Titta

UR Samtiden - Skolforum 2015

UR Samtiden - Skolforum 2015

Om UR Samtiden - Skolforum 2015

Föreläsningar från Skolforum 2015 om den senaste forskningen kring pedagogik, didaktik och hälsa. Inspelat den 26-27 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2015 : Inkludering och skoldatatekDela
  1. Vad är skoldatatek?
    Det kan man fråga sig.

  2. Vad har det varit tillbaka i tid?
    Vad är det i dag?

  3. Vad kan vi lägga in i begreppet
    "skoldatatek" framöver?

  4. Det här är ju en symbol
    som vi kan förändra innehållet på-

  5. -efter den kontext där vi bygger upp
    en skoldatateksliknande verksamhet.

  6. Vad är ett skoldatatek?
    "Skola" och "tek".

  7. "Tek" brukar vara
    där man förvarar eller samlar saker.

  8. Man kan tänka sig
    att man samlar kunskap, saker-

  9. -eller lärande,
    så att det blir en lärande kontext.

  10. skoldatatek är ett ställe dit man
    kan komma, anmäla sig och få stöd-

  11. -och hjälp med teknik för lärande
    eller ta stöd ute på en skola-

  12. -för att få stöd som lärare
    för elevernas lärande.

  13. Vi tänkte i Södertälje: "Det här
    måste vi grunna på. Hur ska vi göra?"

  14. Hur ska skoldatatekets intentioner
    att teknik ska bli levande i klassen-

  15. -få effekt på lärandet
    för eleverna som berörs-

  16. -av tankarna runt skoldatatek?

  17. Vad fick insatserna från
    skoldatateket för effekt på lärande?

  18. Här är Skolverkets kvalitetscirkel
    som jag har lånat.

  19. Vi började fundera över
    var vi är någonstans.

  20. Skoldatateket i Södertälje
    var en fysisk plats-

  21. -dit lärare och elever med vårdnads-
    havare kunde komma på bokade besök-

  22. -se teknik och lära sig hur man
    handhar tekniken vid nåt tillfälle.

  23. Det var var vi var. Jag funderade på
    om man skulle göra på nåt annat sätt.

  24. Men hur? Vi började fundera:
    "Vart ska vi nånstans?"

  25. Det här ska få effekt i klassrummet.
    Hur ska det få effekt för eleverna-

  26. -så vi inte bara vid nåt tillfälle
    trycker på knappar, lär oss program.

  27. Det ska finnas i verksamheten. Det är
    nåt som ska finnas i klassrummet.

  28. Det ska leva där, där eleverna är,
    för lärandet.

  29. Hur gör vi det här?

  30. Det var det sista jag tänkte
    som skolutvecklare i Södertälje.

  31. Hur gör vi? Hur ska vi iscensätta
    det här? Jag måste göra nåt annat-

  32. -än att jobba centralt. Jag sökte ett
    jobb som specialpedagog på en skola.

  33. Sen måste man fundera på: Hur blev
    det och hur gjorde ni på skolan-

  34. -för att få det att funka?
    Och hur spred ni det?

  35. Cirkeln finns också i Skolverkets
    skrift "Kvalitetsarbete i praktiken"-

  36. -som går att ta ner som pdf
    om man vill läsa den.

  37. Vi började fundera över
    det "olika för olika".

  38. Det är klart att det måste
    se olika ut. Vi är olika.

  39. Vi lär oss på olika sätt.
    Det är inget konstigt.

  40. Det blev vårt sätt att tänka
    på skolan.

  41. Hur ska vi göra?

  42. Hur gör vi det så att det börjar leva
    och vara så i klassrummet?

  43. Så här står det faktiskt i
    Läroplanen, den här underbara boken:

  44. "En likvärdig utbildning innebär inte
    att undervisningen ska utformas"-

  45. -"på samma sätt överallt eller att
    skolans resurser ska fördelas lika."

  46. Jag hade förmånen i dag
    att lyssna på Marita Falkmer-

  47. -forskare vid Curtins universitet
    i Australien.

  48. Hon menar på att "rättvist" är olika.
    Det är inget vi tycker är konstigt.

  49. Men många gånger ska vi göra likadant
    vid samma tillfälle.

  50. Vems behov är det vi möter då?
    Det kan man fundera över.

  51. Den här boken är himla bra.
    Jag tycker om den.

  52. Så höll vi på och funderade.
    Då måste vi ha en vision.

  53. Vad var visionen? Vad skulle vi jobba
    med? För att kunna formulera idén-

  54. -utgick vi från erfarenheterna
    jag berättat om-

  55. -för att se vad de fick för effekt
    på arbetssätten.

  56. Vi började göra anpassningar. Men
    anpassade vi enskilt för varje elev-

  57. -eller anpassade vi
    hela verksamheten?

  58. Det är där vi måste fundera.
    Hur utformar vi sammanhanget-

  59. -så att det blir bättre för alla?

  60. Hur kan alla elever ha nytta av
    de anpassningar vi kan göra?

  61. Där växte faktiskt tanken om det här
    praktiknära skoldatateket fram.

  62. På skola, tillsammans, hur gör vi?

  63. Idén med vår historik och bakgrund-

  64. -och tankarna om
    ett förbättringsarbete-

  65. -som vi skulle kunna jobba med
    alla tillsammans-

  66. -inom ramen för det man kallar
    ledning och stimulans-

  67. -som det faktiskt står i Skollagen
    att vi ska jobba med.

  68. Skolan jag jobbade på fick uppdraget
    centralt ifrån. Man kom överens om-

  69. -att den här skolan med IKT-profil
    i Södertälje fick uppdraget-

  70. -av utbildningskontoret att driva
    ett praktiknära skoldatatek.

  71. Rektorsgruppen kom överens om
    att det var en bra idé.

  72. Vi kan alla dra nytta av
    de erfarenheter ni gör-

  73. -hur ni kan jobba med teknik
    för lärande på er skola.

  74. Rektorn fick i uppdrag att med mig-

  75. -bygga upp det praktiknära
    skoldatateket och en modell-

  76. -som skulle kunna användas
    i hela kommunen, på varenda skola.

  77. Ett skoldatatek ska ju vara
    en levande process, nära eleverna.

  78. Då kan man fundera på: Vad kan vi
    göra där vi befinner oss här och nu?

  79. Jag är som den här lilla pingvinen
    som jag har med mig.

  80. Jag är en sån där som biter mig fast
    och är uthållig.

  81. Pingviner lever ju i tvåsamhet hela
    livet och är flockdjur, som jag.

  82. Så pingvinen får symbolisera
    hur jag tänker hur man kan göra-

  83. -där vi befinner oss här och nu.

  84. Ofta har jag fått höra det här:

  85. "Ni har så mycket teknik på er skola.
    Ni har det och det och det..."

  86. "Och ni har lagt så mycket resurser
    på teknik, men vad gör ni med den?"

  87. Finns den bara där?
    Den gör ju inget av sig själv.

  88. Den måste befolkas
    och användas till nåt.

  89. Det här, vad vi kan göra här och nu-

  90. -det var vi tvungna att ta tag i.

  91. Hur bygger vi en bas där vi står?

  92. Då började vi kartlägga skolan.
    Det här låter supertråkigt.

  93. Men det är vansinnigt kul. Vi började
    kartlägga hur det ser ut.

  94. Hur ser undervisningen ut i
    klassrummen? Hur har man byggt den?

  95. Hur ser lärandet ut?

  96. Är det lärande tillsammans
    eller enskilt?

  97. Och hur stödjer tekniken det?

  98. IKT behöver vi också kartlägga
    och se:

  99. Vad är det vi faktiskt gör
    med tekniken?

  100. Då började vi planera efter det,
    ett tydligt fokus.

  101. Självklart behöver vi utbildning för
    det här och bygga en utbildningsplan-

  102. -som ska löpa över en viss tid. Det
    kommer in nya medarbetare hela tiden-

  103. -men alla behöver få lära sig.
    Vi måste ha en bas.

  104. En gemensam kunskap
    som vi kan bygga vidare på-

  105. -så att vi inte lämnar nån
    i restaurangvagnen, på perrongen-

  106. -och några sitter i loket
    och bara kör. Det är inte schyst.

  107. Det är inte att vara med i ett
    sammanhang. Vi behöver jobba ihop.

  108. När vi bygger planen
    får vi utvärderingsfrågorna.

  109. I det vet vi vad vi ska kolla sen,
    över en viss tid.

  110. Det har med vanligt processarbete
    att göra.

  111. Vi bestämde oss för en nivå:
    Det här ska vi ha på vår skola.

  112. Det här ska vi jobba med
    och utgå ifrån.

  113. Lite har jag sneglat på böcker som
    det finns en uppsjö av om hur teknik-

  114. -kan vara ett stöd när man ska läsa
    och skriva eller inom NPF-diagnoser.

  115. Det är skoldatatekets uppdrag inom
    "läs och skriv", dyslexi och ADHD:

  116. Att stödja. Men på bredden, för alla.

  117. Det som blir bra för mig eller dig
    kanske blir bra för alla på skolan.

  118. Vi bestämde en basnivå med teknik
    vi skulle göra och använda oss av.

  119. Vi tittade på tekniken på skolan.
    Vi inventerade det ytterligt.

  120. Hur vet vi
    att alla får lära sig det här?

  121. Allt från brevlåda...
    Det kan låta konstigt 2015-

  122. -men på de flesta skolor finns det
    nån som inte kan hantera brevlådan.

  123. Men om det kommer upp femte gången
    efter en lång utbildningsinsats...

  124. Om brevlådan kommer upp
    fem-sex gånger-

  125. -kanske man ska spela ett spel
    i stället-

  126. -för att bli intresserad av teknik.
    Det kan trigga i gång saker-

  127. -i stället för att lägga locket på.

  128. Listan finns på Pinterest.
    Söker man på mitt namn på webben-

  129. -hittar man den listan
    för Vallaskolan.

  130. Den teknik vi bestämt oss för
    att använda oss av.

  131. Det här ska alla kunna
    på den här skolan. Kan man inte-

  132. -måste man få möjlighet att lära sig.
    Fokus på lärmiljön? Ja, faktiskt.

  133. Inte bara fokus på tekniken,
    för den ska leva i en miljö-

  134. -vi måste bygga upp så den stödjer
    lärandet. Det är inget konstigt-

  135. -men vi tänker inte ofta på det,
    för miljön finns där.

  136. Sen finns det skolor
    som kanske tänker mer runt sin miljö.

  137. Vi började jobba i lärteam.
    Många lärare runt många elever.

  138. Eller många stora medarbetare
    runt många små medarbetare-

  139. -för att kunna arbeta
    i olika stora grupper.

  140. Vi använde oss av observationer.
    Titta på varandra.

  141. Kanske inte så mycket på eleverna, de
    små medarbetarna, utan på de stora:

  142. Lärarna, pedagogerna. Hur gör vi?

  143. Det där läskiga att filma varandra.

  144. Och titta på filmen.
    Hur använder man tekniken?

  145. Den kanske finns där,
    men används inte speciellt ofta.

  146. Kanske inte ens den som absolut mest
    behöver den blir den använd för.

  147. Eller så kanske det är-

  148. -bara vissa träningssaker man gör.
    Träna behöver man ju också.

  149. Men för att hämta eller bearbeta
    information behöver vi också teknik.

  150. Vi byggde en lärstudio. Inte dit vi
    kommer med böckerna i olika ämnen-

  151. -för att tillsammans grotta ner oss i
    det som inte fungerar eller är svårt-

  152. -utan en lärstudio där vi lärde oss
    tillsammans om teknik-

  153. -för att kunna göra det andra sen.
    Tekniken och handhavandet av den-

  154. -kom i fokus. Nåt som är viktigt och
    som är så svårt - inte för barn...

  155. De skuttar i väg och säger: "Jag kan
    inte!" Vi är inte lika bra på det.

  156. "Det där kan jag inte. Jag behöver
    hjälp, jag behöver lära mig."

  157. Vi var också noga med att säga
    att vi lär oss tillsammans.

  158. Men man behöver också bli lite
    utmanad. Lite störd och lite berörd.

  159. Kanske för att dra i gång sin egen
    utvecklingsprocess vad gäller teknik.

  160. Så hur såg utbildningen ut
    när vi gjorde den?

  161. Vi började inte med
    att trycka på knappar:

  162. "Jag vill lära mig inställningarna
    för talsyntesprogrammet."

  163. Då tänkte jag: "Nej, jag tror inte
    det. Vi börjar i en annan ände."

  164. Vi börjar med att titta på
    kognitionssimulatorn.

  165. Har ni inte sett den
    finns den på nätet.

  166. I webbläsaren Firefox
    fungerar den utmärkt.

  167. I andra kan det bli tokigt.

  168. Den kognitionssimulatorn är som ett
    rum, en stereotypisk klassrumsmiljö-

  169. -man kan gå in i. En lärare håller
    en lektion och så är det elever.

  170. Och så gör man ett arbete. Man lägger
    på filter för olika diagnoser.

  171. Man måste inte tänka "diagnoser" hela
    tiden. Det är grekiska, "lära känna".

  172. Den finns ju där för att vi ska
    lära känna hur vi fungerar.

  173. Men vi använder det här, och inte
    bara en gång, utan flera gånger.

  174. Till det gjorde vi lite
    klassrums-case att tänka på.

  175. Om det ser ut så här
    och det blir så där, vad gör vi då?

  176. Kanske med stöd av teknik.
    Det funderade vi på och följde upp.

  177. Hur fick det här utfall
    i klassrummen-

  178. -hur fick det utfall på
    hur vi pratar som vuxna på en skola-

  179. -om lärsituationer,
    och göra det om igen.

  180. Att använda kognitionssimulatorn som
    stöd för samtal, efter observation-

  181. -och se: Hur bemöter vi i detta läge?
    Vad använder vi som kan underlätta-

  182. -att komma till lärande?
    Den jobbar vi mycket med.

  183. Och inte bara den, så klart.
    Det här är ju viktigt:

  184. Organisationen. Lärteam.

  185. Intern och extern expertis.

  186. Skapa mötesplatser. Och medkunskap
    för att det ska bli motiverande.

  187. Det där med intern expertis...
    Vi har alla saker vi är jättebra på.

  188. Nån kanske är jättebra på att hitta:
    Hur ska vi prata med elever-

  189. -som har svårt att mötas öga mot öga
    och sitta ner i ett samtal?

  190. Vi kanske kan chatta i stället?
    Eller "och".

  191. Nån kanske är bra på det på en skola.
    Vi tog in extern expertis-

  192. -för att titta på hur spelifierat
    lärande skulle kunna få eleverna-

  193. -som inte var fysiskt närvarande
    i klassrummet-

  194. -eller kanske fysiskt,
    men inte mentalt närvarande...

  195. Hur kan vi locka in dem
    i lärsammanhang?

  196. Elever som kanske spelar, och hur
    kan vi använda de mekanismerna-

  197. -för att få elever att komma till
    lärande, exempelvis i engelska?

  198. Att spela och chatta på engelska-

  199. -betyder inte att man har
    det akademiska språket.

  200. Hur får vi till det? Kan vi använda
    mekanismerna i spelifierat lärande?

  201. Jag säger: "ja". Jag vet att det går.

  202. Det kan jag berätta mer om en annan
    gång. Men tillsammans lära sig.

  203. Här är lärstudion på vår skola.
    Den ser väldigt tom ut, eller hur?

  204. Det beror på
    att den är perceptionssanerad.

  205. Man har tagit bort mycket saker
    som ger sinnesintryck.

  206. Samtal, arbeta tillsammans,
    testa lokalt.

  207. Prova teknik, prova metoder.

  208. Dela i samtalet med varandra. Det här
    kan jag. Eller kanske är det så-

  209. -att applikationen vi vuxna tänkt
    skulle användas på ett sätt-

  210. -använder eleverna
    på ett helt annat sätt.

  211. Plötsligt lärde vi oss nåt viktigt:
    att det vi tror ska bli på ett sätt-

  212. -kanske inte alltid blir det.

  213. Vi gjorde det enskilt och i grupp.
    Ibland säger kanske en vuxen-

  214. -eller liten medarbetare: "Jag vill
    lära mig mer om att skanna texter."

  215. Man kanske inte klarar det när man är
    många. Då gör vi en egen sittning.

  216. Sen kan det komma grupper:
    "Hej, få vi vara med här?"

  217. Äldre elever, kanske,
    med lärare och föräldrar:

  218. "Jag och mina kompisar vill prova det
    där. Vi har ju fått lite hjälpmedel."

  219. Kanske inte bara en dator,
    utan en platta också.

  220. Eller varför inte? En del elever
    använder olika typer av pennor.

  221. Här är en vanlig skolpenna. Det hade
    kunnat vara en penna full av teknik-

  222. -som man kan göra anteckningar med
    och spela in ljud samtidigt.

  223. Att lära sig
    och handha tekniken systematiskt-

  224. -inte så att vi ger bort tekniken och
    så ligger den där och aldrig används-

  225. -utan en gång i veckan,
    träna, nästa vecka, träna.

  226. Det går två veckor, vi tränar
    lite till, det går tre veckor.

  227. Framåt vårterminen jobbar de på bra.
    Då kanske man använder tre saker.

  228. Man kanske har talböcker, ett
    ljudande tangentbord och en kamera.

  229. Kanske en skannerapplikation.
    Man klarar sig långt på det.

  230. Fast man måste ju veta när,
    hur, vid vilket tillfälle-

  231. -och för vad?
    Det behöver man träna på.

  232. Det händer inte av sig själv.
    Det gäller alla. I lärstudion-

  233. -med den erfarenheten vi gemensamt
    kommit fram till på skolan-

  234. -har vi också tagit emot besök
    från Södertäljes övriga skolor.

  235. Man har fått boka in sig och prata om
    teman man berättat om i förväg:

  236. "Det här är vi nyfikna på. Hur har
    ni gjort? Hur tänkte ni runt det?"

  237. "Hur dokumenterar ni? Hur vet ni när
    ni pratat med elever eller lärare"-

  238. -"vecka efter vecka var ni var förra
    gången, hur ser systematiken ut?"

  239. Vi har delat med oss av systematiken.

  240. Det finns pdf:er på Scribd på nätet-

  241. -som ni kan ta del av.
    Det är bara att söka.

  242. Det här var ett sätt att sprida
    kunskap. De som besökte vår skola-

  243. -frågade, tittade och gluttade i
    klassrum, kunde ta hem kunskapen-

  244. -och fundera på: "Hur ska vi göra
    ett lokalt, praktiknära skoldatatek"-

  245. -"och få det att funka
    i vår kontext?"

  246. Ingen kan ta Vallaskolans modell-

  247. -och kopiera eller klona in den på
    ett annat ställe i en annan kontext.

  248. Men man kan ta inspiration och idéer
    och omforma dem till sin kontext.

  249. En sak som var intressant med besöken
    var att många rektorer var med.

  250. Där tror jag
    att vi har en viktig punkt.

  251. Det handlar om att skapa
    organisatoriska förutsättningar-

  252. -och om att alla nivåer är med-

  253. -från ledning till elev
    och vårdnadshavare.

  254. Att köra ett samspår,
    spår som korsar varandra.

  255. Järnvägskorsningar vi kan växla upp
    lite. Vi kan "levla" helt enkelt.

  256. Det kan vi göra
    på ett bra sätt tillsammans.

  257. Organisation, grupp och individ.

  258. Men så handlar det mycket
    om engagemang.

  259. De flesta lärare är väldigt
    engagerade i sitt yrke.

  260. Det handlar också om mandat. Mandatet
    skapas ju av den som leder skolan.

  261. Det måste finnas ett mandat att driva
    utvecklingen. Det behövs resurser.

  262. Är då resurser alltid pengar?
    Det kan man fråga sig.

  263. Kanske för att starta en basnivå, men
    vi har mycket inneboende resurser.

  264. Jag är inte mycket för
    "bring your own device".

  265. Ta med din egen pryl till skolan i
    fickan. För en del kan det fungera.

  266. Jag är mer för "choose your own
    device", välj din egen apparat-

  267. -från paletten av teknik vi erbjuder,
    förutsatt att vi bestämt en basnivå:

  268. Det här, det här och det här
    kan stödja lärandet i första hand.

  269. Det erbjuder vi våra elever
    som stöd i utbildningen.

  270. Sen måste man kunna vicka på det.
    Det kan uppstå nya behov.

  271. Att rektorer och biträdande rektorer
    deltar i utbildningsinsatsen-

  272. -eller krafttaget, att man visar
    att det här är den väg vi ska gå-

  273. -att man skapar mötesplatser-

  274. -där vi faktiskt kan tidsmässigt
    under skoldagen träffas.

  275. En del kallar det arbetslagstid,
    en del lärarteamstid.

  276. En del kallar det
    för pedagogiska nätverk.

  277. Där har vi haft en viss rytm i
    de här nätverken när vi har träffats-

  278. -på ett tema: det vi arbetat med,
    det vi har ringat in-

  279. -i enkätundersökningar
    och sett att vi behöver jobba med-

  280. -utifrån vår bas,
    som vi har bestämt på vår skola.

  281. Alla har fått med sig
    ett litet uppdrag man ska göra-

  282. -med sin elevgrupp för att sen
    redovisa vid nästa tillfälle.

  283. Är alla med?

  284. Ja, alla är med. Alla gör,
    utifrån sina förutsättningar-

  285. -där man själv befinner sig
    tillsammans med eleverna.

  286. Att vi gör det här med rektorerna
    skapar en legitimitet-

  287. -att göra på olika sätt.

  288. Det blir meningsfullt, delaktighet.

  289. Alla ska kunna uppleva
    att fortbildningen ger nåt-

  290. -och på sikt och framför allt är man
    inte ensam. Vi gör det tillsammans-

  291. -precis som den där
    lilla pingvinskocken.

  292. Vi är tillsammans,
    aldrig ensamma, ganska nära.

  293. Det betyder också
    att man måste vara modig.

  294. Man visar mycket av sig själv.
    Från rektor till elev-

  295. -ska det ju finnas skillnad.
    Vad har vi mer använt?

  296. Jo, vi tittade på andra saker
    som inte är så mycket teknik-

  297. -men tekniken är att använda det här
    värderingsverktyget från SPSM-

  298. -för att titta på vad vi behöver
    utveckla i vår miljö för våra elever-

  299. -för att det ska bli så bra som
    möjligt. Man tittar på några områden-

  300. -och fyller i enkäterna
    på webben ihop.

  301. Och så har vi skapat
    ett utvecklingsarbete till det:

  302. Ett område var tecken som hjälp
    eller stöd.

  303. Det var kasst, riktigt dåligt. Det är
    också ett sätt att använda teknik.

  304. Att använda till att göra nåt annat
    som man först inte hade tänkt.

  305. Här finns mängder av material
    på webben för oss lärare-

  306. -för att gå ut i en lärsituation
    med eleverna-

  307. -och applådera varandra ordentligt,
    när vi kan.

  308. Nåt vi lärare är bra på är att
    prata fort, jättefort, hela tiden.

  309. Vi kan behöva sänka taltempot
    med tecken som stöd eller hjälp.

  310. Så tog vi oss vidare från vår nivå.
    Det handlar inte bara om talsyntes-

  311. -rättstavningsprogram, tränings-
    program, osv. utan om annat också-

  312. -för elevens utveckling
    mot utbildningsmål ska ju stödjas.

  313. Och det arbetet pågår, så klart.

  314. Sen pratar vi om det här:
    "Inkludering", det där svåra ordet.

  315. Det där vansinnigt svåra ordet.
    Vad betyder det egentligen?

  316. Vi funderade på:
    "Hur kartlägger vi runt det här?"

  317. Kartläggning är ju A och O.

  318. Även om det låter fruktansvärt
    tråkigt, tycker jag-

  319. -så kan det ge en fantastisk effekt,
    beroende på hur vi ställer frågor-

  320. -vad vi frågar om och att vi vet
    vilket mål vi ska till.

  321. Allt ifrån teknik till annat på
    en skola. Det ska stödja lärandet.

  322. Vi börjar fråga frågor. Vi tar bara
    några exempel: "Hur läser du?"

  323. Hur ofta frågar vi varandra: "Hur
    läser du?" Vi frågar kanske eleverna.

  324. Läser vi med ögonen? De flesta: "Ja."

  325. Frågar vi då: "Hur fort läser du?"

  326. "Hur många ord per minut?"
    De flesta har inte koll på det.

  327. Jag har koll på hur fort jag läser,
    ord per minut.

  328. Om jag skumläser med mina öron
    samtidigt som jag tittar på texten-

  329. -slår klockan i alla verktyg
    i botten, högst upp. Det går fort.

  330. Men det händer inte av sig själv.
    Man måste träna.

  331. Och inte på när man ska veta
    vad man har läst för nåt.

  332. Att läsa med öronen kräver en viss
    teknik. Det behöver man träna på.

  333. Jag har träffat många lärare
    över huvud taget som säger:

  334. "Vi har försökt två gånger. Det går
    inte." Då har ni inte tränat.

  335. Det kräver fruktansvärt mycket
    träning-

  336. -för det låter inte alltid så lattjo.

  337. Det låter inte i talböcker så här:
    "Han kom där en vårmorgon"...

  338. Ni vet, "Hemsöborna". Det låter:
    "Han kom där en vårmorgon"...

  339. Det låter tråkigt för den som läser
    med ögonen och målar upp bilden.

  340. Men den som inte kan det behöver
    få en lika platt text ibland-

  341. -i vissa sammanhang, men inte alltid,
    beroende på vem vi är som person.

  342. Talböcker. En del kanske läser med
    fingrarna. Hur ofta möter vi det?

  343. Och hur gör vi då?

  344. Den här frågan kan man också
    ställa sig: "Hur skriver du?"

  345. Många elever, många människor
    skriver ju med tummarna, så här:

  346. "Oj, jag krockade nästan!" Det är ju
    mycket så vi skriver. Många gör det.

  347. En del skriver med symboler
    med text under, "widgets"-

  348. -"bliss" eller nåt annat.

  349. En del skriver med penna.
    En del skriver på tangentbord.

  350. En del skriver faktiskt med rösten.

  351. Jag träffar elever
    som inte använder händerna.

  352. Inte för att de inte har händer,
    men de skriver inte med penna.

  353. Utan de skriver med rösten. I dag
    finns ju tekniken i fickan hos många.

  354. Eller att vi ser till
    att det finns i de apparater-

  355. -vi kan se till
    att eleverna har tillgång till.

  356. Men det kräver träning.

  357. Det blir inte perfekt text första
    gången om man pratar otydligt.

  358. Man kanske inte öppnar munnen för
    att man inte vill säga det rent ut.

  359. Så man måste tillrättalägga texten,
    men det går.

  360. Texten längst ner är en recension-

  361. -av en av böckerna i "Vargbröder"-
    sviten. Jättemycket svåra ord!

  362. Där gäller det att hjälpa till och
    gå in och lägga texten till rätta.

  363. Så stöd behövs.
    Det kan också vara så-

  364. -att det är en elev som tycker
    mycket om ett visst tangentbord.

  365. Bara det tangentbordet
    fungerar det att skriva på-

  366. -om man inte skriver med penna
    eller rösten.

  367. Då måste vi hitta en lösning
    på det också. Det går.

  368. Det gäller bara
    att tänka utanför boxen.

  369. Om det finns det ett inlägg
    på min blogg, "På näthinnan".

  370. Söker man på "tangentbord"
    så hittar man det inlägget.

  371. Ni ska få några minuter, för nu
    hoppade presentationen lite för fort.

  372. Ni får ett par minuter
    för att prata med den närmast er-

  373. -om hur vi designar läruppdrag
    för alla.

  374. Man kan fråga sig hur man gör för att
    få med alla elever, så att de tycker-

  375. -eller känner att de är med i samman-
    hanget, att vi har gjort en miljö-

  376. -där alla kan vara med
    och ta del av skola.

  377. Jag pysslade medan ni pratade med
    såna här 3D-glasögon i kartonnage.

  378. Jag började sätta ihop dem.
    Kan det vara en trigger-

  379. -till att komma i gång och fundera
    över och sätta ord på nåt?

  380. Det kan man fundera över.

  381. Film. Legogubbar. Varför inte
    ta kursplanen i samhällskunskap-

  382. -och illustrera
    med film, Legogubbar och bilar-

  383. -farliga trafiksituationer? Det
    brukar bli ganska kul och dråpligt.

  384. Ofta när jag har haft workshops
    med lärare-

  385. -brukar jag göra den situationen,
    för den blir så kul.

  386. Framför allt
    om man gör en animerad film.

  387. Att undersöka, titta på vår närmiljö
    och göra det här med lera, papper.

  388. Det här multimodala där tekniken är
    ett sätt att visa att jag förstått.

  389. Jag har nått målet.

  390. Hur gör vi för att skapa lust att
    lära för stora och små medarbetare...

  391. ...i olika sammanhang? Går det att
    använda kameror? USB-mikroskop?

  392. Kameror i fågelholkar för att sedan
    sätta ord på det vi tagit reda på-

  393. -med hjälp av tekniken? Eller att
    spela ett spel eller göra en film-

  394. -där vi får visa våra förmågor?
    Det handlar om "tillsammansarbete".

  395. Stora och små medarbetare. Det är
    inte vi själva som gör som lärare.

  396. Det handlar om olika för olika.

  397. Det handlar om att stödja,
    utveckla och utmana.

  398. Då tänker inte jag bara på eleverna,
    jag tänker på oss vuxna också.

  399. Vi behöver stöd, varje dag. Jag kan
    räkna upp ett antal situationer-

  400. -där jag behöver stöd.
    Jag behöver också utvecklas.

  401. I vissa saker behöver jag utmaning,
    annars hittar jag ju på annat.

  402. Kanske. Det kanske finns nåt annat
    som lockar i stället för-

  403. -att lära om det som var tänkt
    att jag skulle lära-

  404. -och det som ligger i uppdraget som
    står i Läroplanen. Så kan det vara.

  405. Lite grann behöver man bli lite
    störd. Man vill gå och putta lite.

  406. Man behöver bli lite berörd också,
    så att det går innanför huden.

  407. Så där så att det faktiskt känns.

  408. Även om pingvinflocken finns där
    ska det kännas lite också ibland-

  409. -så att det händer nåt. Det kan ju
    vara lite "kaosigt" ibland.

  410. Men känner jag nåt
    så kanske det händer nåt.

  411. Resan, då...som vi har gjort?

  412. Vi har pratat om målet, startgropar.
    Alla har en, och den kan vara djup.

  413. Hur får jag hjälp att ta mig upp?
    Var befinner sig verksamheten?

  414. För att komma upp ur startgropen, så
    att man inte står kvar och skrapar-

  415. -och inte kommer vidare
    i startfållan.

  416. Eller sitter kvar i restaurangvagnen.
    Den är trevlig.

  417. Där kan man dricka mycket kaffe.
    Kaffe är bra, eller te-

  418. -för då händer det mycket saker.
    Men hur tar vi oss dit?

  419. Och hur ser vi på fallgropar,
    när vi inte lyckades?

  420. Det finns ett radergummi
    många elever har där det står:

  421. "For really big mistakes."
    Underbart!

  422. Precis det som är så skönt.
    Fallgropar.

  423. Vi vill att man berättar om dem, så
    att kollegerna inte gör om misstaget.

  424. Då blir det kaos,
    särskilt när det gäller teknik-

  425. -med alla inloggningar,
    om man jobbar med molntjänster.

  426. Vilka förutsättningar finns?
    Vad finns inte?

  427. Vad upptäcker vi
    som vi behöver jobba vidare med?

  428. Höjdpunkter är roligt!
    Att bjuda på tårta när det går bra.

  429. Det är viktigt, men kanske inte
    att äta tårta hela tiden.

  430. Vad gör vi när vi lyckas?
    Hur sätter vi ord på det?

  431. Är vi så bra på det? "Det gick ju
    ganska bra, det där projektet."

  432. "Det var ju lite kul."
    Det är oftast där det stannar.

  433. Vi är inte jättebra på
    att beskriva vad det är vi gör-

  434. -när vi lyckas. Bli bättre på det!
    Bort med Jante! Tala om:

  435. "Så här lyckades vi." Vi behöver
    smitta varandra. Vi behöver varandra-

  436. -för att lära av varann
    och varandras lyckade projekt.

  437. Jag tänker så här:
    Tillsammans kan vi massor.

  438. Och vi behöver den delen för att
    kollegialt lära oss tillsammans.

  439. Vi behöver utmanas som grupp.

  440. Tillsammans klarar vi mycket mer
    än vad vi trodde.

  441. Det här med "håll i och håll ut"...
    Hur lång tid tar det då?

  442. Hur lång var den där resan
    på riktigt-

  443. -som vi nu snart har gjort här
    på 40-45 minuter?

  444. Den har tagit tid.

  445. Det tar inte ett år. Det tar inte
    två år. Det tar inte tre år.

  446. Ska vi fortsätta?

  447. Den här skolan har haft en IKT-resa
    i sex år. Det har tagit tid.

  448. Det kan gå fortare,
    men just här tog det tid.

  449. Många ska med på tåget.

  450. Och vi byter ut elever,
    vi byter ut vuxna.

  451. Vuxna byter ut sig själva mot andra
    vuxna och processen fortsätter.

  452. Hur löd kvalitetscirkeln?
    Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi?

  453. Hur blev det? Det låter nästan
    som ett åtgärdsprogram.

  454. Håll i och håll ut.
    Och sen en viktig sak:

  455. Hur bärs det vidare?

  456. Hur bärs kunskapen på en skola?
    Är det en ensam lysande stjärna?

  457. Eller är det vi, vi tillsammans,
    som gör det här?

  458. Vill man se hur det här kan te sig-

  459. -i bild med ljud och rörelse-

  460. -så kan man gå och titta på
    #lärlabbet, "teknikstöd".

  461. Under "specialpedagogik" finns inslag
    och reportage från skolan-

  462. -där man kan se elever, klassrum,
    hur det fungerar och hur det ser ut-

  463. -på skolan där det praktiknära
    skoldatateket lever nära eleverna.

  464. Hur lång tid har vi då?

  465. Jag har varit lärare
    sen slutet av 80-talet.

  466. Hur många generationer elever
    har passerat mig?

  467. Jag har tid. Jag får nya elever.
    De kommer hela tiden.

  468. Men eleverna har en chans.
    De är här och nu.

  469. De behöver den här hjälpen nu,
    och stödet.

  470. För det är precis så här:
    20, 15, 10, 5, håll i, håll ut-

  471. -och gör - bara gör!

  472. Jag tänkte så här: att det här äpplet
    får symbolisera kunskapen.

  473. Och även symbolen för skoldatatek,
    som är ett begrepp.

  474. Det är en symbol, men innehållet
    kan se väldigt olika ut-

  475. -beroende på vilken kontext
    vi befinner oss i.

  476. Jag uppmanar er:
    Gå hem och tänk lite "äpple"-

  477. -och gör skillnad här och nu.
    Tack för mig.

  478. Textning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inkludering och skoldatatek

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Meningsfulla samtal i skolan

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Om språk, identitet och författarskap

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Jämställdhet i praktiken

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Lärarnas arbetsbörda

En morgon när lågstadieläraren Petra Roman kom ner i sitt kök för att göra frukost till familjen blev hon stående framför köksluckorna och undrade vad hon gjorde där. - Det var en total blackout, jag stod och skakade och tårarna rann, berättar Petra om den krasch som utlöstes av arbetsrelaterad stress och som följdes av en lång sjukskrivning. Vad är det med lärarnas arbetsmiljö som gör att så många mår dåligt? Och vad görs för att förbättra situationen?