Titta

UR Samtiden - Skolforum 2015

UR Samtiden - Skolforum 2015

Om UR Samtiden - Skolforum 2015

Föreläsningar från Skolforum 2015 om den senaste forskningen kring pedagogik, didaktik och hälsa. Inspelat den 26-27 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2015 : Hur får nyanlända elever en bra början?Dela
  1. Godsakerna som jag tänker bjuda er på
    i dag...

  2. Vi ska titta på skillnader på första-
    språks- och andraspråksutveckling.

  3. Sen också hur man lär sig
    och utvecklar ett andraspråk.

  4. Generella faktorer som man också
    måste ta i beaktande och lyfta fram.

  5. Och sen den eviga frågan:
    Hur lång tid ska det ta-

  6. -att lära sig ett nytt språk?
    Det är också viktigt att tänka på.

  7. Huvuddelen utav
    den här föreläsningen-

  8. -tänker jag dock ägna åt teorier om
    andraspråksutveckling-

  9. -och utifrån det se
    vad vi ska tänka på i klassrummet.

  10. Man säger alltid att undervisningen
    ska vara baserad på forskning-

  11. -och beprövad erfarenhet.
    Då tänkte jag utgå ifrån forskning-

  12. -och teoretiska perspektiv,
    och utifrån det se-

  13. -vad vi behöver beakta i klassrummen.

  14. Hur bör undervisningen se ut
    utifrån de perspektiven?

  15. Sen finns det andra viktiga saker
    när det gäller språkutveckling-

  16. -hos de nyanlända eleverna:
    modersmålsundervisningen-

  17. -och undervisning på det andra
    språket, d.v.s. studiehandledning.

  18. En annan viktig sak är språk-
    och kunskapsutvecklande arbetssätt.

  19. Några principer, för jag hinner inte
    gå in i detalj på detta.

  20. Det behöver man syssla med mycket
    för att förstå vad det handlar om.

  21. Det talas mycket om språk- och
    kunskapsutvecklande arbetssätt.

  22. Men vad är det egentligen?

  23. Sen vill jag poängtera
    att man ska vara medveten om-

  24. -att språkutveckling tar tid.

  25. I synnerhet om man ska utveckla
    språket till en sån nivå-

  26. -att man kan inhämta kunskaper och
    sin fortsatta utveckling på språket.

  27. Vad är det man förväntar sig av
    en förstaspråkstalare?

  28. Hur ser deras
    språkliga utveckling ut?

  29. När det gäller uttal, är det
    i princip inlärt vid fyra års ålder-

  30. -hos en svensktalande elev.
    Eller barn.

  31. Det finns avvikelser. Vissa ljud
    kan vara svårare att lära in-

  32. -och klara av,
    men i princip är det så.

  33. Uttalet är en sån sak hos inlärare,
    lite beroende på vilken ålder de har-

  34. -när de kommer hit,
    som kan ta längre tid att utveckla-

  35. -och som man behöver ägna
    en del uppmärksamhet åt.

  36. Små barn har i regel inte svårigheter
    att utveckla det svenska uttalet.

  37. När det gäller grammatiska strukturer
    har infödda barn införlivat-

  38. -de grammatiska strukturerna
    i princip vid fyra, fem års ålder.

  39. Inte på det viset naturligtvis
    att de kan... Om jag frågar dem-

  40. -hur man böjer substantiv i svenska
    kan de inte redogöra för reglerna.

  41. Men de kan i princip
    använda reglerna då.

  42. Det är nånting som man måste
    undervisa och lära in-

  43. -och träna mycket
    hos andraspråksinlärare.

  44. När det gäller svensktalande barn...

  45. När de är ungefär i ettårsåldern
    kan de börja uttrycka enstaka ord.

  46. När de är ett och ett halvt
    och därefter-

  47. -börjar de sätta ihop ord.

  48. Vid 24-30 månader, alltså två
    till två och ett halvt år-

  49. -börjar de böja orden också.

  50. Det kan naturligtvis bli fel
    i början. Att de säger...

  51. ..."läsade" i stället för "läste",
    men de har börjat böja orden.

  52. De grammatiska strukturerna
    är sånt som andraspråksinlärare-

  53. -måste träna mer och längre
    och kan vara svårt att automatisera.

  54. T.ex. den svenska ordföljden.
    Vi vet-

  55. -att när de har varit här länge-

  56. -kan det sitta kvar svårigheter med-

  57. -att klara av den svenska ordföljden
    i bisatser. Det känner ni också till.

  58. När det gäller ordförrådet,
    brukar man säga att en svensk elev-

  59. -i första årskursen behärskar
    ungefär 8 000-10 000 ord.

  60. För varje årskurs när de går i skolan
    och läser olika ämnen-

  61. -utökar de sitt ordförråd
    med 2 000-3 000 ord.

  62. Ordförrådet måste man med andra-
    språksinlärare arbeta mer aktivt.

  63. Vi brukar också tala om aktivt
    och passivt ordförråd.

  64. Det passiva ordförrådet
    hos infödda talare är större.

  65. Även om man inte använder dem
    i sitt tal eller sin skrift-

  66. -har de ändå
    ett större passivt ordförråd.

  67. Hos andraspråksinlärare brukar det
    aktiva och passiva vara lika stora.

  68. Det de har aktivt
    är även det passiva ordförrådet.

  69. Det passiva ordförrådet
    är viktigt att bygga vidare på-

  70. -för att man ska kunna följa med i
    läromedel och läsa texter.

  71. De grundläggande reglerna
    för samtalsstrukturer-

  72. -alltså hur man för ett samtal
    i vår kultur och i vårt samhälle-

  73. -är också inlärt när de kommer till
    skolan för svensktalande elever.

  74. Likaså hur man bygger upp en text, i
    vilken ordning saker och ting kommer-

  75. -hur man brukar berätta saker
    och ting, både i text och i tal.

  76. Det är inlärt ungefär vid sju års
    ålder. Det är inte självskrivet-

  77. -om man kommer från ett annat språk
    att man har klart för sig-

  78. -hur man gör i vårt samhälle.
    I vårt... På svenska.

  79. Vad är det som påverkar
    andraspråksutveckling?

  80. Det är inte så att alla elever kan
    lära sig ett andraspråk lika snabbt-

  81. -och på samma sätt. Många faktorer
    påverkar andraspråksinlärningen.

  82. T.ex. hur gamla de är
    när de kommer till Sverige.

  83. Ju yngre man är,
    desto mer tid har man på sig-

  84. -att utveckla det svenska språket.

  85. Ur det perspektivet bör det vara
    bättre att komma hit när man är ung.

  86. I dag vet vi att en betydligt större
    andel nyanlända är äldre.

  87. Det har på de senaste åren
    ändrat sig en hel del.

  88. Då har man också kortare tid på sig
    att utveckla språket-

  89. -vilket också har betydelse
    för slutprodukten.

  90. Skolbakgrunden. Hur ser skolan ut
    där man kommer ifrån?

  91. Har man kunnat gå i skola?
    Många från krigshärjade områden-

  92. -har under flera år inte kunnat
    delta i skolundervisning.

  93. Det har betydelse för när de kommer
    hit och ska gå i svensk skola-

  94. -lära sig språk, ämnen o.s.v.

  95. Hur ser språkanvändningen ut hemma?

  96. Talar man ett eller flera språk?
    Finns svenska representerat hemma?

  97. Det har betydelse för
    hur man ska utveckla svenska.

  98. Det är vanligt i familjer där man har
    barn där det finns flera syskon...

  99. När det äldsta kommer till skolan,
    brukar de ta med sig svenskan hem-

  100. -och så brukar syskonen sinsemellan
    tala svenska.

  101. Medan de kanske fortsätter
    att tala modersmålet med föräldrar.

  102. Språkmiljön i omgivningen
    naturligtvis, hur ser den ut?

  103. Bor man i ett område
    där man inte hör svenska på fritiden-

  104. -hör man bara svenska i skolan.

  105. En annan viktig sak är det modersmål
    som man har med sig.

  106. Hur likt svenskan är det i sin
    uppbyggnad? Eller hur olikt är det?

  107. Det är skillnad om en person från
    Nederländerna ska lära sig svenska-

  108. -och om en person som har spanska...
    Det ligger långt ifrån svenskan.

  109. Eller ett slaviskt språk-

  110. -eller kinesiskan,
    som ligger ännu längre ifrån.

  111. Där det finns likheter
    i uppbyggnaderna underlättar det-

  112. -inlärningen utav svenska språket.

  113. Men t.ex. i kinesiskan
    där man inte har bestämning, så...

  114. För det första att komma underfund
    med vad det är bra för.

  115. Vad ska skillnaden på "ett träd"
    och "trädet" vara bra för?

  116. Och hur uttrycker man det på svenska?
    Det tar längre tid för de eleverna-

  117. -att utveckla kunskaperna
    i det nya språket.

  118. Det har betydelse hur man organiserar
    andraspråksinlärningen-

  119. -och undervisningen för nyanlända.

  120. Hur genomtänkt och baserad på kunskap
    är den organisationen?

  121. Andraspråksundervisningens innehåll
    och utförande t.ex.

  122. Vilka metoder man använder
    och förhållningssätt.

  123. Är det utbildade lärare
    i svenska som andraspråk-

  124. -som undervisar som har kunskaper
    om andraspråksinlärning?

  125. Eller är det personer som inte har
    nån kunskap egentligen?

  126. Detsamma gäller skolledning o.s.v.

  127. Sen ska man vara medveten om
    att vi är som inlärare alla olika.

  128. Vi är betjänta utav olika metoder
    för att lära in.

  129. Jag är förmodligen
    helt annorlunda som inlärare-

  130. -jämfört med flera utav er
    här i rummet.

  131. Det måste man tänka på. Man ska inte
    fastna i ett undervisningssätt-

  132. -utan försöka använda sig av
    flera metoder och förhållningssätt-

  133. -för att underlätta för flera
    för inlärningen.

  134. En fråga som ofta dyker upp,
    inte minst från beslutsfattare-

  135. -är: "Hur lång tid ska man räkna med
    att det ska ta"-

  136. -"att lära sig ett nytt språk?"

  137. Definitionen utav nyanlända elever
    är att de är det under fyra år.

  138. Är det tillräckligt
    för att de ska ha utvecklat-

  139. -tillräckliga kunskaper för att
    kunna följa övrig undervisning?

  140. För det första kan man säga
    att Jim Cummins-

  141. -som är kanadensisk
    andraspråksforskare...

  142. Han skiljer på
    två olika typer av språk.

  143. Det som han kallar för "bics" -
    baskommunikationsförmåga på svenska.

  144. Det språk som vi använder i vardags-
    nära situationer med kompisar-

  145. -där vi talar om sånt som är här
    och nu. Ett vardagsspråk.

  146. Det behöver man ha för att kunna
    kommunicera med varandra.

  147. Det tar två till tre år. Det går
    ganska snabbt att lära in, menar han.

  148. Små barn kan också under den tiden
    tillägna sig ett uttal-

  149. -som låter väldigt som Göteborg,
    t.ex.

  150. Medan äldre...
    Just det tar längre tid.

  151. Men han...fokuserar också på
    en annan nivå på språket-

  152. -som är viktigt att känna till.
    Det som han kallar för Calp.

  153. Vi brukar ibland säga
    skolrelaterat språk.

  154. Ibland säger man akademiskt språk
    på svenska-

  155. -men just språket som vi använder
    i skolan och skolans ämnen.

  156. Det mer ämnesrelaterade språket
    som finns i läromedel o.s.v.-

  157. -som de också förväntas kunna läsa,
    förstå och prestera i.

  158. Det tar längre tid att utveckla,
    säger Cummins.

  159. Fem till sju år kan man räkna med.

  160. Det är ett mycket mer komplext språk.
    Det som är mer abstrakt-

  161. -och som inte är här och nu-

  162. -utan befinner sig kanske i dåtid
    eller i framtid.

  163. Det tar fem till sju år.
    Det är det som vi förväntar oss-

  164. -att de ska kunna använda
    på nivån för att kunna hänga med.

  165. Virginia Collier är språkforskare.
    Redan -87 konstaterade hon-

  166. -att det har betydelse vilken ålder
    man har, hur lång tid det tar-

  167. -innan man utvecklat språkkunskaper
    på en sån nivå att man kan följa med-

  168. -på samma sätt
    som de infödda eleverna kan.

  169. Hon delar upp det på tre åldrar.
    5-7 år tar det ungefär 3-8 år.

  170. Stort spann där visserligen.
    8-11 år, då kan det ta 2-5 år.

  171. Är de 12-15 år kan det ta 6-8 år.

  172. Det som möjligen förvånar
    är att man kanske skulle tro-

  173. -att det skulle gå fortast
    för dem som är yngst-

  174. -att utveckla den nivån på språket.
    Men de som är 8-11 år-

  175. -från årskurs två och uppåt, inhämtar
    snabbast de nivåerna på språket.

  176. Då kan man fundera på vad det beror
    på. Man brukar förklara det med-

  177. -att i den åldern har man redan
    knäckt läs- och skrivinlärningen-

  178. -med hjälp av sitt modersmål.

  179. Medan de som är yngre
    får göra det på andraspråket.

  180. Nu kommer de teoretiska perspektiven.
    Jag kommer att fokusera på några.

  181. Behaviorismen ska jag gå
    ganska snabbt över.

  182. Men de tre andra
    är teoretiska perspektiv-

  183. -som fortfarande används i forskning.

  184. Det är det kognitiva, sociokulturella
    och poststrukturella perspektivet.

  185. Jag ska säga lite om varje.
    Först lite om behaviorismen ändå.

  186. Det var under 50- och 60-talet
    som behaviorismen var stark-

  187. -inom inlärningsforskning.

  188. Den som vi ofta kopplar till
    behaviorismen är Pavlov-

  189. -och Pavlovs hundar.

  190. Det handlar om betingade reflexer
    och att etablera vanor-

  191. -med stimulus och respons. Ett
    mekaniskt sätt att se på inlärning.

  192. Att man på en given stimulus skulle
    få en given, rätt respons.

  193. Man skulle få den rätta responsen
    genom positiv förstärkning-

  194. -om det var rätt eller negativ
    förstärkning om det var fel.

  195. När det gäller andraspråksinlärning,
    handlade det om att man bytte ut-

  196. -den responsen till det språk
    som man lärde in.

  197. Den här bilden
    kan ni förmodligen inte se-

  198. -men Pavlov genomförde experiment
    med hundar.

  199. När han skulle mata dem, ringde han
    i en klocka och så fick de in mat.

  200. De skulle matas på den tidpunkt när
    klockan ringde. Efterhand tog han...

  201. De började naturligtvis att salivera-

  202. -när de...hörde att det ringde.
    Efterhand tog han bort maten-

  203. -och ringde bara i klockan.
    De fortsatte ändå att...

  204. Det vätskades i munnen.
    Det var den betingade reflexen.

  205. Det var ett bevis på
    att de hade lärt in det här.

  206. På den här bilden säger hunden...
    Och Pavlov sitter i bakgrunden.

  207. Han säger:
    "Watch what I can make Pavlov do."

  208. "As soon as I drool, he'll smile
    and write in his little book."

  209. Där är perspektivet vänt.

  210. Jag går över till
    det kognitiva perspektivet-

  211. -som var förhärskande
    under 70- och 80-talet.

  212. De här perspektiven finns kvar
    och används fortfarande.

  213. Man gick över till... Detta är en
    reaktion på det mekaniska synsättet-

  214. -som behaviorismen stod för.

  215. Här ser man inläraren som mer aktiv
    i sin inlärningsprocess.

  216. Man ställer upp hypoteser
    om hur inlärning går till-

  217. -och prövar sen
    om hypotesen är rätt eller inte.

  218. Det har sina rötter
    i kognitiv psykologi.

  219. Språkinlärningen skiljer sig inte
    från annan kognition-

  220. -som det här med minne
    och inlärning över huvud taget.

  221. Det handlar mycket om informations-
    bearbetning. Modellen här nere-

  222. -är en tankemodell
    som illustrerar det här väldigt väl.

  223. Den här tiden var den period
    då datorer kom in i våra liv.

  224. Det här är egentligen en metafor
    ifrån datorn.

  225. Man stoppar in saker
    och så behandlar datorn.

  226. Det som är innan ramen
    är sånt som händer i vår hjärna.

  227. Sen kommer det ut andra saker
    i andra ändan. Det utflödet är det-

  228. -som de producerar i skrift
    eller i tal.

  229. I det här kognitiva perspektivet
    är det här med inflöde, t.ex.-

  230. -det är allt språk som omger
    en inlärare.

  231. Mycket utav det språket, i alla fall
    i begynnelsen av språkinlärningen...

  232. Mycket av det språk som omger
    inlärare tidigt är på en nivå-

  233. -som man inte har möjlighet att
    ta in. För att det ska bli intag-

  234. -bör det på nåt sätt vara anpassat
    så att det blir möjligt att ta in.

  235. Och om det upprepas och de möter
    ett ord eller en struktur-

  236. -i många sammanhang, blir det möjligt
    att det stannar som intag.

  237. Allt som kommer in till intag stannar
    inte. Det försvinner ut igen.

  238. Men om det dyker upp igen och igen
    brukar man säga-

  239. -att man samlar det i långtidsminnet.

  240. Det blir till språkliga regler.
    Det kallas för interrimspråksregler.

  241. Regler som man har under tiden man
    väntar på de fullständiga reglerna.

  242. Sen kan man säga
    att det de har att utgå ifrån-

  243. -när man begär att de ska tala
    till oss eller skriva nånting-

  244. -är andraspråkskunskaperna
    som de byggt upp-

  245. -utifrån de hypoteser
    de har ställt upp om språket.

  246. Och så blir det till utflöde. Många
    forskare har fokuserat på inflödet-

  247. -och vad det är för språk
    som inlärarna får tillgång till.

  248. Medan andra har fokuserat på
    utflödet. Det som produceras.

  249. För det finns de som säger att det är
    viktigt att titta på utflödet.

  250. För utifrån utflödet kan man se
    vilka kunskaper de har.

  251. Eleverna, inlärarna. Det finns också
    en språkbedömningsmetod-

  252. -som kallas för performansanalys,
    som ni möjligen känner igen.

  253. Då är det att man ber dem-

  254. -att tala en stund
    och att man transkriberar det.

  255. Eller låter äldre elever
    skriva ner nånting.

  256. Och så analyserar man och försöker
    komma åt interrimspråksreglerna.

  257. Utifrån det, inte minst med tanke på
    föreläsningen om formativ bedömning-

  258. -kan man använda sig utav det för att
    tänka efter vad vi behöver satsa på-

  259. -för den här eleven. Det kan man
    utläsa utav utflödet som kommer ut.

  260. Här är det både inflöde och utflöde.

  261. Det är input och output. Ord ifrån
    datorvärlden som används här.

  262. Stephen Krashen myntade fem hypoteser
    om andraspråksinlärning.

  263. En utav dem var inputhypotesen
    och handlade om inputen.

  264. Han myntade begreppet
    "comprehensible input".

  265. Det skulle vara I+1. I står för den
    nivå som de befinner sig på nu +1.

  266. Det ska finnas en liten utmaning
    för att språkutveckling ska ske.

  267. Vad är I+1? Det är olika
    för olika inlärare, naturligtvis.

  268. Alla befinner sig inte på samma nivå.

  269. Han menar att bara det finns rikligt
    med språklig input i klassrummet-

  270. -så finns det I+1 för alla.
    Man kan också säga att I+1-

  271. -bör vara en anpassad input.
    Det skulle vara-

  272. -ett argument i diskussionen som
    pågår för nyanlända. Är det bättre-

  273. -att de befinner sig i en förbere-
    delsegrupp eller sätts i klass-

  274. -och följer undervisningen där?
    Om de sätts i en vanlig klass-

  275. -brukar ofta språket i klassrummet
    befinna sig-

  276. -på I+16 eller I+32. Det finns
    väldigt lite av I+1 för dem-

  277. -vilket gör att det inte finns
    nånting som kan utveckla deras språk.

  278. Ett argument för en förberedelsegrupp
    där man har möjlighet att anpassa-

  279. -till I+1 för många. Det skulle vara
    en bättre situation för eleverna.

  280. Ja...utflödet ägnar sig Kraschen
    nästan inte alls åt.

  281. Han talar nästan bara om input.

  282. Men däremot Merill Swain-

  283. -fokuserar mer på output-hypotesen
    och talar om "pushed output".

  284. Att man måste försätta inlärarna
    i en sån situation-

  285. -att de förväntas prestera en viss
    typ av språk, t.ex. inom ett ämne.

  286. Utifrån det sker språkutveckling.
    Men de får också möjlighet att se-

  287. -vad de kan och var det finns nånting
    som kallas "noticing the gap".

  288. Att de ser vad de inte tillägnat sig
    och får möjlighet att gå om cirkeln.

  289. En annan sak i det kognitiva
    perspektivet är interaktion.

  290. Att inlärare och inlärare
    eller inlärare och lärare-

  291. -har möjlighet att interagera.
    En forskare som heter Michael Long-

  292. -forskade under 80-talet på detta
    och lyfte fram de här teorierna.

  293. Han menar att det finns signaler
    i samtal, i interaktion-

  294. -om att man inte förstår
    eller att man förstår.

  295. Men om det uppstår signaler om
    att man inte förstår-

  296. -då blir det möjligheter
    att anpassa interaktionen.

  297. Man kanske omformulerar sig, använder
    ett enklare ord eller förklarar.

  298. Då kan det bli begripligt inflöde
    och då sker språkinlärningen.

  299. Det sker förhandlande i de här
    situationerna om språket.

  300. Många menar
    att det är då de lär sig allra mest.

  301. Ett exempel jag tänker på är Inger
    Lindberg i nån studie hon gjorde.

  302. Hon lät vuxna inlärare
    sitta i grupper och tala om t.ex.-

  303. -vad de saknade i Sverige.
    Två pratar med varandra.

  304. Den ena säger: "Kött i Sverige
    är mycket annorlunda."

  305. Den andra säger: "Annorlunda?"
    Det förstod hon inte.

  306. Då säger den första:
    "Inte på samma sätt."

  307. "Aha", säger den andra. Då har hon
    förstått vad annorlunda betyder.

  308. Det är ett exempel på
    hur förhandlande kan gå till.

  309. Vad kan vi dra för slutsatser
    om undervisningen?

  310. Det är viktigt att det finns mycket
    språkligt inflöde i klassrummet.

  311. Det ska också vara anpassat för att
    kunna vara möjligt att ta in.

  312. Det finns också studier på det.
    Gisela Håkansson-

  313. -har visat i sin avhandling
    som handlar om "teacher talk"-

  314. -vuxna inlärare var detta också-

  315. -att lärarna anpassar sitt språk
    efter den grupp som de har-

  316. -följer med i deras språkliga utveck-
    ling och höjer nivån allt eftersom.

  317. Repetition är viktigt. För att
    det ska bli andraspråksregler-

  318. -och andraspråkskompetens måste man
    möta saker och ting flera gånger.

  319. Ord måste komma igen flera gånger,
    kanske i olika sammanhang.

  320. Interaktionen är viktig.

  321. Utflödet är också viktigt.
    Inte minst för att bli medveten om-

  322. -vad man ännu inte har tillägnat sig
    och ta om processen-

  323. -och ställa upp nya hypoteser
    för att lära på nytt.

  324. Det andra perspektivet
    är det sociokulturella perspektivet.

  325. Då tänker vi på...
    Det kom på 80- och 90-talet.

  326. Det var också en reaktion på
    det kognitiva perspektivet.

  327. Trots att det var mer fokuserat
    på individen-

  328. -menade man att andra faktorer också
    påverkar språkinlärningen.

  329. Nämligen mycket sociala faktorer.

  330. Den som man gick tillbaka till mycket
    var Vygotskij.

  331. Rysk barnpsykolog
    som dog redan på 30-talet-

  332. -men vars tankar och idéer kom igen
    under 80- och 90-talen-

  333. -och till stor del ligger bakom
    de läroplaner som vi har haft-

  334. -där man ser att all inlärning sker
    i ett socialt sammanhang, menar man.

  335. Det sociala sammanhanget
    är viktigt för inlärningen.

  336. Han menar att språket är primärt
    socialt. Tänkande, t.o.m., menar han-

  337. -är det sociala språk
    som små barn från början talar-

  338. -men som flyttas in i huvudet
    och blir till tänkande.

  339. Han har också myntat begreppet
    "zonen för närmaste utveckling".

  340. D.v.s. det finns en inlärnings-
    potential hos alla individer.

  341. Man har ett spann där man har
    möjlighet att lära sig vidare-

  342. -genom att man interagerar med
    personer som är lite mer kompetenta.

  343. T.ex. kompisar som har kommit längre
    i sin språkliga utveckling.

  344. Eller lärare eller andra vuxna.

  345. Därför är det här med...

  346. ...interaktionen viktig. Ett begrepp
    i det sociokulturella perspektivet-

  347. -är stöttning. "Scaffolding"
    är det engelska uttrycket.

  348. "Scaffolding" står för
    byggnadsställning.

  349. En byggnadsställning har man
    under tiden man bygger ett hus.

  350. När huset är rest,
    tar man bort byggnadsställningarna.

  351. Då står huset för sig självt.
    Det här kan man likna vid-

  352. -hur man bygger upp
    språklig kompetens.

  353. Man behöver ha stöttning under tiden
    man bygger upp sina kunskaper.

  354. Tillfällig handledning mot kunskap
    om nya begrepp, högre förståelse-

  355. -samt ett nytt språk.

  356. Det som är viktigt är att eleverna
    får veta hur de ska göra nåt.

  357. Inte bara vad de ska göra,
    utan också hur de ska kunna göra det.

  358. Så de behöver få modellerna för hur
    man gör. Man behöver få mallar t.ex.

  359. Nånting som man ofta talar om är
    om de ska skriva en labbrapport-

  360. -från biologin, kemin eller fysiken
    ska vissa saker finnas där.

  361. Om man inte alls har gjort det
    nån gång-

  362. -är det viktigt att de får mallarna
    för hur det kan se ut.

  363. På det viset blir det möjligt
    att de själva kan göra det.

  364. Med begreppet stöttning
    är det Bruner man tänker på mycket-

  365. -som skrev om detta på 70-talet.

  366. En som har fokuserat på stöttningen
    är Pauline Gibbons-

  367. -som har skrivit
    flera böcker om detta.

  368. Vygotskij säger
    att det du kan göra med hjälp i dag-

  369. -kan du göra på egen hand i morgon.
    Det är målet.

  370. Nu har jag en modell med mig som vi
    brukar kalla för Cummins fyrfältare.

  371. Den bygger på stöttningen.

  372. Han har visat på två dimensioner
    i språket.

  373. Man börjar ofta på väldigt låg,
    kognitiv nivå.

  374. Låg svårighetsgrad
    när man börjar lära in saker.

  375. Men vi vill att de ska komma
    så högt på skalan som möjligt-

  376. -till den höga kognitiva
    svårighetsgraden.

  377. Det är ofta där
    som skolspråket befinner sig.

  378. Sen har du en dimension från det
    som är textbundet eller konkret.

  379. Det som är här och nu
    till det som är kontextreducerat-

  380. -och det som befinner sig i framtid
    eller dåtid eller...

  381. Vi kan tänka i samhällskunskapen när
    man talar om medborgarrättsrörelser.

  382. Det är... Det kan vara kontextbundet,
    men ofta är det inte det.

  383. Men det är ord som är väldigt svåra
    att förklara.

  384. Vi vill att de ska nå upp till
    det högra hörnet-

  385. -det vi kallar för skolspråket-

  386. -där det ofta är
    hög kognitiv svårighetsgrad-

  387. -på det språk vi kräver
    att de ska förstå och producera.

  388. Också väldigt kontextreducerat.
    De ska analysera, göra jämförelser-

  389. -dra slutsatser o.s.v. Saker
    som ofta står i betygskriterier.

  390. För att nå dit-

  391. -behöver man kanske befinna sig
    länge i den vänstra delen.

  392. I det kontextbundna.

  393. Det betyder att de behöver mycket
    stöttning under tiden i kontexten.

  394. Det är då lärare eller andra elever
    kan hjälpa till med det.

  395. När de har nått upp till
    den högre nivån-

  396. -ska man kunna ta bort stöttningen,
    och de ska själva kunna producera.

  397. Det här är naturligtvis
    lite tulipanaros.

  398. Men det finns beskrivet hur man kan
    arbeta med såna här saker.

  399. Pauline Gibbons
    har skrivit mycket om det.

  400. Vad kan vi dra för slutsatser här?

  401. Lärande sker bäst i ett socialt
    sammanhang. Man bör ägna sig åt-

  402. -arbete i par eller mindre grupper.

  403. Det är inte det som
    förre skolministern talade mycket om.

  404. "Vi måste tillbaka till
    katederundervisning."

  405. Det gynnar inte språkutvecklingen
    mest för de här eleverna.

  406. De behöver få jobba i par
    eller mindre grupper mycket.

  407. Det är viktigt att man tänker på
    Cummins fyrfältare.

  408. Att man försöker hålla en hög kogni-
    tiv nivå på det som ska läras in-

  409. -i stället för att man förenklar
    så mycket som möjligt.

  410. Det behövs från början,
    men sen måste man höja nivån.

  411. Det är bättre då
    att minska på stoffet-

  412. -och ha en hög kognitiv nivå
    på det man lär in i stället.

  413. Och åldersadekvat nivå
    på det man lär in.

  414. Då är i det här sammanhanget
    stöttningen oerhört viktig.

  415. Det poststrukturella perspektivet
    är rådande nu-

  416. -inom forskningen
    om andraspråksinlärning.

  417. 90-talet
    och löper fortfarande framåt.

  418. Om det sociokulturella perspektivet
    hade fört in de sociala perspektiven-

  419. -är det här ännu mer fokuserat på
    det sociala perspektivet.

  420. Man fokuserar på samhället,
    förhållanden i samhället-

  421. -maktrelationer av olika typer-

  422. -som majoritet och minoritet
    och vad det har för betydelse-

  423. -vilken grupp man tillhör
    för andraspråksinlärningen.

  424. Kön, klass och etnicitet
    är begrepp som används mycket.

  425. Det är avgörande för tillgången till
    social interaktion-

  426. -och möjligheter att lära in
    ett nytt språk.

  427. Såna här teorier
    är ofta kopplade till personer.

  428. Här var det Pierre Bourdieu som
    kommer till heders och används här.

  429. Hans begrepp t.ex.

  430. Han tar mycket metaforer
    ifrån ekonomin.

  431. Han talar om symboliskt kapital
    och kulturellt kapital.

  432. Alla har inte tillgång till kapitalen
    på samma sätt.

  433. En annan sak som är återkommande är
    det här med identitetskonstruktion.

  434. Alltså t.ex.
    det som det har talats mycket om:

  435. Rinkebysvenska
    och olika typer av förortssvenska.

  436. Det handlar om en identitetsyttring
    från dem som bor i de områdena.

  437. Alla yttringar ska egentligen ses som
    "acts of identity"-

  438. -som en fransk språkforskare
    som heter Tabouret-Keller.

  439. Motivation är ett begrepp
    som används mycket inom inlärning.

  440. Det är ett avgörande begrepp för
    hur man lär sig.

  441. Bonny Norton,
    en kanadensisk språkforskare-

  442. -som studerat vuxna
    kvinnliga inlärare-

  443. -menar att motivation inte räcker
    för att säga-

  444. -vilka som får tillgång till
    möjligheten att utveckla ett språk.

  445. Hon menar att investering är ett
    bättre begrepp som beskriver detta.

  446. Vad de är beredda att investera av
    sig själva i inlärningen-

  447. -beroende på vad de kan se
    att de får för utdelning.

  448. Om de ser att här finns möjligheter
    att få ett bättre arbete-

  449. -och t.o.m. få bättre lön,
    är man beredd att satsa mer-

  450. -och det leder till inlärningen.

  451. Ett annat begrepp som är mycket
    använt inom det här perspektivet-

  452. -är "agency". Det är svåröversatt.

  453. Men det betyder att man som inlärare
    har möjlighet att göra egna val-

  454. -oberoende av hur andra ser på mig
    som inlärare.

  455. Då ska jag säga nånting om
    undervisningen.

  456. Klimatet i klassrummet är viktigt.

  457. Vad man skapar för klimat
    i klassrummet.

  458. Jim Cummins menar
    att läraren i klassrummet-

  459. -är avgörande för
    hur det ska gå för eleverna-

  460. -att utveckla andraspråk
    eller kunskaper över huvud taget.

  461. Han talar mycket om att läraren
    och eleverna måste samarbeta-

  462. -om makten i klassrummet.

  463. När eleverna känner att samarbete
    är på gång-

  464. -är de beredda att investera
    sin kulturella identitet-

  465. -och därmed större möjligheter
    till inlärning.

  466. Modersmålet är en resurs
    som bör komma till användning.

  467. Över huvud taget förflyttar man
    perspektivet mycket mer-

  468. -till de resurser
    som inlärarna har med sig-

  469. -i stället för att titta på
    vad det är för brister de har.

  470. Det är självklart att man inte kan ha
    kunskaper i det andra språket-

  471. -när man kommer hit, men man har
    kunskaper i ett annat språk.

  472. Det måste man också ha med sig
    in i klassrummet-

  473. -som är viktigt att man beaktar.

  474. Då kan eleverna vara beredda
    att satsa och investera.

  475. De måste också se vilka insatser
    som kan leda till god utdelning.

  476. Just det...så.

  477. Jag ser att jag har väldigt lite tid
    på mig. En annan viktig sak-

  478. -när det gäller nyanlända
    är att man får möjlighet-

  479. -att fortsätta sin
    modersmålsutveckling.

  480. I form utav modersmålsundervisningen
    exempelvis.

  481. Det baseras på den reform som
    genomfördes 1977 som kallades för-

  482. -hemspråksreformen. Man har bytt
    beteckning till modersmål i stället.

  483. Man talade om aktiv tvåspråkighet då.
    Nu talar man om-

  484. -att utveckla flerspråkighet
    och att skolan har ett ansvar.

  485. Det är flera skäl till detta
    som man lyfter fram.

  486. Det har betydelse för
    identitetsutvecklingen.

  487. "Jag har rötterna i mitt modersmål
    och har rätt att utveckla det."

  488. I ett flerspråkigt land
    är det också viktigt-

  489. -att ta till vara de kunskaper
    som finns i andraspråk-

  490. -vilket kan bli en resurs
    för hela nationen.

  491. Sen är en viktig del för att man ska
    kunna utveckla kunskaper-

  492. -och lärande i andra ämnen...
    Jag kommer strax till det.

  493. Det har också betydelse vet man i dag
    när man ska lära sig svenska-

  494. -att man har goda kunskaper
    i sitt eget modersmål.

  495. Det kan också
    ha betydelse för uppfostran.

  496. Nu går jag lite snabbt förbi här.
    Det jag ska säga med modersmålet-

  497. -är att det finns en annan del. När
    de ännu inte har så goda kunskaper-

  498. -i svenska att de kan följa med i
    undervisningen tidigt i sin vistelse-

  499. -eller under tiden de är här-

  500. -bör man sätta in studiehandledning
    på modersmålet.

  501. Eller om man har gått i skola inte på
    modersmålet men i ett annat språk.

  502. Kurder i Turkiet
    har ofta gått i skolan på turkiska.

  503. Då kan det vara skäl att sätta in
    undervisningen på turkiska.

  504. Det är det som stöttar inlärningen,
    för där har de sina ämneskunskaper.

  505. Men oftast är det fråga om
    att det är modersmålet.

  506. Det är rektor som fattar beslut
    om detta.

  507. Det finns inget föreskrivet timantal.

  508. Men man lyfter fram det i
    diskussionen om nyanländas lärande-

  509. -hur värdefull studiehandledningen är
    och gör det möjligt-

  510. -att eleverna kan nå måluppfyllelse
    med hjälp av sitt modersmål.

  511. Nåt hinner jag säga om språk- och
    kunskapsutvecklande arbetssätt.

  512. Det är verkligen bara...
    Vad är det som...

  513. Vad är det för grundläggande saker
    det handlar om?

  514. Eftersom man ska ha en begränsad tid
    i förberedelsegrupp-

  515. -om de nu går i förberedelsegrupp-

  516. -blir det så att om man förs över
    tidigt, efter mindre tid än ett år-

  517. -till en reguljär klass-

  518. -blir det ofta ämneslärare eller
    klasslärare som har eleverna.

  519. Då blir det allas uppgift
    att föra språkutvecklingen vidare.

  520. Då är det viktigt att man vet
    vad det är för principer som gäller.

  521. Vad ska man tänka på för att utveckla
    språket och kunskaperna i ämnet?

  522. Det kallas ofta för språk- och
    kunskapsutvecklande arbetssätt.

  523. Det förekommer också såna
    som språkinriktad undervisning.

  524. Det bygger mycket på
    att man ska ha krav på en hög nivå...

  525. ...kognitivt och undervisningen
    ska vara åldersadekvat.

  526. Så att flytta ner elever
    till tidigare åldrar-

  527. -kanske från högstadiet
    till lågstadiet-

  528. -är i det här perspektivet
    inte särskilt utvecklande och bra.

  529. Utan försök hålla uppe
    den kognitiva nivån med stöttning.

  530. Men det kräver naturligtvis
    vissa insatser i klassrummet.

  531. Det ska finnas möjligheter-

  532. -att använda språket
    muntligt och skriftligt.

  533. Språk lär man sig
    genom att använda språk.

  534. Så att sitta en hel lektion-

  535. -och lyssna på en lärare är inte
    i det här perspektivet utvecklande.

  536. Bättre då att syssla med olika
    smågrupps- och paraktiviteter.

  537. Det kanske låter svårgenomförbart-

  538. -men det kan bygga på såna enkla
    saker som att jag som lärare...

  539. ...t.ex. genomför ett experiment
    vid katedern.

  540. Sen stannar jag och säger: "Vad tror
    ni händer när jag gör så här?"

  541. "Diskutera två och två, sen ska jag
    kolla vad ni tror händer."

  542. Sen kan man fortsätta. Eller om man
    har högläsning och stannar nånstans.

  543. "Nu har de gjort det här.
    Vad händer nu? Diskutera."

  544. Att man gör såna enkla saker.

  545. Man kan göra större saker också,
    men försök aktivera alla.

  546. Har man två och två måste båda prata.

  547. Har man tre kan en eller två prata
    medan den tredje är tyst.

  548. Att man försöker aktivera alla.
    Mellan lärare och elever-

  549. -men också elever och elever.
    Och bara såna saker som när man...

  550. Att ställa öppna frågor
    vet man genom forskning-

  551. -leder till mer språk än kontroll-
    frågor som: "När dog Karl XII?"

  552. Då får man ett årtal tillbaka.

  553. Medan om man ställer frågan...

  554. ..."vad brukade du göra när du gick
    hem från skolan i ditt hemland"-

  555. -där läraren inte själv vet svaret.

  556. Det låter banalt,
    men det bygger på enkla saker.

  557. Det handlar om ett förhållningssätt.
    Gibbons säger-

  558. -att det är tredje turen: När man
    svarar på det eleven har svarat på.

  559. Att man försöker bolla vidare
    hela tiden-

  560. -så att de får möjlighet
    att utveckla och tänka högt.

  561. Det här finns det mer att säga om.
    Nu har jag pratat väldigt mycket-

  562. -om de språkliga perspektiven. I den
    här boken som heter "En bra början"-

  563. -som handlar om mottagande och
    introduktion av nyanlända elever-

  564. -försöker vi koppla ihop de språkliga
    aspekterna med sociala aspekter-

  565. -som det här med stödgrupper
    eller föreningsverksamhet-

  566. -som man behöver
    koppla ihop eleverna med.

  567. Men också hälsomässiga
    och medicinska perspektiv i skolan.

  568. Vår poäng med boken är
    att man från skolans sida måste ha-

  569. -ett helhetsperspektiv.
    Man kan inte plocka ut en faktor-

  570. -utan man måste hålla ihop de här
    sakerna. Det är skolans uppgift.

  571. När man lyckas med det blir skolan
    till den bästa resursen-

  572. -för de här nyanlända eleverna. Då är
    det den bästa terapi man kan få.

  573. Strukturen
    och det som skolan kan erbjuda.

  574. Hjälp och stöttning. Finns det inte,
    är det risk att det inte blir bra.

  575. Detta är den poäng
    som vi vill föra fram.

  576. Jag tackar för att ni har lyssnat.

  577. Jag skickar in presentationen, så den
    kommer att läggas ut. Tack för mig.

  578. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur får nyanlända elever en bra början?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Sverige, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Meningsfulla samtal i skolan

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Om språk, identitet och författarskap

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Jämställdhet i praktiken

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Svenska till varje pris

Del 4

Del 4 av 8. Veckans tema är samtal eller muntlig interaktion som det står i läroplanen. För att träna på detta åker eleverna till Vaxholm för att söka jobb. Slottskocken Andreas Lindell serverar en riktig utmaning. Deltagarna ska lära sig laga ett delikat svenskt smörgåsbord!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Är svenskan alltid nyckeln till integration?

Samtidigt som rekordmånga flyktingar kommer till Sverige är det stor brist på lärare som kan lära ut svenska till nyanlända elever. Det är ett problem om de nyanlända eleverna måste lära sig svenska innan de kan delta i den reguljära undervisningen. Men det finns skolor som istället för att vänta in språket tillämpar tvåspråkig undervisning. På skolan Navet i Örebro går somaliska elever i egen klass och får undervisning på både somaliska och svenska, med goda resultat.