Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2015

En heldag om hjärnan där forskning och metodik presenteras av ledande personer inom området. Vi får ta del av allt från hur det lilla barnets hjärna fungerar, gridceller och hjärnans inbyggda gps till hur man kan styra hjärnan med elektroder. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2015 : Kärlek till droger, eller begär efter kärlekDela
  1. Nu har vi
    Markus Heiligs presentation.

  2. Han är professor i psykiatri
    vid centrum för social-

  3. -och affektiv neurovetenskap
    vid Linköpings universitet.

  4. En världsledande beroendeforskare
    som vi lockat tillbaka från USA.

  5. Och nu har din bok översatts
    från engelska till svenska.

  6. -Vad heter boken?
    -Den kommer på sista bilden.

  7. Jag såg den faktiskt
    för första gången i dag.

  8. Det var roligt,
    men mest roligt är det att ni är här.

  9. Det är en fantastisk uppslutning.

  10. Man kan som medicinare visa
    många torra epidemiologiska siffror-

  11. -siffror över sjukdomsbörda-

  12. -men då tappar man erfarenheten
    av det enskilda patientlivet.

  13. Det här är inte min egen patient.

  14. Det är från en historia som snurrade
    runt i media i England-

  15. -men det illustrerar
    många av mina patientmöten.

  16. Det här är en rimligt fungerande
    småbarnsmamma som nåt år senare-

  17. -ser ut så här
    när hon fått grav hjärtsvikt-

  18. -till följd av
    sin ohämmade alkoholanvändning.

  19. Det här är hennes ena barn, första
    julen efter att mamman gått bort.

  20. Bakom de epidemiologiska siffrorna
    döljer sig ett oerhört lidande-

  21. -inte bara för de beroende-

  22. -utan även för anhöriga
    och många andra.

  23. Om man ändå gör det lite objektivt-

  24. -så har ni redan sett
    de här siffrorna i annan form.

  25. Det här är en elegant visualisering
    av sjukdomsbördan-

  26. -från olika stora sjukdomsgrupper.

  27. Det här är utplockat
    just för Sverige.

  28. Det ni ser är att
    hjärt-kärlsjukdomar, cancer-

  29. -och hjärnsjukdomar - här specifikt
    psykiatriska sjukdomar-

  30. -är de tre stora.

  31. Det som skiljer de tre blocken åt
    är... Ju mörkare färgton-

  32. -desto värre på ett vis.

  33. Gällande hjärt-kärlsjukdomar
    har vi varit framgångsrika-

  34. -och trenden
    har länge varit nedåtgående.

  35. När det gäller cancer
    håller vi på att bli framgångsrika.

  36. Dock är trenden uppåtgående
    för psykiatriska sjukdomar-

  37. -både i världen i stort
    och hos oss.

  38. De tre stora sjukdomsgrupperna
    inom den här rektangeln-

  39. -är depressions-,
    ångest- och beroendesjukdomar.

  40. Ett gemensamt tema är-

  41. -att väldigt stora delar
    av sjukdomsmekanismerna-

  42. -handlar om att kroppens förmåga
    att hantera stress brister.

  43. Jag är psykiater... Kanske doktor
    i första hand, psykiater i andra-

  44. -stressforskare i tredje,
    och beroendeforskare därnäst.

  45. Stressforskningen
    ledde mig in på beroendesjukdomar.

  46. Det blev uppenbart
    hur centrala stressmekanismer-

  47. -och problem med att hantera externa
    påfrestningar...

  48. Hur centrala de är
    vid beroendesjukdomar.

  49. Det här ska bli
    en miniserie i fyra episoder.

  50. Jag ska åka expresståg med er
    genom beroendeforskningens historia-

  51. -och kortfattat avhandla
    det som ligger längre tillbaka-

  52. -och ta er fram till
    där vi befinner oss i dag-

  53. -medan episod fyra
    handlar om de kommande tio åren.

  54. Det här är episod ett,
    och den måste man hantera.

  55. Det är kanske
    ingen stor diskussionsfråga-

  56. -för er som är intresserade
    av hjärnmekanismer-

  57. -som ligger bakom olika problem.

  58. Men vi måste konstatera
    att för den breda allmänheten-

  59. -är det fortfarande så
    att beroendeproblem-

  60. -inte nödvändigtvis
    ses som medicinska.

  61. Det sägs ofta vara en karaktärs-
    defekt. "De får skylla sig själva."

  62. "Varför ska vi lägga skattepengar på
    personer med de här problemen?"

  63. En väldigt talför företrädare
    för det synsättet-

  64. -var Rush Limbaugh,
    den kända talkshowvärden i USA.

  65. När Rush hade brett ut sig om det...

  66. Bland annat
    hade vår forskning råkat illa ut.

  67. Det var förskräckligt att vi
    studerade mekanismer hos rhesusapor-

  68. -som fick dem
    att konsumera stora mängder alkohol.

  69. Det skulle staten sluta finansiera.
    Vetenskapen hade inget att tillföra.

  70. Det blev lite tystare
    när det uppdagades-

  71. -att Limbaugh var svårt beroende
    av medicinska opiater.

  72. Han hade sprungit hos läkare
    och även förfalskat recept.

  73. Med det vill jag -
    utan att moralisera - illustrera-

  74. -hur övermäktigt suget kan bli,
    och hur man kan drivas till saker-

  75. -som står i strid med
    vad man medvetet tycker och tänker-

  76. -och med hur man önskar
    att livet var.

  77. Syftet är inte att göra narr
    av den opiatberoende Limbaugh-

  78. -utan att illustrera
    hur starkt suget kan vara.

  79. Men vi måste hantera den attityden.

  80. Om man låter diskussionen stanna vid
    att folk får skylla sig själva-

  81. -och att det bara handlar om
    att fatta kloka beslut-

  82. -då blir implikationen att det vi
    i första hand ska fokusera på-

  83. -är det som Nancy Reagan
    blev berömd för - "Just say no."

  84. Om ungdomarna bara säger nej till
    droger och alkohol så löser sig allt.

  85. Återigen - man kan få raljera lite -
    men inte för mycket.

  86. Det ligger mycket klokhet i
    att lärs ungarna att säga nej.

  87. Men det är otroligt ytligt att tro
    att det är allt det handlar om.

  88. Vi ska naturligtvis förebygga
    genom att utbilda ungarna-

  89. -men vi ska också förstå att när de
    av olika själ inte lyckats säga nej-

  90. -och väl utvecklat ett beroende, så
    är det förhållningssättet överspelat.

  91. Då kommer vi till en akt i dramat
    där vi i stället måste förstå-

  92. -vad som händer i hjärnan. Varför gör
    människor saker som gör dem sjuka-

  93. -och i många fall döda?

  94. Om man någon gång tvingas-

  95. -eller av ödet ges möjligheten-

  96. -att vandra bredvid någon som råkar
    ut för ett av dessa tillstånd-

  97. -kanske man lättare
    går från att ha attityden-

  98. -att det är självförvållat, till att
    inse att det kunde ha varit en själv.

  99. Särskilt viktigt... Om neuro-
    forskningen inom beroendesjukdomar-

  100. -redan har uppnått en god sak
    är det att ta bort moraliserandet-

  101. -och lära oss att droger
    får de här destruktiva effekterna-

  102. -därför att de griper in i
    mekanismer i hjärnan som vi alla har.

  103. Det är livserfarenheter
    och den genetiska slumpens skördar-

  104. -som avgör vem som råkar illa ut.

  105. Då blir det kanske lättare att leva
    sig in i medmänniskornas situation.

  106. Även om vi då avslutar episod ett-

  107. -och hoppas att vi
    kan ha någon sorts samsyn i detta-

  108. -och säger att det är bra
    om vi på ett omoraliserande sätt-

  109. -försöker förstå oss på mekanismerna
    som leder till destruktiva effekter-

  110. -så ställs man inför ett mysterium,
    eller i alla fall en utmaning.

  111. Det är uppenbart för en kliniker
    som har jobbat med beroendepatienter-

  112. -som utvecklar
    svåra sjukdomstillstånd-

  113. -karakteriserade av alkohol-
    eller droganvändning...

  114. Om de inte redan är det, blir de
    fattiga, ensamma och eländiga.

  115. Omsatt i ett kallare språk
    finns det massor av sociala faktorer-

  116. -som vi - baserat på omfattande
    tvärvetenskaplig forskning - vet-

  117. -höjer risken
    för att utveckla beroendesjukdomar-

  118. -och också påverkar förloppet
    hos sagda sjukdomar.

  119. Bland dessa finns en massa nyckelord.

  120. Till exempel kan man säga
    att tidig traumatisering i livet-

  121. -barn som råkar ut
    för sexuella övergrepp eller våld-

  122. -tror vi är en stark riskfaktor
    för att utveckla beroendesjukdomar.

  123. Andra saker kräver ingen förklaring.

  124. Det finns ett problem.
    Forskningen är otroligt viktig.

  125. Det finns många exempel
    på bra sådan forskning-

  126. -men om man letar efter ordet
    "hjärna" är det inte lätt att hitta.

  127. Det gör
    att den kommer till vägs ände.

  128. Den når inte förbi det beskrivande.
    Det finns en annan värld.

  129. Det är mer min värld, i alla fall
    var den det tidigare i karriären.

  130. Den världen fick vi
    vackert illustrerad tidigare.

  131. Världen av
    att kartlägga nätverken i hjärnan:

  132. Synapserna, de signalerande
    molekylerna, dna-sekvensen-

  133. -som ligger som någon sorts ritning
    för hur det här huset-

  134. -som hjärnan utgör ska byggas.

  135. Det är fantastiskt fascinerande.

  136. Rent intellektuellt sett
    är den så stimulerande-

  137. -att jag hoppas kunna förmedla lite
    av min egen fascination-

  138. -för utvecklingen som vi fått vara
    med om under det senaste halvseklet.

  139. Det finns ett litet problem. Ofta
    när man med optogenetisk kontroll-

  140. -får en råtta att låta bli att trycka
    på spaken för nästa dos kokain-

  141. -som min gode vän Antonello Bonci
    gjorde för några år sedan-

  142. -finns inte nåt av det man kan kalla
    för ett "socialt sammanhang" med.

  143. Det är en utmaning, för när man sett
    hur centralt det är, kliniskt sett-

  144. -kan man fråga sig
    hur vi får ihop världarna.

  145. Det blir förhoppningsvis ett tema
    som löper igenom mitt föredrag.

  146. Om vi härmed avslutar episod ett
    och ger oss in på episod två-

  147. -så kan man säga
    att det under snart ett halvsekel-

  148. -har funnits ett kanon
    bland de som vetenskapligt-

  149. -velat förklara
    varför människor och djur-

  150. -på bekostnad av enorma negativa
    konsekvenser söker sig till droger.

  151. Man kan koka ned det hela
    till något slags kanon-

  152. -som i populärvetenskaplig tappning-

  153. -sammanfattas med: "Drogerna
    kidnappar hjärnans belöningssystem."

  154. Låt mig snabbt ta er igenom
    den episoden i miniserien.

  155. Det är en fantastisk historia,
    som tagen ur en detektivroman.

  156. Det är 60 år sen nu...

  157. Jim Olds var inte alls intresserad
    av att studera nånting-

  158. -som hade med belöning
    eller beroende att göra.

  159. Han ville se om elektrisk stimulering
    av hjärnan höjde inlärningsförmågan.

  160. Men han uppvisade ett av känne-
    tecknen på en framstående forskare:

  161. Att man kan tolka sina misstag
    på ett intressant sätt.

  162. När vi jobbar i labbet
    eller nån annanstans-

  163. -får vi alltid
    massor med oväntade resultat.

  164. Ni får se försöken som lyckas,
    de flesta misslyckas.

  165. Eller så visar de obegripliga data.
    De flesta blir med tiden luttrade-

  166. -och lägger det åt sidan
    och tar nästa experiment.

  167. De riktigt stora forskarna
    känner ingen det oväntade-

  168. -som inte är ett utslag
    av ett misslyckande-

  169. -utan av att Moder natur
    försöker säga nåt oväntat.

  170. De lyssnar och kommer på nåt nytt.
    Så gjorde Olds.

  171. Han kom på att hans student
    satt elektroden på fel ställe.

  172. I och med det
    hade man hittat en bana-

  173. -som är avgörande
    för belöningssystemen.

  174. Det ledde
    till den här berömda apparaten-

  175. -där råttan själv kan trycka på en
    spak och stimulera belöningssystemet.

  176. Och då gör den det
    på ett ihärdigt sätt-

  177. -i det att den försummar
    nästan all annan aktivitet.

  178. Det här är en verklig bild på boxen
    som Olds byggde i Montreal.

  179. Det här har varit en framgångssaga-

  180. -i populärvetenskapliga sammanhang.

  181. Men för oss kliniker
    finns det stora frågetecken.

  182. All forskning har gjorts på försöks-
    djur. Det har varit svårt att veta-

  183. -hur det här stämmer
    med vad som sker i människor-

  184. -och om det kan bota sjukdomarna.

  185. Experimentella modeller
    på försöksdjur är en sak-

  186. -men människors liv är
    mer komplicerade och sammansatta.

  187. Man kan säga att
    vad gäller hårda droger som kokain-

  188. -kunde Nora Volkow vid det
    amerikanska drogforskningsinstitutet-

  189. -redan för ett femtontal år sen
    visa att det nog är så.

  190. Den bana som Olds skulle kartlägga,
    och som vi återkommer till-

  191. -har en slutpunkt i en frisättning av
    dopamin på ett känt ställe i hjärnan.

  192. Den aktiveras även hos människor
    när de tar droger.

  193. Det kunde hon visa med PET-metodik,
    och experimenten blev väldigt kända.

  194. Det har varit fortsatt oklart om
    mekanismen gäller alla beroendemedel.

  195. Alkohol har varit
    det största frågetecknet.

  196. Som ni vet har alkohol mer
    sammansatta effekter än kokain.

  197. Det var en av de stora frågorna
    när jag kom till NIH 2004-

  198. -tillsammans med en fantastisk imager
    - Daniel Hommer-

  199. -som nu ledsamt nog är bortgången.

  200. Vi försökte ge oss på det här.
    Dans doktorand - Jodi Gilman-

  201. -som nu är på Harvard -
    kunde faktiskt visa-

  202. -att om man gav alkohol till friska
    försökspersoner som drack måttligt-

  203. -och tittade på aktiviteten
    i belöningscentrumet där dopamin-

  204. -ska aktivera hjärnan, Nucleus
    accumbens, så fick man en aktivering.

  205. Det var inte bara det, utan även så
    att den subjektiva kicken-

  206. -var väldigt starkt korrelerad
    med graden av aktivering.

  207. Det är sällan man får lov
    att ge så "klatchiga" titlar-

  208. -till artiklar i vetenskapliga tid-
    skrifter som "Why we like to drink"-

  209. -men i det här fallet var det
    faktiskt tidskriftens förslag.

  210. Det var så slående att man kunde se
    ett samband mellan aktiveringen-

  211. -och de subjektiva effekterna.
    Men som sagt...

  212. Att det korrelerar
    innebär inte nödvändigtvis-

  213. -att det ena orsakar det andra. Det
    andra ni ska hålla i bakhuvudet är-

  214. -att det var relativt unga, friska
    försökspersoner som dricker socialt.

  215. Så...

  216. Bra. Med de frågetecknen i bakhuvudet
    ger ändå det hela stöd för-

  217. -att vi i dag tror att det finns
    en sådan här kaskad i fallet alkohol.

  218. När man dricker alkohol-

  219. -frisätter hjärnan kroppsegna
    morfinliknande ämnen - endorfiner.

  220. Det visade Jenny Mitchell
    i San Francisco några år senare.

  221. Det är första steget i kaskaden.
    Studien på människor-

  222. -bekräftade också en lång rad
    experiment på försöksdjur.

  223. Det första som händer
    är att det i belöningscentrumet-

  224. -frisätts endorfiner,
    troligtvis beta-endorfiner.

  225. Det i sin tur driver på
    frisättningen av det-

  226. -som kanske är det sista steget,
    nämligen det berömda dopaminet.

  227. Det i sin tur
    har nåt samband med upplevelsen-

  228. -av det som grovt sett
    kan kallas för "belöning".

  229. Det är jättebra. Fortfarande gäller
    det friska måttlighetsdrickare.

  230. Kom ihåg det.

  231. Men om det nu är så
    att kaskaden spelar roll-

  232. -och skapar ett incitament
    för att konsumera alkohol-

  233. -borde man väl kunna använda det
    i behandlingssyfte?

  234. Om vi bryter kaskaden
    med ett läkemedel-

  235. -ska vi kunna ta bort
    lustupplevelsen, minska incitamentet-

  236. -och vrida tillbaka balansen
    till förmån för normala belöningar.

  237. Är det så? Ja.
    Vi har sen tjugotalet år tillbaka-

  238. -haft läkemedlet
    Naltrexone eller Revia.

  239. Från början har vi inte riktigt
    förstått hur det funkar-

  240. -men det gör just detta.

  241. Det blockerar
    receptorerna för beta-endorfin.

  242. Därmed kan det bromsa
    eller stoppa kaskaden-

  243. -ta bort lustupplevelsen och på
    så sätt förbättra patienternas liv.

  244. Läkemedlet är gravt underanvänt. En
    anledning är att det är "off patent".

  245. Det finns inga pengar att tjäna,
    så inga läkemedelskonsulenter-

  246. -försöker få doktorer
    att förskriva det.

  247. En annan anledning är att beroende
    inte ses som ett medicinskt problem.

  248. Det i kombination
    med den låga status-

  249. -som beroendemedicin
    har inom läkarskrået-

  250. -har gjort att ett läkemedel
    som i alla fall för vissa patienter-

  251. -har varit fantastiskt effektivt,
    nästan inte används överhuvudtaget.

  252. Nu är det så att om man
    försöker bryta dessa tabun-

  253. -och använda det som står till buds,
    vilket vi gjorde på 90-talet...

  254. Johan Franck på Karolinska institutet
    var också tidigt ute.

  255. Då ser man något fascinerande.

  256. Det verkar funka jättebra
    på vissa patienter-

  257. -men inte göra nån som helst nytta
    för majoriteten.

  258. Detta gör
    att man statistiskt sett säger-

  259. -att effekten är för blygsam.

  260. Men i den statistiken
    döljer sig det som i modern medicin-

  261. -åtminstone måste vara
    vår andra eller tredje tanke-

  262. -nämligen behovet av
    att individanpassa behandlingen.

  263. Reagerar patienter olika
    är det sannolikt att de är olika.

  264. I det här fallet
    är olikheten uppenbar.

  265. De är genetiskt olika i genen-

  266. -som utgör planritningen-

  267. -för hur receptorn
    för beta-endorfin ska byggas ihop.

  268. Det visar sig att ungefär 15 % i en
    vit befolkning har en viss variant.

  269. Det är hos den minoriteten som
    belöningskaskaden spelar stor roll.

  270. Det visade vi med
    funktionell hjärnavbildningsteknik-

  271. -och också med PET-kameran.

  272. Vi har tagit
    friska måttlighetsdrickare-

  273. -uppdelade efter genetisk
    uppsättning, och gett dem alkohol.

  274. Man ser att bara de med den mindre
    vanliga varianten frisätter dopamin.

  275. Rött och gult visar på dopamin.
    Hos resten syns nästan ingenting.

  276. Då står det klart
    att individfaktorn blir viktig.

  277. Hos de andra har läkemedlet inget att
    verka på och gör därför ingen nytta.

  278. Då måste man fråga sig...
    Det här är jättebra.

  279. Alla måste inte köras i PET-kameran.
    Får man en intensiv kick av alkohol-

  280. -började dricka tidigt
    och hade en alkoholberoende pappa-

  281. -tillhör man sannolikt gruppen.
    Jag slipper genotypa individen-

  282. -eller köra individen i PET-kameran,
    och man bör försöka med Naltrexone.

  283. Men för majoriteten
    som inte hör till gruppen-

  284. -måste man fråga sig
    vad som driver drickandet.

  285. Det är det senaste decenniets
    insikter:

  286. Att det för de flesta patienter-

  287. -inte nödvändigtvis är
    belöningssystemen vi ska behandla-

  288. -utan "the dark side of addiction".

  289. Jag ska strax förklara
    vad jag menar med det.

  290. Om man tänker sig
    belöningseffekterna av droger-

  291. -så har man med alkohol
    extra bra odds att få uppleva dem-

  292. -om man har en viss genetisk
    uppsättning, men oavsett det-

  293. -spelar också fenomen som förekommer
    tidigt i beroendeutvecklingen in.

  294. Alltså när man är
    i den tidiga fasen av beroendet.

  295. Efter hand som hjärnan exponeras för
    olika droger... Likheterna är stora-

  296. -men alkohol verkar ha störst förmåga
    på området...

  297. Efter hand som hjärnan exponeras,
    byggs den om och förändras.

  298. De två viktigaste förändringarna är
    att belöningskaskaden brinner ut.

  299. Det beskriver patienterna
    på ett tydligt sätt:

  300. "Jo då, jag fick en kick
    när jag började"-

  301. -"men det är borta sen länge."
    Det andra de beskriver-

  302. -som vi neuroforskare nu
    har börjar begripa-

  303. -är att de i avsaknad av drogen
    upplever ett starkt obehag:

  304. Oro, stresskänslighet
    och nedstämdhet.

  305. Jag borde kanske också
    haft med "sömnstörningar".

  306. Många som inte är
    identifierade beroendepatienter-

  307. -söker sig till distriktsläkaren
    med oro och sömnsvårigheter.

  308. De får lugnande medel
    eller några vänliga ord-

  309. -men ingen upptäcker
    att de i själva verket-

  310. -genom många års hög alkohol-
    användning har nått upp till bubblan-

  311. -och förändrat funktionen
    i sina stress- och obehagssystem.

  312. Det är de som är huvudtemat
    i episod tre av denna miniserie.

  313. Jag älskar att lyssna på patienter,
    men det har sina begränsningar.

  314. Som ett sidospår ska jag nämna en
    klassiker inom psykologilitteraturen-

  315. -som jag borde ha läst
    innan jag forskarutbildade mig.

  316. Den heter
    "Telling more that we can know".

  317. Tretusen citeringar, eller nåt.
    Den går redan då-

  318. -för 30 år sedan
    igenom begränsningarna i vår förmåga-

  319. -att med ord verbalisera
    det som pågår i våra hjärnor.

  320. Den skulle jag kunna prata länge om.

  321. Funktionella hjärnavbildningsmetoder
    har gett oss möjlighet att blicka in-

  322. -i de här mekanismerna på ett sätt
    som går förbi de begränsningarna.

  323. Naturligtvis måste man sätta ihop
    patientens subjektiva upplevelser-

  324. -och det vi ser i kameran, men det
    här är ett bra sätt att blicka in.

  325. Då är frågan återigen angående
    utvecklingen av beroendeforskningen-

  326. -där man tagit fasta på att långvarig
    drog- eller alkoholanvändning-

  327. -höjer aktiviteten i stress-
    och obehagssystemen-

  328. -vilket skapar
    ett incitament för att återfalla-

  329. -därför att det kortsiktigt är ett
    sätt att stänga av obehagskänslorna.

  330. Men den forskningen
    har gjorts på försöksdjur-

  331. -och en stor fråga har varit om det
    verkligen är så hos människor.

  332. Där är det korta svaret "ja".

  333. Det här är återigen min kollega
    och vän Dan Hommers bilder-

  334. -från en av de tidigaste studier
    som visade detta.

  335. Om vi visar patienter läskiga bilder
    som Peter Lang utvecklade-

  336. -i "The international
    affective picture system"-

  337. -som används över hela världen
    för att inducera obehag, rädsla-

  338. -eller också positiva effekter -
    vet vi vad vi kan förvänta oss.

  339. Vi ska bland annat...
    Om obehaget är tillräckligt stort-

  340. -förväntar vi oss en aktivering
    av specifika hjärnstrukturer.

  341. Här ser ni tydligt att en av de
    strukturer som redan skymtat fram-

  342. -nämligen insula,
    är helt i "overdrive"-

  343. -som respons på obehagsstimuli
    hos alkoholberoende-

  344. -jämfört med hos friska personer.

  345. Försök hålla kvar den bilden.
    Detta visar en översättning-

  346. -av försöksdjursdata
    till den kliniska situationen.

  347. Det blir oerhört viktigt för att
    kunna förstå och behandla beroendet.

  348. Det skapas då en koppling
    mellan stressreaktioner-

  349. -och suget efter alkohol
    eller droger vid det här stadiet.

  350. Det skapas överlag... Stress är
    en av de viktigaste faktorerna-

  351. -för att få patienter med
    beroendesjukdomar att återfalla.

  352. Det kanske tydligaste exemplet
    utgörs av den stora grupp patienter-

  353. -som utvecklat
    posttraumatiskt stressyndrom.

  354. Ungefär hälften
    kommer att utveckla drog-

  355. -eller alkoholproblem.

  356. Hos dessa ser man nåt
    som illustrerar sammanknytningen-

  357. -mellan stress
    och suget efter droger.

  358. Här ser ni responserna
    från en amerikansk överste-

  359. -som fått
    sitt posttraumatiska stressyndrom-

  360. -efter att ha sett
    en del av sina soldater gå bort-

  361. -i en bombexplosion i Irak.

  362. Efter att ha kommit hem drack han
    en flaska starksprit varje kväll.

  363. Så rädd var han
    för att drömma mardrömmar-

  364. -om den här händelsen.

  365. När vi tog in honom och konstruerade
    en berättelse av det han berättat-

  366. -och spelade upp det
    tre veckor senare-

  367. -reagerade han självklart
    med stark ångest och "distress".

  368. Det som kanske var mindre uppenbart-

  369. -var att han också
    kände ett enormt sug efter alkohol.

  370. Det hoppas jag kan stanna kvar
    som en minnesbild-

  371. -som illustrerar det starka samband
    som med tiden skapas-

  372. -mellan stress och ångestkänsligheten
    hos beroendepatienterna-

  373. -och återfallsrisken.

  374. Då måste man ställa samma fråga - kan
    en sån mekanism vara angreppspunkt-

  375. -för en kliniskt nyttig behandling?

  376. Vi har inget sådant på marknaden,
    men det finns hopp om det.

  377. Här är ett experimentellt läkemedel
    som vi testat-

  378. -både på försöksdjur och människor.
    Det är ett antistressläkemedel.

  379. Ni kan se här...
    Minns ni överaktiviteten av insula-

  380. -inför obehags- och rädslostimuli
    hos alkoholpatienterna?

  381. Det har vi replikerat här
    i en oberoende population-

  382. -som är med i studien
    och som får sockerpiller.

  383. Men om de får läkemedlet
    kan vi få ned överaktiviteten-

  384. -till en helt normal nivå.

  385. När vi stressar dem...

  386. De får prata
    inför tre strikta personer-

  387. -som inte säger ett ord. Det är ett
    effektivt sätt att stressa folk.

  388. Ungefär som jag blir stressad nu.

  389. Vi låter dem också lukta på
    deras favorit-alkoholdryck.

  390. Då känner de
    ett starkt sug efter alkohol-

  391. -men inte
    om de har fått antistressläkemedlet.

  392. Det här var en experimentell modell.

  393. Vi hoppas nu i en samarbetsstudie
    med Karolinska institutet-

  394. -och Göteborgs och Lunds universitet
    kunna pröva mekanismen-

  395. -i en större grupp patienter
    och se om stresskänsliga-

  396. -och ångestdrivna patienter
    har denna mekanism.

  397. Men vi har missat nåt. Vi är framme
    i nutid och forskningens frontlinje.

  398. Allt jag har presenterat
    är hårda data-

  399. -granskade i strikta och respekterade
    vetenskapliga tidskrifter.

  400. Nu blir det spekulationer
    och hypoteser.

  401. Episod fyra handlar om
    de kommande tio åren-

  402. -av vår forskning i Linköping - och
    jag hoppas att fältet följer med oss.

  403. Människor är inte riktigt som råttor.

  404. Det finns likheter,
    men också många olikheter.

  405. De sätt vi stressar råttor på
    för att kartlägga de neurala system-

  406. -som driver drogsökande
    och återfall hos råttor-

  407. -är väldigt olika de stressorer
    som är viktiga för människor.

  408. Det går inte att jobba en dag
    med patienter i den här branschen-

  409. -utan att slås av
    hur i slutändan fattiga, utstötta-

  410. -och socialt marginaliserade de blir.

  411. Det här gäller i synnerhet
    beroendesjukdomar-

  412. -men fenomenet är också viktigt
    för andra sjukdomsgrupper-

  413. -att studera
    och beakta konsekvenserna av.

  414. Det här är personer som kan gå-

  415. -från att vara väl integrerade-

  416. -till att vara hemlösa,
    så det här är ni och jag-

  417. -om vi råkar få fel utveckling.

  418. Om man blir av jobbet i USA,
    som saknar det sociala skyddsnät-

  419. -som vi kan vara stolta över i
    Sverige, så kan det gå väldigt fort.

  420. "I used to be your neighbour."

  421. Att konstatera kliniska fenomen
    är en sak-

  422. -men hur ska vi begripa oss på
    mekanismer i hjärnan-

  423. -som har med det här att göra?

  424. Man kan väl knappast skapa en modell
    av social utstötning i labbet?

  425. Faktum är att det inte är så svårt.
    En australiensisk grupp-

  426. -utvecklade det lite larviga
    videospelet "Cyberball".

  427. Man får höra att man spelar mot andra
    över internet-

  428. -eller ett annat nätverk.
    Man ska passa en boll.

  429. Man spelar dock mot en dator-

  430. -som i början snällt
    passar runt bollen till alla-

  431. -men efter ett litet tag
    får man inte längre vara med.

  432. Det är förvånande
    att rimligt välfungerande-

  433. -och socialt välanpassade studenter,
    professorer-

  434. -och labbpersonal kan bli så
    irriterade som de blir av det här.

  435. Det som jag tycker var
    ett stort genombrott-

  436. -var när Naomi Eisenberger
    och hennes man Matt Lieberman-

  437. -för ett tiotal år sen
    tog in modellen i magnetkameran.

  438. De visade på den matris av
    hjärnstrukturer som aktiveras-

  439. -när man på det här enkla -
    och mycket begränsade sättet-

  440. -jämfört med verkliga livet -
    blir utstött.

  441. Matrisen innefattar
    strukturen insula-

  442. -och en del av
    en struktur i hjärnbarken-

  443. -som kallas främre cingulate-barken.

  444. Och det känner vi igen, för det har
    vi i starkare tappning sett förut.

  445. Det är precis det mönster vi ser när
    man upplever smärta av fysiskt slag.

  446. Då myntade Matt och Naomi
    begreppet...

  447. ..."social pain".
    Bara begreppet rent verbalt-

  448. -fångar vad det handlar om -
    det gör ont att bli utstött.

  449. Men det går längre än så.

  450. Vad är insula för nåt?
    Jo, en väldigt intressant struktur.

  451. Den känner av såna här obehagskänslor
    som är rent kroppsliga-

  452. -gärna från kroppens inre -
    smärta, illamående...

  453. För det utgör den
    så att säga "känslobarken".

  454. Men den gör också mycket annat.

  455. Den aktiveras när man ska fatta
    beslut som är kopplade till en risk.

  456. Ju högre risken är, desto större
    blir aktiveringen av insula.

  457. Och så finns det massor
    med endorfinreceptorer där.

  458. För att då knyta ihop den här
    episoden så visar det sig att...

  459. ...inte bara alkoholberoende,
    utan alla beroendepatienter...

  460. När man triggar sug efter drogen hos
    dem, vilket man gör på olika sätt-

  461. -så är ett gemensamt tema
    att då aktiveras insula.

  462. Och graden av den aktiveringen står
    i proportion till det upplevda suget.

  463. Det är mycket viktigt att påpeka-

  464. -att en korrelation inte innebär
    att insula driver suget.

  465. Men så kom den här studien.
    Vi har svårt att gå in hos människan-

  466. -och "sätta på" insula
    och se om patienten upplever ett sug.

  467. Däremot gjorde Antoine Bechara
    det här begåvade experimentet.

  468. Han hittade ett antal personer där en
    stroke hade drabbat antingen insula-

  469. -eller andra hjärnstrukturer.
    Alla skulle vara rökare.

  470. Nikotinberoende är ju ett av
    de starkaste beroenden som finns.

  471. Om de hade blivit av med insula,
    men inte andra strukturer-

  472. -upphörde deras nikotinberoende
    och de kände inget sug.

  473. Det är en början
    till att påvisa ett orsakssamband.

  474. För att knyta ihop det hela-

  475. -blir det kanske begripligt
    om vi också upptäcker-

  476. -att insulaaktiveringen till följd
    av social stress och utstötning-

  477. -är extra stark
    hos beroendepatienter.

  478. -här visat hos alkoholpatienter.

  479. Då kan vi väldigt lätt tänka oss
    den här onda cirkeln-

  480. -som är av ett annat slag
    än vi tänkt oss tidigare.

  481. Droglängtan - delvis driven av insula
    - leder till återfall.

  482. Återfallet leder till
    att man fungerar sämre socialt:

  483. Man missköter jobbet,
    man klarar inte av relationer.

  484. Att bli av med jobbet och familjen
    är extrema sociala stressorer.

  485. Det kommer att leda till
    ett starkt pådrag i de här systemen-

  486. -och väcka ett ökat sug efter droger.

  487. Och då ska jag bara säga
    att man kan frestas att tro-

  488. -att det här bara är fenomen
    som vi kan råda bot på eller mildra-

  489. -med socialt inriktade
    behandlingsmodeller.

  490. Såna modeller kan tveklöst vara till
    nytta. Det finns en god litteratur-

  491. -och en metod som långt innan
    vi visste nåt av det här-

  492. -fokuserade på att minska
    den sociala marginaliseringen.

  493. Den har ett jättebra evidensstöd
    och används lika lite som Naltrexone.

  494. Vi hoppas till detta kunna lägga
    lite modernare hjälpmedel-

  495. -där vi genom att stimulera
    insulaaktiviteten-

  496. -ska försöka få insulan
    att producera tillväxtfaktorer-

  497. -som låter den återetablera
    rätt kopplingar.

  498. Den studien drar igång
    nu i veckan i Linköping.

  499. Tror ni att det är science fiction?
    Våra israeliska kollegor-

  500. -har haft samma approach
    gällande nikotinberoende-

  501. -och effekten
    har varit relativt dramatisk.

  502. Psykiatrin tror jag kommer att få
    tänja sig över allt bredare områden-

  503. -och både förstå sig på
    vad patienterna säger-

  504. -på den empatiska nivån
    när man har patienten framför sig-

  505. -de nätverk i hjärnan som vi ser i
    olika typer av avbildningsinstrument-

  506. -och många andra approacher
    som vi ännu inte kommit på.

  507. Mycket av det här finns beskrivet
    i den bok som jag först såg i dag-

  508. -och som ges ut av Natur och kultur.

  509. Förutom alla er vill jag tacka
    förläggaren Ingrid Eriksson-

  510. -som har varit rolig att jobba med
    när vi har sammanfattat-

  511. -allt det jag inte hann säga i dag.

  512. -Tack.
    -En stående applåd.

  513. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kärlek till droger, eller begär efter kärlek

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Aktivering av hjärnans belöningssystem är betydelsefullt i tidiga stadier av beroendesjukdomar. Forskning har dock visat aktiviteten hos stress- och obehagssystem med tiden blir den viktigaste faktorn bakom återfall, och social marginalisering och utanförskap är viktigast bland de återfallsutlösande stressfaktorerna. Om detta berättar psykiatriprofessor Markus Heilig i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Drogberoende, Drogmissbruk, Narkotikafrågor, Narkotikamissbruk, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Det lilla barnets hjärna

Vid födseln innehåller barnhjärnan redan de 100 miljarder nervceller som sedan finns med hela livet. Ulrika Ådén, docent vid Karolinska institutet och läkare för nyfödda, berättar om forskningen. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Hur serotonin styr beslut

Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Med nya metoder inom modern hjärnforskning kan vi göra en atlas över hjärnans nätverk som kartlägger olika typer av nervcellers funktion. Därmed kan vi även förstå hur psykisk sjukdom uppkommer. Om detta berättar Konstantinos Meletis, docent vid Karolinska institutet, i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Kärlek till droger, eller begär efter kärlek

Aktivering av hjärnans belöningssystem är betydelsefullt i tidiga stadier av beroendesjukdomar. Forskning har dock visat aktiviteten hos stress- och obehagssystem med tiden blir den viktigaste faktorn bakom återfall, och social marginalisering och utanförskap är viktigast bland de återfallsutlösande stressfaktorerna. Om detta berättar psykiatriprofessor Markus Heilig i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Konsten att fokusera

Christina Bengtsson är före detta skytt på elitnivå. Här berättar hon om målbilder, koncentration och om konsten att gå från ofokuserad till fokuserad. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Självmedkänsla

Med självmedkänsla, compassion, kan vi ta hand om oss själva. Genom att aktivera kroppens egna trygghetssystem skapas en buffert mot stress. Kunskapen bygger på hjärnforskning, kbt, affektteori, anknytningsteori och buddhism och har inslag av mindfulness. Om detta berättar Christina Andersson som är leg psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Att styra hjärnan med elektroder

Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens. Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Överväldigad av känslor

Vi har olika förmåga att påverka vad vi känner och hur starkt. Vissa upplever att känslorna inte alls låter sig styras. Tillståndet kallas för emotionell instabilitet, ibland borderline personlighetsstörning. Vad beror det på, och varför behöver känslor regleras? Om detta berättar Predrag Petrovic, hjärnforskare på Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ligga i Lund

Panelsamtal om hur långt vi har kommit när det gäller sexuell frigörelse och vad det innebär. Är vi fördomsfria och vidsynta eller lever vi kanske fortfarande under begränsande normer? Medverkande: Gunilla Thorgren, journalist, politiker och författare; Manne Forssberg, frilansskribent och författare; Ingela Steij Stålbrand, beteendevetare och lärare i sexologi vid Lunds universitet; Elina Pahnke, journaliststudent och redaktör. Moderator: Andreas Ekström. Inspelat den 12 maj 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Pojken, pappan och drogerna

Det var när William flyttade till en större stad som han första gången slogs av tanken att röka på. Uppflugen i en trädkoja tillsammans med två andra röker han sin första joint. Snart kommer han in i det och tar droger dagligen. Hur kan man som förälder upptäcka att ens barn använder droger och vad gör man när ens värsta misstankar är ett faktum? Och hur känns det att bli upptäckt? Föräldrar, polis, drogbehandlare och socialarbetare ger sin bild av mötet med unga som missbrukar.