Titta

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Om UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Föreläsningar från konferensen Limmud 2015 med teman judiskt liv, kultur, politik och jiddish. Inspelat den 14-15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Till första programmet

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015 : Jan Schwarz om författaren Isaac B SingerDela
  1. Välkomna till den här föreläsningen
    om Isaac Bashevis.

  2. Jag ska hålla
    en konventionell presentation-

  3. -och prata mycket.

  4. Det blir en del bilder
    och inspelningar-

  5. -men framför allt
    ska ni få höra mig prata.

  6. Låt mig inleda med att säga-

  7. -att det här är en del av ett projekt
    om Singer som jag jobbar med.

  8. Jag fick ett forskningsanslag
    från vetenskapsrådet-

  9. -och befinner mig mitt i det här.

  10. Mitt huvud är djupt inne i forskningen-

  11. -och jag arbetar med projektet.

  12. Så det här är ett arbete
    under utveckling.

  13. När vi talar om Singer har vi
    en mycket komplex berättelse.

  14. Namnet, till att börja med.

  15. När man pratar om den här författaren
    i den jiddischspråkiga världen-

  16. -säger ingen "Singer".

  17. Det är hans bror.
    Man får inte förväxla dem.

  18. Han heter Bashevis,
    eller Isaac Bashevis.

  19. Men det är bara en del av det.

  20. Han arbetade som journalist
    för den jiddischspråkiga pressen-

  21. -för Der Forverts, jiddischtidningen
    i New York, i många år.

  22. Och han skrev
    under flera pseudonymer.

  23. Han hette Yitskhok Warshofsky.

  24. Det var mest memoarer och...

  25. Inte jätteseriösa saker,
    men seriöst nog.

  26. Sen skrev han
    under pseudonymen D. Segal.

  27. Det var riktigt journalistik.

  28. Vi har hela frågan
    om den här författarens namn.

  29. Och varför Bashevis?

  30. För att hans mammas namn
    var Bathsheba.

  31. Han hade...

  32. När jag kommer in i den här
    presentationen kommer ni att förstå-

  33. -att hans familjesituation
    är ytterst ovanlig.

  34. Hans pappa var chasidisk rabbin.

  35. Han var extremt ortodox,
    ultra-ultraortodox.

  36. Hans mamma var också ortodox,
    men hon var misnagtig.

  37. Hon var motståndare
    till chasidismen.

  38. Hennes pappa var rabbin i Biłgoraj,
    som ligger i södra Lublin.

  39. Så det fanns alltid
    en spänning i familjen-

  40. -mellan mammans
    rationella, jordnära inställning-

  41. -och pappan, som trodde
    att Messias kommer om en halvtimme.

  42. Han var ständigt beredd
    på Messias ankomst.

  43. En oerhört gudfruktig man.

  44. Det här är dokumenterat av såväl
    Bashevis som hans bror och syster.

  45. De skrev alla självbiografier
    om att växa upp i den här familjen-

  46. -och var överens om att pappan borde
    ha varit mamman och vice versa.

  47. Det här är förstås en perfekt bakgrund
    för Isaac Bashevis-

  48. -eftersom han skriver mycket om
    transvestism, genusförvirring och sånt-

  49. -som ni mycket väl vet.

  50. Mitt projekt går ut på att försöka...

  51. ...kartlägga Isaac Bashevis
    enorma produktion på jiddisch-

  52. -som han publicerade
    under ett långt liv.

  53. Han kom till New York 1935-

  54. -och arbetade utan uppehåll
    nästan till dess att han dog.

  55. De sista åren hade han alzheimer
    och försämrades snabbt-

  56. -men han arbetade nästan tills han dog
    1991.

  57. Och han var extremt produktiv.

  58. De flest författare på jiddisch
    var produktiva-

  59. -eftersom de var tvungna
    att försörja sig-

  60. -och fick betalt för att skriva några
    artiklar i veckan i olika genrer.

  61. Men han var mer produktiv
    än de flesta.

  62. En enorm mängd verk,
    inom alla genrer.

  63. Det finns ett uttryck på jiddisch,
    grafoman.

  64. Jag vet inte vad det heter på engelska-

  65. -men det är nån
    som inte kan sluta skriva.

  66. -Tvångsmässig författare.
    -Just det.

  67. Han skrev alltid.

  68. Han skrev för hand
    och på sin skrivmaskin.

  69. Han var en riktig grafoman.

  70. Jag har tittat på många av hans verk,
    och de är väldigt...

  71. Det som han publicerade
    var på relativt hög nivå.

  72. En del av det var mer journalistik-

  73. -och en del var mer förfinat
    - noveller, romaner och så vidare.

  74. Jag ska bara ge er en uppfattning
    om hans vecka såg ut.

  75. Det här kan man se
    genom att följa bibliografin.

  76. Han publicerar
    en roman som följetong-

  77. -och två delar kommer ut
    varje fredag och lördag-

  78. Han arbetar som en 1800-talsförfattare
    - som Balzac eller Dickens...

  79. ...men in mitten av 1900-talet.
    Varje vecka.

  80. Han publicerar delar av en roman
    eller memoarer två gånger i veckan.

  81. Sen skriver han några artiklar
    som journalist.

  82. Sen skriver han recensioner
    av olika jiddischspråkiga författare-

  83. -eller teaterpjäser.

  84. Han skrev i princip för två eller tre
    heltidsarbetande personer.

  85. Det är dokumenterat att hans kollegor
    inom den jiddischspråkiga pressen sa-

  86. -att han jobbade
    för två eller tre personer.

  87. En av de intressanta frågorna är-

  88. -vad som gav honom
    denna enorma drivkraft att producera.

  89. Vad? Det är huvudfrågan.

  90. Den minskade inte efter
    att han belönades med nobelpriset.

  91. Det kunde man ha trott,
    men det fortsatte-

  92. -tills han blev sjuttio och åttio.

  93. Han fortsatte skriva, som en galning.

  94. Vi har alltså denna enorma produktion.

  95. Det mesta har aldrig publicerats
    i bokform-

  96. -varken på jiddisch eller engelska.

  97. De flesta av verken
    är bara tillgängliga på mikrofilm-

  98. -huvudsakligen från Der Forverts, den
    främsta jiddischtidningen i New York.

  99. De goda nyheterna,
    och nu ska ni få lite goda nyheter.

  100. Der Forverts
    har varit besvärlig som ---.

  101. Den finns bara på mikrofilm,
    så man måste gå dit där de har den-

  102. -och titta på mikrofilmen.
    Det är väldigt omständligt.

  103. Nu har jag en assistent i New York
    som skickar saker via nätet.

  104. Väldigt komplicerat.

  105. Nu ska de äntligen digitalisera
    alla nummer av Der Forvets.

  106. Om ett eller två år
    har vi tillgång till alla verken-

  107. -inte bara av Singer,
    utan alla jiddischförfattarna.

  108. Det har en dold värld,
    förutom för forskare.

  109. Det är goda nyheter. Ni kan gå in
    och läsa dem och trycka ut dem.

  110. Alla de här intressanta romanerna
    och så vidare.

  111. Det stod att det här föredraget
    skulle handla om tre saker.

  112. Jag vill ta upp de saker
    som jag har lovat att ta upp.

  113. Jag tänker inte bara babbla-

  114. -vilket jag hade kunnat göra.
    Jag kan prata om det här till i morgon.

  115. Men det finns tre huvudteman.

  116. Det första är romanförfattare-

  117. -det andra är översättning-

  118. -och det tredje är
    gestalt inom världslitteraturen.

  119. Det är de tre perspektiven
    som jag tänker diskutera här.

  120. Romanförfattare.

  121. Den mest prestigefyllda genren
    på jiddisch, liksom på många språk-

  122. -var romanen,
    särskilt den historiska romanen.

  123. Inte nog med
    att den var mest prestigefyllt-

  124. -men om man ville sälja många böcker,
    då skrev man en historisk roman-

  125. -publicerade den som följetong,
    gav ut den som bok-

  126. -och översatte den till trettio språk.
    Då kunde man leva gott.

  127. Det var exakt det som hans bror
    förstod, och han gjorde det.

  128. Israel Joshua Singer-

  129. -skrev en historisk roman,
    "Yoshe Kalb" 1932.

  130. Den gjordes till en pjäs i New York,
    på jiddisch-

  131. -med den store Maurice Schwartz.

  132. Den sålde bra och översattes till
    engelska. Då hette den "The Sinners".

  133. En mycket bra titel på en bestseller.
    Den vill man köpa.

  134. Sen skrev han "Bröderna Ashkenazi".
    Den kom ut på jiddisch i två band.

  135. Först var det en följetong,
    sen publicerade han den i bokform-

  136. -sen kom den i engelsk översättning
    och sen på massor av språk.

  137. Folk trodde att det var han som skulle
    få nobelpriset på 1930-talet.

  138. Han var en kandidat.

  139. Och han var
    den historiska romanens mästare.

  140. Det fanns en hel grupp
    med jiddischspråkiga författare.

  141. I.J...

  142. Sholem Asch. Vet ni vem han är?

  143. Han skrev också jättelika
    historiska romaner, bästsäljare.

  144. Det fanns ett gäng andra av dessa...

  145. ...framgångsrika författare
    av historiska romaner.

  146. Här har vi en ung författare
    i Warszawa.

  147. Han ser sin äldre bror
    bli framgångsrik-

  148. -och han har många andra förebilder.

  149. Den historiska romanen
    är vägen framåt om man vill lyckas-

  150. -inom jiddischlitteraturen men även
    i allmänhet. Då är det genren.

  151. Sen gör han nåt genialiskt.

  152. Han skriver sin första roman...

  153. Han började med noveller
    som ingen brydde sig om.

  154. På den tiden
    tog ingen noveller på allvar.

  155. Det var väldigt elitistiskt, som lyrik.

  156. Man skulle skriva en historisk roman,
    så han skrev en sådan-

  157. -men det som han gjorde
    var högst ovanligt.

  158. Han skrev en roman som hette "Der
    Sotn in Goray: a mayse fun fartsaytns".

  159. Detta är viktigt.

  160. "Satan i Goraj."

  161. A mayse...
    "En berättelse från det förgångna."

  162. Det är till synes en historisk roman-

  163. -om Chmielnicki-pogromerna
    på 1600-talet.

  164. Den största katastrofen
    som drabbade judarna före förintelsen.

  165. Hundratusen massakrerades
    i östra Europa.

  166. Han skriver om
    efterverkningarna efter pogromerna-

  167. -och särskilt om Shabbatai Zvi,
    en "falsk-Messias"-rörelse.

  168. Och han bygger det
    på historiska källor.

  169. Han har läst dem
    på hebreiska och jiddisch.

  170. Han bygger det på material
    som dyker upp på grund av forskning.

  171. Men han ramar in det
    som "a mayse fun fartsaytns".

  172. En berättelse från det förgångna.

  173. Och så börjar han som författare.

  174. Så ger han sig till känna
    och urskiljer sig från sin storebror-

  175. -och författarna av historiska romaner.

  176. Det är en historisk roman,
    men egentligen är det en mayse.

  177. Det är en sedelärande berättelse.

  178. Det är en parabel.
    Det är då han finner sin röst.

  179. Det är hans viktigaste verk,
    hans genombrott.

  180. Han tilldelas ett pris i Warszawa.

  181. Det intressanta med boken är
    att den visserligen inte sålde bra-

  182. -men att den blev höjd till skyarna
    av hans kollegor.

  183. Att få beröm av sina kollegor är
    det bästa beröm en författare kan få.

  184. Och det var ovanligt.
    De här kollegorna gav inte beröm.

  185. De jiddischspråkiga litterära kretsarna
    var inte särskilt generösa-

  186. -men de hyllade honom,
    och han fick lysande recensioner.

  187. Det var ett mästerverk.

  188. Det är ingen bok,
    det är en helig skrift.

  189. En sefer,
    eller vad man ska säga.

  190. Det som händer sen är
    att han lämnar Polen.

  191. Han flyttar till New York.

  192. Sen hamnar han i en djup depression-

  193. -och skriver inget seriöst på sju år.

  194. Han drabbas av
    en fullständig kulturchock i New York.

  195. Han får nån sorts jobb på Der Forverts-

  196. -där han skriver alla möjliga sorters...
    journalistik.

  197. Folk tror att det är slut.
    Han skrev en stor roman.

  198. I USA finns det en hel tradition av
    författare som skriver en stor roman-

  199. -och sen skriver de inget mer.

  200. Folk tror att det är så i hans fall.

  201. Sen, 1943-

  202. -ger han ut "Satan i Goraj" i New York-

  203. -på förlaget Matones.

  204. Ett bra förlag vid namn Matones,
    vilket betyder "gåvor" på jiddisch.

  205. I den här utgåvan
    har han tagit med fem noveller-

  206. -som de flesta berättas av en demon.

  207. Han utvecklar en ny form.
    Den kallas för "demonmonologen".

  208. Plötsligt förstår han
    att det här är vägen framåt för honom.

  209. Det här blir hans genombrott.

  210. Det som händer sen
    är det sorgliga med berättelsen.

  211. Det här är 1943.

  212. Hans bror dör plötsligt
    av en hjärtattack-

  213. -när han är kring femtio, 1944.

  214. Sen börjar Isaac Bashevis ge ut
    sin första historiska roman-

  215. -"Familjen Moskat" 1945.

  216. Det är en bra roman.
    En del av er har säkert läst den.

  217. Men det är inte riktigt
    Singer när han är som bäst.

  218. Och den blev inte riktigt
    ett genombrott.

  219. Den kom ut
    i en engelsk översättning 1950-

  220. -och även i en jiddischspråkig version.

  221. Den överskuggades av "Muren",
    som några av er känner till.

  222. Den är skriven
    av amerikanen John Hersey.

  223. Han skrev "Muren" om Warszawa-
    gettot, baserat på primärkällor.

  224. Och det var bestsellern.
    Singer slog inte igenom det året, 1950.

  225. Hur ska den här författaren...?

  226. Han är redan över fyrtio nu-

  227. -och han har en bok
    som han kan bli ihågkommen för.

  228. Det är "Satan i Goraj".

  229. Det är intressant
    att när han får nobelpriset 1978-

  230. -då är det den som han ger ut
    i Der Forverts som följetong.

  231. Det är efter det att han får priset.

  232. Han vet att det är den viktiga boken.

  233. Det som händer sen har
    en del av er kanske hört berättas.

  234. Det som hände
    skulle kunna kallas bashert.

  235. Nåt ödesbestämt som händer ibland.

  236. Han plockas upp-

  237. -av den judiska intelligentian
    i New York.

  238. Det är en intelligentia
    som började väldigt långt åt vänster.

  239. En del var kommunister,
    och andra var trotskister.

  240. De flesta befann sig på vänsterflanken-

  241. -men de blir alltmer desillusionerade
    av kommunismen-

  242. -och blir mycket mer Sovjetkritiska,
    särskilt under den här perioden.

  243. Det här är förstås McCarthy-eran.

  244. Det finns särskilt en författare
    i gruppen, Irving Howe-

  245. -som började
    som en hårdnackad socialist-

  246. -på 30- och 40-talet.

  247. Nu söker han efter sina judiska rötter.

  248. Och han samlar in material
    till den första stora antologin-

  249. -med jiddischspråkig litteratur
    i engelsk översättning-

  250. -ihop med poeten Eliezer Greenberg.

  251. Eliezer Greenberg säger
    till Irving Howe:

  252. "Det finns en intressant kille."

  253. "Han skriver bisarra berättelser
    om demoner"-

  254. -"och allt möjligt märkligt."

  255. "Lyssna på det här."

  256. Sen läser han en berättelse för Howe,
    som förstår jiddisch.

  257. Han säger: "Wow! Varifrån kommer
    han? Jag har aldrig hört namnet!"

  258. Singer har varit i New York
    i nästan tjugo år.

  259. Han bor vid det här laget...
    Jag vet faktiskt inte var han bor.

  260. Kanske på 86th Street,
    på Upper West Side.

  261. Det är inte så långt från Howe,
    men Howe har aldrig hört namnet.

  262. De säger: "Vi måste få nån
    att översätta den till engelska."

  263. "Jag känner Saul Bellow.
    Han jobbar på 'Augie Marchs äventyr'."

  264. "Kanske har han lite tid
    och kan översätta den åt oss."

  265. "Det vore en bra shidoch.
    Det skulle passa bra."

  266. Så han kommer över.

  267. Eliezer Greenberg läser upp
    mening efter mening-

  268. -och Saul Bellow översätter.

  269. Den här berättelsen heter...

  270. Vad heter den? Kom igen!

  271. Vet ni inte? Det är hans genombrott.

  272. "Token...Gimpel".
    Det här är "Token Gimpel".

  273. "Token Gimpel" skrev Singer 1945.

  274. På jiddisch heter den "Gimpl Tam".
    Tam betyder inte "tok".

  275. Det är en lång historia. Tam finns
    i Bibeln. Det är ett hebreiskt ord-

  276. -som syftar på nån som är enfaldig
    men god och rättfärdig.

  277. Många bibliska figurer kallas tam,
    som Josef, Job och så vidare.

  278. Så tam har många förfäder.

  279. Gimpl Tam hör till den familjen.

  280. Men alla de andra i berättelsen
    kallas för naronim.

  281. Det är de som är narish,
    de är tokarna.

  282. En bättre översättning hade varit
    "Den enfaldige Gimpel"-

  283. -men det funkar inte på engelska,
    så det blev "Token Gimpel"-

  284. -och det blev hans genombrott.

  285. Den publicerades i antologin
    och sen i Partisan Review-

  286. -som nu var antikommunistisk.

  287. Han blev länken tillbaka
    till verklig jiddischkeit.

  288. Den verkliga judenheten
    från den gamla världen.

  289. Det här blev ett exempel på det,
    för denna grupp intellektuella.

  290. De var inflytelserika
    i New Yorks kulturella värld.

  291. Resten är historia.

  292. 1955, två år senare, blir
    "Satan i Goraj" översatt till engelska.

  293. Den blev ingen storsäljare-

  294. -men Singer presenterades
    som en judisk-amerikansk författare-

  295. -som skrev på engelska.

  296. Plötsligt har man en författare
    som har ett enormt pressat schema.

  297. Två, tre, fyra artiklar varje vecka.

  298. Samtidigt, på sin fritid-

  299. -skapar han
    en ny samling verk på engelska.

  300. Dem skapar han tillsammans med
    en lång rad översättare.

  301. Många av dem kan inte jiddisch,
    men det är inte viktigt.

  302. De kan engelska.
    De talar flytande engelska.

  303. Och de har en annan fördel:
    De är unga och de är kvinnor-

  304. -vilket är väldigt viktigt för Singer,
    eftersom det...

  305. Det hjälper honom
    att överföra sin oeuvre till engelska.

  306. Tänk på det. Det är anmärkningsvärt.

  307. Vi har en grafoman,
    som arbetar utan uppehåll-

  308. -och skriver den ena boken efter den
    andra i de jiddischspråkiga tidningarna.

  309. Samtidigt inleder han en ny karriär-

  310. -som judisk-amerikansk författare
    på engelska.

  311. Och han lägger
    mycket kreativ energi på det.

  312. Han arbetar med översättare, redigerar
    böckerna och skaffar kontrakt.

  313. Sen börjar den engelska delen
    av hans produktion att dominera.

  314. Han ser att det är där
    som det finns pengar och läsare.

  315. Vem vill läsa böcker
    på jiddisch på 50- och 60-talet?

  316. Så där lägger han sin energi.
    Det är fullt begripligt.

  317. Okej...

  318. Jag vill ge er några exempel.

  319. Nu har jag gett er romanförfattaren.

  320. Han är en historieberättare.

  321. Singer är först och främst
    en historieberättare.

  322. Han skrev många romaner,
    men de är inte riktigt romaner-

  323. -utan snarare karaktärsstudier
    eller långa berättelser.

  324. Jag vill prata lite om översättningen-

  325. -eftersom det är det andra ämnet här.

  326. Singer och översättning är
    en oerhört komplicerad historia.

  327. Han är nämligen engagerad.

  328. Han är författaren men väljer också
    vilka verk som ska översättas.

  329. Han samarbetar med olika översättare-

  330. -med översättningen
    av verk till engelska.

  331. Så det finns en fråga om urval och en
    fråga om metod. Hur gör man det här?

  332. Jag vill ge er några exempel
    på hur man gör.

  333. Allt handlar om
    att nå fram till läsarna.

  334. Det handlar allt om
    för just den här författaren.

  335. I "Familjen Moskat",
    som somliga av er har läst-

  336. -finns det ett slut i jiddischversionen.

  337. Det är en berättelse
    om flera generationer-

  338. -före förintelsen i Warszawa.

  339. Den slutar med Tysklands invasion
    av Polen 1939.

  340. I den jiddischspråkiga versionen finns
    det två grupper i slutet av romanen-

  341. -som symboliserar hoppet-

  342. -och nån form av fortsättning.

  343. Den ena gruppen är sionisterna.

  344. De försöker fly till Palestina.

  345. Den andra gruppen är ultraortodox,
    Nachman Bretslaver Chasidim.

  346. De klamrar sig fast vid
    den religiösa andan.

  347. Så slutar versionen på jiddisch.

  348. Det är en mörk stund, och vi vet
    att förintelsen kommer att äga rum-

  349. -men det finns ändå hopp
    om framtiden.

  350. I den engelska versionen
    har det helt blivit struket.

  351. De sista kapitlen är strukna.

  352. Det funkar nämligen inte för
    amerikanska läsare på 50-talet.

  353. I stället har man ett mycket mörkt slut-

  354. -i vilken huvudpersonen Harshel
    Moskat som är baserad på Singer...

  355. Det är de alla, och de har alla
    två, tre "fruar" på samma gång.

  356. Det återkommer i hans romaner.

  357. I slutet av den engelska versionen-

  358. -är Harshel instängd
    med alla de andra judarna i Warszawa.

  359. Tyskarna närmar sig,
    och han uttalar bokens sista mening:

  360. "Döden är Messias."

  361. "Döden är Messias."

  362. Mycket mörkt. Detta är slutet
    för en kultur, för en civilisation.

  363. Detta är den amerikanska versionen.
    Två väldigt olika slut på boken.

  364. Det var det första exemplet.
    Det andra exemplet på skillnader-

  365. -mellan engelska och jiddisch
    är annorlunda.

  366. I "Gimpl Tam"
    och i många andra berättelser-

  367. -är det som är så fantastiskt
    är det judiska perspektivet.

  368. De här karaktärerna genomsyras
    av jiddischkeit.

  369. De ser världen som judar,
    till 120 procent.

  370. De har förstås alla fördomar
    som judar har.

  371. De ser på de andra folk utanför, goyim,
    på ett mycket fördomsfullt sätt.

  372. Det är inte politiskt korrekt,
    inte i en amerikansk kontext.

  373. Ni känner ju till Gimpel.

  374. Det är en hemsk berättelse.
    Hela staden är emot honom-

  375. -och de gifter bort honom
    med stadens prostituerade.

  376. Hon har en massa oäkta barn,
    mamzerim, med andra.

  377. Jag tror aldrig att han har
    nån sexuell relation med sin fru.

  378. Tre månader efter att de har gift sig
    så föder hon ett barn.

  379. Eller det är kanske
    fem månader senare.

  380. På jiddisch kan man säga att det
    är en finfter, en väldigt tidig födsel.

  381. Men det är inte omöjligt.

  382. Sen säger nån lustig figur:

  383. "Vänta, var det inte nåt sånt
    med den där Josele-killen?"

  384. Han hade inte ens...
    Det var ju en helt annan sorts födsel.

  385. Det krävdes inte ens fem månader.

  386. Det bara hände,
    genom Guds ingripande.

  387. Det är en liten knuff i sidan
    till de kristna.

  388. Tror ni att det är med i den engelska
    versionen? Nej, det har tagits bort.

  389. Det är väldigt smart gjort
    om man vill lyckas.

  390. Det finns många såna exempel
    i hans verk-

  391. -då han är oerhört medveten
    och smart-

  392. -angående att anpassa verken
    och göra sig mer tilltalande.

  393. Han tonar ner de provokativa sidorna.

  394. Men han offrar inte
    sin konstnärliga vision.

  395. Den kan man behålla-

  396. -utan de här provokationerna av kristna
    eller icke-judar, eller hur?

  397. Det går bra. Det är inte oförenligt.

  398. Okej...

  399. Nu ska jag berätta lite om översättning.

  400. Singer förstår verkligen-

  401. -redan från början
    av sin författarkarriär-

  402. -att översättningen är avgörande.

  403. Han började som professionell
    översättare till jiddisch.

  404. Han översatte den tidens
    stora europeiska författare:

  405. Knut Hamsun översatte han,
    antagligen från tyska.

  406. Han översatte
    Thomas Manns "Bergtagen".

  407. En vacker utgåva i fyra band-

  408. -publicerad av en av de främsta
    förläggarna i Vilnius, Boris Kletskin.

  409. Han publicerade
    endast de bästa böckerna.

  410. Den översattes
    av Isaac Bashevis 1928.

  411. Han var bara 24 år gammal.
    Sen översatte han Stefan Zweig-

  412. -Remarque och andra författare.

  413. Han översatte åtta-tio böcker...

  414. ...och lärde sig verkligen hantverket
    som det är att översätta litteratur.

  415. Han sa att Thomas Mann inte funkar
    på jiddisch. Det var för mycket snack-

  416. -och för mycket filosofi.

  417. Det var ett sätt för honom
    att hitta sin egen väg.

  418. Översättningen blev
    en mycket viktig del-

  419. -av hans sätt att skapa sina verk.

  420. Vi har bara tjugo minuter kvar nu,
    så jag vill...

  421. Det finns en fantastisk...

  422. Jag skulle kalla det för
    ett ståupp-nummer-

  423. -som Singer framförde på jiddisch.

  424. Han började
    med det här ståupp-numret...

  425. Jag har hittat det i ett föredrag
    i början av 60-talet i New York.

  426. Det handlar om översättning.

  427. Det är mycket roligt, och det handlar
    om omöjligheten att översätta-

  428. -från ett språk till ett annat.

  429. Just här handlar det om att
    översätta jiddisch till andra språk.

  430. Det är omöjligt.
    Han säger smått ironiskt-

  431. -att det är bättre
    att bara skriva på jiddisch.

  432. Samtidigt hade han många översättare
    som arbetade åt honom på heltid.

  433. Hur som helst...

  434. Å ena sidan är det omöjligt
    att översätta-

  435. -å andra sidan är det nödvändigt.
    Det är en paradox-

  436. -och detta är paradoxen i Singers
    metod när det gäller översättning.

  437. Jag ska visa lite av det här,
    om jag får den att funka. Vi får se...

  438. Det här är den underbara...

  439. Man frågar mig ofta:
    "Varför skriver du på jiddisch?"

  440. Och jag vill försöka svara
    på den frågan.

  441. Mitt svar blir typiskt jiddisch.

  442. Jag kommer att besvara en fråga
    med en fråga.

  443. Svaret är: Varför skulle jag inte
    skriva på jiddisch?"

  444. Skulle jag hellre skriva på kinesiska,
    turkiska eller burmesiska?"

  445. Hur uppmanar kineser varandra att inte
    tjata när vi säger Hak nisht ka shajnik?

  446. Och hur säger engelsktalande det?

  447. Och hur pratar de om att upprepa sig,
    'drejt nisht ka hitl'?

  448. Eller 'folg mich a gang',
    'a chochem fun ma nishtana',-

  449. -'a Moishe kapojer'-

  450. -'a jojnd in a kapelush'.

  451. För att skriva det på engelska ska man
    inte vara författare, utan översättare.

  452. Och en dålig, till och med.
    Det vet jag av erfarenhet.

  453. Hur svårt det än är
    att författa på jiddisch-

  454. -är det ännu svårare
    att översätta från jiddisch.

  455. Närvarande är en person
    som översätter mig, Mira Ginsburg-

  456. -och hon har sagt hur svårt det är.

  457. För en tid sedan
    kom en översättare till mig-

  458. -alldeles förvirrad och svettig.

  459. Jag undrade vad som stod på.

  460. Han sa: "Hur översätter man
    'a vajche mensh, a diment'?

  461. I alla språk är en diamant en symbol för
    hårdhet, men på jiddisch är den mjuk.

  462. Kan man på engelska säga
    'soft like a diamond'?

  463. Eller ska jag skriva
    "mjuk som en judisk diamant"?

  464. Översättaren såg alldeles förtvivlad ut.

  465. Såna bekymmer har en översättare från
    jiddisch, och jag avundas honom inte.

  466. Det är bättre att skriva på jiddisch.

  467. Okej... Jag såg att en del av skrattade,
    så ni förstod skämtet.

  468. Inte du, så jag ska förklara.

  469. Det är ett klassiskt exempel
    på omöjligheten att översätta.

  470. På jiddisch kan man säga
    "en mjuk människa, en diment".

  471. En mjuk människa, som en diamant.

  472. Men på andra språk,
    som svenska och engelska-

  473. -är diamant ett hårt material.

  474. Hur översätter man det?

  475. Han frågar om man ska skriva
    "mjuk som en diamant"-

  476. -eller "mjuk som en judisk diamant".

  477. Han sätter fingret på det,
    och det här är nåt väldigt enkelt.

  478. Det blir komplicerat när man
    har att göra med jiddischkeit-

  479. -med judiskt innehåll och associationer.

  480. Hur översätter man det
    till ett icke-judiskt, kristet språk?

  481. Som vilket språk vi än pratar om.

  482. Man har faktiskt liknande problem
    när man översätter till hebreiska.

  483. Där har man inte samma jiddischkeit,
    men det är trots allt lättare.

  484. Han visar på några av problemen.

  485. Jag ska avsluta med en recension-

  486. -som är väldigt intressant.
    Den är från 1936-

  487. -i en jiddischspråkig tidning vid namn
    Unser Express i Warszawa.

  488. Det är en recension av "Satan i Goraj".

  489. Recensenten förstår den verkligen.

  490. Han säger att den är omöjlig
    att översätta. Det är ett mästerverk.

  491. Det är ingen bok, utan en helig skrift.

  492. Den kommer att finnas i evighet,
    som Bibeln, mer eller mindre.

  493. Det är en sefer, inte en buch.

  494. Men den är omöjlig att översätta.

  495. Han jämför det med Smul Agnon.

  496. Man måste läsa den på originalspråket.
    Så här skriver han:

  497. "Bashevis bok, som handlar om
    en liten judisk shtetl i Polen"-

  498. -"är så genomjudisk
    att man får det intrycket"-

  499. -"att en icke-jude
    inte kommer att förstå någonting."

  500. Han säger att Bashevis bok, som
    utspelar sig i en liten polsk shtetl-

  501. -är så genomjudisk
    att man får intryck av-

  502. -att en icke-jude aldrig kan förstå den.

  503. "Bachevis bok låter sig på inget sätt
    översättas till ett europeiskt språk."

  504. "Detta därför att man måste vara insatt
    i judiskt liv, i Midrash och Kabbala"-

  505. -"och i hela den judiska egenarten
    för att kunna ta till sig boken."

  506. Det är omöjligt att översätta
    det här till ett europeiskt språk-

  507. -eftersom man måste vara
    så hemmastadd i det judiska livet-

  508. -i Midrash och i Kabbala
    och i hela den judiska världssynen-

  509. -för att verkligen förstå boken.

  510. Det är en av de mest judiska böckerna
    i vår jiddischspråkiga litteratur.

  511. "Det är inte en buch, utan en sefer.
    En äkta judisk sefer."

  512. "Skriven av en konstnärshand."

  513. Det är inte en bok,
    utan en helig skrift.

  514. En äkta judisk skrift,
    skriven av en konstnärshand.

  515. Det är från 1936.

  516. De förstod alla
    att den här killen är fantastisk.

  517. Men man kan inte förmedla det
    till resten av världen-

  518. -eftersom man måste läsa honom
    på jiddisch.

  519. Och samma man blir tidernas
    mest berömde judiske författare-

  520. -genom översättning.
    Visst är det en paradox?

  521. Tack.

  522. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jan Schwarz om författaren Isaac B Singer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jan Schwarz är lektor i jiddisch vid Lunds universitet och berättar om sitt arbete om Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Singer växte upp i en rabbinsk familj och föräldrarnas olikheter präglade honom och hans författarskap. Singer fick Nobelpriset i litteratur 1978 och var produktiv nästan hela tiden fram till sin död 1991. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Författare, Jiddischförfattare, Litteraturvetenskap, Singer, Isaac Bashevis, 1904-1991
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Jan Schwarz om författaren Isaac B Singer

Jan Schwarz är lektor i jiddisch vid Lunds universitet och berättar om sitt arbete om Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Singer växte upp i en rabbinsk familj och föräldrarnas olikheter präglade honom och hans författarskap. Singer fick Nobelpriset i litteratur 1978 och var produktiv nästan hela tiden fram till sin död 1991. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Den judiska arbetarrörelsen Bund

Historikern Håkan Blomqvist berättar om den judiska arbetarrörelsen Bund som var verksam i Sverige under 1940- och 1950-talen. Hur mötte bundisterna i Sverige efterkrigstidens nya värld? Rörelsens bas i Polen hade förintats och deras politiska ideal ställdes inför alternativ som stalinism i öster, kapitalism i väster och det sionistiska projektet Israel. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Så blir det rätt i spalterna

Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson och Anders Svensson, som är redaktör för Språktidningen, diskuterar språkfrågor som är aktuella i svenska medier. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.