Titta

UR Samtiden - Campus Stockholm

UR Samtiden - Campus Stockholm

Om UR Samtiden - Campus Stockholm

Campus Stockholm är ett evenemang speciellt riktat till lärare med syftet att informera om de förändringar som just nu sker i omvärlden. Kända föredragshållare medverkar och serverar verktyg som sedan kan ligga till grund för vidare diskussion med eleverna i klassrummet. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Till första programmet

UR Samtiden - Campus Stockholm : Konsten att hantera kulturkrockarDela
  1. Det är ganska många
    svåra och komplexa frågor-

  2. -som i synnerhet ni lärare
    möter och hanterar varje dag.

  3. Väldigt många känsliga frågor.

  4. Det handlar även om frågor
    som identitet och tillhörighet.

  5. Och utanförskap.

  6. Det är sånt som ni hanterar
    inte bara i teorin.

  7. Eller läser om.

  8. Ni tvingas hantera och lösa
    dessa frågor dagligen.

  9. Det bästa man kan göra
    är att avdramatisera ibland.

  10. Att skratta åt de här frågorna.
    Nu ska vi få den chansen.

  11. Vi ska få det här helande skrattet.

  12. Vi har bjudit hit
    en folkkär ståuppkomiker-

  13. -som är otroligt bra
    på att just förvalta-

  14. -och förädla de här frågorna
    om att vara både innanför-

  15. -och utanför samtidigt.
    Att tillhöra, men ändå inte riktigt.

  16. Jag talar givetvis om Marika
    Carlsson. - Välkommen, Marika!

  17. Där är du!

  18. Tack så mycket!

  19. Ja! Vad trevligt!

  20. Hej på er, allesammans.

  21. Jag får komplex
    av alla duktiga, pålästa människor.

  22. Ni är lärare och utbildade.
    Jag är inte jättesmart.

  23. Jag är inte dum i huvudet. Men
    jag hittade ett kemiprov från skolan.

  24. En fråga löd: "Hur fungerar
    det periodiska systemet?"

  25. Jag tänkte:
    "Shit, har jag kunnat det?"

  26. Så kollade jag svaret. Nej.

  27. Det är så skönt. Vad snälla ni är!

  28. Ska du ta kort? Vänta. Ta kort nu.

  29. Det är bra.
    Vad roligt! Ni är en bra publik.

  30. Jag har lyssnat under eftermiddagen.
    Jag är ståuppkomiker.

  31. För mig är det stort när publiken
    sitter ned, lyssnar och är nyktra.

  32. Jag uppträdde på Finlandsfärjan
    för ett ta sen. Har ni åkt den?

  33. Folk är så fulla, helt sanslöst.

  34. En man var så full att jag inte
    hörde vad han sa. Han bara...

  35. Och det var kaptenen.

  36. Det är skönt att slippa det.

  37. När man ser ut som jag
    råkar man ut för mycket roligt.

  38. Jag uppträdde på ett ställe
    och väntade i hotellobbyn på min tur.

  39. En berusad kvinna kommer fram
    och börjar skratta.

  40. "När jag såg dig bakifrån
    tänkte jag:"

  41. "Vad är det för jävla krukväxt
    de har satt här?"

  42. Man blir glad av sånt.

  43. Jag är uppväxt i Skåne.
    Några skåningar här? Vad roligt!

  44. Var i Skåne är du i från?
    Var i Skåne är du i från?

  45. Det är en svår fråga, jag vet.
    - Du vill prata i stället.

  46. -Jag är uppväxt i Bjärred.
    -Du är uppväxt i Bjärred.

  47. -Men jag har lagt av med skånskan.
    -Du flyttade därifrån. Vad gulligt.

  48. Nån mer som vill berätta
    om sin bakgrund?

  49. Jag älskar Skåne. Jag tog körkort
    i Skåne i lilla Löddeköpinge.

  50. Är du därifrån? Det är värdelöst
    att övningsköra trafik där.

  51. Övningsköra trafik? Min svenska...
    "Övningsköra trafik." Inte det?

  52. Det fanns ingen trafik där. När jag
    skulle öva filbyte sa läraren:

  53. "Ja, nu får vi låtsas
    att det är en bil här på höger sida."

  54. Jag körde på en rak skånsk landsväg,
    inte en bil så långt ögat kunde nå.

  55. Jag tvärnitade helt plötsligt.
    "Vad gör du?"

  56. "Jag låtsades att det kom en älg."

  57. Han sa: "Det är bra. Du är duktig,
    det måste jag säga. Begåvat!"

  58. Jag övningskörde på sommaren,
    det var en braksommar, supervarmt.

  59. Vi hade använt AC. När jag gick ut
    slogs jag av sommarvärmen.

  60. Jag sa: "Shit, vad varmt!"
    Han svarade: "Jaså, du känner det?"

  61. Jag bodde i Göteborg ett tag
    och skulle cykla till Lundbybadet.

  62. Jag cyklade vilse och frågade
    en göteborgare efter Lundbybadet.

  63. "Du cyklar rakt fram här. Vid
    trafikljuset svänger du till höger."

  64. Sen tittade han på mig
    och insåg att jag var svart.

  65. "And then you turn to your left."

  66. "And then you have it
    on your right hand side."

  67. Jag älskar mitt jobb som komiker.
    Jag åker runt och pratar.

  68. Men en dag på året
    vill hela Sverige vill boka mig.

  69. -Vet ni när?
    -Nationaldagen?

  70. Nationaldagen!
    Då tänker hela Sverige:

  71. "Det vore trevligt med en afrikan."

  72. "Ja. Som kommer hit
    och berättar hur det är."

  73. Det ringde en galen kvinna
    från SFI i Malmö.

  74. "Jag heter Gun-Britt Nilsson."

  75. "Kan du komma hit och berätta hur det
    är att lära sig det svenska språket."

  76. "Du pratar svenska bra,
    måste jag säga."

  77. "Jag kom hit som liten,
    svenska är mitt modersmål."

  78. "Du bryter inte alls,
    det är väldigt duktigt."

  79. Jag är adopterad från Etiopien
    och kom hit när jag var två år.

  80. 2006 åkte jag till Etiopien för
    första gången. Ett fantastiskt land.

  81. Nån som har varit där? - Visst är det
    underbart? Säg ja, annars jävlar.

  82. I media
    får man en negativ bild av Etiopien:

  83. Fattigt, eländigt och fängelser.
    Men det finns så mycket mer.

  84. Jag åkte dit för att upptäcka landet.

  85. Jag kommer från norra Etiopien,
    enligt pappren, utanför staden Dese.

  86. Jag tänkte åka
    till byn jag är född i.

  87. Jag talar inte amharinja
    som är språket som talas där.

  88. Det blev en kulturkrock, alla trodde
    ju att jag kunde tala amharinja.

  89. Det är inte konstigt, vi ser likadana
    ut. Men i mina öron lät det bara:

  90. "I don't understand.
    I'm from Sweden."

  91. "No! Mekasele wakasene wakane?"

  92. "No, no. Swedish."
    "No! Mekesene wakasene!"

  93. Till sist drog jag till med den enda
    afrikanska jag kan: "Hakuna matata!"

  94. "Ok, you're Swedish."

  95. Jag var inte ute efter att leta
    efter några släktingar, eller så.

  96. Jag är nämligen ett hittebarn.
    Det är helt okej.

  97. Jag har en underbar familj här.

  98. Men guiden vi anlitade:
    "We're going to find your family."

  99. "Det behövs inte."
    "We're going to find your family!"

  100. Det här var hans livsprojekt.
    Han pratade med alla vi träffade.

  101. Vi kom till en plats och vevade ned
    rutan och frågade om det var rätt by.

  102. "Ja, det är precis förbi centrum."
    Ute på landsbygden.

  103. "We're going to find your family!"
    "Okej, okej!"

  104. Vi kom fram och jag såg direkt
    att jag inte var släkt med nån där.

  105. Vi var så olika utseendemässigt, det
    har betydelse i länder som Etiopien.

  106. Jag insåg att jag inte var därifrån.
    Guiden bara: "This is your uncle."

  107. "This is your brother,
    this is your cousin."

  108. Jag skojar ofta om min hudfärg.

  109. Jag är svensk
    och identifierar mig med svenskheten.

  110. Men omgivningen påminner mig om
    att jag inte ser ut som majoriteten.

  111. "Var kommer du i från?"
    "Lund."

  112. "Nej!
    Var kommer du i från egentligen?"

  113. Det kan vara lite irriterande.
    Jag är ute mycket och föreläser.

  114. Vi borde tänka på hur vi bemöter
    varann och vara lite mera öppna.

  115. Efter en föreläsning
    kom en söt norrländsk kvinna fram:

  116. "Jag har en fråga till dig. Det
    var intressant det du pratade om."

  117. "Min pojk' spelar hockey."

  118. "Det är folk från olika delar
    av världen med i laget."

  119. "De ska komma hem till oss.
    Vad ska jag bjuda på?"

  120. Det vet väl inte jag!

  121. Jag sa åt henne
    att fråga barnen vad de ville äta.

  122. "Det har jag inte tänkt på. Bra idé!"

  123. Vi måste våga prata med varann igen.
    Eller hur?

  124. Förr gjorde vi det. Det kunde bli fel
    men nu är allt så himla laddat.

  125. Vi kan inte bara sitta framför
    datorn, vi måste prata i stället.

  126. Vi måste våga ställa dumma frågor:
    "Vad vill du äta för mat?"

  127. Det klagas så mycket
    på invandrare i dag.

  128. Det vanligaste man hör är: "Bor man
    i Sverige ska man lära sig svenska!"

  129. Min kompis Asseb är sjuksköterska,
    det är ett jättesvårt ord att uttala.

  130. Jag tänkte ta mitt ansvar
    och lära henne.

  131. Här i landet klagar vi bara. Om nån
    säger fel så rättar vi inte varann.

  132. Ett exempel: Jag var i Paris
    och var trött och hungrig.

  133. Jag gick in i butiken och sa:
    "Bonjour!"

  134. Hon som jobbade där:
    "No, madame. No, no, no, no!"

  135. "Bonjour! J-j-j."

  136. Jag bara:

  137. Jag som aldrig säger fel.

  138. Här hemma om nån säger:
    "Hurmårdududå?"

  139. Så svarar vi: "Jag mår bra."

  140. Så går man hem och tänker:
    "De måste fan lära sig svenska!"

  141. Min kompis Asseb skulle lära sig
    säga ordet sjuksköterska.

  142. Jag hörde henne tala i telefon
    med en väninna och blev så stolt:

  143. "Jag har precis fått nytt jobb
    som "sjuksköterska" faktiskt!"

  144. Det är en liten bit på vägen!

  145. Jag har ingen aning
    om hur länge jag har pratat.

  146. Men tänk på det. Jag talar till er
    även som privatpersoner.

  147. Det är inte bara yrkesrollen som
    spelar roll utan hur vi är privat.

  148. Den tuffaste perioden i mitt liv
    var när jag började i skolan.

  149. För första gången sa nån: "Åk hem,
    negerjävel!" Det var brutalt.

  150. Innan dess var allt rosenrött
    och alla tyckte man var gullig.

  151. Nu sa nån att sådana som jag
    inte skulle vara här.

  152. Det är inte naturligt
    att en sjuåring säger så, eller hur?

  153. Det kommer från vuxenvärlden. Vi har
    ett ansvar för hur vi pratar hemma.

  154. I denna trygga, fina,
    säkra, atmosfär.

  155. En väninna till min mamma
    sitter under middagen och säger:

  156. "Man vet ju hur somalierna är, de
    låser in och slår kvinnorna allihop."

  157. Där måste vi våga ta
    diskussionerna och debatterna.

  158. Vi måste börja samtala med varann
    igen. Vi har två lager i samhället:

  159. Det ena är det offentliga rummet,
    det andra vad man tycker egentligen.

  160. I det offentliga rummet
    dricker man kaffe:

  161. "Det är ju roligt med folk
    från olika delar av världen."

  162. Eller hur?

  163. Hemma säger vi
    vad vi tycker på riktigt.

  164. Försök. Jag vet att det är svårt
    men försök säga i från nån gång.

  165. Visa att ni inte håller med.
    Då blir allt roligare.

  166. Tack för att ni lyssnade på mig!

  167. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konsten att hantera kulturkrockar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Värdegrund
Ämnesord:
Humor, Kulturmöten, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Ståuppkomik, Utanförskap
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Campus Stockholm

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Populära seminarier på export

Seminariets moderator Alexandra Pascalidou berättar personligt om vad en lärare kan betyda för en ung människas framtida vägval. Grundaren av seminarierna, Saku Tuominen, fyller på med sina tankar om vilka verktyg dagens lärare kan behöva för att lyckas i sin undervisning. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

De små supersiffrorna som förändrar din plånbok

Det har aldrig funnits så mycket pengar i omlopp som idag. Samtidigt får många inte ta del av välståndet och hänger inte med i samhällsförändringarna. Journalisten och sparekonomen Claes Hemberg vill vända den här utvecklingen genom att undervisa om de små men betydelsefulla "supersiffrorna". Han menar att det går att förklara den omställning som just nu pågår genom att vi ser tillbaka på vår historia. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Om en svensk emigrantkoloni

Journalisten och författaren Ola Larsmo berättar om en grupp svenska emigranter vars öde ligger långt ifrån dem vi har lärt känna i Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit. Istället för att hamna i det rika och moderna Amerika hamnar emigranterna på samhällets botten där de möts av fattigdom och fördomar. Med hjälp av fotografier, unika brev och artiklar lyckas Ola Larsmo lägga ett pussel som får den idag bortglömda och helt utraderade svenska emigrantkolonin Swede Hollow att återigen väckas till liv. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Konsten att hantera kulturkrockar

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Datakod blir till poesi

Med hjälp av programmering skapar författaren och programmeraren Linda Liukas sitt eget universum. Att kunna koda är vår tids språk, menar Linda som också tycker att det är viktigt att kvinnor lär sig avancerad datateknik. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Den digitala kunskapsrevolutionen

Gustaf Josefsson startade sitt första företag redan som 19-åring och har varit entreprenör med fokus på framtidsfrågor i över tio år. Hans idé är att koppla ihop trender, vetenskap och teknik med existentiella frågor om vår framtid. Gustaf Josefsson menar att vi försöker planera för en framtid i snabb förändring samtidigt som vi vet allt mindre om hur morgondagen kommer att se ut. Inspelat på Göta Lejon, Stockholm, den 21 oktober 2015. Arrangör Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Rosling om en ny faktabaserad världsbild

Med hjälp av grafiska illustrationer och genom att ställa frågor vill Hans Rosling ifrågasätta den föråldrade världsbild som många av oss bär med sig som ett arv från den egna skoltiden. Det handlar om de historiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar som har ägt rum i världen under de senaste decennierna. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Normer i fokus

Normmedveten kommunikation

Entreprenören Barakat Ghebrehawariat arbetar med att föreläsa om rasism, normer och varför ordval har en stor betydelse i samhället. Barakat arbetar normkritiskt och menar att normkritik handlar om att synliggöra normer som kan vara diskriminerande för olika individer eller grupper. I slutändan handlar normkritik om att vara självkritisk, lyssna på andra och att inte alltid utgå ifrån sitt eget perspektiv.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna NPF-podden

Vad göra med en skolarbetsvägrare?

Psykologen Bo Hejlskov Elvén och logopeden Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor om neuropsykiatriska diagnoser. Vad gör man med en elev som är elak mot personal på skolan och vägrar göra skolarbetet? En lärare hör av sig och behöver hjälp med nya idéer.