Titeln på det som jag ska säga
kommer från en bok som jag gav ut-

-med bl.a. Susanne Wallman Lundåsen.

"Den svala svenska tilliten"
innehåller just ett sånt ord-

-som kopplar upp sig gentemot
begreppet sval tillit.

Jag tänkte skapa lite kontext.
Sen kommer Susanne-

-att berätta på detaljnivå
vad det gäller en del av de resultat-

-som vi har kommit fram till
i en stor undersökning av tillit.

En befolkningsundersökning
vi gjorde i 33 kommuner-

-för att kunna komma ner en nivå
från de stora, nationella data-

-för att undersöka tilliten och
tillitstillståndet i dagens Sverige.

Vad vi fokuserade på
i den här studien var en spänning-

-eller en dynamik mellan å ena sidan
sega strukturer i vårt samhälle-

-som har tenderat att vara
tillitsbefrämjande...

En del av boken handlar just om dem.

Å andra sidan kan vi iaktta
förändringsagenter-

-som påverkar bland annat tilliten.

Frågan som vi ställer oss i boken är-

-huruvida de sega, tillitsbefrämjande
strukturerna i Sverige är så starka-

-att de kan hantera de förändrings-
processer som vi ser i dag.

Där vi bland annat kan iaktta
förändringar som har att göra med-

-arbetslösheten, ojämlikheten, den
etniska mångfalden och segregeringen.

Om vi börjar i de sega strukturerna
och det svenska samhällskontraktet-

-utmärks i min mening Sverige av
en slags magisk paradox.

Den handlar om
att vi som samhälle har lyckats med-

-att skapa
en produktiv balans eller spänning-

-mellan en form av individualism-

-som jag brukar kalla för
statsindividualismen som bygger på-

-ett speciellt förhållande mellan
medborgarna och staten i Sverige.

Som en motsats till den här
individualismtendensen-

-som betonar individens frihet
har vi den svala, men breda tilliten.

Det här blir väldigt tydligt
om vi tittar på en del data-

-som ser just på
den svenska annorlundaheten.

För det är en sak som alla behöver
vara medvetna om:

Om ni nånsin funderat på Sverige som
landet lagom eller ett normalt land-

-glöm det. Om det är nånting
som utmärker Sverige-

-är det den extrema annorlundaheten.

Den första bilden försöker fånga
detta i termer av tillit.

Det här är data från Europa.
I princip från EU.

Vad vi ser är att om vi tar ett land
som Storbritannien-

-som ligger på femte plats är det
ungefär 35 procent av befolkningen-

-som säger sig lita på andra männi-
skor. Sen går det nedåt i Europa.

Frankrike ligger runt 20 procent.
Fyra länder sticker ut radikalt.

Det är de nordiska länderna
plus Nederländerna.

De här skillnaderna är markanta.

När man jämför OECD-länder
brukar skillnaderna vara så små-

-att man måste manipulera statistiken
för att få dramatik.

Det behövs inte i det här fallet. Det
här är en bild som passar väl in i-

-en föreställning om Sverige
som ett land som är kännetecknat av-

-de sociala värderingarna, solidari-
tetsideal, jämlikhetsideal o.s.v.

Och det är som vi ser också
en del av sanningen om Sverige.

Men det är inte bara det.
Vi ser även annorlundaheten uttryckt-

-vad det gäller
den radikala individualismen.

Den här värderingskartan
har säkert många av er sett.

Den har blivit ganska etablerad i
vår förståelse av vår annorlundahet.

Vad som är intressant är att skalorna
på olika sätt försöker mäta-

-i vilken grad som betoningen på
individens frihet, autonomi-

-och betoningen på individen-

-som samhällets grundenhet
varierar i världen.

Den här skalan är en spänning mellan
traditionella värderingar-

-och sekulära värderingar.
Vad det handlar om är å ena sidan-

-en skillnad mellan samhällen där man
ser familjen, den etniska gruppen...

...det religiösa samfundet
som samhällets grundenhet-

-och de länder där individen
uppfattas som samhällets grundenhet.

Den andra här nere är framför allt
ett mått på-

-skillnaden mellan fattiga och rika
länder. Fattiga länder utmärks av-

-att man värderar fundamentala
nyttigheter som rent vatten, mat-

-husrum och sjukvård. I de rika
länderna kan man kosta på sig-

-att uppfatta sig själv som
det viktigaste projektet.

Elaka kallar ibland detta en
narcissistisk form av individualism.

Men det handlar också om
att förverkliga sig själv.

Det behöver inte stå i motställning
till att man har sociala värderingar.

Det kan handla om att man vill göra
nånting gott för världen.

Sverige sticker ut radikalt
i båda de här dimensionerna.

Den här paradoxen med ett land där vi
har starka sociala värderingar-

-och individuella frihetsvärderingar
är nyckeln till att förstå Sverige.

Det gäller även välfärdsaspekten
och tillitsaspekten.

Den här triangeln brukar jag använda
för att förstå de här dynamikerna.

Vi har staten, individen-

-familjen och civilsamhället
i ett triangeldrama.

Det intressanta med Sverige är kopp-
lingen mellan staten och individen.

Statens roll är att göra
investeringar i alla individer.

Det är det vi tänker på
som den svenska välfärden.

Det bygger på en positiv och
tillitsfull syn på staten-

-som nånting som är nåt gott.

Det är nånting vi tar för självklart.
Men i ett globalt perspektiv-

-uppfattas staten ofta
med misstänksamhet.

Statens makt är nånting som bör
begränsas i möjligaste mån.

Det är nånting som utmärker USA, där
staten ofta uppfattas som ett hot-

-mot individens frihet och familjens
och civilsamhällets autonomi.

Även i Tyskland är snarare
subsidiaritetsprincipen förhärskande.

D.v.s. en betoning på statens roll-

-där det dock i möjligaste mån ska
förmedlas på lägsta möjliga nivå-

-vilket då ger en helt annan roll
åt familjen och civilsamhället.

Vad det här betyder
ur ett tillitsperspektiv är-

-att tillitsradien ser annorlunda ut
i olika länder-

-och i olika samhällskontrakt.
Jag vill lyfta fram en kontrast-

-mellan å ena sidan familj, klan,
etnisk grupp, religiöst samfund-

-och samhället i stort å den andra.

Det intressanta med Sverige är
att tillitsradien är mycket längre.

Den når ut till samhället i stort.

Det handlar
den generella tilliten om.

I många länder har vi
en låg generell tillit-

-men en het partikulär tillit
inom den egna familjen-

-eller klanen
eller det religiösa samfundet.

Det är inte så att det inte finns
tillit, men det är olika former.

Det som är intressant är
att Sverige utmärks av den här svala-

-lite mer tillbakalutade formen av
tillit, som har fördelen-

-av att inbegripa samhället i stort.
Den här typen av hög tillit-

-som utmärker de nordiska länderna
är en oerhörd fördel för ett land.

Det sänker "transaktionskostnaderna"
rejält-

-i våra sociala, ekonomiska
och politiska relationer.

Det här är en avgörande skillnad
mellan ett samhälle som Sverige-

-och länder där man uppfattar staten
som ett hot-

-där du har mycket mer korruption
och där man blir hänvisad till-

-familjen, klanen
och de religiösa samfunden-

-för att finna trygghet och kanske
också välfärd och solidaritet.

En annan aspekt är frågan om
huruvida ett samhälle är uppbyggt-

-på principen
land ska med lag byggas-

-eller om det handlar
främst om blodsband.

Återigen är det så att Sverige
har, i ett komparativt perspektiv-

-en väldigt lång tradition av
att placera lagen i första rummet-

-snarare än blodsbandet.

Så långt en berättelse om
de sega strukturerna.

Om vi tittar på förändrings-
processerna som pågår i Sverige-

-och ställer frågan "står vi inför
en tillitskris i Sverige i dag"...

Lite provokativt. Vi hörde tidigare
en hänvisning till en artikel-

-av Bo Rothstein, som intar
en relativt optimistisk hållning-

-kring tillitens möjligheter
i Sverige.

Inte minst i ett perspektiv
av ökad invandring och mångfald.

Ett viktigt perspektiv att föra fram,
men vi ska inte heller förblinda oss-

-vad det gäller de utmaningar
som vi står inför i dag.

Jag vill poängtera de fyra aspekterna
som jag nämnde inledningsvis.

Mycket av det svenska sociala
kontraktet bygger på en enkel idé.

Alla vuxna jobbar, är medborgare-

-betalar sin skatt och förtjänar
på detta sätt sina rättigheter.

Detta bygger på luthersk arbetsmoral:
idén om den skötsamme arbetaren.

Detta är en fördel i Sverige, vilket
gör att vi har individualismen-

-jämlikheten och jämställdheten.
Men det är också vår sårbarhet.

Vi har inte haft full sysselsättning
sen början av 90-talet.

Den permanenta arbetslösheten
är ett hot ekonomiskt, moraliskt-

-och ur ett tillitsperspektiv.
Kopplat till detta är-

-den växande ekonomiska ojämlikheten.
Den i sin tur är kopplad till-

-den ökade invandrarrelaterade
mångfalden. De som kommit nyligen-

-är ofta de som inte kommer in
på arbetsmarknaden.

Och arbetet är den enda vägen in i
den svenska sociala gemenskapen.

Här yttrar sig då
en ökad segregering-

-både vad det gäller skolor
och bostadsområden.

Så de här utmaningarna finns där.

Om vi tittar på data vad det gäller
tillit i Europa från -80 till i dag-

-ser bilden i stort sett
stabil och positiv ut.

Som ni ser sticker de nordiska
länderna, som är högst upp, ut-

-vad det gäller hög tillit.
Den är t.o.m. ökande-

-vilket har att göra med
kopplingen till utbildning.

Fler unga svenskar
utbildar sig längre.

Där finns en koppling
till hög tillit.

Skillnaderna är markanta.
Vi ser stabiliteten.

I det perspektivet är det korrekt-

-att det inte finns nåt skäl till
omedelbar panik.

Å andra sidan är det så
att svenskar i allmänhet i dag-

-inte tror på den bilden.
Vi ställde en fråga-

-om de trodde att tilliten håller på
att gå upp eller ner.

Vi sa det mot bakgrund av att vi hade
kunskap om den här stabiliteten.

Bara 1,7 procent av de tillfrågade
gissade rätt.

De flesta tror att det går åt pipan.
Det här är allvarligt-

-för ett av de starkaste sambanden
mellan hög tillit och nånting annat-

-är vad vi säger till våra barn.
Varnar vi dem för-

-att det är farligt i samhället,
skapar vi på sikt låg tillit.

Vilka är trenderna?
Vad vi ser i våra data är-

-att de kommuner som har hög tillit,
är de kommuner som krymper.

De kommuner som har låg tillit,
är de kommuner som växer.

Tittar vi på de senaste data
från World Value Survey-

-ser vi att medan Danmark, Norge
och Finland-

-är fortsatt stabila,
har vi en rejäl dipp i Sverige.

Det här gäller framför allt unga,
där vi ser en rejäl försämring-

-från 68 procent
ner till 50 procent.

Det gäller även tillit till grannar,
en mer partikulär form av tillit.

Inte minst gällde det -
det här är inte bra nyheter heller-

-procenten som inte litade på
människor med en annan religion.

Återigen ser vi tendenser
som är i fel riktning-

-ur ett tillitsperspektiv.
D.v.s. det går mot lägre tillit.

Det gäller återigen framför allt
de unga människorna.

Det här ser jag som goda skäl till-

-varför vi i dag måste fundera
på djupet kring de här frågorna.

Står vi inför utmaningar
vad det gäller förändringsprocesser-

-som utmanar och möjligtvis
underminerar på sikt-

-den höga generella tilliten
i Sverige?

Och är det så,
vad kan vi göra som samhälle?

Nationellt och lokalt, i civil-
samhället och den offentliga sektorn-

-för att på nåt sätt befrämja
de tillitsskapande strukturerna-

-och motverka det som undergräver
dem? Det är rejäla utmaningar.

Vi ska inte invagga oss
i nån falsk känsla av trygghet-

-vad det gäller tillståndet
i Sverige i dag. Tack.

Textning: Jussi Walles
www.btistudios.com