Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2015

En heldag om hjärnan där forskning och metodik presenteras av ledande personer inom området. Vi får ta del av allt från hur det lilla barnets hjärna fungerar, gridceller och hjärnans inbyggda gps till hur man kan styra hjärnan med elektroder. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2015 : Konsten att fokuseraDela
  1. Tack för det. Och tack för...

  2. ...att jag får låna
    er uppmärksamhet i 15 minuter.

  3. 2005 står jag i VM-final i Schweiz.

  4. Jag har
    ett skott kvar och leder finalen.

  5. Tavlan är 50 meter bort.
    Tian är 12 mm.

  6. Vad avgör
    om jag skjuter en nia eller tia?

  7. Är det fysiken? Är det tekniken?

  8. Stillahållningen, avslappningen
    eller kanske andningen?

  9. Nej... Det har ju alla
    på den nivån tränat på i flera år.

  10. Det handlar
    om vilka tankar jag tänker.

  11. Och varför jag tänker dem.

  12. Under 25 000 timmar på skjutbanan
    utvecklade jag en modell-

  13. -en mycket enkel modell
    av just fenomenet fokus.

  14. Bakgrunden till modellen
    har så klart med hjärnan att göra.

  15. I vardagligt tal
    kallas vi ju Homo sapiens-

  16. -men egentligen är det våra närmsta
    föregångare som heter Homo sapiens-

  17. -medan vi, den i högsta grad
    tänkande människan-

  18. -heter Homo sapiens sapiens.

  19. Homo sapiens betyder
    "människa som vet"-

  20. -medan Homo sapiens sapiens,
    alltså vi, betyder-

  21. -"människa som vet att hon vet".

  22. Är det inte just denna lilla,
    briljanta skillnad-

  23. -som gör oss så fantastiska-

  24. -men som också gör
    att tankarna spelar oss ett spratt?

  25. För det betyder
    att jag vet att du vet.

  26. Och du vet att jag vet.

  27. Och så vet vi att alla andra
    kan tänka och tycka saker om oss.

  28. Det betyder också att vi kan
    tänka framåt och bakåt i tid.

  29. Ofta tänker vi
    oroande tankar på "Vad händer om...?"

  30. Vad händer om jag skjuter
    en sjua till vänster?

  31. Om jag inte får fram mitt budskap?
    Om jag inte blir klar i tid?

  32. Vad händer
    om livet inte blir som vi önskat?

  33. Eller så grubblar vi över
    varför det inte blev som vi ville.

  34. Tänk er nu en linje här som motsvarar
    störande tankar på historien.

  35. Och en linje här som motsvarar
    störande tankar på framtiden.

  36. Kan vi då i de fall det behövs
    stryka de störande tankarna?

  37. Ja,
    då inträder nån form av kravlöst nu.

  38. Och det är här vi har förmåga
    att prestera och fungera-

  39. -precis så bra som vi egentligen är.

  40. Varken mer eller mindre.

  41. Och det räcker.

  42. Till både allmän trivsel och stordåd.

  43. Men hur hamnar vi då här?
    Det kan man träna på.

  44. Men det kan också vara behagligt att
    få en enkel bild av hur det fungerar.

  45. Låt mig ta ett exempel.

  46. Min bästa skyttekompis Roger
    var extremt tekniskt begåvad.

  47. Vi tränade mycket ihop.
    Han hjälpte mig med tekniken-

  48. -och jag hjälpte
    honom med det mentala.

  49. En gång skrev jag ord på små lappar.
    Helt ovidkommande ord som...

  50. "Flaska", "dörrhandtag",
    "brödrost"...

  51. Sen la jag lapparna
    upp och ner på Rogers skjutbord.

  52. Sen bad jag Roger
    när han kom i de pressade lägena-

  53. -och kanske hade skjutit 52 tior på
    rad och tänker: "Det kan bli rekord."

  54. Eller:
    "Vad händer om jag missar tavlan?"

  55. Då skulle han göra...

  56. ...ett break,
    vända på lappen och läsa:

  57. "Brödrost."

  58. 10,9.

  59. Vad händer här?

  60. Eftersom hjärnan i stora drag bara
    kan fokusera på en sak åt gången...

  61. ...så slår "brödrost" ut
    de störande tankarna.

  62. Det är så vi finner den inre
    kapaciteten som vi egentligen har.

  63. Det finns väldigt många aspekter
    som påverkar vår fokus.

  64. En av dem är mål.

  65. Vi har lärt oss vikten av att
    visualisera och se oss på prispallen.

  66. Att se oss själva
    eller vår organisation lyckas.

  67. Att visualisera oss till succé har
    blivit...som en sanning.

  68. Som om...
    framgång annars inte vore möjlig.

  69. Men låt mig lyfta en fundering här.

  70. Visst var det många av er som tittade
    på skid-VM i vintras på tv.

  71. Då minns ni när journalisterna
    ställde de klassiska frågorna.

  72. Hur det kändes och så vidare.
    Nu var det ju tyvärr...

  73. ...många norrmän
    som vann den här gången.

  74. Frågan ställs oftast
    direkt efter målgång.

  75. "Hur känns det?"
    "Och varför lyckades du?"

  76. Da blir jeg nødt til å snakke norsk.
    Det var kjempegreit-

  77. -for jeg har kjempet
    og fokusert i fire år.

  78. Det var vanvittig greit. Jeg hadde
    fokusert og markert i kalenderen min-

  79. -at i denne uken
    skulle jeg være på topp.

  80. "Fantastiskt.
    Tack, och nu till vinterstudion."

  81. I vinterstudion sitter experterna
    och upphöjer atleterna med all rätt.

  82. De upphöjer dem ofta också
    för deras målfokusering.

  83. Vi hör ofta, ungefär som att:

  84. "Hörde ni vad han sa? Han hade
    fokuserat på det här i fyra år."

  85. "Han hade markerat i kalendern att
    den veckan skulle han vara på topp."

  86. "Jag är så imponerad."

  87. Och så sitter vi hemma
    i soffan och tittar på tv-

  88. och känner precis likadant.

  89. Men...
    Nu kommer frågan: Alla andra då?

  90. Han som kom tvåa. Han som kom
    på en irriterande fjärdeplats.

  91. Eller den
    som inte ens kom till start-

  92. -fastän han var en av de bättre.
    Alla dessa då?

  93. Har de markerat
    fel vecka i kalendern?

  94. Nej.

  95. Är målbilden då så viktig?

  96. Självfallet. Mål driver,
    inspirerar och sätter ut en riktning.

  97. Men... Nånstans är det som om...

  98. Vi skäms ibland
    över att målbilden kanske bör ändras.

  99. I stället för att vara stolta
    över att kunna hitta-

  100. -och se vad det är för kapacitet,
    resurs och ork-

  101. -som vi egentligen har i dag.

  102. För när vi hela tiden
    tänker på målet...

  103. ...på det vi vill uppnå, dit vi vill,
    på den vi vill bli...

  104. Då hamnar vår fokus
    hela tiden framåt i tid-

  105. -och inte på det jobb
    som ska göras nu.

  106. Ofta förlorar vi fokus i dag-

  107. -just för att vårt
    prestationssamhälle får oss att-

  108. -tänka bättre och nytt
    och ännu mer effektivitet-

  109. -i stället för att finna den inre
    kapaciteten som vi redan har-

  110. -och konstruktivt arbeta med det
    vi kan och är bäst på just nu.

  111. Att stryka målbilden ibland
    är inte så nonchalant som det låter.

  112. Självfallet till en början
    blir det ganska otäckt.

  113. Vart är vi då på väg?
    Och vem är vi då?

  114. Men det är så vi kan fokusera på nuet
    och inte på det som komma skall.

  115. Det är så vi lär oss
    att älska den vi är och det vi har-

  116. -i stället för att jaga efter det
    vi inte är och det vi inte har.

  117. En annan aspekt är tid.

  118. Det är svårt att tala
    om fokus utan att nämna tid.

  119. Onekligen är det så att vi lever
    i en värld med oändliga möjligheter.

  120. Det har skapat föreställningen
    om att livet måste levas intensivt.

  121. Och så hamnar ibland
    självförtroende på allt vi gör-

  122. -i stället
    för att fokusera på en sak-

  123. -och göra den riktigt riktigt bra.

  124. Men principen är ganska enkel.

  125. Ju fler möjligheter,
    desto mer måste vi avstå.

  126. Det betyder att i dag handlar det
    inte längre om att prioritera-

  127. -utan om att prioritera bort.

  128. En journalist var fascinerad
    över att jag gjorde så mycket.

  129. Jag var skytt, värdsmästare, officer
    och kvinna, dessutom.

  130. Och mamma, och nu också författare.

  131. Och så kommer frågan:
    "Hur har du tid?"

  132. Och nu måste jag tänka.

  133. "Jag har tid, för det är så väldigt
    mycket jag inte måste göra."

  134. Nu skulle hon ju bara veta hur våra
    tvätthögar och köksbord ser ut.

  135. Men det är just det som är poängen.
    Det är så mycket jag inte måste göra.

  136. Det är märkligt...

  137. Trots vår förmåga
    att tänka långsiktigt-

  138. -vill vi ha respons
    för det vi gör nu.

  139. Och det är lätt att få i dag.
    Det är ju bara att...

  140. ...ta en bild och lägga ut.

  141. Så hur hittar vi
    den där långsiktiga fokusen?

  142. Som för ett helt liv, en organisation
    eller en hel värld i rätt riktning.

  143. Jo,
    för den långsiktiga fokusen krävs-

  144. -att vi lär oss
    att rikta vår uppmärksamhet inåt.

  145. På det vi kan förnimma här inne,
    som inte behöver respons hela tiden.

  146. Det som bara är.

  147. För det är här...

  148. ...vi har en äkta...

  149. ...tillfredsställelse och en ren
    och skär vilja att i förlängningen-

  150. -göra gott även för andra.

  151. En fokus
    som världen så väl förtjänar.

  152. Tack så mycket.

  153. Textning: Gustav Ekvall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konsten att fokusera

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Christina Bengtsson är före detta skytt på elitnivå. Här berättar hon om målbilder, koncentration och om konsten att gå från ofokuserad till fokuserad. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv psykologi, Koncentration, Psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Det lilla barnets hjärna

Vid födseln innehåller barnhjärnan redan de 100 miljarder nervceller som sedan finns med hela livet. Ulrika Ådén, docent vid Karolinska institutet och läkare för nyfödda, berättar om forskningen. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Hur serotonin styr beslut

Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Med nya metoder inom modern hjärnforskning kan vi göra en atlas över hjärnans nätverk som kartlägger olika typer av nervcellers funktion. Därmed kan vi även förstå hur psykisk sjukdom uppkommer. Om detta berättar Konstantinos Meletis, docent vid Karolinska institutet, i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Kärlek till droger, eller begär efter kärlek

Aktivering av hjärnans belöningssystem är betydelsefullt i tidiga stadier av beroendesjukdomar. Forskning har dock visat aktiviteten hos stress- och obehagssystem med tiden blir den viktigaste faktorn bakom återfall, och social marginalisering och utanförskap är viktigast bland de återfallsutlösande stressfaktorerna. Om detta berättar psykiatriprofessor Markus Heilig i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Konsten att fokusera

Christina Bengtsson är före detta skytt på elitnivå. Här berättar hon om målbilder, koncentration och om konsten att gå från ofokuserad till fokuserad. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Självmedkänsla

Med självmedkänsla, compassion, kan vi ta hand om oss själva. Genom att aktivera kroppens egna trygghetssystem skapas en buffert mot stress. Kunskapen bygger på hjärnforskning, kbt, affektteori, anknytningsteori och buddhism och har inslag av mindfulness. Om detta berättar Christina Andersson som är leg psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Att styra hjärnan med elektroder

Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens. Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Överväldigad av känslor

Vi har olika förmåga att påverka vad vi känner och hur starkt. Vissa upplever att känslorna inte alls låter sig styras. Tillståndet kallas för emotionell instabilitet, ibland borderline personlighetsstörning. Vad beror det på, och varför behöver känslor regleras? Om detta berättar Predrag Petrovic, hjärnforskare på Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Social på jobbet

Vi har inte valt våra kolleger men många av oss spenderar mer tid på arbetet än med familj och vänner. Hur social behöver man vara på jobbet? Ska man vara kompis med de man jobbar med och hänga med på aktiviteter utanför arbetsuppgifterna? Vad vinner och förlorar man på det?