Titta

UR Samtiden - Det här förändrar allt: samtal med Naomi Klein

UR Samtiden - Det här förändrar allt: samtal med Naomi KleinDela
  1. Återhållsamhet är ju en dygd, men vi har
    två världsstjärnor här i kväll.

  2. Naomi Klein är en av den globala
    klimatrörelsens främsta debattörer-

  3. -och författare. Johan Rockström
    är en ledande klimatforskare.

  4. Det är första gången nånsin
    de är på scen tillsammans.

  5. Jag ska bara säga nåt kort om den här
    platsen. Den har ett symbolvärde.

  6. När riksdagen byggdes om
    på 70- och 80-talet-

  7. -så var det här rummet, stora scenen,
    också plenisalen för riksdagen.

  8. Det var inte en teater då.

  9. Det har hänt en del sen dess. Då hade
    Sverige inget miljödepartement.

  10. Nu har vi ett miljöparti i regeringen.
    Utvecklingen går framåt.

  11. I det här så finns det också en insikt
    som börjar landa i samhället:

  12. Trots alla kriser i världen är
    klimatfrågan mänsklighetens största.

  13. Självklart borde det också tas med
    i fler politiska beslut på alla plan-

  14. -och hur ska vi komma dit?

  15. Förhoppningsvis har vi fler svar på den
    frågan efter kvällens samtal.

  16. Miljöminister Åsa Romson reser snart
    ner till Paris för att förhandla.

  17. Jag hoppas att hon har läst
    eller snart läser Naomi Kleins bok.

  18. Jag hoppas också att hon tar med sig
    Johan Rockströms ord.

  19. "Vi är den första generation som
    förstått hur vi påverkar planeten"-

  20. -"och antagligen den sista
    som kan göra nåt åt det."

  21. Det är viktiga ord att komma ihåg.

  22. Med det byter jag till engelska.

  23. För första gången på scen ihop:

  24. Två av världens ledande tänkare
    kring klimatförändringarna.

  25. Professor Johan Rockström och
    författaren och aktivisten Naomi Klein.

  26. Jag börjar på svenska.

  27. God kväll! Underbart att se er.

  28. Det är svenska för
    "Wonderful to see you".

  29. Låt mig börja med det uppenbara.

  30. Som vetenskapsman måste jag
    erkänna att jag är en stor beundrare.

  31. Jag har beundrat ditt arbete
    sen "No Logo" och "Chockdoktrinen"-

  32. -och har läst "Det här förändrar allt"
    med en enorm respekt.

  33. Du har gjort en enorm research.
    Låt mig börja med att säga direkt:

  34. Det här är en bok som stämmer helt
    överens med forskningen.

  35. Det är en viktig utgångspunkt.

  36. Vi har några meningsskiljaktigheter,
    som vi ska gå in på.

  37. Tanken med det här samtalet är-

  38. -att du först ska få utrymme
    att beskriva några delar av boken.

  39. I slutet pratar vi lite om hur våra
    uppfattningar skiljer sig åt-

  40. -när det handlar om uppnå
    en framtid utan koldioxidutsläpp.

  41. Sen i slutet tar vi emot frågor.

  42. Men först ska vi ta upp
    nåt som vi har pratat om.

  43. Du sa för några dagar sen
    att Paris förknippas med klimatmötet-

  44. -men i dag förknippas det
    med en katastrof.

  45. Det innebär ett hot mot mänskligheten
    och att tilliten urholkas.

  46. Det är en katastrof för människorna i
    Paris och för tilliten till demokratier.

  47. Kan du bara berätta
    hur du ser på terrorismen i Paris-

  48. -i perspektivet
    av mänsklighetens globala framtid.

  49. Det är underbart att vara här
    och en ära att få dela scen med dig.

  50. Jag blir alltid nervös
    när jag framträder med klimatforskare-

  51. -särskilt världsberömda sådana.
    Jag är rädd att göra nåt fel.

  52. Det betyder mycket att du sa att boken
    stämmer överens med forskningen.

  53. Jag ska berätta det för min
    researchassistent direkt efter det här.

  54. Vi vill ha en debatt,
    men vi vill inte debattera fotnoterna.

  55. Vi bör vara försiktiga
    när det gäller fakta.

  56. De är nämligen oroande nog
    utan att man överdriver.

  57. Jag pratade faktiskt precis i telefon-

  58. -med styrelsen och personalen
    vid 350.org runtom i världen.

  59. Vi pratade om attentaten i Paris
    och hur det är med alla-

  60. -särskilt de som bor i Paris.

  61. På en mänsklig nivå
    är det förstås skrämmande-

  62. -och fullständigt destabiliserande-

  63. -särskilt att så många unga
    förlorade livet.

  64. Vi har inte hämtat oss ännu.
    Det är en välbekant känsla.

  65. Jag har bara varit i Stockholm
    ett par gånger, senast för åtta år sen.

  66. Gången innan var åtta år tidigare-

  67. -precis efter den 11 september.

  68. Jag minns att jag var här när vi började
    försöka förstå den här nya världen.

  69. Det som ofta händer
    när vi drabbas av en stor chock-

  70. -är att vi förlorar vår tillit
    till det som vi vet-

  71. -och till de berättelser
    som hjälper oss att förstå världen.

  72. Då blir chockerna särskilt farliga.

  73. Det finns alltid folk
    som vill fylla luckan-

  74. -mellan händelsen och betydelsen-

  75. -och säga vad det betyder:

  76. De hatar vår frihet, vi inte får visa
    barbarerna nåd och måste föra krig.

  77. Jag känner att vi har lärt oss nåt-

  78. -av de sätt på vilka tidigare chocker
    har utnyttjats-

  79. -för att byta ämnet
    från de samtal som vi måste föra.

  80. Vi vet att klimatförändringarna
    har ett samband med kriget i Syrien-

  81. -och alla följder av det,
    inklusive attentaten i Paris.

  82. Det är inget kontroversiellt.
    John Kerry sa för två veckor sen-

  83. -att denna historiska torka i Syrien-

  84. -är en av de främsta faktorerna
    som påskyndar konflikten.

  85. Dåliga skördar, folk flyttar
    och spänningarna ökar.

  86. Det är inte den enda faktorn.

  87. Vi har diktatorer
    och vissa sorters religiös extremism.

  88. Men det ödesdigra beslutet
    att invadera Irak för mer än tio år sen-

  89. -destabiliserade hela regionen, och det
    har också ett samband med klimatet.

  90. Det hade att göra västvärldens törst
    efter fossila bränslen, efter olja.

  91. Vi har två effekter samtidigt.

  92. Å ena sidan en konflikt för att få tag i
    ämnet som vi måste sluta använda.

  93. Å andra sidan har vi effekterna
    av att bränna fossila bränslen-

  94. -som extremt väder och torka.

  95. Klimatmötet i Paris bör inte blåsas bort
    från den politiska kartan-

  96. -på grund av krig och konflikter.

  97. Vi måste faktiskt öka ansträngningarna
    för att hitta verkliga klimatlösningar.

  98. Vi bör se Parismötet som ett freds-
    möte. Ett klimatmöte är ett fredsmöte.

  99. Förnybara energikällor är vår
    snabbaste väg till stabilitet och fred.

  100. Vi får inte vara rädda för att känna
    tillit till det som vi vet-

  101. -när vi drabbas av chocker och terror.

  102. Tack. Ja, just det...

  103. Det är inte bara helt rätt,
    utan det är också oerhört viktigt-

  104. -att vi måste åka till Paris-

  105. -och prata om en snabb övergång
    till en säker klimatframtid-

  106. -som en del av fredsarbetet.

  107. Som du säger är forskningen
    alltmer entydig om-

  108. -att vi första gången
    i människans historia ser-

  109. -att sociala och ekologiska förändringar
    sker abrupt, regionalt och globalt-

  110. -och drabbar samhällen
    och orsakar oroligheter.

  111. Man kan inte skilja mellan
    flyktingkrisen i Europa och terrorismen-

  112. -och planetära förändringar.
    Det är en viktig poäng.

  113. Nu vill jag gå in på
    din fantastiska bok.

  114. Grattis till att få den utgiven
    på svenska, det är en bedrift.

  115. Det är det! Jag är inte blasé!

  116. Vi har förstås alla läst den.

  117. Jag vill presentera den, som forskare.

  118. Du skriver att det här är ett resultat
    av fem års research-

  119. -då du samtidigt har kämpat för
    att förstå hur planeten förvandlas-

  120. -men också kämpat personligen.

  121. Slutligen blev boken klar
    och du fick också barn.

  122. Din treårige pojke
    är med dig här i Stockholm.

  123. Det här är en fantastisk prestation.
    Det finns så många bra ställen i boken-

  124. -men jag vill börja med
    två väldigt grundläggande slutsatser.

  125. Den första handlar om det förändrade
    tänkesätt som vi måste verka för-

  126. -om vi ska lyckas
    förena människans framtid-

  127. -med vår begränsade lilla vackra
    planet.

  128. Det är i ett av de sista kapitlen.

  129. Du skriver: "I ett mycket mer
    optimistiskt tonläge..."

  130. Det är viktigt,
    du analyserar riskerna så koncist-

  131. -men lägger också stor vikt
    vid möjligheterna.

  132. "...började jag lära mig att värnande om
    jordens system för att reproducera liv"-

  133. -"och alla dess invånares fertilitet är
    centralt i skiftet i synen på världen"-

  134. -"som måste ske om vi ska
    komma förbi extraktivismen."

  135. "En världsåskådning byggd
    på regeneration och förnyelse"-

  136. -"i stället för herravälde och
    åderlåtning."

  137. Det summerar din förändring
    i tänkesätt inför framtiden.

  138. Det kopplas sen till din väldigt starka
    poäng om utmaningen.

  139. Utmaningen förklaras också
    mycket bra i boken.

  140. "Problemets karaktär är känt,
    men det tål att upprepas:"

  141. "Att industrialiserade länder minskar
    sina utsläpp detta decennium..."

  142. Du pratar alltså om att upphöra med
    koldioxidutsläpp inom några decennier.

  143. "...avgör om vi kan vänta oss
    detsamma av Kina och Indien."

  144. Sverige har ett särskilt ansvar, liksom
    Kanada och världens rika länder.

  145. "Det blir i sin tur avgörande för om
    mänskligheten förmår att hålla sig"-

  146. -"inom en kollektiv budget
    för koldioxidutsläpp"-

  147. -"som ger oss en chans att hålla
    uppvärmningen under de nivåer"-

  148. -"som våra egna regeringar har
    enats om som oacceptabelt farliga."

  149. Tillsammans ger det här ett kraftigt
    budskap om vad vi måste uppnå-

  150. -och hur tänkesättet måste förändras.

  151. Jag vill fråga dig som utgångspunkt:

  152. Om du ser på de nya vindar som blåser
    inom klimatförhandlingarna-

  153. -blir du då hoppfull
    om stora framsteg i Paris-

  154. -eller är du skeptisk angående
    vad vi kan uppnå på klimatmötet?

  155. Det känns som om attityden till
    klimatmötet i Paris är sundare-

  156. -än vad det var 2009, inför
    Köpenhamn.

  157. Det var det första klimatmötet
    som jag var på.

  158. Rörelsens inställning var
    av nån märklig anledning passiv.

  159. Det var nästan att man bad ledarna.

  160. Rörelsen var nästan lite barnslig.

  161. Jag minns att jag kom till Köpenhamn
    och var omgiven-

  162. -av bilder av Obama och Merkel
    när de blivit äldre:

  163. "Vad ska du säga till dina barnbarn?"
    Det riktade in sig på ledarna-

  164. -och vi bad dem
    att vara Messiasgestalter och leda oss.

  165. Man talade om att detta
    enda möte skulle rädda världen.

  166. Nu eller aldrig. Det ser jag inte längre
    hos klimatrörelsen.

  167. Före attentaten i Paris-

  168. -som faktiskt hotar att avleda
    uppmärksamheten hos ledarna-

  169. -var det bättre än förut.
    Det fanns goda tecken.

  170. Inom 350.org talar vi om "vägen
    genom Paris", inte "vägen till Paris".

  171. Länge var det
    som om allting slutar i Paris.

  172. Det var ett avsiktligt, klokt beslut
    att sluta tala så.

  173. Världen går vidare efter Paris.

  174. Men jag tycker ändå att det finns
    många goda tecken inför Paris.

  175. På nivån som rörelsen verkar på
    såg vi en våg av stora segrar-

  176. -som berodde på en kombination-

  177. -av fokuserade och modiga aktioner,
    det som jag i boken kallar "blockadia"-

  178. -och marknadseffekterna
    av oljeprisernas plötsliga fall.

  179. Shell tillkännagav i september-

  180. -att de inte skulle borra i Arktis
    inom överskådlig framtid.

  181. Å ena sidan sjönk oljepriset
    från 100 till under 50 dollar fatet-

  182. -så att vinstmarginalen minskade
    och investerare börjar tveka.

  183. Å andra sidan var det hundra
    "kajaktevister", som de kallar sig...

  184. Det är ett nytt ord, kajaktevister.

  185. De omringade Shells oljeplattform-

  186. -när de parkerade i två av USA:s
    grönaste städer, Seattle och Portland.

  187. Det var lustigt att se.

  188. Shell meddelar detta, och Obama
    stänger dörren bakom dem.

  189. Han borde inte ha släppt in dem,
    men det var alltid nåt.

  190. Att man stoppade oljeledningen
    Keystone XL för två veckor sen-

  191. -var enormt för oss i Nordamerika.
    Oljesandområdena blir mindre-

  192. -på grund av oro för oljeledningarnas
    kapacitet och lönsamheten.

  193. Shell har gjort en nedskrivning
    på två miljarder-

  194. -för ett oljesandsprojekt i Alberta.

  195. De undviker vidare förluster, för de
    vet inte om de kan utvinna oljan.

  196. Där har rörelsen lyckats.

  197. Sen har Kina bundit sig till
    avtal som innebär en milstolpe.

  198. De ska sätta ett tak för utsläppen
    till 2030.

  199. Det beror också på press underifrån.

  200. Det är inte bara
    att Obama har övertygat Kina-

  201. -som det ofta framställs.

  202. Att det finns en oerhörd mobilisering
    i Kina kring luftföroreningar.

  203. Det förändrar hela situationen
    och massor av kolkraftverk stängs.

  204. Jag skulle inte använda
    ordet "optimistisk"-

  205. -men det finns tecken som pekar
    i rätt riktning.

  206. Angående det förändrade tänkesättet
    måste jag säga-

  207. -och det känns märkligt
    för en sekulär, judisk feminist-

  208. -som är för fri abort, homosexuella
    äktenskap och allt som ni förutsätter-

  209. -att jag också verkligen gillar påven.

  210. Den här påven förändrar spelplanen.

  211. Jag tror att encyklikan
    är oerhört betydelsefull-

  212. -eftersom den uttryckligen kritiserar
    dominanstänkandet-

  213. -och menar att vi lever
    i gemenskap med naturen-

  214. -och att naturen har inneboende
    rättigheter, inte bara för oss.

  215. Det är revolutionerande, inom
    en av världens mäktigaste religioner.

  216. Jag ser många tecken
    på att nåt håller på att förändras.

  217. Jag håller helt med.
    Låt mig fråga om påven.

  218. Vi forskare hjälpte till bakom
    kulisserna med kardinal Turkson-

  219. -med att skriva encyklikan.
    Den talar i enlighet med forskningen-

  220. -om vårt ansvar och om hopp.

  221. När den publicerades i USA gav
    till och med Fox News massor av tid-

  222. -åt påven. Det måste ha betytt nåt.

  223. I din bok nämner du
    min vän Dan Kahan, som tydligt visar-

  224. -att konservativa, ofta religiösa
    högertänkare i Nordamerika-

  225. -stänger ut all forskning, eftersom
    de har sin förutfattade mening-

  226. -som handlar om att ifrågasätta
    alla statliga regleringar av miljön.

  227. Och här kommer påven, som
    en torped genom den är ståndpunkten.

  228. De är ofta troende, och han säger:
    "Jag är kyrkans överhuvud"-

  229. -"och jag säger att vi måste
    ta ansvar för vår planet."

  230. Tror du att det kan ändra
    de konservativas låsta tänkande-

  231. -när det gäller att vara
    emot klimatåtgärder i Nordamerika?

  232. Det är komplicerat.

  233. I USA har man ett landskap-

  234. -där medierna befinner sig i olika fack.

  235. En stor del av befolkningen får alla
    sina nyheter och all sin information-

  236. -från konservativa nyhetskanaler
    som Fox.

  237. Jag tror inte att de flesta republikaner
    förnekar klimatförändringarna-

  238. -för att de har
    det här dominanstänkandet.

  239. Jag tror att det beror på
    deras nyhetskälla.

  240. Och jag tror att påven
    kringgår allt det där.

  241. Han är oerhört populär och
    bemöttes som en rockstjärna i USA.

  242. Det märktes i opinionssiffrorna
    efter hans besök i USA-

  243. -i fråga om klimatförändringarna,
    även om det inte var en stor påverkan.

  244. Samtidigt har vi bröderna Koch-

  245. -som spenderar 900 miljoner dollar
    i nästa presidentval.

  246. Det än mer än demokraterna
    eller republikanerna spenderar.

  247. Det är alltså bara två rika bröder som
    tjänar sina pengar på fossila bränslen.

  248. Det ligger i deras intresse
    att sprida tvivel om klimatförändringar.

  249. Så en grupp katolska aktivister började
    använda en hashtagen #kochvspope.

  250. Däremellan står valet.

  251. Ska politikerna välja påven
    eller bröderna Koch?

  252. Än så länge väljer de bröderna Koch.

  253. Det påverkar informationen
    som sprids och så vidare.

  254. Men nåt sånt är nog svårt att mäta.

  255. Det är inte att påven uttalar sig
    och allt förändras.

  256. Men det får nog stora följer
    i utvecklingsländer.

  257. Jag var i Vatikanen
    när encyklikan utfärdades-

  258. -på en aktivistkonferens om hur
    man skulle operationalisera encyklikan.

  259. De som var mest upprymda var
    latinamerikaner, särskilt i Brasilien.

  260. De pratade om hur de ligger
    i konflikt med vänsterregeringar-

  261. -som är extremt extraktivistiska-

  262. -och tillåter fruktansvärda saker
    att hända i Amazonas-

  263. -med megadammar och avskogning.
    De sa: "Vi har påven på vår sida nu!"

  264. Det handlar inte bara om påverkan
    på republikanerna.

  265. Störst påverkan har påven kanske i
    länder som Brasilien och Filippinerna-

  266. -genom att ge gräsrötterna mod
    att utmana väldigt mäktiga krafter.

  267. Det som jag säger nu
    har jag inte riktigt belägg för-

  268. -men förutom forskningen
    måste Franciskus ha läst din bok.

  269. Encyklikan tar ett väldigt djärvt steg,
    som ni kanske vet.

  270. Utöver att klargöra att forskning visar
    att vi står inför katastrofala risker-

  271. -och måste ta ansvar för skapelsen-

  272. -så lägger den fram anmärkningsvärt
    sträng kritik av kapitalismen-

  273. -konsumismen, egoismen-

  274. -och tendensen att skilja
    mellan rika och fattiga.

  275. Den ligger i linje med
    dina och Thomas Pikettys tankar.

  276. Jag öppnar dörren åt dig nu.

  277. Hur tänker du när du ser på världen
    utifrån din poäng i boken-

  278. -att klimatåtgärder
    ofta uppfattas som socialism.

  279. Jag tänker: "Det är ett typiskt
    nordamerikanskt perspektiv."

  280. Nu är du i Europa. Tror du
    att det gäller i hela världen i dag?

  281. Vilken diagnos ställer du på det
    konventionella, gamla tänkandet-

  282. -att miljöåtgärder ses som socialism-

  283. -medan resten är konservativ ideologi.

  284. Många av de här etiketterna
    förlorar betydelse.

  285. Boken heter "Det här förändrar allt"
    eftersom framtiden är radikal.

  286. Man kan kalla sig konservativ, men om
    man står i vägen för klimatåtgärder-

  287. -som de flesta konservativa
    politiska partier gör just nu-

  288. -då är man radikal.

  289. Man förespråkar aktivt
    en extremt radikal framtid-

  290. -i vilken vår värld har förändrats.

  291. Vi har förvärrat problemet
    genom att förhala i 2,5 årtionden-

  292. -och låtit utsläppen öka
    med 60 procent-

  293. -så om vi ska hålla oss inom budgeten
    för koldioxidutsläpp måste vi agera.

  294. Jag tror inte att konservativa har...

  295. Jag tror att alla är konservativa
    på ett eller annat sätt.

  296. För att vara konservativ
    måste man vara radikal.

  297. De som kallar sig konservativa
    är de mest radikala-

  298. -eftersom de förespråkar höjningar
    av havsnivån och uteblivna skördar.

  299. Du nämnde Dan Kahans forskning
    om världsåskådning.

  300. Han talar om
    en dominant världsåskådning.

  301. Klimatförändringarna är som kryptonit
    för den här världsåskådningen.

  302. Det handlar inte om att övertyga dem
    om att klimatförändringarna är verkliga.

  303. De är rationella
    inom sin världsåskådning.

  304. Man har
    en väldigt hierarkisk världsåskådning-

  305. -där man tror att män har rätt
    att dominera kvinnor, naturen-

  306. -och i princip alla andra.

  307. Om man är rik har man förtjänat det,
    liksom om man är fattig.

  308. Klimatförändringarna ställer till det.
    De kräver samarbete och solidaritet-

  309. -och talar om för oss
    att vi är sammankopplade.

  310. Många tar till sig Dans forskning
    genom att tänka-

  311. -att vi måste uttrycka våra budskap-

  312. -så att de inte hotar
    den världsåskådningen.

  313. Men jag anser att världsåskådningen
    är ett hot mot livet på jorden-

  314. -och vi måste förändra den.

  315. Vårt problem är att åskådningen
    har flyttat opinionen långt åt höger.

  316. Och de förnuftiga saker
    som vi måste göra-

  317. -som att införa höga koldioxidskatter
    och investera i kollektivtrafik-

  318. -de känns nästan otänkbara.

  319. Jag förespråkar att vi flyttar opinionen
    åt det andra hållet.

  320. Det som är viktigt med påven är att han
    inte försöker blidka den åskådningen.

  321. Han säger att vi behandlar världen
    och varandra som skräp-

  322. -och det måste förändras.

  323. Den viktigaste frasen i encyklikan
    är "slit-och-släng-kultur".

  324. I grunden beror klimatkrisen
    på vår slit-och-släng-kultur.

  325. Det måste förändras.

  326. Det går inte att förlika med det som
    konservatismen har blivit i USA.

  327. I en valdebatt nyligen frågade nån:

  328. "Vad gör man om nån är sjuk utan
    sjukförsäkring och kommer till akuten"-

  329. -och nån skriker "Låt dem dö!",
    och hela rummet jublar.

  330. Om man säger så och jublar och
    nåt i kulturen talar om att det är okej-

  331. -då tycker man också att det är okej
    att Maldiverna försvinner.

  332. Man kan rationalisera det.

  333. Så vi pratar om en förändring
    av värderingar och politisk kultur.

  334. Vad man än kallar det så är det radikalt
    utifrån nuläget.

  335. Det är en bra slutsats.

  336. Jag håller helt med om den diagnosen.

  337. Där vi skiljer oss åt handlar mer om-

  338. -potentialen för att arbeta
    inom det nuvarande systemet.

  339. Vi tycker likadant vad gäller
    behovet av radikal förändring-

  340. -för att möjliggöra
    en säker framtid på jorden.

  341. Det som jag alltmer hoppas på
    är att vi ser alltmer tecken på-

  342. -att det kommer skalbara,
    konkurrenskraftiga, sundare-

  343. -mer demokratiska lösningar
    som skänker oss välbefinnande-

  344. -och till och med kan rädda planeten.

  345. Dessa teknologier,
    som vind, vatten, biomassa-

  346. -till innovativa lösningar för
    konsumtion och olika materialflöden-

  347. -kan skalas upp
    och till och med förstärkas-

  348. -inom våra nuvarande samhällen.
    Man kan arbeta med marknaderna-

  349. -i stället för
    att skylla allt på kapitalismen.

  350. Jag håller med om den har förstärkt
    utvecklingen åt fel håll.

  351. Men kan vi kanske använda
    det som varit till vårt fördärv-

  352. -för att förstärka utvecklingen
    i rätt riktning.

  353. Jag tycker att det är intressant
    att vi börjar se-

  354. -stora försäkringsbolag,
    kapitalinnehavare och risktagare-

  355. -som försäkringsbolag
    till pensionsfonder-

  356. -att de börjar satsa pengar
    på divesteringsrörelsen.

  357. Och det gör de inom ramarna
    för den konventionella kapitalismen.

  358. Om det går till rätt sak så kan det
    förstärka förändringar åt rätt håll.

  359. Jag är nyfiken. Jag läser förstås
    din bok med mina glasögon-

  360. -men jag ser lite av en motsägelse.

  361. Å ena sidan förespråkar du
    radikalism och antikapitalism-

  362. -och ett enormt
    engagemang underifrån.

  363. Å andra nämner du så många exempel
    på innovationer i rätt riktning.

  364. Det verkar som om vi kan arbeta
    med systemet i viss utsträckning.

  365. Jag skriver att jag inte menar att vi
    först måste avskaffa kapitalismen-

  366. -innan vi kan åtgärda klimat-
    förändringarna. Det vore en katastrof.

  367. Det som jag tror är-

  368. -att det finns en fara i att behandla
    det här som ett teknokratiskt problem.

  369. Att man bara ska ta fram rätt teknik-

  370. -och lägga fram argumenten till
    rätt personer så tillämpar de tekniken.

  371. Då tar man inte upp
    intressen, makt, korruption-

  372. -och behovet av djupa politiska
    och ekonomiska förändringar.

  373. Skälet till att vi inte skalar upp
    alla de här fantastiska exemplen-

  374. -är inte för att vi inte kan eller för
    att vi inte har varit övertygande nog.

  375. Det beror på dessa stora intressen
    som drar åt andra hållet.

  376. Personligen tror jag
    att argumentet har två delar.

  377. Det ena är rena siffror.

  378. Om vi vill hålla oss
    under två graders ökning-

  379. -och göra det rättvist, för att få med
    Kina och Indien, då måste vi leda.

  380. Vi måste minska våra utsläpp
    med åtta till tio procent varje år.

  381. Ingen nationalekonom har förklarat
    hur man kan uppnå en sån minskning-

  382. -inom ett ekonomiskt system
    inriktat på kortsiktig tillväxt.

  383. Man kan minska utsläppen med två, tre
    eller kanske till och med fyra procent.

  384. Stern sa tre.
    Han börjar säga att det kanske är fyra-

  385. -men ingen vet hur vi
    kan åstadkomma åtta till tio procent.

  386. Vi pratar om
    en mycket mer strategisk ekonomi.

  387. Vi odlar de delar av ekonomin
    som minskar fossila bränslen-

  388. -och där har marknaderna en roll-

  389. -men vi måste minska de delar
    som bara är baserade på konsumtion-

  390. -och spekulation.

  391. Problemet är... I boken citerar
    jag Kevin Anderson vid Tyndall Centre.

  392. När ekonomin bygger på
    fossila bränslen-

  393. -och man i stället investerar
    i grön infrastruktur-

  394. -då får man tillväxt men bränner
    mycket fossila bränslen också-

  395. -eftersom ekonomin bygger på det.

  396. Vårt nuvarande system
    är inte strategiskt.

  397. Det är nog lättare för skandinaver
    att tänka sig-

  398. -men för nordamerikaner
    är det otänkbart-

  399. -att vårt nuvarande system kan uppnå
    det utan mycket djupa förändringar.

  400. Och jag håller fram Sverige
    och Danmark som exempel-

  401. -även om de inte är perfekta.

  402. Vattenfall är antagligen
    det bästa motargumentet mot mig-

  403. -som ett offentligt företag
    som är inblandat...

  404. Tvåa efter Statoil.

  405. Det är inte så att statligt är grönt.

  406. Vi har hemska exempel på statligt ägda
    företag i Kina och Saudiarabien.

  407. Men möjligheterna för svenskarna
    att påverka Vattenfall-

  408. -är större än möjligheterna är
    för amerikaner att påverka Exxon.

  409. Så använd den makten.

  410. Använd divesteringens makt.
    Vi måste använda alla dessa taktiker.

  411. Och jag vill stötta mina vänner på 350
    och säga att Stockholm bör divestera.

  412. Sverige har faktiskt haft ett
    fantastiskt ledarskap inom divestering.

  413. Men här är en separat fråga.

  414. Om vi accepterar att en del av
    problemet är makt och intressen-

  415. -och att divesteringsrörelsen
    är baserad på-

  416. -den enkla uträkningen
    som Bill McKibben visade oss:

  417. Att fossilbränsleföretag har fem gånger
    så mycket koldioxid i sina reserver-

  418. -än vad som går ihop
    med tvågradersmålet.

  419. Ändå lägger de hundratals miljarder
    dollar årligen för att få tag i mer.

  420. Om vi vinner
    förlorar de biljontals dollar.

  421. Bränslet som vi säger inte får brännas-

  422. -motsvarar omkring 20 biljoner dollar.

  423. De som äger denna koldioxid-

  424. -de slåss hårt och oschyst.

  425. De ljuger och mutar politiker.
    De begraver klimatforskning.

  426. På 70-talet bedrev Exxon forskning
    som bevisade klimatförändringarna-

  427. -men de har finansierat
    förnekelserörelsen i årtionden-

  428. -och förhalat nödvändiga åtgärder.

  429. Allt det här betyder att när man möter
    så starka intressen-

  430. -som verkligen inte vill att vi vinner-

  431. -måste vi bygga
    en ny sorts klimatrörelse-

  432. -som kämpar på ett annat sätt.

  433. Jag attackerar inte kapitalismen bara
    på grund av de åtta till tio procenten.

  434. Jag tror att det är sant, men jag
    tror också att strategiskt sett-

  435. -måste vi bygga upp en rörelse som
    erkänner att detta ekonomiska system-

  436. -inte bara hotar klimatet
    utan även skapar enorma klyftor-

  437. -och obarmhärtiga åtstramningar
    och sviker jordens befolkning.

  438. Och de mobiliserar sig
    mot åtstramningar och polisvåld-

  439. -och kräver en minimilön
    på femton dollar i USA.

  440. Vi måste se sambanden inom rörelsen-

  441. -och på ett rättvist sätt upphöra
    med fossila bränslen-

  442. -så att vi kan utlova bra jobb
    åt dem som behöver det mest.

  443. Det är inte oundvikligt.
    Vi måste kämpa för det.

  444. Då har vi en rörelse som drivs på
    av det faktum-

  445. -att klimatåtgärder förbättrar
    även nuläget.

  446. Bara en sån rörelse kan vinna mot dem
    som kan förlora biljoner dollar.

  447. En rörelse som har massor att vinna.
    Det är en klimaträttviserörelse-

  448. -inte bara en artig ideell organisation
    som uppmanar regeringen att agera.

  449. Rörelsen samlar många grupper som
    lider svårt i vårt ekonomiska system.

  450. För mig är det strategiskt.

  451. Jag tror att den artiga, teknokratiska
    inställningen till klimatförändringar-

  452. -inte räcker till
    för att besegra de intressen som finns.

  453. Jag respekterar din synvinkel,
    och i stort är vi helt eniga.

  454. Världen måste förvandlas och
    koldioxidutsläppen måste minska.

  455. Inom 35 år måste vi ha en
    världsekonomi fri från fossila bränslen.

  456. Snart är vi tio miljoner invånare,
    och alla har rätt till utveckling.

  457. Du nämner Greenhouse
    Development Rights, som jag ledde.

  458. Det är den mest avancerade metoden,
    som visar tydligt-

  459. -att länder som Kanada och Sverige,
    om man ska hålla koldioxidbudgeten-

  460. -har ett ansvar att dela med oss av det
    kvarvarande utrymmet för koldioxid-

  461. -med världens fattigaste länder,
    genom att ta historiskt ansvar-

  462. -och ansvar för vår ekonomiska makt.

  463. Det kräver mycket riktigt ett nytt
    tänkesätt i förhållande till jorden.

  464. På det hela taget håller jag helt med.

  465. Det som gör mig lite nervös
    är din poäng om...

  466. Jag håller också med om
    att vi behöver en aktiv rörelse.

  467. Forskningen visar tydligt att vi måste
    reglera, vilket du tar upp i boken.

  468. Frågan är om en rörelse underifrån
    bildas snabbt nog-

  469. -för att mobilisera hela världen
    inom 30-35 år.

  470. Det tvivlar jag på.

  471. Kanske minskar vi utsläppen snabbare
    genom att visa på fördelarna.

  472. Det är viktigt att reglera.
    Vi måste ha stränga NEJ-skyltar-

  473. -alltså stränga juridiska regleringar.

  474. Men jag tror inte lika mycket som du
    på att endast ha en gräsrotsrörelse.

  475. Det är inte bara det.

  476. Under Obamas första period-

  477. -fanns inte blockadiarörelsen,
    som protesterade mot oljeledningarna-

  478. -och krävde divestering.
    Den är bara fyra år gammal.

  479. 350 och andra lanserade
    Keystonekampanjen och divestering-

  480. -för bara tre år sen.

  481. Under sin första period
    gjorde han inget åt klimatet.

  482. Det fanns en del bra saker
    i stimuluspaketet-

  483. -men det finns
    ingen omfattande lagstiftning.

  484. Han var redo att godkänna
    oljeledningen Keystone XL.

  485. Nu ser vi en ny Obama, och jag
    tror inte att han plötsligt såg ljuset.

  486. Han förstod klimatförändringarna
    förut också-

  487. -men det är en gåva till politikerna
    att ha en mobiliserad befolkning.

  488. Hur viktig var övergången
    från Harper till Trudeau i Kanada?

  489. Vi pratade ju om
    de goda tecknen inför Paris.

  490. Några andra goda tecken är att två
    av världens värsta klimatförbrytare-

  491. -inte kommer dit:
    Tony Abbott och Stephen Harper.

  492. Det är början på vårt arbete.

  493. I Kanada författade en koalition
    med mer än hundra grupper-

  494. -det som vi kallar Leap-manifestet.

  495. Det var ett resultat av ett möte
    mellan sextio ledare-

  496. -som mitt team hjälpte till
    att samla i maj.

  497. Det handlade om hur vi ska gå över
    till endast förnybara källor-

  498. -till mitten av århundradet,
    och elektricitet avsevärt tidigare-

  499. -på ett sätt som inriktar sig på
    de stora klyftorna i vårt land.

  500. Urbefolkningar skulle stå först i kö
    för att äga projekt för förnybar energi.

  501. Vi skulle återinvestera
    i en ekonomi baserad på omtanke.

  502. Vi skulle omdefiniera
    vad ett grönt jobb är.

  503. Förutom att installera solpaneler
    tar man även hand om barn och gamla.

  504. Allt arbete med utsläppsminskning
    som är låst av åtstramningstänkande-

  505. -och som inte erkänns
    som nåt som minskar utsläpp.

  506. Det skulle också innebära att vi öppnar
    gränserna för fler flyktingar-

  507. -som ett erkännande av
    att vi orsakar klimatförändringarna-

  508. -och att våra regeringar
    har stöttat krig och handelsavtal-

  509. -som driver på migrationen.

  510. Det blev en samlande kraft.
    Tiotusentals kanadensare skrev under-

  511. -liksom folk som Leonard Cohen
    och Elaine Paige.

  512. Det påverkade verkligen
    debatten i valet.

  513. Politiken är viktig, och vi lägger fram
    väldigt specifika politiska förslag-

  514. -och sätter press på politikerna.
    Vi ser effekterna i USA.

  515. Förra valrörelsen var det tre debatter.
    Klimatförändringarna nämndes inte.

  516. I den demokratiska debatten mellan
    Bernie Sanders och Hillary Clinton-

  517. -har man försökt bräcka varandra
    i att vara för förnybara energikällor-

  518. -och att vara emot Keystone
    eller borrning i Arktis.

  519. Det sker tack vare vår rörelse.

  520. När vår rörelse är stark förändrar
    vi politiker och politiken.

  521. Vi måste bli starkare och förändra mer.

  522. Det bästa exemplet är nog
    det som hände under depressionen.

  523. Samspelet mellan
    en väldigt mobiliserad befolkning-

  524. -och politiker som var mottagliga
    för påtryckningar.

  525. Det skapade
    vårt moderna sociala skyddsnät.

  526. Bara för att jag värderar
    samhällsrörelser så högt-

  527. -måste vi inte ta alla strider själva.

  528. Nej, vi ska utnyttja kampanjsegrarna
    för att åstadkomma politiska segrar.

  529. Det viktigaste skälet till
    att jag stöder divesteringsrörelsen-

  530. -är inte att det är så viktigt
    för universitet-

  531. -att separera sig
    från kapital från fossila bränsle.

  532. Skälet är att så fort nån argumenterar
    att vinsterna är omoraliska-

  533. -så för det oss ett steg närmare
    att kunna beskatta vinsterna-

  534. -och få en större del av vinsterna
    för att betala för övergången.

  535. Om de är för illegitima
    för våra universitet och städer-

  536. -då är vinsterna förhatliga och bör
    betala för det de har ställt till med.

  537. Ja, helt klart.

  538. Du är nu i ett land där man för en
    seriös diskussion på regeringsnivå-

  539. -om att göra Sverige till världens
    första land utan fossila bränslen.

  540. Det är ett resultat av gräsrotsrörelser
    som har verkat de senaste åren.

  541. Du har helt rätt.
    Punkten som vi är eniga på är-

  542. -att rörelsen underifrån,
    på grund av övergångens snabba takt-

  543. -måste mötas av regleringar uppifrån-

  544. -för att få stöd uppifrån. Det är
    särskilt viktigt för rättvisefrågor.

  545. Jag vill visa att jag inte bara har
    ett uppifrånperspektiv-

  546. -innan vi öppnar för frågor.

  547. Earth Statement har ju samlat många
    av de forskare som du nämner i boken-

  548. -inklusive folk som Kavin Anderson,
    James Hansen och Nick Stern.

  549. Vi driver en kampanj
    fram till Parismötet-

  550. -för att förklara vad vetenskapen
    säger är nödvändigt.

  551. Det är en övergång till en framtid
    utan koldioxidutsläpp till 2050-

  552. -under tvågradersmålet.

  553. Man ska ta en selfie med varandra
    och lägga ut på sociala medier.

  554. Om du kan tänka dig att ta en selfie
    med mig här på scenen-

  555. -så är det en aktion underifrån.
    Vore det okej?

  556. -Absolut.
    -Man ska skriva nåt fint på handen.

  557. Jag ritar själva budskapet,
    vilket är ett diagram.

  558. Den går ner så här och det står
    "100 procent förnybara källor".

  559. -Vad ska du skriva?
    -Ska vi sätta ihop händerna så här?

  560. -Okej.
    -Funkar det?

  561. Sen letar jag upp en kamera...

  562. Nu måste jag skriva med vänster hand.

  563. -Kanske får jag göra det åt dig.
    -Ja, det kommer att bli kladdigt.

  564. -Ett fredsmärke?
    -Likhetstecken, ett, två...

  565. -Okej, likhetstecken.
    -Sen gör du en cirkel.

  566. -Sen får du rita...
    -Det här är svårt.

  567. ...ett fredstecken. Det är bra!

  568. Okej. Nej, gör likhetstecknen större.

  569. Jag sitter bredvid en riktig forskare,
    som lägger ner så mycket...

  570. -Det här är vårt budskap till Paris.
    -Det är mitt livs första selfie.

  571. -Jag är en dinosaurie.
    -Det här kommer att gå illa.

  572. Förlåt! Hur gör jag?

  573. Så här gör man!

  574. -Då så...
    -Vi är helt underexponerade.

  575. Ett, två, tre! Jag gör om det.

  576. -Vänd er om, så får ni med publiken.
    -Vi behöver nån som är ung.

  577. Ni får gärna göra samma sak.
    Skriv #earthstatement-

  578. -och lägg upp det på sociala medier.
    Nu öppnar vi för frågor.

  579. Säg vad ni heter, om ni känner för det,
    och ställ en fråga.

  580. Vi har nån här, och sen här framme.

  581. Glöm nu inte Earth Statement.
    Vi får se om det funkar.

  582. Varsågod.

  583. Jag heter Anna Langseth
    och är från nätverket Klimatsverige.

  584. Jag har två frågor.

  585. Det sker ju många klimatmarscher
    den 29 november-

  586. -här i Stockholm och runtom i världen.

  587. Min första fråga är om ni ska gå dit?

  588. Min andra fråga är om ni kan
    hjälpa oss att få många att gå med.

  589. Naomi.

  590. Jag kommer att vara i Paris den 29:e.

  591. Då börjar ju mötet.

  592. Jag tänkte gå till marschen i Paris.

  593. Och jag hoppas fortfarande
    att jag kan göra det.

  594. Just nu vet jag ingenting.

  595. Det går rykten om att man
    ska förlänga undantagstillståndet-

  596. -att Hollande vill förlänga det
    med tre månader.

  597. Jag hade precis ett konferenssamtal
    med organisatörerna.

  598. Det är oklart vad som är möjligt.

  599. Men som du säger planeras marscher
    i hundratals städer runtom i världen.

  600. Jag vill säga följande:

  601. Vi inte vet om parisarna och de som
    kämpar mot klimatförändringarna-

  602. -och som reser till Paris
    från önationer och Arktis-

  603. -för att få sina röster hörda, vi vet
    inte om deras röster blir hörda alls.

  604. Det finns massor av möjliga
    begränsningar av civilsamhället.

  605. Det gör er insats viktigare.

  606. Ni måste vara ute på gatorna den 29:e,
    när klimatmötet inleds-

  607. -för att visa våra ledare-

  608. -att vi vill ha klimaträttvisa,
    inte bara klimatåtgärder.

  609. Visa det tydligt med era skyltar.

  610. Och ta det på er att tala ännu högre-

  611. -just för att folk i Paris kanske
    inte kan prata så högt som de borde-

  612. -på grund av det som de går igenom.
    Då verkar ni för solidaritet och fred.

  613. Det här är oerhört viktigt-

  614. -liksom minskningen av utsläpp
    som en väg mot fred.

  615. Och att röster blir hörda.
    En sak är säker:

  616. Våra politiker reagerar
    på påtryckningar underifrån.

  617. Det är tydligt, och det gör de
    mycket mer än vad vi tror.

  618. Alla verkliga röster för förändring
    är avgörande.

  619. Det är nog den viktigaste poängen
    i människans moderna historia.

  620. Jag hade privilegiet att vara i New York
    för lite mindre än ett år sen-

  621. -på historiens största klimatmarsch,
    People's Climate March.

  622. Vi visste att det skulle bli stort,
    men ingen anade-

  623. -att det skulle
    komma 400 000 personer.

  624. Storleken var inte det mest spännande,
    även om det var den största nånsin.

  625. Det var att den såg och kändes som
    New York.Det var så mycket mångfald.

  626. Där var folk från fattiga områden
    som hade problem med astma-

  627. -på grund giftiga industrier.

  628. Migrationsrättsaktivister kopplade
    samman klimatet och migration.

  629. Sjuksköterskor kopplade samman
    klimatet och hälsan.

  630. Det vore kraftfullt om marschen
    den 29:e visade på sambanden-

  631. -med fredsrörelsen
    och flyktingrättsrörelsen-

  632. -och man verkligen gjorde
    en manifestation-

  633. -som uppvisade samma mångfald
    som det här landet gör.

  634. Få ut divesteringsrörelsen också.

  635. Jag hade nån här.

  636. Hej. Jag är besviken på er båda-

  637. -för att ni inte att uttalat er
    mot djurhållning.

  638. Min fråga har tre delar.

  639. Har ni sett
    dokumentären "Cowspiracy"?

  640. Frågan är:
    Förnekar ni beläggen i filmen-

  641. -och förnekar ni filmens slutsats?

  642. Ja, ja och ja.

  643. Jag tycker att de vetenskapliga
    beläggen "Cowspiracy" är helt fel.

  644. Industriellt jordbruk är en stor på-
    drivande faktor för klimatförändringar-

  645. -men siffrorna i fråga och
    det att allt handlar om djurhållning-

  646. -har bevisats vara felaktigt, och jag
    tror inte att det är en konspiration.

  647. Jag tror bara att folk
    är fokuserade på ett antal ämnen.

  648. Jag tror inte
    att det rör sig om en konspiration.

  649. Däremot anser jag
    att vi alla bör äta mindre kött.

  650. Då kommer vi att vara sundare.

  651. Det är också en del av
    en klimatlösning, vilket jag skriver om-

  652. -men folk närmar sig det på ett sätt
    som är onödigt konspiratoriskt.

  653. Bra sagt.

  654. Återigen i linje med vetenskapen.
    Det är det korrekta svaret.

  655. Frågan är mer komplex.
    Vi måste förstås ändra vår kost-

  656. -bort från det överdrivna beroendet
    av animaliskt protein.

  657. Å andra sidan lägger vi
    för mycket skuld på djursidan.

  658. Och kom ihåg en viktig sak:

  659. Koldioxid från förbränning
    släpper ut kol inifrån planeten-

  660. -som har varit där i hundra miljoner år.
    Den kommer att var ute i tusen år.

  661. Det som händer i biosfären
    omvandlas på 10, 20, 30 år.

  662. Det är en helt annan cykel.
    Vi människor har påverkat det-

  663. -och måste minska vår påverkan-

  664. -men att minska koldioxidutsläpp
    är den främsta utmaningen.

  665. Det är vår viktigaste uppgift.

  666. Tack för det.

  667. Jag vill bara uppmuntra folk som
    intresserar sig för ekologiskt jordbruk-

  668. -som en verklig respons
    på klimatförändringarna-

  669. -att läsa Raj Patels arbete och
    även Vandana Shivas "Soil Not Oil".

  670. De är fantastiska resurser.

  671. Kära Naomi, vi har bara ett problem,
    och det är att tiden är ute.

  672. Jag hade gärna pratat hela kvällen,
    men vi har gått en bit över vår timme-

  673. -så vi måste avrunda,
    men jag vill ge dig ett sista tillfälle-

  674. -att säga nåt om kärlek.

  675. Du skriver så underbart
    om din resa-

  676. -och att vi behöver en ny relation
    mellan oss själva och jorden-

  677. -och det ligger faktiskt
    i linje med forskningen.

  678. Några tankar om kärlekens betydelse.

  679. Du är full av överraskningar!

  680. Det gör jag hemskt gärna!

  681. Mitt favoritcitat i boken är
    från en getuppfödare i Montana-

  682. -vid namn Alexis Bonogofsky.

  683. Hon är en de största
    miljökämpar jag känner.

  684. Hon kämpar mot kolbrytning
    i Powder River Basin-

  685. -och samarbetar
    med ursprungsbefolkningen.

  686. Och de vinner på så många fronter.

  687. De har besegrat oljeledningar,
    oljefracking och gasfracking-

  688. -kolgruvor och koljärnvägar.

  689. Det han en fantastisk allians,
    Cowboy Indian Alliance.

  690. Det som kolbolagen aldrig kan förstå
    är att det inte är hat-

  691. -som kan rädda den här platsen,
    det är kärlek.

  692. Och det har jag sett
    i kampen runtom i världen.

  693. De framställs ofta som arga
    demonstranter som slåss med polisen-

  694. -men om man tillbringar tid
    med dessa fantastiska aktivister-

  695. -så handlar det om människor som har
    en djup kärlek för platsen de bor på.

  696. Det gäller även i städer.
    De tar ansvar och skyddar sina hem.

  697. Så, ja, jag tror att kärlek
    är själva hjärtat i rörelsen.

  698. Jag ska avsluta med det vackraste
    som jag har hört på sistone-

  699. -när jag träffar aktivister-

  700. -som kämpar för vårt
    gemensamma hem runtom i världen.

  701. Jag träffade en fantastisk aktivist-

  702. -som kämpade mot världens största
    kolgruva i Australien.

  703. Det är en hård strid.

  704. De vinner nästan och får byte strategi.

  705. De skyddar också Stora barriärrevet,
    ett av världens underverk-

  706. -för att kolen måste fraktas genom det.

  707. Hon är tjugo år gammal
    och heter Maroa.

  708. Jag sa: "Det är otroligt,
    du är bara tjugo."

  709. Hon sa: "Jag älskar att vara tjugo."

  710. "För det som vi gör spelar så stor roll
    för kommande generationer."

  711. Det har jag hört mycket,
    att människor känner ansvar.

  712. Men sen sa hon nåt som jag aldrig
    hade hört en ung människa säga.

  713. "Det andra som är bra är att jag
    får leva i världen som vi kämpar för."

  714. "Och det kommer att bli toppen!"

  715. Hon sa i princip: "Du kommer att dö,
    men vi får leva i den!"

  716. Det handlar om kärlek och
    om Maroa och hennes vänner. Tack.

  717. Tack.

  718. Naomi Klein!

  719. Tack så mycket, Naomi och Johan.

  720. En stående applåd, tack!

  721. -Ska jag ta selfien nu, med publiken?
    -Ja, vi tar vår selfie!

  722. -Vänd er mot mig, så tar jag den.
    -Kan du göra det?

  723. Tack så mycket!
    Lär nu politikerna att älska-

  724. -så kommer allt att ordna sig!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Det här förändrar allt: samtal med Naomi Klein

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den kanadensiska författaren och journalisten Naomi Klein, mest känd för "No logo", samtalar med klimatforskaren Johan Rockström med utgångspunkt i Kleins bok "Det här förändrar allt: Kapitalismen kontra klimatet". De berör allt från klimatmötet i Paris 2015 till påvens miljöengagemang och amerikanska konservativa som lägger enorm kraft på att slå undan benen på klimatrörelsen. Inspelat den 16 november 2015 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Klimatförändringar, Klimatpolitik, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Mexikos klimatstrategi

Edda Fernández Luiselli, miljöminister i Mexiko, berättar om landets koldioxidavtryck när det gäller hav och land. Kunskapen finns för att göra något åt klimatfrågan, målen är uppsatta men handlingsplan saknas, säger hon. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?