bort borderline-patienter.

  256. Tittar man i bipolära patienter
    och tar bort adhd och borderline-

  257. -ser man samma relation. De här sys-
    temen är nära knutna till varandra.

  258. Det intressanta är att om vi hoppar
    till friska försökspersoner-

  259. -ser vi exakt samma relation.

  260. Det betyder
    att vi alla varierar i kapacitet-

  261. -att reglera uppmärksamhet
    och känslor.

  262. Det här är en del av vad som bygger
    upp vår personlighet.

  263. Om jag har rätt,
    borde vi kunna hitta fynd i hjärnan-

  264. -som är i linje med vad jag
    berättade. T.ex. borde vi hitta-

  265. -en minskad struktur
    i de här områdena.

  266. Det här är nånting
    som man fortfarande forskar på.

  267. Men många studier har visat att just
    de här områdena har mindre volym-

  268. -hos patienter med adhd.

  269. Vi borde hitta funktionella fynd
    hos adhd-individer.

  270. Och...vänta, nu ska vi se här.

  271. Det gör man t.ex. när man tittar på
    uppmärksamhetsreglering-

  272. -hos kontroller.
    Då aktiveras främre cingulum-

  273. -och yttre pannloben.
    Men inte hos adhd-patienter.

  274. Det motsvarar helt och hållet
    den teorin.

  275. Hur är det emotionell instabilitet
    och strukturella fynd?

  276. Då borde vi hitta förändringar här.

  277. Även om många studier inte har gjorts
    med tillräckligt många patienter-

  278. -visar de som har fler patienter
    de här fynden.

  279. T.ex. har man minskad hjärnvolym.
    Det är ett horisontellt snitt.

  280. Det här är rostrala främre cingulum.

  281. Det här är orbitofrontala cortex.

  282. Precis de här regionerna
    som jag talade om-

  283. -hos patienter med emotionell
    instabilitet. Men intressant nog-

  284. -har vi nyligen visat
    att bland friska försökspersoner...

  285. De var superfriska,
    för de ingick som kontrollgrupp-

  286. -i ett material
    som jämfördes mot bipolära.

  287. De fick inte ha några kliniska
    problem med t.ex. adhd-

  288. -eller emotionell instabilitet.
    Ändå finns det en variabilitet.

  289. Ju mer problem man har
    med känsloreglering-

  290. -desto mindre är
    laterala orbitofrontala cortex.

  291. Det intressanta,
    och det är lite invecklat...

  292. Om man tittar på uppmärksamhetsreg-
    lering, har den motsatt korrelation.

  293. Det här området är större i samma
    individer. Men de har bara relaterat-

  294. -hur mycket problem man har
    i den andra dimensionen.

  295. De här dimensionerna verkar
    supprimera varandra.

  296. Har vi funktionella fynd
    som visar på det vi säger?

  297. Vi är intresserade av
    de här två områdena.

  298. Om man gör ett emotionellt stroop-
    test hos patienter med borderline-

  299. -aktiverar de det här området mindre
    än kontrollpersoner.

  300. Om man tittar på mer komplex
    emotionell reglering i form av-

  301. -kognitiv omstrukturering, aktiverar
    de laterala orbitofrontala cortex-

  302. -mindre än kontrollerna. Så vi har
    de här två reglerande systemen.

  303. Jag skulle säga att den här teorin
    och modellen håller-

  304. -även om det finns mycket att göra.
    Men vi ska komma ihåg ett par saker.

  305. Vi visade att har man det ena
    problemet, har man ofta det andra.

  306. Men man kan också ha mer eller mindre
    i sin balans med de här problemen.

  307. Så det finns de som är bara-

  308. -vanliga adhd-individer som bara har
    uppmärksamhetsproblematik-

  309. -de som bara har emotionell regler-
    ingsproblematik och allt emellan.

  310. Man har sen länge försökt förklara
    en grupp med adhd-patienter-

  311. -som har mer emotionell problematik.

  312. Man kallar dem ibland för
    emotionell adhd.

  313. De har troligen inte så mycket
    problematik att de skadar sig.

  314. Men det är ändå
    ett påtagligt problem i deras liv.

  315. Dessutom, som jag sa innan:

  316. Vi har en variabilitet i hur bra
    vi är på att reglera uppmärksamhet.

  317. De flesta ligger i mitten, några är
    superbra, andra är superdåliga.

  318. Kommer man bakom den här magiska
    linjen, får man så mycket problem-

  319. -att man behöver hjälp. Det är
    egentligen så vi definierar adhd.

  320. Det här är varför man debatterar
    om adhd finns eller inte.

  321. Det här är inte exakta data
    vi talar om.

  322. Utan här måste vi göra en bedömning
    om det finns en funktionsbrist.

  323. Man har samma sak
    vid emotionell reglering.

  324. De flesta ligger i mitten, några är
    väldigt bra, några är väldigt dåliga.

  325. Med hjälp utav alla de här, kan man
    lägga ihop de här olika idéerna-

  326. -och konstruera en sån här figur
    där man kan titta på-

  327. -hur bra man är på emotionell
    och icke-emotionell reglering.

  328. Det kan gå från mycket god
    till mycket dålig.

  329. Då kan man lägga in
    alla de här olika tillstånden.

  330. Adhd ligger här nånstans,
    emotionell instabilitet här-

  331. -och emotionell adhd där.

  332. Mina teser. Jag hoppas att jag har
    kunnat klargöra det här lite grann.

  333. Det finns en biologi
    bakom emotionell instabilitet.

  334. Emotionell instabilitet bör klassas
    som ett neuropsykiatriskt tillstånd.

  335. Emotionell instabilitet är en ytter-
    lighet i den normala variationen-

  336. -i förmågan att reglera känslor.
    Det här är en av de forskningsarmar-

  337. -som vi håller på med nu. Spännande
    forskning håller på att framkomma.

  338. Är det nån som är intresserad
    måste jag rekommendera den här boken-

  339. -som kom ut för nån månad sen.
    Tack så mycket.

  340. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Överväldigad av känslor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi har olika förmåga att påverka vad vi känner och hur starkt. Vissa upplever att känslorna inte alls låter sig styras. Tillståndet kallas för emotionell instabilitet, ibland borderline personlighetsstörning. Vad beror det på, och varför behöver känslor regleras? Om detta berättar Predrag Petrovic, hjärnforskare på Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Borderline, Fysiologisk psykologi, Känslor, Personlighetsstörningar, Psykiatri, Psykiska sjukdomar, Psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Det lilla barnets hjärna

Vid födseln innehåller barnhjärnan redan de 100 miljarder nervceller som sedan finns med hela livet. Ulrika Ådén, docent vid Karolinska institutet och läkare för nyfödda, berättar om forskningen. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Hur serotonin styr beslut

Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Med nya metoder inom modern hjärnforskning kan vi göra en atlas över hjärnans nätverk som kartlägger olika typer av nervcellers funktion. Därmed kan vi även förstå hur psykisk sjukdom uppkommer. Om detta berättar Konstantinos Meletis, docent vid Karolinska institutet, i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Kärlek till droger, eller begär efter kärlek

Aktivering av hjärnans belöningssystem är betydelsefullt i tidiga stadier av beroendesjukdomar. Forskning har dock visat aktiviteten hos stress- och obehagssystem med tiden blir den viktigaste faktorn bakom återfall, och social marginalisering och utanförskap är viktigast bland de återfallsutlösande stressfaktorerna. Om detta berättar psykiatriprofessor Markus Heilig i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Konsten att fokusera

Christina Bengtsson är före detta skytt på elitnivå. Här berättar hon om målbilder, koncentration och om konsten att gå från ofokuserad till fokuserad. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Självmedkänsla

Med självmedkänsla, compassion, kan vi ta hand om oss själva. Genom att aktivera kroppens egna trygghetssystem skapas en buffert mot stress. Kunskapen bygger på hjärnforskning, kbt, affektteori, anknytningsteori och buddhism och har inslag av mindfulness. Om detta berättar Christina Andersson som är leg psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Att styra hjärnan med elektroder

Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens. Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Överväldigad av känslor

Vi har olika förmåga att påverka vad vi känner och hur starkt. Vissa upplever att känslorna inte alls låter sig styras. Tillståndet kallas för emotionell instabilitet, ibland borderline personlighetsstörning. Vad beror det på, och varför behöver känslor regleras? Om detta berättar Predrag Petrovic, hjärnforskare på Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Björn Ulvaeus möter Richard Dawkins

Författaren, etologen och evolutionsbiologen Richard Dawkins är världskänd för sitt energiska deltagande i debatter om religion, vetenskap och kultur. Boken "Kampen mot illusionerna" kretsar kring andra hälften av hans händelserika liv och berör hans möten och upplevelser kopplade till vetenskap och forskning. Här möter han Björn Ulvaeus i ett samtal om sitt liv vid forskningens frontlinjer och om sin kamp mot vidskepelse och villfarelser. Inspelat den 12 december 2015 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Ett nytt hjärta

År 2016 gjordes 776 organtransplantationer i Sverige, varav 20 var på barn under 18 år. Vad skulle du göra om en läkare frågar om ditt barns organ kan doneras till ett annat barn? 14-åriga Axel donerade sina organ och räddade livet på fem andra personer. Diana fick en ny chans i livet tack vare nytt hjärta och nya lungor.