Titta

UR Samtiden - Skolforum 2015

UR Samtiden - Skolforum 2015

Om UR Samtiden - Skolforum 2015

Föreläsningar från Skolforum 2015 om den senaste forskningen kring pedagogik, didaktik och hälsa. Inspelat den 26-27 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2015 : Meningsfulla samtal i skolanDela
  1. God eftermiddag. Jag heter
    Petter Iwarsson och kommer från BRIS.

  2. En liten sak innan jag börjar:

  3. Jag läste i nån av Malcolm Gladwells
    böcker att när Pepsi-

  4. -skulle släppa Diet Pepsi
    funderade man på...

  5. Man skulle
    byta ut sockret mot aspartam.

  6. Då funderade man på
    vad en perfekt söt Diet Pepsi var.

  7. Eftersom Pepsi har gott om pengar
    gjorde man undersökningar-

  8. -så att Diet Pepsi skulle vara
    perfekt söt när den släpptes.

  9. Man visste att mindre än 8 % aspartam
    var för lite sött-

  10. -och man visste
    att över 12 % aspartam var för sött.

  11. Men vad är perfekt sötma
    mellan 8 och 12 %?

  12. Man hade försöksgrupper för att ta
    reda på den perfekt söta Diet Pepsin.

  13. Efter studien blev man förvånad,
    för det fanns ingen röd tråd.

  14. Folk tyckte väldigt olika om vad
    som var en perfekt söt Diet Pepsi.

  15. Varför inleda en föreläsning
    om samtal i skolan med det?

  16. Jo, för att påminna om att vi är
    väldigt olika som vuxna.

  17. Jag skulle önska att ni alla tyckte
    att mitt föredrag är fantastiskt.

  18. Jag tror inte det,
    även om det är min önskan.

  19. Ni kommer att tänka annorlunda. Det
    jag vill är att ni inte bara tänker-

  20. -"sådär tycker inte jag", utan drar
    det ett steg längre. Vad tänker ni?

  21. Vad är viktigt gällande samtal och
    relationer med barn och ungdomar?

  22. Då blir det så meningsfullt
    som möjligt för er allihopa.

  23. Jag heter Petter, kommer från BRIS
    och ska prata om samtal i skolan.

  24. Jag gör det med utgångspunkt i en bok
    som ser ut som bilden bakom mig.

  25. "Samtal i skolan" heter boken.
    Men jag vill backa bandet till 2007.

  26. Då kom min första bok,
    "Samtal med barn och ungdomar".

  27. Jag nämner den av en anledning.

  28. Sen 2007 har jag föreläst och
    utbildat mycket på temat samtal.

  29. I allmänsjukvården, psykiatrin,
    socialtjänsten och mycket i skolan.

  30. Det jag märkte
    när jag mötte skolpersonal-

  31. -oavsett om det var rektorer, lärare,
    specialpedagoger eller kuratorer-

  32. -var att samma typ av reflektioner
    återkom hela tiden.

  33. År efter år, från norr till söder,
    samma typer av reflektioner.

  34. De reflektionerna kan sammanfattas
    i dessa tre punkter:

  35. Hur ska vi kunna närma oss
    en skola för alla barn?

  36. Det är vårt uppdrag,
    men hur ska vi göra det?

  37. Hur ska vi förhålla oss till elevers
    olikheter? Barn är väldigt olika.

  38. Hur ska vi möta det? Hur ska vi skapa
    lärande och utveckling för fler barn?

  39. Det var reflektioner
    som återkom år efter år.

  40. Det jag gjorde i boken, "Samtal i
    skolan", och som är vårt fokus i dag-

  41. -var att titta på precis de här tre
    frågorna med ett speciellt fokus.

  42. Nämligen samtal.

  43. Alltså precis samma frågor, men
    med samtal som fokus, eller raster.

  44. Hur kan samtal och relation
    mellan barn och vuxen-

  45. -hjälpa oss att närma oss
    en skola för alla barn?

  46. Kan det det? Vilken forskning finns
    det svenskt och internationellt?

  47. Vad spelar samtal för roll om vi vill
    närma oss en skola för alla barn?

  48. Hur kan samtal hjälpa oss att möta
    barns olikheter? Kan det det? Hur?

  49. Kan samtal, och i så fall hur,
    hjälpa oss att utveckla lärandet?

  50. Jag, som är socialarbetare i grunden,
    vet att samtal spelar en stor roll-

  51. -för att möjliggöra psykisk hälsa
    för barn och unga.

  52. Allt tydligare i takt med att den
    pedagogiska forskningen utvecklas-

  53. -är att samtal också är otroligt
    viktigt för att möjliggöra lärande.

  54. Samtal är inte bara viktigt
    för barns psykiska hälsa-

  55. -utan är också viktigt
    för att möjliggöra lärande.

  56. Det är inte bara viktigt i relation
    med barn eller barn i svårigheter-

  57. -utan för alla vuxna
    och i relation med alla barn.

  58. Det här känns som en rimlig
    utgångspunkt, själva ordet samtal.

  59. Jag får fortfarande
    ofta reflektioner kring det här:

  60. Samtal är viktigt för dig som skol-
    kurator, eller för rektorn på en EVK.

  61. Men är samtal viktigt för alla vuxna
    i skolan, i relation med alla barn?

  62. Jag var i en Stockholmsskola
    för ett par år sen.

  63. Det var första dagen på en ny termin.
    Rektorn hade samlat all sin personal.

  64. Det här året kom de nya läroplanerna.
    Rektorn sa: Välkomna tillbaka!

  65. Spännande med en ny termin. Mycket
    kommer att hända, nya läroplaner.

  66. I år är det så mycket nytt
    att jag och ledningsgruppen-

  67. -har bestämt att vi ska spara in på
    relationsarbete och satsa på lärande.

  68. Det är som om en friidrottstränare
    vill minska på konditionsträningen-

  69. -för att ha fokus på idrott.

  70. Det är feltänkt i grunden.

  71. Om man tar en lärares yrkesroll
    till exempel, och tittar på-

  72. -vilken del man än lyfter ut:

  73. Ämnesspecialisten, mentorn,
    inspiratören eller kollegan.

  74. Vilken del man än lyfter ut blir det
    tydligt hur viktigt samtal är.

  75. Om man tittar på vad barn lär sig
    med hjälp av samtal, då?

  76. Vilka förmågor utvecklar barn
    med hjälp av samtal?

  77. Reflektion, dialog, analys. Det är
    så otroligt viktigt med samtal.

  78. Ändå är det nog inte så många
    som när man är på en konferens-

  79. -och har en kvart över, funderar över
    hur vi utvecklar förmåga till samtal.

  80. Hur skapar vi relationer och lagar
    relationer som har naggats i kanten?

  81. Hur utvecklar vi dessa förmågor
    över ett yrkesliv?

  82. Det ska vi ha fokus på i dag.

  83. Om man tänker sig en kamera
    med ett stort zoomobjektiv-

  84. -börjar vi med vidvinkelperspektiv,
    en titt på själva uppdraget skolan.

  85. Oavsett vilken yrkestillhörighet
    just jag har.

  86. Sen smalnar det av och blir några
    konkreta tankar om samtal i skolan.

  87. Väldigt handfast. Men först
    en snabb titt på uppdraget skola.

  88. På vilket sätt blir samtal relevant
    i det sammanhanget?

  89. Några citat från skollagen
    för att alldeles kort påminna oss om-

  90. -oavsett om jag är skolledare,
    skolpsykolog, skolläkare-

  91. -specialpedagog eller lärare -
    vad är vårt uppdrag i skolan?

  92. Jo, vi ska, citat från skollagen:

  93. "...främja alla barns
    och elevers utveckling och lärande"-

  94. -"samt en livslång lust att lära."

  95. Vi ska, fortfarande enligt skollagen,
    ge alla barn "den ledning"-

  96. -"och stimulans de behöver i lärande
    och personlig utveckling för att de"-

  97. -"utifrån egna förutsättningar
    ska kunna utvecklas så långt"-

  98. -"som det är möjligt
    enligt utbildningens mål."

  99. Det som blir så tydligt när man
    tittar på korta citat ur skollagen-

  100. -är att det inte är
    nåt dåligt uppdrag vi har.

  101. Vi ska ge alla barn den ledning
    och stimulans de behöver-

  102. -i lärande och sin personliga
    utveckling, med utgångspunkt-

  103. -i varje enskild elevs alldeles
    specifika förutsättningar.

  104. Wow!

  105. Man förstår ju att lärar- och
    socionomutbildningen är långa.

  106. Vi backar bandet lite och tar
    en väldigt kort titt i backspegeln-

  107. -och tittar historiskt
    på uppdraget skola.

  108. Jag kan uppleva ibland
    när man är i själva skolan-

  109. -att man kan känna
    att saker och ting är trögrörliga.

  110. Det tar tid
    att genomföra förändringar.

  111. Men om man tittar historiskt blir
    det tydligt hur mycket som händer.

  112. Tänk bara så här:
    Det är fler doktorander i dag-

  113. -än gymnasister för 60 år sen.

  114. Alltså: Det är fler doktorander i dag
    än gymnasister för 60 år sen.

  115. Förra året gick 99 %
    av eleverna vidare-

  116. -från årskurs 9 till gymnasiet,
    de förberedande linjerna inräknade.

  117. Hur många var det 1950?

  118. En gissning? Rakt ut bara.

  119. -25?
    -25? Jättebra gissning. 10 %.

  120. Förra året var det 99 %.
    1950 var det 10 %.

  121. Det är en väldig skillnad i uppdrag.

  122. Min mamma är pensionär, men jobbade
    hela sitt liv som lärare i skolan.

  123. Hon sa att när hon
    gick ut lärarhögskolan fick hon-

  124. -förutom att hon blev färdig lärare,
    en roll som auktoritet på köpet.

  125. När hon blev färdig lärare
    fick hon en roll som auktoritet-

  126. -i barns ögon och i föräldrars ögon.

  127. Hur ser det här ut 2015?

  128. Att vara auktoritär är ingen
    konstighet, det kan vi vara mot barn.

  129. Men auktoritet får man inte längre på
    köpet med en viss högskoleutbildning.

  130. Det skapas i relation.

  131. Det kan man tycka vad man vill om. En
    del av oss kan nog avundsjukt tänka:

  132. Tänk att det var så att man kunde
    bli en auktoritet på köpet!

  133. Det är inget man behöver gilla,
    men det är en väldig skillnad.

  134. Från att förbereda 10 %
    för gymnasiestudier-

  135. -och att man fick rollen
    som auktoritet på köpet, till idag-

  136. -där rollen som auktoritet
    skapas i relation.

  137. Det är en väldig skillnad på uppdrag.

  138. Frågan är hur lärarhögskolan,
    socionomlinjer, psykologlinjer-

  139. -vidareutbildningar och kurser
    har anpassat sig för att möta det?

  140. Det här med att skapa relation och
    laga relation får en helt annan roll.

  141. Jag har inget svar. Men jag får
    reflektioner om att det släpar.

  142. Och vad gör det med oss?

  143. Det är viktigt att tänka kring det,
    och det ska vi börja göra precis nu.

  144. Okej.

  145. Vi ska, oavsett
    vilken yrkeskategori vi tillhör-

  146. -skapa lärande och utveckling
    för varje enskilt barn-

  147. -med utgångspunkt i varje enskilt
    barns specifika förutsättningar.

  148. Det är inget dåligt uppdrag.

  149. Det skollagen är ganska tyst med
    är hur.

  150. Nu en liten retorisk fråga,
    för vi har inte så mycket tid.

  151. Annars skulle det vara spännande att
    prata med er i lugn och ro kring det.

  152. Vad händer med oss vuxna proffs
    när vi i våra arbeten-

  153. -får i uppdrag att genomföra saker
    som vi inte tycker att vi klarar av?

  154. Vad händer med oss vuxna proffs
    när vi i våra jobb får i uppdrag-

  155. -att genomföra saker som vi
    inte tycker att vi klarar av?

  156. Om vi hade jobbat kring det här,
    om ni hade fått sitta och surra...

  157. Jag har gjort det här ganska många
    gånger, så jag kan säga i förväg-

  158. -med väldigt stor sannolikhet
    vad ni skulle säga.

  159. Det skulle dyka upp ord
    som stress, frustration-

  160. -irritation och uppgivenhet
    som exempel på ord, som säger-

  161. -vad som händer med vuxna när vi i
    jobbet ska göra sånt vi inte klarar.

  162. Det är sannolikt att det ni skulle
    säga faller inom dessa teman.

  163. Ett ord som väl beskriver det här
    är ordet vanmakt.

  164. En av de saker som händer
    med oss vuxna, inte bara i skolan-

  165. -ett begrepp som på ett bra sätt
    beskriver vad som händer med oss-

  166. -när vi får i uppdrag att genomföra
    saker vi inte riktigt ror i land.

  167. Vi drabbas av vanmakt.
    Och det är allvarliga saker.

  168. Barn befinner sig 20 000 timmar i
    skolan mellan förskoleklass och nian.

  169. Att befinna sig i relation med vuxna
    i vanmakt de timmarna är allvarligt.

  170. Ett annat problem med vanmakten
    är att den är så otroligt smittsam.

  171. Om barn befinner sig i relation med
    vuxna i vanmakt, så påverkas barnen.

  172. Vem som smittar vem vet man inte,
    men det kommer att påverka.

  173. Ett annat bekymmer med vanmakt är...
    John Hattie känner många av er till.

  174. Han är känd för sin metastudie
    där han tittar på 50 000 studier-

  175. -och drar slutsatser om vad som är
    viktigt för att möjliggöra lärande.

  176. Han säger: "My point is that
    teachers' beliefs and commitments"-

  177. -"are the greatest influence
    on student achievement."

  178. Faktorer som inte har
    med barnet att göra-

  179. -utan med oss som vuxna, är den
    absolut viktigaste faktorn-

  180. -för att utveckla barns lärande.

  181. Frågan blir då:
    Vad händer med oss vuxna i vanmakt?

  182. Ett annat tydligt mönster är att vi
    lägger möjligheten till förändring-

  183. -och möjligheten till utveckling
    utanför oss själva.

  184. "Nån borde göra nåt."

  185. Har nån av er mött nån i skolan
    som tycker att nån borde göra nåt?

  186. Inte minst när det handlar om barn
    i svårigheter. Det känner vi igen.

  187. Det är ett väldigt tydligt mönster
    för oss människor i vanmakt-

  188. -att vi tycker
    att nån borde göra nåt.

  189. Vi lägger ansvaret
    utanför oss själva.

  190. Problemet med det är att det inte bor
    tillräckligt mycket förändring där.

  191. Vill vi närma oss en skola för alla,
    så bor det inte nog med förändring-

  192. -vid tanken att vi vuxna hela tiden
    tänker att nån borde göra nåt.

  193. En som har studerat det
    är svenska Inga Andersson.

  194. Hon är specialist
    i pedagogisk psykologi.

  195. När vi vuxna känner vanmakt... Här
    har vi ingen lust att befinna oss.

  196. Det har inte heller barn som befinner
    sig i vanmakt. Ingen vill vara där.

  197. När vi vuxna känner vanmakt,
    så görs det snabbt om till det här:

  198. Nån borde verkligen göra nånting.
    Var är nån som kan göra nåt nånstans?

  199. Ett annat problem med det
    är att man aldrig får vara själv där.

  200. Det dyker ofta upp nån i andra änden
    som pekar åt andra hållet.

  201. Inga Andersson kunde se i forskningen
    att när hon frågade vuxna i skolan-

  202. -vilka föräldrar det är svårast
    att samarbeta med-

  203. -och vad barns problem i skolan
    beror på, var det rätt tydligt.

  204. Vi har svårast att samarbeta med de
    föräldrar som är mest olika oss.

  205. När nån frågar oss vad Pelles eller
    Fatimas svårigheter beror på...

  206. Det är inte konstigt att Fatima inte
    fungerar. Har du träffat föräldrarna?

  207. Inga Andersson har intressant nog
    även gjort studier från andra hållet-

  208. -där hon intervjuar föräldrar, och
    svaren är identiska, fast tvärtom.

  209. Hur kommer det sig att inte Pelle
    eller Fatima funkar i skolan?

  210. Hon får ju inte rätt hjälp. De har
    inte kompetens att möta mitt barn.

  211. Så om man spelar skuldmemory,
    blir det ett väldigt tydligt par.

  212. Jobbet är för svårt för att lösa
    med skuldmemory som utgångspunkt.

  213. Jag jobbar ganska mycket med
    utbildning inom socialtjänsten-

  214. -och när man pratar om skolan där,
    kan det låta så här:

  215. Vad är det med skolpersonal?
    De har anmälningsskyldighet.

  216. Vad är det som gör att de inte
    anmäler eller anmäler för sent?

  217. På den skolan där jag är, och jag
    tror att ni känner igen er lite-

  218. -är det samma, fast tvärtom:
    Vad är det med socialtjänsten?

  219. Ingen återkoppling får man
    och inte blir det bättre.

  220. Om man spelar skuldmemory,
    så blir det ett väldigt tydligt par.

  221. Jobbet vi har att göra
    med att skapa lärande för fler barn-

  222. -är alldeles för svårt
    för att ha det som utgångspunkt.

  223. Det är inte så att jag tänker
    att utveckla sin förmåga till samtal-

  224. -är nån slags
    Harry Pottertrollstav.

  225. Om man gör det blir allt underbart
    och lätt. Inte alls.

  226. Det är mycket jobb vi har att göra
    i skolan, som mer är "gruvhjälm på".

  227. Mycket arbete under lång tid
    och små steg på vägen att betrakta.

  228. Det är väldigt långt ifrån
    Harry Pottertrollspön.

  229. Men för att använda detta citat från
    den danska psykiatern Søren Hertz:

  230. Det är inte så att förändringen
    och utvecklingen alltid är oändlig-

  231. -kring förmåga till samtal, men där
    bor möjlighet till oanad förändring.

  232. Och faktum är att jobbet är så svårt
    att vi behöver oanad förändring.

  233. Nu tänker jag att vi som sagt för
    varje minut som går smalnar av.

  234. Jag ska prata lite om ett alternativ
    till att peka på nån annan-

  235. -och att fokusera på det som inte
    fungerar. Ett alternativ till det.

  236. Ett sätt att tänka kring samtal
    i skolmiljö, både övergripande-

  237. -och i enskilda samtal, är att ta
    sin utgångspunkt i salutogen teori.

  238. Många av er har nog stött på
    salutogen teori på olika sätt.

  239. Kanske inte just vid samtal i skolan,
    men på andra sätt.

  240. Lite repetition för en del av er:
    ordet salutogen består av två ord.

  241. Latinets "salus" som betyder hälsa
    och grekiskans "genesis"-

  242. -som betyder ursprung. Nån slags
    direktöversättning av ordet blir då:

  243. Vad är hälsans ursprung?

  244. Vad är det som gör att vi klarar av
    att möta svårigheter-

  245. -motgångar och ta oss igenom
    hyfsat hela till andra sidan?

  246. Motsatsen till den salutogena teorin
    har vi bättre koll på:

  247. Den patogena teorin, som handlar om
    varför vi blir sjuka och misslyckas.

  248. Faktum är att ungefär så här långt
    kommer man innan det blir filosofi.

  249. Att ha modet att titta närmare på
    att vi allihopa som människor-

  250. -har ett självklart och ensidigt
    fokus på den patogena teorin.

  251. Så fort vi inte koncentrerar oss
    på nåt annat hamnar vi där.

  252. Tänk om ni får i uppgift att gå hem
    och slå på valfri nyhetssändning.

  253. Men med det enda uppdraget att räkna
    nyheter om saker som går bra-

  254. -utveckling som går åt rätt håll,
    och nyheter om saker som misslyckas.

  255. Då kommer ni att se:
    Är det ens en nyhet om det går bra?

  256. Svenskan har fler ord för det som
    inte fungerar än för det som gör det.

  257. Det går nog att spåra
    utvecklingsbiologiskt.

  258. När det på stäppen prasslade i busken
    och det var en tyrannosaurus rex där-

  259. -var det inte så bra för oss som art
    att fundera över våra möjligheter.

  260. Pang! Fullt stresspåslag.
    Antingen strida eller fly.

  261. Det systemet har vi
    att förhålla oss till.

  262. Men det som var kanon när det handlar
    om att fly från en tyrannosaurus rex-

  263. -behöver vi tänka noga kring
    när uppdraget är en skola för alla.

  264. Daniel Kahneman har ett roligt
    exempel på människans förmåga-

  265. -att fokusera på det
    som inte fungerar.

  266. Tänk dig ett stort maffigt fruktfat
    med vindruvor och färska frukter.

  267. Ta en väldigt stor kackerlacka
    och stoppa ner den i skålen.

  268. Det händer ju nåt med hela, är vi
    överens om det? En enda kackerlacka.

  269. Nu tänker vi tvärtom: En skål med
    kackerlackor. Stoppa i en mango.

  270. Det får ju inte motsatt effekt.

  271. Vårt fokus hamnar väldigt lätt
    på det som inte fungerar.

  272. Den salutogena teorin har precis
    motsatt fokus: Vad är det som gör-

  273. -att vi kan möta svårigheter och
    komma ut hyfsat hela på andra sidan?

  274. Den person som tillskrivs ett
    avgörande pionjärarbete i detta fält-

  275. -är den israeliska professorn i
    medicinsk sociologi, Antonovsky.

  276. Ni har säkert stött på honom i olika
    sammanhang, om än inte i skolan.

  277. Han forskade framför allt på kvinnor
    efter andra världskriget.

  278. Kvinnor som hade upplevt
    hemska saker.

  279. Han fascinerades av hur det kom sig
    att en så stor del av dessa kvinnor-

  280. -som hade upplevt hemska saker, hade
    en förvånansvärt god psykisk hälsa.

  281. Det blev hans mission sen.

  282. Vad är det som gör att vi klarar av
    att möta svåra saker, svåra perioder-

  283. -och komma ut hyfsat hela på andra
    sidan. Han fann tre centrala begrepp.

  284. Det första, begriplighet,
    rör om vi kan förstå det som händer.

  285. Kan vi sätta in det i ett sammanhang?
    Enormt viktigt.

  286. Jag ska alldeles strax koppla skolan
    så konkret jag kan till begreppen.

  287. Det andra begreppet, hanterbarhet,
    rör om det finns resurser-

  288. -vi kan använda oss av
    när vi hamnar i svårigheter.

  289. Det kan handla om inre resurser,
    men också resurser runt omkring.

  290. Ger en mattant mig extra köttbullar,
    har man en svensklärare som bryr sig-

  291. -kan man gå till en granne,
    har man modet att ringa BRIS?

  292. I studie efter studie blir det
    tydligt hur viktigt det är för oss-

  293. -både barn och vuxna, med stöd
    runt omkring när har problem.

  294. Antonovsky kallar det hanterbarhet.

  295. Det tredje begreppet, meningsfullhet,
    rör om vi kan känna hopp.

  296. Kan vi känna mening
    kring det vi håller på med?

  297. Antonovsky menade
    att om vi känner begriplighet-

  298. -alltså kan förstå det som händer
    när vi hamnar i svårigheter-

  299. -om vi känner hanterbarhet, alltså
    att de resurser vi behöver finns-

  300. -och de förmågor vi behöver finns,
    och om vi kan känna meningsfullhet-

  301. -alltså hopp
    kopplat till det vi gör...

  302. Om vi känner dessa saker har vi en
    känsla av sammanhang, KASAM.

  303. Har vi en känsla av sammanhang
    ökar våra möjligheter-

  304. -att ta oss igenom svåra saker och
    komma ut hyfsat hela på andra sidan.

  305. Om vi stoppar in dessa tre begrepp
    i mitt arbete som skolkurator...

  306. Låt oss säga att jag möter en flicka
    i sjuan som där och då inte förstår-

  307. -det som händer i skolan,
    i ett ämne eller ämnesområde-

  308. -som där och då
    inte känner begriplighet.

  309. Hon kanske ännu inte har
    de förmågor som krävs-

  310. -inte får den stöttning som hon
    behöver, inte känner hanterbarhet.

  311. Och om hon inte tror att det går att
    ta sig igenom skolan på ett bra sätt-

  312. -om hon inte känner dessa tre saker,
    vet vi att det ökar risken-

  313. -för allt elände mellan a och ö,
    som vi vill skydda barn ifrån.

  314. Psykisk ohälsa,
    arbetslöshet och så vidare.

  315. Det här går att vända på.

  316. Om vi kan
    hjälpa ett barn att förstå skolan-

  317. -i ett ämne, alltså hjälpa barnet
    att skapa begriplighet...

  318. Om vi kan hjälpa barnet att utveckla
    förmågor och se till att stöd finns-

  319. -alltså bidra med hanterbarhet,
    om vi kan förmedla hopp om-

  320. -att skolan är möjlig att ta sig
    igenom på ett schysst sätt...

  321. Vi vet att det är den tydligaste
    skyddsfaktorn vi känner till-

  322. -för att motverka alla riskfaktorer
    som jag nämnde nyss.

  323. Det är viktigt på ett
    grundläggande existentiellt plan.

  324. När man pratar om teori har det
    en tendens att bli teoretiskt.

  325. Därför ska jag ge ett konkret exempel
    på vikten av begriplighet.

  326. Jag hämtar det från mitt eget liv
    och familj. Jag har en son hemma.

  327. När det här hände var han 6–7 år.
    Han skulle åka med farfar till stan-

  328. -och kom hem strålande glad för att
    han fått köpa tidningen Pokémon.

  329. Ni vet, inplastad med leksak.

  330. Jag lovade i ett svagt ögonblick
    att läsa den som godnattsaga.

  331. Jag ska läsa upp
    några meningar från Pokémon-

  332. -och det finns nog anledning att
    koncentrera sig lite. Häng med nu!

  333. Entei Ex Tender Grand Flame, ibland
    vill man skälla likaväl som bita-

  334. -och Entei Ex gör just detta,
    med 180 hp och två starka attacker.

  335. Fire Fang gör 30 i skada
    och lämnar Defending Pokémon burned.

  336. Förlåt, läser jag för fort? Jag drar
    ner lite, så att alla hänger med.

  337. Fria retreat costs
    för alla Pokémon med energy bifogade.

  338. Detta är dark cloakability
    och det viktigaste-

  339. -är att det inte bara gäller Darkness
    Type Pokémon, utan alla Pokémon-

  340. -med energy bifogade.
    Kanske Zekrom, kanske Reshiram.

  341. Denna flexibilitet utgör bra mix med
    Pokémoncenter, dessutom Darkrai x.

  342. Frågor på det, nån?

  343. Det som var intressant här,
    var ju vad som hände med mig.

  344. Alltså...

  345. Det jag ville göra, men inte gjorde-

  346. -var att göra en liten boll av
    tidningen och sula in den i väggen.

  347. Jag fattade ju ingenting av nånting.
    Även om det här säger mycket om mig-

  348. -så är det tydligt att vi inte har
    nån lust att befinna oss i relation-

  349. -med saker vi inte begriper.

  350. Då handlade inte det här
    om 20 000 timmar.

  351. Det handlade inte när man sitter
    med 25 andra i samma rum-

  352. -och absolut inte vill avvika, utan
    tio minuters godnattsaga som 40 plus.

  353. Många av barnen vi jobbar mest med
    jobbar heltid med att täcka över-

  354. -att de inte känner begriplighet,
    hanterbarhet och meningsfullhet.

  355. Hur gör barn som inte känner dessa
    saker i skolan, för att täcka över?

  356. Där vill vi inte vara. Vi vuxna
    skulle inte utsätta oss för det.

  357. Jag tror att många av er han zooma ut
    under de 25 sekunder jag läste.

  358. Men hur reagerar barn?

  359. En provkarta på ena sidan: har ingen
    motivation, vill inget, gör inget.

  360. Hela vägen bort till snurrar omkring,
    skriker fitta, är destruktiv.

  361. En provkarta på hur barn och ungdomar
    reagerar i brist på de tre begreppen.

  362. Det är så otroligt viktigt att vi
    hjälper dem att förstå det som pågår.

  363. Som nån slags grundfråga, hur gör vi?

  364. Oavsett om just jag är lärare,
    skolledare eller specialpedagog.

  365. Hur gör vi för att stärka
    barns begriplighet, hanterbarhet-

  366. -och meningsfullhet i skolan?

  367. Känslan av sammanhang är inte
    statisk, utan förändras hela tiden.

  368. Så hur gör vi som vuxna?
    Jo, här kommer samtal in.

  369. Både att skapa relation och att laga
    relation blir ett viktigt instrument.

  370. Att ha samtal, att skapa relation-

  371. -är i regel som allra svårast-

  372. -i relation till dem
    som är färgade som guldfiskar.

  373. I varje grupp, det gäller
    oss som vuxna också, men...

  374. Om man som vuxen har bestämt sig
    för att röra sig åt det här hållet-

  375. -så finns det alltid nån som är säker
    på att den ska åt motsatt håll.

  376. Som nån slags bild betraktat
    i alla fall.

  377. De barn som oroar oss mest och
    som vi sliter mest för lärandet för-

  378. -är det ofta som allra mest utmanande
    att skapa samtal med.

  379. Hur gör vi,
    om vi ska stanna till där-

  380. -hur gör vi vuxna rent generellt
    när barn inte gör som vi vill?

  381. Det finns mycket att säga om det,
    men man kan titta på några mönster.

  382. Vi åker hem till mig igen.
    Min son heter David.

  383. Om jag skulle säga: David,
    vi ska ha gäster i morgon kväll.

  384. Skulle du kunna tänka dig
    att städa ditt rum?

  385. Då kanske han skulle säga: Tyvärr.

  386. Det låter som en bra idé,
    men jag har helt andra planer.

  387. Då kanske jag skulle säga:
    Förlåt, nu lät det där som en fråga.

  388. Du skulle ha tänkt utropstecken.
    Jag städar resten av huset-

  389. -men du behöver städa på ditt rum
    för det ser för jäkligt ut.

  390. Då kanske han skulle säga:
    Jag förstod allt det där förut.

  391. Men svaret är detsamma. Jag har andra
    planer för i kväll och i morgon.

  392. Städning? Nej, det blir nog svårt.

  393. Här nånstans, lite beroende på hur
    man har sovit och livet är i övrigt-

  394. -skulle man kanske vara kreativ
    och ha idéer några gånger till.

  395. Men så småningom händer ju...
    Alltså, vi är ju proffs.

  396. Vi ska ha det som krävs i skolan-

  397. -för att hjälpa barn
    att röra sig i en viss riktning.

  398. När vi har använt
    hela vår verktygslåda-

  399. -och det ändå inte blir
    som vi vill, vad händer då?

  400. Man har olika lång startsträcka,
    men en och samma sak brukar hända.

  401. Man ökar pitchen litegrann, lägger
    rösten längre bak och ökar tempot.

  402. Tänk er att föreläsningen
    skulle ha varit så här.

  403. Ni känner hur lärandet strömmar
    emot er och hur härligt allt blir.

  404. Det är otroligt lätt att hamna där.

  405. Det är inte konstigt, för det är
    röstens reaktion på vanmakt.

  406. Jag tror att anledningen till att det
    har överlevt, att vi hamnar där-

  407. -är för att det funkar rätt så bra
    i relation till välfungerande barn.

  408. De barn som funkar i relation
    med allting kan man höja rösten till.

  409. Men vad händer i relation med de barn
    vi känner i kroppen att vi vill...

  410. Vi blir provocerade och frustrerade.
    Vad händer när vi höjer rösten då?

  411. Ja, ofta blir det liksom en spiral
    i fel riktning.

  412. Fort som ögat.
    Och vem härmar vem sen? Gudarna vet.

  413. När vi hamnar i vanmakt är ett annat
    mönster att ropa på hårdare tag.

  414. När PISA-undersökningen kom förrförra
    året och det blev diskussion-

  415. -om problem i svensk skola, handlade
    nästan alla förslag om hårdare tag.

  416. Vi måste ha fler regler,
    vi måste kunna sätta stopp.

  417. Det är så lätt att hamna där i
    kroppen: Om vi bara hade hårdare tag.

  418. Fler regler, mer disciplin, trots
    att vi vet mycket om den metoden.

  419. I USA har man hållit på länge
    i många stater med "scared straight".

  420. Man tar barn som är i riskzonen
    för kriminalitet till fängelser-

  421. -där de får möta tungt kriminella
    som skrämmer skiten ur barnen.

  422. Grundidén är att om man som barn
    får möta kriminella som skrämmer en-

  423. -då vågar man inte göra om den där
    typen av grejer igen.

  424. Det kanske är logiskt,
    men vad säger forskningen?

  425. Det är inte bara overksamt utan ökar
    risken för fortsatt kriminalitet.

  426. Ändå är det så lätt
    att vi hamnar där, i kroppen.

  427. Med nån idé om hårdare tag. Jag tror
    att det är mycket mer verkningsfullt-

  428. -att träna upp förmågan att känna en
    känsla i kroppen, men behålla lugnet.

  429. Nån använde en bild av en and.
    Har ni sett en and under ytan?

  430. Vi kan känna stress, oro och
    frustration, men vara lugna.

  431. Det är inte så att vi ska vara mähän,
    som inte visar hur vi känner-

  432. -men om man har prövat
    att hamna här väldigt ofta-

  433. -så kanske det inte är att göra det
    igen som är vägen framåt.

  434. Om man får vara lite utmanande är det
    fascinerande att vi fortfarande 2015-

  435. -tänker att det är okej att prata
    med barn på ett annat sätt-

  436. -än hur vi vuxna accepterar
    att bli pratade med.

  437. Du där, nu är vi i matsalen. Ta av
    mössan, du har skrivit på reglerna.

  438. Om min chef hade pratat med mig på
    det sättet hade jag ringt facket.

  439. Men i relation med barn
    har vi en annan tanke.

  440. Det är en jättestor fråga, men vad
    är det vi vill att barn ska härma?

  441. Vi ska så smått börja
    smalna av ordentligt.

  442. Jag skulle bara vilja ge en bild
    som jag ofta återkommer till.

  443. Tänk er ett vanligt lönekonto. De
    flesta av oss får in en månadslön.

  444. Den är inte tillräckligt stor, men
    det är ändå en rejäl summa pengar.

  445. Till det här kontot har vi kopplat
    ett Visa eller Mastercard.

  446. Det är för att vi ska tanka bilen,
    köpa kaffe latte eller handla mat.

  447. Om vi nu i stället tänker oss
    ett relationskonto med ett barn.

  448. Vi vuxna har en idé om att vi ska
    kunna göra uttag på det när vi vill-

  449. -i form av att barn ska göra som vi
    vill och bete sig på ett visst sätt.

  450. Problemet är att på relationskontot
    så kommer det inte in nån lön.

  451. Ska det finnas nåt på relationskontot
    måste vi göra insättningar.

  452. Insättningar görs med omtanke,
    tid, omtanke om barnets kompisar-

  453. -och att orka anpassa en uppgift en
    extra vända, på en massa olika sätt.

  454. I relation med barn utan särskilda
    svårigheter räcker det nog med-

  455. -att vara noga med att tänka
    att det finns insättning.

  456. Men i relation med barn med större
    svårigheter får man tänka blandsaft:

  457. En del koncentrat, fyra delar vatten.

  458. En del uttag, fyra delar insättning.

  459. Vad händer när vi vuxna försöker
    göra för stora uttag utan insättning?

  460. Omotiverad, gör inget på ena kanten,
    snurrar omkring och förstör på andra.

  461. En provkarta.

  462. Efter en föreläsning i Göteborg
    kom det fram en kvinna till mig.

  463. Hon kom fram och sa: Jag har börjat
    med en regel i relation med barn-

  464. -när jag möter barn i jobbet. Jag
    försöker att först förstå barnet-

  465. -innan jag försöker
    göra mig förstådd.

  466. Jag försöker först förstå barnet
    innan jag försöker göra mig förstådd.

  467. Jag var lite trög i vanlig ordning
    och hann väl halvvägs till Stockholm-

  468. -innan jag förstod
    att hon var ett geni.

  469. Jag tror att hon sa nåt väldigt
    viktigt och väldigt utmanande.

  470. Att i rollen som vuxen
    träna upp sin förmåga-

  471. -att förstå barns perspektiv innan vi
    försöker göra oss förstådda själva.

  472. Det är ofta väldigt viktigt.

  473. När man arbetar i skolan-

  474. -som lärare, fritidspedagog
    eller förskollärare...

  475. När det funkar, när klassrumsklimatet
    är varmt och tryggt-

  476. -när det finns en fritidsverksamhet
    där man får synas och göra fel...

  477. Den typen av socialt arbete finns det
    ingen kurator i världen som kan slå.

  478. Det är så otroligt viktigt.

  479. Jag skulle som avslutning bara vilja
    påminna er om hur enormt viktigt-

  480. -på ett grundläggande existentiellt
    plan, ert arbete i skolan är.

  481. När vi på BRIS får samtal från barn
    som säger att det har blivit bättre-

  482. -och man frågar: Wow! Du var ju över-
    tygad om att det aldrig kunde det.

  483. Vad är det som har hänt?

  484. Då är det väldigt ofta såna som ni
    som nämns.

  485. Det är inga övermänniskor, eller nån
    som har gått långt utanför sin roll-

  486. -utan just att det har funnits nån
    där som har orkat. Som har orkat tro-

  487. -som har orkat kämpa, som har orkat
    fortsätta anpassa och visa värme.

  488. Så enormt viktigt.

  489. Om nån har nån fråga eller fundering-

  490. -får ni gärna mejla mig på:
    petter.iwarsson@bris.se

  491. Vad tappra ni har varit!
    Tack ska ni ha. God eftermiddag.

  492. Textning: Anna Warmland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Meningsfulla samtal i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Psykisk hälsa, Samtal, Språkvetenskap, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Meningsfulla samtal i skolan

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Om språk, identitet och författarskap

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Jämställdhet i praktiken

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Viktigt att prata om sexualitet i särskolan

Nathalie Simonsson är sexualundervisare och undervisar bland annat personal från särskolan i sex-och samlevnadsfrågor. Hon har också varit med och tagit fram appen "Mitt privatliv" som riktar sig till ungdomar med funktionsvariationer. Appen svarar på frågor om kroppen, känslor, relationer och sex och den togs fram i samråd med elever från särskolan. Vi träffar Nathalie Simonsson och pratar om vikten av att alla får bra undervisning om sex och relationer.