Titta

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Föreläsningar och samtal från litteraturfestivalen Stockholm Literature 2015. Författare, litteraturvetare och konstnärer från hela världen möts för att diskutera författarskap, konstnärskap och berättande. Inspelat den 24-25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Literature 2015 : Lev Rubinstein + Rosa LiksomDela
  1. Hej och välkomna. Jag är Kristoffer
    Leandoer från Stockholm Literature.

  2. Jag tänkte börja med
    att berätta om Winston Churchill.

  3. Han var i Moskva under
    andra världskriget för att undersöka-

  4. -om den nye samarbetspartnern
    var nånting att ha.

  5. Han var mycket misstänksam
    mot Stalin och Sovjet.

  6. Det var mitt i vintern,
    40 grader kallt-

  7. -och Churchill såg
    ryssar på gatan äta glass.

  8. Då insåg han att det skulle gå bra.

  9. "Det här folket kan inte besegras", sa
    Churchill. Det hade han rätt i-

  10. -åtminstone inte
    av nån annan än sig själva.

  11. När vi bodde i Minsk på 90-talet
    så tänkte jag ofta på Churchill.

  12. Man såg dessa sovjetmänniskor
    som inte hade besegrats-

  13. -av reaktornedfall,
    svält, krig, förtryck.

  14. Däremot kunde de besegras
    av sina egna känslor-

  15. -och börja storgråta om man citerade
    Pusjkins "Sagan om tsar Saltan".

  16. Jag välkomnar er till ett samtal
    om denna människa - Homo sovieticus-

  17. -och hennes öden och äventyr i dag.

  18. Homo sovieticus,
    som i ett så konstigt samhälle-

  19. -har producerat kloka människor
    som Svetlana Aleksijevitj-

  20. -och dagens gäst, Lev Rubinstein.

  21. En poet, som slänger kartotekskort
    med sina dikter-

  22. -men som i dag ska berätta om
    dagens Ryssland, gårdagens Sovjet-

  23. -och hur det hänger ihop.

  24. Han är här
    på inbjudan av sitt förlag, Ersatz.

  25. Hans nya bok är "Ryska dagsedlar",
    översatt av Johan Öberg.

  26. Den ger de här bilderna och tankarna.

  27. Han ska prata med en annan människa
    med erfarenhet-

  28. -av Homo sovieticus då och nu.

  29. Från vårt nästan största östliga
    grannland kommer Rosa Liksom.

  30. Hon är aktuell med "Sånt är livet",
    översatt av Janina Orlov.

  31. Ja, nu tror jag inte
    att jag behöver säga mer.

  32. Välkommen till Stockholm.

  33. Var?

  34. -Jag är glad att vara här med dig.
    -Detsamma.

  35. Vi har varit tillsammans på scenen
    för många, många år sen-

  36. -i staden som då hette Leningrad.

  37. Det var en litteraturkväll
    i Leningrad-

  38. -i Författarnas hus.

  39. Där var Lev, som läste-

  40. -sina "spelkort".

  41. Där var Krivulin.

  42. Han var en mycket känd rysk poet.

  43. Han är död, men han var med oss då.

  44. Och där var
    några andra ryska författare också.

  45. Men det är speciellt fint
    att vara med Lev här i Stockholm nu.

  46. Jag har läst hans bok,
    "Ryska dagsedlar". Den är mycket fin.

  47. Jag läser också
    hans artiklar på nätet.

  48. Det arbetar han mycket med nu.
    Han arbetar på nätet också.

  49. Hans syn på Sovjetunionen
    är mycket stark.

  50. I den här boken beskriver han mycket-

  51. -hur livet var i hans barndom-

  52. -när han var barn
    och tonåring i Moskva.

  53. Det var självklart under Sovjettiden.

  54. Den där boken
    visar mig ett nytt Moskva också.

  55. Alla människor som är intresserade
    av det nya Ryssland-

  56. -och Sovjetunionen
    måste läsa den här boken.

  57. Vi börjar den här diskussionen med-

  58. -att jag frågar Lev:

  59. Vilka känslor
    och vilka tankar vaknar i dig-

  60. -när du hör begreppet Sovjetunionen?

  61. Självklart så väcker
    ordet Sovjetunionen-

  62. -väldigt skiftande och,
    ärligt talat, motsägelsefulla...

  63. ...känslor.

  64. I rent ideologisk och estetisk mening-

  65. -är ordet
    mycket negativt färgat för mig.

  66. Därför att jag upptäckte
    ganska tidigt för min generation...

  67. Från och med 50- eller 60-talet var
    jag redan övertygad om att jag levde-

  68. -i en ondskefull och lögnaktig stat.

  69. På denna starka övertygelse
    byggde jag mitt sociala liv.

  70. På detta byggde jag mina bekantskaper
    och min kreativa gärning.

  71. På detta byggde jag så att säga
    min sociala livsstrategi.

  72. Och den känslan har inte
    förändrats nämnvärt sen dess.

  73. Jag har aldrig
    haft anledning att ompröva-

  74. -den inställningen.

  75. På senare tid har den känslan
    av förklarliga orsaker väckts igen-

  76. -färgad i nya färger.

  77. Detta gäller alltså rent allmänt-

  78. -men det finns en annan sida också.
    Det är att jag föddes i detta land.

  79. Där växte jag upp
    och etablerade mig som författare.

  80. Jag har överlevt många olika epoker-

  81. -och även om allt hände
    på Sovjettiden, skilde sig epokerna åt.

  82. Jag föddes på Stalintiden,
    och trots att jag var så liten-

  83. -minns jag dagen då han dog.

  84. För mig känns den dagen-

  85. -som en av de viktigaste i mitt liv.
    Inte den viktigaste, men en av dem.

  86. Jag minns den dagen mycket väl.
    Jag låg sjuk hemma i halsfluss.

  87. Som barn hade jag ofta halsfluss,
    och det var en sån dag.

  88. Utanför fönstret föll snön.

  89. Jag var besviken, för när jag var sjuk-

  90. -slog mamma på radion så att jag
    kunde roa mig med barnprogrammen.

  91. Men den dagen
    var det inga barnprogram-

  92. -utan allvarlig, trist musik,
    så jag blev jättesur.

  93. De spelade musik,
    och en vacker mansröst-

  94. -sa nåt obegripligt
    om Cheyne-Stokes andning.

  95. Betydligt senare förstod jag
    att denna andning-

  96. -räddade ett enormt antal människor
    från döden.

  97. Jag och några vänner
    som är lite äldre än mig-

  98. -jämför ibland
    våra minnen av den dagen.

  99. I princip bodde vi alla
    i kollektivlägenheter då-

  100. -och alla kommer ihåg
    hur kvinnorna i köket grät.

  101. Utanför föll snön, som jag sa,
    fast det var mars. Det var kallt.

  102. Och en vän
    kom ihåg den här episoden.

  103. Han var ungefär åtta eller nio år
    och den här dagen-

  104. -var han ensam hemma.

  105. Kvinnorna i köket grät,
    och föräldrarna var på arbetet-

  106. -så han gick omkring ensam i hallen-

  107. -och kikade in i olika rum.

  108. Och han... Ni kan översätta nu.

  109. Han kikade in i ett rum,
    där han visste att det bodde-

  110. -två kvinnor som var systrar.

  111. De hade inga egna barn, men älskade
    honom och bjöd alltid in honom-

  112. -till sitt intressanta rum
    med många gamla foton.

  113. Han var van att gå in utan att knacka
    för han var alltid välkommen.

  114. I rummet såg han en förbluffande
    scen, som han inte förstod.

  115. I den absoluta tystnaden
    såg han hur de två systrarna...

  116. Då tyckte han att de verkade gamla,
    fast de var bara kring 40.

  117. De dansade
    en helt ljudlös vals i sitt rum.

  118. Det var som en stilistisk scen
    av filmaren Aleksej German.

  119. Det dröjde länge innan han förstod
    det här. I köket grät alla-

  120. -men dessa två kvinnor dansade vals,
    även om det var ljudlöst.

  121. Sen hörde han att den enas man hade
    skjutits, den andras var deporterad.

  122. Ungefär ett år efter det
    började jag skolan-

  123. -så mina skolår sammanföll med det
    som sen kallades Chrusjtjovepoken.

  124. Det var en helt annan epok.

  125. Det var en epok då det,
    i relativ mening naturligtvis-

  126. -uppstod en sorts frihetslängtan
    i vissa delar av samhället.

  127. Med en pojkes friska väderkorn
    såg jag-

  128. -hur uttrycket
    i människors ansikten förändrades.

  129. Jag såg hur den isande fruktan
    gradvis försvann.

  130. Folk började le mer
    och prata mer med varandra.

  131. Då uppstod den generation
    som senare kallades 60-talisterna-

  132. -min äldre brors generation.

  133. Som så ofta är fallet
    har min äldre bror alltid påverkat mig-

  134. -och min världsuppfattning.

  135. Som författare och samhällsperson
    formades jag redan på 70-talet.

  136. Det årtiondet
    kallades senare stagnationsperioden.

  137. Men vi uppfattar allting
    både subjektivt och objektivt.

  138. Objektivt sett var den här epoken
    otroligt trist och dyster.

  139. Den var meningslös och grå.

  140. Det kändes som om...

  141. Kan ni översätta "andmat i ett kärr"?
    Det kändes som ett kärr.

  142. Men subjektivt
    var det nog mina lyckligaste år-

  143. -därför att under de här åren
    hittade jag min stil och min hemvist.

  144. De här åren kännetecknades
    av fantastiska konstnärliga idéer.

  145. Dessutom var det år
    av kärlek och vänskap.

  146. Jag har aldrig upplevt
    nåt mer berusande än den tidens...

  147. ...lyckliga fester.

  148. Det här varade ganska länge,
    och jag minns en sån fest-

  149. -nån gång i mitten av 80-talet,
    när jag satt och pratade-

  150. -med två eller tre vänner.

  151. Vi talade om
    att vi i princip levde i ett svart hål-

  152. -men att det var nåt
    att vara stolta över.

  153. Vi levde på en plats
    där det egentligen inte gick att leva.

  154. Vi var stolta
    och kände det som att vi unga-

  155. -befann oss mitt i världens varböld.

  156. Vi satt på kanten till en vulkankrater-

  157. -dinglade med benen och pratade glatt.
    Och en av mina vänner sa:

  158. "Okej, det här kommer nog
    aldrig att ta slut"-

  159. -"men vår inre frihet
    kan ingen nånsin ta ifrån oss."

  160. En annan sa: "Ja, men en sak är synd.
    Vi får inte se världen."

  161. Ungefär två år efter det här samtalet-

  162. -inleddes den oväntade process som
    ledde till att Sovjetunionen upplöstes.

  163. Då fick vi se världen.

  164. Till slut vill jag säga att det var
    en unik erfarenhet att leva i Sovjet.

  165. För många var det enbart skadligt-

  166. -men för några var det till nytta.
    Därför att den erfarenheten-

  167. -ingöt en motståndsvilja.

  168. Ursäkta, det blev väldigt långt.

  169. Det var ju intressant.
    När jag tänker på-

  170. -mina minnen av Sovjetunionen-

  171. -så är de mycket färgglada.

  172. Jag hade möjlighet 1981
    att stanna lite längre i Moskva-

  173. -och en annan gång, 1987,
    stannade jag längre där.

  174. Min synvinkel på Ryssland
    eller Sovjetunionen-

  175. -var antropologens synvinkel.

  176. Jag är utbildad antropolog
    och när jag reste-

  177. -till Sovjetunionen första gången-

  178. -1975 var jag femton år gammal.

  179. Jag har vandrat runt där-

  180. -och tittat på allt möjligt mycket
    noggrant för att få hela bilden.

  181. Jag tittade på
    hur Sovjetunionen såg ut-

  182. -hur människorna levde där,
    vad de gjorde-

  183. -hur de gjorde saker
    och hur de levde livet.

  184. Det var en finsk antropolog-

  185. -som vistades i Moskva,
    Leningrad, Murmansk-

  186. -och sen två gånger i Sibirien.

  187. Jag var resenär också. Jag har
    sett Ryssland och Sovjetunionen-

  188. -genom mina egna ögon.

  189. Den bilden är helt säkert annorlunda
    än Levs bild-

  190. -eftersom han är född där
    och växte upp där.

  191. Men för mig som turist-

  192. -var det oerhört fint-

  193. -att vistas i Ryssland.
    Det var en helt ny värld för mig.

  194. Människor är desamma
    överallt i världen-

  195. -men kulturen är lite annorlunda
    i Ryssland än i Finland.

  196. För mig var det ett stort äventyr-

  197. -och nu för tiden
    är det också ett stort äventyr-

  198. -när jag reser till Sankt Petersburg,
    som jag gör ganska ofta.

  199. Jag älskar Ryssland och ryssar.

  200. Jag älskar den ryska kulturen
    och litteraturen.

  201. Den har gett mig så mycket.

  202. Men nu går vi tillbaka till Lev.

  203. Jag vill fråga Lev om språket.

  204. Han är mycket intresserad av språket.
    Det kan man se-

  205. -när man läser hans böcker.

  206. Kan han berätta lite
    om sin attityd till språket?

  207. Hur har språket förändrats
    efter Sovjettiden?

  208. Rosa har helt rätt - jag är absolut inte
    likgiltig för mitt modersmål.

  209. Delvis beror det på
    att jag inte kan andra språk.

  210. Det är mitt handikapp -
    enspråkigheten.

  211. Nästa generation
    har gudskelov kompenserat det-

  212. -eftersom min dotter
    redan kan typ nio språk.

  213. Jag kan bara ett, men vill gärna tro
    att jag inte är så dålig på det.

  214. Självklart är jag väldigt bunden
    till språket-

  215. -och dess möjligheter och så vidare.

  216. Jag har alltid tyckt att det sociala
    livet i SSSR och sen Ryssland är...

  217. Det är nåt av en illusion.

  218. Den så kallade gåtfulla ryska själen-

  219. -beror egentligen på...
    ...att det inte finns nån sån själ.

  220. Jag har alltid tyckt att det
    enda verkliga i våra liv är språket.

  221. Verkligheten är illusorisk,
    språket verkligt.

  222. Jag har aldrig uppfattat språket
    som enbart-

  223. -en metod eller ett sätt
    att uttrycka sig med.

  224. Språket har ett egenvärde och
    självändamål. Det står för sig själv.

  225. Och det vet mycket.

  226. Konstnärens uppgift är inte...

  227. ...att tala med ett visst språk,
    utan att låta själva språket tala.

  228. Det är inte så lätt som det kan verka.

  229. Som Rosa sa älskar jag språket,
    men inte bara det.

  230. Det är inte så mycket att jag älskar det
    som att jag litar på det.

  231. Och sen till frågan
    om språket har förändrats.

  232. Har språket förändrats
    efter Sovjetunionen?

  233. Ja, språket förändrades även under
    Sovjetåren. Språk förändras alltid.

  234. Till det bättre eller sämre, vet jag
    inte. Den frågan är ovidkommande.

  235. Främst ändras det lexikaliskt.

  236. De senaste åren har det t.ex.
    uppkommit en enorm mängd nya ord-

  237. -och uttryck-

  238. -tack vare den tekniska utvecklingen
    helt enkelt.

  239. Men det finns alltid en sorts...
    Man kan väl kalla det "institut".

  240. Inuti språket
    finns det en sorts viktiga...

  241. ...viktiga drag som gör att språket
    inte faller samman helt och hållet.

  242. Språket förändras ständigt,
    men två saker-

  243. -bevarar det för alltid.

  244. Den första är
    den stora ryska litteraturen-

  245. -och den andra
    är det icke-normativa ordförrådet.

  246. Det vill säga svordomarna.

  247. Språkets högsta
    och lägsta beståndsdelar-

  248. -stöttar upp språket
    från två olika håll.

  249. De två delarna tar folk till när de
    vill förstå varandra, men inte kan.

  250. Just det.
    Jag vill fråga om relationen-

  251. -mellan makten eller staten-

  252. -och ryska författare nu för tiden.

  253. Vi vet att relationen
    alltid har varit mycket svår.

  254. Hur är det nu?

  255. Det vore kanske intressantare
    om nån annan svarade på frågan-

  256. -därför att mitt fall
    är inte så typiskt.

  257. Jag har aldrig haft
    nån svår relation till staten-

  258. -eftersom vi inte
    har haft nån relation alls.

  259. De som hade en svår relation
    till staten i SSSR-

  260. -var de som försökte publicera
    sina verk eller ställa ut sina tavlor-

  261. -på statliga utställningar,
    för andra fanns inte-

  262. -eller de som ville att deras musik
    skulle uppföras på konserthusen.

  263. De hade definitivt
    en svår relation till makten-

  264. -och censuren.

  265. Man kan dela upp den tidens
    människor i några olika kategorier.

  266. Majoriteten underordnade
    sig helt enkelt censurkraven.

  267. De ansåg
    att man inte kunde eller borde annat.

  268. Sen fanns det andra, med mer talang
    och som hade nåt att säga.

  269. I förhållande till staten
    och censurinstituten tvingades de-

  270. -till ett slags komplicerat
    och förslaget spel.

  271. På så sätt uppstod
    en konstnärlig strategi-

  272. -som sen kom att kallas aesopisk.

  273. Personen sa det han ville,
    men använde andra, tvetydiga ord-

  274. -så att de som han vände sig till
    förstod det tvetydiga.

  275. Förutom detta fanns det även
    en tredje väg-

  276. -då vare sig den första
    eller andra strategin-

  277. -inte var lämplig.

  278. Då vägrade folk helt enkelt att ha
    nåt att göra med statliga institutioner.

  279. Den kategorin författare,
    konstnärer och musiker-

  280. -kom senare att kallas "underground"
    eller den inofficiella kulturen.

  281. Jag vill veta: Vad är din relation
    till ny teknologi som författare?

  282. Min relation till ny teknologi
    är fullkomligt vänskaplig.

  283. Saken är den att...

  284. Underligt nog tillägnade jag mig
    internet ganska snabbt-

  285. -och nu är jag ganska aktiv
    på sociala medier.

  286. Dessutom upptäckte jag
    till min förvåning att vissa...

  287. Vissa strukturella egenheter
    hos de sociala medierna-

  288. -passar utmärkt
    för vissa egenheter hos min poesi-

  289. -som jag, så att säga,
    upptäckte i mitten av 70-talet.

  290. Nån gång i mitten av 90-talet...
    Kom ihåg det: i mitten av 90-talet.

  291. Då uppträdde jag inför slavisterna
    på ett tyskt universitet.

  292. Jag understryker än en gång
    att det var i mitten av 90-talet.

  293. Jag läste alltså några texter
    och svarade sen som vanligt på frågor.

  294. En ung flicka, som såg ut
    som en skolflicka, ställde sig upp-

  295. -och frågade:

  296. "Hur har internet påverkat er poesi?"

  297. Jag kände till ordet "internet",
    men visste inte vad det var.

  298. De andra studenterna, som var två år
    äldre, fann frågan lustig. De skrattade.

  299. Jag visste inte vad jag skulle svara,
    så jag beslöt att skämta:

  300. "Det är jag som har påverkat internet."
    Och jag har faktiskt den känslan!

  301. Nu kommer ni att tycka illa om mig för
    jag tänker avrunda samtalet nu.

  302. Vi kan höra länge
    om detta fantastiska land-

  303. -som var färgstarkt för dem utifrån och
    ett svart hål för invånarna.

  304. Tack så hemskt mycket.

  305. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Finsk litteraturhistoria, Författare, Historia i litteraturen, Liksom, Rosa, 1958-, Litteratur, Litteraturvetenskap, Rubinstein, Lev, 1947-, Rysk litteraturhistoria, Ryssland
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Marie NDiaye + Jonas Hassen Khemiri

Som liten flicka var jag väldigt tystlåten men ändå full av ord, säger franska författaren Marie NDiaye när hon berättar för Jonas Hassen Khemiri om hur hennes senaste bok "Ladivine" kom till. De pratar om hundar, sagor och tjänarinnor och om hur man lever med ett namn man inte riktigt känner sig som. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Lev Rubinstein + Rosa Liksom

Ganska tidigt visste jag att jag levde i ondskans och lögnens stat, säger ryska författaren Lev Rubinstein. Han berättar om den gamla Sovjettiden och vilka strategier han skaffade sig för att kunna jobba som författare. Finska författaren Rosa Liksom delar en del erfarenheter från denna tid. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Jesús Carrasco + Colm Tóibín

Hur skriver man en text som fångar in läsaren fast med minimalt med ord? Irländske författaren Colm Tóibín försöker tar reda på hur den spanske debutanten Jesús Carrasco egentligen gör. Och varför skriver man egentligen överhuvudtaget? Ett samtal mellan två internationellt kritikerrosade författare. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Andrei Codrescu + Martina Lowden

Rumänska författaren Andrei Codrescu diskuterar boken som föremål med svenska författaren och kritikern Martina Lowden. Allt från bokens doft till Twitter och haiku avhandlas. Andrei pratar mycket om bokens form. Han menar att det bara är formen som skiljer den fysiska boken från e-boken. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Olga Tokarczuk

Polska författaren Olga Tokarczuk, Nobelpristagare i litteratur 2018, ger oss en inblick i sitt författarskap. Det handlar om skrivandet, globaliseringen och hur minnet av andra världskriget fortfarande hänger kvar i hennes hemland. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Binyavanga Wainaina

Binyavanga Wainaina läser en vindlande berättelse om fraktaler, kärlek, tennis, stroke och flygresor mellan Amerika och Afrika. Han är en öppet homosexuell författare i Kenya, ett land som har förbjudit homosexualitet. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Ett språkhistoriskt mysterium

Negationsharmoni i de germanska språken. Det är melodin för Henrik Rosenkvist, språkforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sina många upptäckter i de gamla folkspråken. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.