Titta

UR Samtiden - Robotdagen 2015

UR Samtiden - Robotdagen 2015

Om UR Samtiden - Robotdagen 2015

Det har sagts att vi står på tröskeln till en ny era. På allt fler områden tar maskinerna plats jämte oss. Vad innebär det för människan, samhället och våra arbeten? Behöver vi ompröva arbetslinjen eller är robotiseringen kanske en ny industriell revolution, som kommer att skapa många nya arbetstillfällen? Ledande experter i robotik, filosofi och ekonomi belyser robotarnas genombrott tillsammans med politiker och arbetsmarknadens parter. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Robotdagen 2015 : Roboten och den svenska modellenDela
  1. Nu ska vi lyfta in debatten
    till arbetsmarknadens parter-

  2. -och få med staten på ett hörn.

  3. "Så förändrar roboten
    den svenska modellen."

  4. Åke Svensson, vd för Teknikföretagen.

  5. Anders Ferbe, ordf. för IF Metall-

  6. -och Irene Wennemo från
    arbetsmarknadsdepartementet.

  7. Ni ska få nya glas också...

  8. Vi har sagt
    att ni ska få fem minuter var-

  9. -att göra era spaningar-

  10. -över vad robotiseringen ger för
    konsekvenser för arbetsmarknaden.

  11. Rubbar det den svenska modellen?

  12. Vi börjar med dig, Åke.
    Sen tar vi rundan ner.

  13. -Varsågod, Åke.
    -Tack så mycket.

  14. Det var en spännande diskussion.

  15. Hur ska vi kunna säga nåt nu?

  16. Jag tror att vi står inför
    en av de största förändringarna-

  17. -inom arbetsmarknaden
    sen lång tid tillbaka.

  18. När man är mitt i en förändring
    ser man den inte-

  19. -och man förstår inte
    konsekvenser av den.

  20. Vi har redan sett
    i våra mobiltelefoner-

  21. -hur allt förändras.

  22. Produkterna förändras,
    deras funktion förändras.

  23. Innehållet, hur man producerar dem.

  24. Hur de fungerar, vad de kan göra.

  25. Hur de togs fram,
    hur man forskade fram dem.

  26. Hur vi använder dem som konsumenter-

  27. -och alla de nya nyttor
    vi kan få av det.

  28. All information som ligger med oss
    hela tiden i fickan-

  29. -som vi har blivit så vana vid
    att man blir irriterad-

  30. -när man inte får kontakt omedelbart.

  31. Om det tar ett par minuter att koppla
    upp sig är det irriterande nog.

  32. Då är vi ändå bara i början
    av den tekniska utvecklingen.

  33. Robotiseringen och digitaliseringen
    eller automatiseringen-

  34. -kommer att fortsätta
    med minst oförminskad kraft.

  35. Det är spännande att funderar över
    självlärande system:

  36. System som inte bara har tillgång
    till all information-

  37. -utan dessutom lär sig själva
    och skapar sig ny information-

  38. -utifrån den som redan fanns,
    och gör det automatiskt.

  39. Det finns massor som kommer att hända
    i delningsekonomin.

  40. Det är väldigt positivt
    för det är resurseffektivt.

  41. Vi kan använda oss
    av varandras bilar eller bostäder-

  42. -i den typen av system.
    Därmed minskar vi klimattrycket-

  43. -eller trycket på att hela tiden
    gräva upp nya saker ur jorden-

  44. -och producera nya system.
    Vi kan åter- och meranvända-

  45. -och använda varandras saker.

  46. Men den största skillnaden
    kommer att vara på arbetsmarknaden.

  47. Alla jobb som kommer att
    inom en hyfsat nära framtid-

  48. -kunna göras av maskiner,
    på olika sätt-

  49. -de kommer att ställa nya krav
    på hur vi arbetar.

  50. Det vanliga måste vara
    att man byter jobb.

  51. Det vanliga måste vara
    att man hela tiden lär sig nytt.

  52. Man är hela tiden med i ett flöde.

  53. Det ställer stora krav
    på arbetsgivare-

  54. -och systemen som vi använder för
    omställning och vidareutbildning.

  55. Trygghetssystemen i samhället
    måste följa med i det här-

  56. -så att risken
    för polarisering som uppstår-

  57. -med de som kan vara med
    och de som inte kan vara med.

  58. Vi måste överbrygga den
    på nåt smart sätt-

  59. -så att vi gemensamt
    kan komma framåt.

  60. En ytterligare effekt som också...

  61. ...kan bli besvärande
    är hur vi får skatteintäkter.

  62. Vad beskattar vi
    i ett framtida samhälle?

  63. Är det robotarna som betalar skatt?

  64. Det kanske inte är skatt på arbete,
    utan på annat.

  65. Vad är det, och hur fungerar
    ett sånt välfärdssystem-

  66. -där vi får råd med
    alla de välfärdstjänsterna-

  67. -som vi alla vill ha-

  68. -och balansen
    mellan arbete och fritid?

  69. Det är snarast i det senare området
    som vi står inför stora förändringar.

  70. I områden som handlar om produkterna
    och utvecklingsmetoderna-

  71. -där är vi redan på väg in.

  72. Det får vi prata många gånger om
    mellan arbetsmarknadens parter.

  73. Tack. Anders Ferbe, IF Metall.

  74. Det ligger mycket i det
    som Åke säger.

  75. Vi ser samma saker
    om man drar ut linjalen ganska långt.

  76. Vi står inför förändringar.

  77. Vi befinner oss i en teknikutveckling
    och har alltid gjort det.

  78. För industrin är inte robotiseringen
    nån ny teknik.

  79. Det är en gammal teknik
    som vi är vana vid.

  80. Vi får mer och mer intelligenta
    och smartare maskiner.

  81. Det man kan se
    ur ett industriarbetarperspektiv-

  82. -är att när yrkeskunnandet
    kombineras hos individen-

  83. -med kunnandet i maskinen,
    då blir det en bra effekt.

  84. Ibland ser man maskiner-

  85. -där människan ska tjäna maskinerna.
    Det blir inget bra.

  86. Det är som vanligt när det gäller
    teknik och teknisk utveckling-

  87. -den är ganska neutral.

  88. Det är vi som ska hantera den
    in i produktionsprocesser-

  89. -och samhällsprocesser.

  90. Vi skapar förutsättningarna,
    tillsammans med tekniken.

  91. Jag är i grunden teknikoptimist.

  92. Jag har sett den tekniska
    utvecklingen i industriföretagen-

  93. -där vi har legat i spetsen
    och har skapat bra företag-

  94. -med duktiga industriarbetare
    som säljer på hela världsmarknaden.

  95. Som arbetsmarknadspart
    och fackförening-

  96. -har vi bejakat utvecklingen,
    där ligger framtiden.

  97. Det är där vi har möjligheten
    att få ett gott liv framgent.

  98. Det är ett viktig ingångsvärde.

  99. Ur ett löntagarperspektiv
    tänker vi inte slänga in-

  100. -träskor i vävstolarna,
    snarare tvärtom.

  101. Hur används den, det ska vi diskutera
    på arbetsplatsen.

  102. Hur kan de olika investeringarna
    i teknisk utveckling-

  103. -faktiskt bli ett bra verktyg för att
    råda bot på dåliga arbetsmiljöer-

  104. -psykisk ohälsa
    och otrivsel på jobbet-

  105. -stressminskning, och annat.

  106. Det går att använda tekniska
    lösningar med människor-

  107. -i form av smarta
    organisationssystem-

  108. -och ett större ansvar
    för arbetsgivarna-

  109. -att kompetensutveckla sin personal.

  110. Vi ser samma bild framför oss.

  111. Det kommer att krävas påfyllnad
    i kunskap hela tiden.

  112. Då måste vi ha ett utbildningssystem
    som kan hantera det-

  113. -och arbetsgivare som investeringar
    också i människors kunnande-

  114. -som man vinner på i framtiden.

  115. Det låter som om allt är rosenrött,
    så är det inte.

  116. Det finns en verklighet också.

  117. Vi ser att bristen på investeringar-

  118. -inom industrin de sista 5-7 åren-

  119. -är ett problem
    också i den här frågan.

  120. Vi har för lite investeringar
    i smart teknik-

  121. -för att klara konkurrensfrågan
    på sikt.

  122. Våra medlemmar
    ser det i produktionen-

  123. -när vi ska leverera saker.

  124. Vi behöver öka investeringstakten
    och få mer nytänkande-

  125. -ute i företagen hur den nya tekniken
    kan tjäna människan.

  126. Det vi ser framför oss är
    en fortsättning på det vi har sett.

  127. Det som tillkommer är två saker.

  128. Det ena är nya anställningsformer
    eller inga anställningsformer alls.

  129. Det växer fram
    en allt större grupp medborgare-

  130. -som inte har nåt lönearbete
    och som inte är egenföretagare-

  131. -utan nåt mittemellan.

  132. Det finns en växande sån trend
    internationellt sett.

  133. Det är samhällsförändringsdelen.

  134. Det andra som i sin tur påverkar-

  135. -är det sättet
    som vi reglerar arbetsmarknaden-

  136. -med kollektivavtal
    och starka parter.

  137. Det måste ställas in
    i en annan belysning.

  138. Det är inget som sker i morgon-

  139. -men om 5-15 år, då ser vi
    en förändrad arbetsmarknad.

  140. Då är det vi som avgör vilken typ
    av arbetsmarknad vi vill ha.

  141. Stor optimism, men också
    en massa trevliga frågetecken.

  142. Tack. Irene Wennemo, statssekreterare
    på arbetsmarknadsdepartementet.

  143. Det är roligt
    att stå här med industrin.

  144. Industrin är extremt van
    vid robotisering.

  145. Vi har haft en robotisering
    som pågått en lång tid.

  146. Nu har det kommit in
    i många andra sektorer-

  147. -som inte är vana vid det.

  148. I Sverige är man duktig
    på omställning i industrin.

  149. Det handlar inte om att rädda jobb,
    vi bejakar förändring.

  150. Förändring är jobbigt
    för den som drabbas.

  151. När en industri ska lägga ner-

  152. -så är det en strukturomvandling
    som är bra för samhället-

  153. -men som är jobbig för den enskilda.
    Det är en utmaning.

  154. Men i Sverige är vi duktiga
    på att hantera det.

  155. Vi har arbetslöshet
    bland de som vill etablera sig-

  156. -men omställning klarar vi bra. Många
    tar sig vidare och hittar nya jobb.

  157. Det vi ser nu är...

  158. Den lättillgängliga kunskapen
    har ökat enormt.

  159. Nu har vi tillgång till allting
    som inte fanns tidigare.

  160. Vi har dessutom våra mobiltelefoner
    som är en avancerad dator-

  161. -som alla har i fickan.

  162. Båda de sakerna
    skapar helt nya möjligheter.

  163. Strukturförvandlingen har nått-

  164. -tjänstesektorn och tjänstemannajobb
    i större utsträckning.

  165. Kommer vi behöva revisorer framöver?

  166. Kommer det hanteras
    av olika datasystem?

  167. Det finns jobb
    som tidigare inte var utsatta-

  168. -för den här typen av tuff
    strukturomvandling, som nu blir det.

  169. Sen har vi enormt många möjligheter.

  170. Nu kan vi göra saker
    som vi inte kunde göra förut.

  171. Jag ansvar för arbetsförmedlingen.

  172. Många flyktingar kommer hit
    och många vill in på arbetsmarknaden.

  173. De flesta har en smart phone.

  174. AF utvecklar en app där de kan
    registrera sina kunskaper-

  175. -så att det finns tillgängligt
    för arbetsgivare.

  176. Man kan verkligen utnyttja tekniken.

  177. Det här innebär att välståndet ökar,
    hur man än mäter det.

  178. Vi kan göra mer nu
    på ett arbetsbesparande sätt-

  179. -och varor och tjänster
    blir billigare.

  180. Vi får ett konsumtionsutrymme.

  181. Vad är det vi konsumerar,
    det är nya jobb som skapas.

  182. Vi rationaliserar bort vissa jobb
    men efterfrågar nya saker.

  183. Jag tror inte
    att bara vill ta ut det i fritid-

  184. -utan man vill göra saker
    med pengarna.

  185. När jag var liten var det höjden
    av lyx att gå på McDonald's.

  186. Det fanns inget bättre.
    Kinarestaurang, möjligtvis.

  187. Nu är det en explosion
    av restauranger i Stockholm.

  188. Har vi mer pengar vill vi ha bra
    middagar, lagat av duktiga kockar.

  189. Det är en yrkeskunskap
    som efterfrågas.

  190. Kock är ett bristyrke...

  191. Vi vill ha nåt mer.

  192. När vi åker skidor i fjällen
    vill vi ha en fjällguide-

  193. -och åka upp till toppar. Man får
    en efterfrågan på nya tjänster.

  194. Vissa säger att vi får en elit
    som tjänar mycket-

  195. -och de fattiga har de sämsta jobben.

  196. Vi får en efterfrågan på duktiga
    yrkesarbetare inom olika sektorer.

  197. Den efterfrågan ökar också.

  198. Vissa saker blir billigare och vi
    vill konsumera saker som innebär-

  199. -kvalificerat yrkesarbete.

  200. Jag tror inte att efterfrågan
    kommer att minska.

  201. Men det finns stora utmaningar,
    som skattefinansiering.

  202. Vi har taxirörelsen Uber,
    vad innebär det?

  203. Det pågår en diskussion i Frankrike
    där de vill förbjuda dem.

  204. Samtidigt ser man att det har
    effekt på den marknaden.

  205. Det har förändrat villkoren.

  206. På Airbnb hyr man rum
    i stället för att ta in på hotell.

  207. Plötsligt har man en tillgång till
    ett system att hyra bostad utomlands-

  208. -och hyra ut själv
    när man har ledigt utrymme.

  209. Det är en utmaning.

  210. Men vi får det inte sämre på köpet.

  211. Det skapar nya
    anställningsförhållanden-

  212. -som vi måste hantera.
    Det är nya sätt att beskatta.

  213. Det är verkligen en utmaning.

  214. Tack för era spaningar.

  215. Ni har alla varit inne på
    det förändrade arbetets innehåll.

  216. Man kanske behöver
    kompetensutveckling.

  217. Synen på arbetare och tjänstemän,
    håller det på att luckras upp?

  218. Blir alla tjänstemän,
    eller alla arbetare?

  219. Alla blir arbetare,
    i den mån de inte redan är det.

  220. Utom de som blir tjänstemän.

  221. Jag tror också det,
    företagen vill ha medarbetare.

  222. Jag tror att arbetsuppgifterna
    går ihop lite.

  223. Man gör olika saker i team,
    på olika sätt.

  224. Vi måste bli bättre på
    att utveckla vårt arbetssätt.

  225. De här systemen hjälper till med det.

  226. Det kan vara en...

  227. Alltid i förändringsprocesser-

  228. -kan det vara så
    att några hamnar i svåra situationer-

  229. -då de har svårt
    att ta del i förändringen.

  230. Det kommer både fack och arbetsgivare
    vara tvungna att jobba med.

  231. Hur kan vi se till att få system-

  232. -där folk i stället för att ha kvar
    sin gamla arbetsuppgift-

  233. -vill och kan byta arbetsuppgift
    och arbetsgivare.

  234. Kanske utbilda sig
    inom nåt helt nytt.

  235. Vi är inte riktigt vana vid det.
    Ibland kan det vara svårt.

  236. Det kan kräva att man har
    en annan teoretisk bakgrund-

  237. -för att kunna utbilda sig
    inom ett nytt område.

  238. Har man inte det, kan det vara
    ett stort gap att ta sig över.

  239. -Har ni ansvar för utbildningen?
    -Absolut. Väldigt stort ansvar.

  240. Det görs väldigt mycket.
    De flesta som jobbar-

  241. -känner nog att de har
    en utveckling på jobbet.

  242. Vi måste hitta fler
    och bättre system för det.

  243. Framförallt rörligheten
    på arbetsmarknaden.

  244. Där är vi dåliga,
    vi har en låg rörlighet.

  245. Man stannar gärna kvar
    på den arbetsplats man är.

  246. Vi måste hitta öppnare system
    och där vi rör oss mer.

  247. -Anders Ferbe vinkar...
    -Åke Svensson är snäll och trevlig...

  248. ...men ibland målar han världen
    i rosa färger.

  249. Jag sa inte "röda färger".

  250. Det är inte så att arbetsgivarna
    tar ansvar för kompetensutveckling.

  251. Medlemmarna inom industrin...
    Mina medlemmar inom industrin-

  252. -de får lika mycket
    kompetensutveckling i dag-

  253. -som de fick för 20 år sen,
    det vill säga knappt ingenting.

  254. Det är inte så att tjänstemännen
    får en uppsjö av kompetensutveckling.

  255. Vi samarbetar med Unionen som har
    många industrianställda tjänstemän.

  256. Vi driver precis samma
    kompetensutvecklingskrav-

  257. -för att ta höjd inför framtiden-

  258. -som även arbetsgivarna ser.

  259. Det jag saknar är två saker.

  260. Det ena är att man måste gå
    från ord till handling.

  261. Om vi ska rusta i dag
    för morgondagen-

  262. -då måste vi bygga system
    och fylla på människors kunskap.

  263. Vi kan inte vänta ett antal år.

  264. Vi kan inte få svaren
    "vi har inte tid med utbildning"-

  265. -eller "det går så dåligt,
    vi har inte råd".

  266. Det är de svaren som vårt folk
    jämt får. Det håller inte.

  267. Där måste vi komma till skott.

  268. Det måste ske
    ihop med utbildningssystemet.

  269. Även om det finns storföretag
    bland Åkes medlemsföretag-

  270. -så är många småföretag.

  271. Hur ska deras
    kompetensutveckling hanteras?

  272. Vi måste länka ihop det,
    med AF eller nåt annat.

  273. Vi kan hitta olika metoder, men vi
    måste få ett samhällsengagemang.

  274. Det är en grundläggande fråga
    för svenska löntagare.

  275. Vi ska fortsätta med Helles fråga.

  276. Vad händer med industriarbetena?
    Det krävs färre arbetare-

  277. -ju mer robotar vi har.
    Vad ska hända med IF Metall?

  278. Är det samma sak
    som hänt inom jordbruket?

  279. Om 30 år är IF Metall
    ett litet förbund. Hur ser ni på det?

  280. Blir det tjänstemän och robotar
    som sköter industrin?

  281. Det finns många som har önskat livet
    ur fackföreningsrörelsen.

  282. Jag säger inte att du gör det.

  283. Vi förändras ju med yrkesrollen.

  284. IF Metall i dag
    består av kompetenta yrkesarbetare.

  285. En del har enkla arbetsuppgifter.

  286. När jag gick med i förbundet
    för 40 år sen-

  287. -då var industriarbetare nåt annat,
    en annan typ av jobb.

  288. Vi förändras med våra medlemmars
    yrkesutbildningar.

  289. Gränserna mellan arbetare
    och tjänstemän flyter samman.

  290. Har ni lika många medlemmar om 20
    år?

  291. Nja...
    Däremot anställda inom industrin.

  292. Jag utgår från att vi kommer
    att landa i en struktur-

  293. -där en arbetsplats
    är en fackförening:

  294. Det blir ett samarbete
    mellan de olika fackföreningarna.

  295. Det kommer att ta några år,
    men vi landar där.

  296. Om man tar grafiska fackförbundet...

  297. Det finns inga kvar som gjorde det
    man gjorde för 20-30 år sen.

  298. All det är ersatt av en ny teknik.

  299. Det betyder inte
    att folk inte jobbar i de jobben.

  300. Nån måste göra arbetsuppgifterna-

  301. -som är mer kvalificerade
    och annorlunda nu.

  302. De är inte lika många,
    men de är kvar.

  303. Vi har nu ett allt större
    tjänsteinnehåll i det vi köper.

  304. Vi köper inte bara en bil,
    vi köper en support och en service.

  305. Det är annorlunda produkter.
    I varor blir det alltmer en tjänst-

  306. -som behöver utföras av människor.

  307. Sen kan man också robotisera
    en del av det, vem som svarar.

  308. Det kommer att förändras.

  309. Vi har en allt mindre produktion
    av standardiserade produkter.

  310. Alla bilar ser olika ut
    beroende på vad man vill ha.

  311. Åke var inne på att
    vi kanske måste...

  312. Trygghetssystemen släpar efter
    i digitaliseringen.

  313. Och skattesystemet...
    Man kan inte beskatta robotar.

  314. Blir det mindre skatt på arbete?
    Hur ska det se ut framöver?

  315. Vi håller på att ta fram
    en arbetsmiljöstrategi nu.

  316. Vad är det som händer?
    Vi har egenanställningar-

  317. -som är en okänd materia.

  318. Man låter ett bolag fakturera,
    men man är på en annan arbetsplats.

  319. Vem är ansvarig i de situationerna?

  320. Det är riktiga utmaningar
    som vi behöver fundera kring.

  321. Vi vill ha en bra arbetsmiljö-

  322. -och en fungerande arbetsrätt
    som anpassar sig till förändringarna.

  323. Det kommer bli utmaningar.

  324. Hela tiden pressas det fram
    nya lösningar-

  325. -och då måste man anpassa regelverket
    till det, det är inte alltid lätt.

  326. Samtidigt är företagen-

  327. -mer beroende av vissa arbetstagare.

  328. Man är inte alls lika utbytbar
    som tidigare.

  329. Det är en eller två personer
    som har expertkompetens-

  330. -som verkligen behövs
    för att det ska fungera.

  331. En inom pappersindustrin sa
    att maskinerna producerar papper-

  332. -men bara de som står vid maskinerna
    vet hur de går till.

  333. Det kommer ut papper.

  334. Kunskapen som de har är oersättlig,
    det är svårt att skola in nån.

  335. Man har ett stort beroende av vissa,
    en annan är mer utbytbar-

  336. -och som har försvagade villkor.
    Det är inte tjänstemän/arbetare-

  337. -utan det går på en annan ledd.

  338. Åke har viftat...

  339. Jag tror att vi måste inse
    några saker.

  340. Vi är konkurrensutsatta
    internationellt, det måste vi förstå.

  341. Så är det i världen,
    vi måste slåss mot dem där ute.

  342. Vi har inte enbart
    en intern marknad att fundera på.

  343. Det kommer ske förändringar-

  344. -i hur kedjorna av arbetet
    knyts ihop-

  345. -med leverantörer från hela världen.
    Man jobbar i team-

  346. -med folk som inte sitter
    på samma arbetsplats-

  347. -utan finns i olika tidszoner.

  348. Då krävs det andra kunskaper-

  349. -än den rent yrkesmässiga
    att producera papper, till exempel.

  350. Det finns andra aspekter i att kunna
    samarbeta i internationella team-

  351. -och göra det på ett sätt
    så att vi är konkurrenskraftiga.

  352. Då kommer vi in i en del...
    Anders var inne på det med.

  353. Du sa nåt om en ny anställningsform-

  354. -som är ett mellanting
    att vara anställd och egenföretagare.

  355. Det är en intressant tanke.

  356. För många yrken kan jag tänka mig-

  357. -att digitaliseringen innebär
    att man inte måste vara anställd.

  358. Man kan ingå i en virtuell
    arbetsgivarsituation-

  359. -där man leverera sina tjänster
    eller kunskap som egen företagare-

  360. -i ett team av företagare,
    som det är på en arbetsplats.

  361. Men hur faktureras och beskattas det?

  362. Vem betalar in pensionerna?
    Har man föräldraledigt?

  363. Har man nån extra sjukförsäkring
    som vi har kollektivavtalat om?

  364. Egenföretagare omfattas inte
    av den typen av avtal.

  365. Om det är 100 000 i Sverige kanske
    det inte är nån stor skillnad.

  366. Är det 2 miljoner arbeten som övergår
    från att ha varit i anställning-

  367. -till en egen anställningsform,
    då måste vi vara noga med-

  368. -hur de utformas.

  369. Vi måste få ett socialt system
    som fungerar.

  370. Jag är inte medveten om att vi ens
    har börjat nosa på hur det ska se ut.

  371. Risken, eller möjligheten,
    är att det sker väldigt fort.

  372. Hänger vi med med våra ganska tröga
    förändringsprocesser?

  373. Vi har vissa system, vi förhandlar
    ibland i avtalsförhandlingar.

  374. Tänk om när vi diskuterar om det ska
    vara 0,2 procent mer eller mindre-

  375. -så händer allt det här andra,
    och vi observerar knappt det.

  376. Det här är nåt vi måste fundera på.

  377. Du kanske redan vet
    hur en sån anställningsform ser ut?

  378. Det kommer i nästa avtal...

  379. Vi ska inte överlämna avtalskraven
    förrän vid jul.

  380. -Det blir spännande.
    -Det är bra att lyfta blicken.

  381. Hur ändrar robotiseringen
    den svenska modellen?

  382. Hur ska vi finansiera
    våra välfärdssystem?

  383. Om vi får en större robotisering
    får vi en mindre skattebas.

  384. Hur ska det då finansieras?
    På 70-talet talade man om PROMS.

  385. Du nämnde skatt på robotar.
    Hur ska vi få in pengarna?

  386. Eller är det inga problem?

  387. Med robotiseringen
    tar kapitalet över mer av arbetet.

  388. Vi ersätter löntagare med robotar.

  389. -Irene, vill du börja?
    -Nej, men jag blir tvungen!

  390. Man ska inte överdriva
    förändringar heller.

  391. Vi kommer att ha många arbetstagare.

  392. Skatten på arbete
    är en omfördelning över livet.

  393. Mycket skatt
    går till vår egen pension-

  394. -som är till framtida konsumtion.
    Den går bl.a. till sjukförsäkringen.

  395. Den försvinner inte i nåt svart hål.

  396. Den är en del av vår lön,
    omfördelat över livet.

  397. Sen tror jag... Jag tror
    att det dyker upp nya arbeten.

  398. Välstånd leder till
    att vi har en snabb tillväxt-

  399. -och att vi får mer resurser
    då köper vi mer tjänster.

  400. En del av sjukvården
    kan göras av robotar-

  401. -men ganska mycket
    behöver ha människor inblandade.

  402. Det har aldrig varit så tidigare
    att jobb har försvunnit.

  403. Vi har tagit ut välståndet
    i mer semester-

  404. -och ökad konsumtion av tjänster.

  405. Det blir mer högkvalificerade jobb
    i framtiden.

  406. -De kommer att vara annorlunda.
    -Det krävs längre studier.

  407. Det blir en längre tid
    som vi inte arbetar.

  408. Då måste vi tjäna mer när vi jobbar,
    det gör vi om vi är välutbildade.

  409. Jag tänkte på två saker...

  410. Jag ska inte ge mig in
    i skattefrågor.

  411. "Skomakare, bli vid din läst."

  412. Det är en klok fråga.

  413. Om vi ser en förändring
    hända på sikt-

  414. -är det bra att man lyfter in frågan
    om framtida skattebaser.

  415. Hur det ska gå till
    och hur man ska växla över-

  416. -men man ska resonera
    om skattesystemet-

  417. -med en allt högre andel arbete
    skapat av maskiner.

  418. Man får inte ut det i arbetskraft.

  419. Det andra är på samma tema.
    Jag tror att man har tid på sig.

  420. Åke, världen förändras inte
    medan vi förhandlar-

  421. -möjligtvis när vi har förhandlat.

  422. Det är förändring över tid.

  423. Bemanningsföretag
    var obekanta på 80-talet.

  424. Nu har vi 60 000 årsanställda
    inom bemanningsföretag.

  425. Det är en ny sak,
    vi har hanterat det.

  426. Det regleras och vi har avtal.

  427. Ca 7-9 procent
    av de anställda inom industrin-

  428. -är anställda på korta kontrakt,
    ännu mer inom kommun och landsting.

  429. Det hanterar vi utifrån regelverket.

  430. Vårt problem
    är att det kanske blir för mycket-

  431. -hur vi ska lösa regelverksfrågan-

  432. -och för lite diskussion om arbetets
    förutsättningar för de nya jobben.

  433. Det finns en blandning av de nya
    jobben med ökad kompetens-

  434. -men det finns en risk
    att ett antal människor-

  435. -hamnar i de sämsta
    och lägst avlönade jobben.

  436. Jag räds gammal teknik
    men jag räds också attackerna-

  437. -på de lägsta lönerna.

  438. De leder inte
    till teknisk utveckling.

  439. Vi slänger in ännu ett spår.

  440. Vi har pratat om anställningsformer
    och beskattningen.

  441. Ni har också varit inne på
    arbetsmiljöfrågan.

  442. Man säger att robotiseringen är bra,
    man får bort de slitsamma jobben-

  443. -de farliga jobben
    och får en bättre arbetsmiljö.

  444. Men en stor del av det vi ser i dag
    är den psykosociala arbetsmiljön.

  445. Stressen ökar och pressen ökar.

  446. Robotar mår ju inte dåligt
    av stress...

  447. Hur går det med de frågorna
    om det blir mer robotar?

  448. Jag tror att väldigt många-

  449. -som vi upplever
    som högkvalificerade jobb-

  450. -som också kommer att automatiseras.

  451. Förhandlingar kanske sköts av robotar
    framöver! Det vore ju lysande.

  452. Jag tror att det finns...

  453. Det är helt nya grupper av folk
    som nu har arbete-

  454. -och som känner att de har
    ett kvalificerat arbete.

  455. De ersätts av maskiner.
    Det går fortare än Anders säger.

  456. Det är inte bara att man ersätts,
    ens jobbarkollega är en robot.

  457. Hur påverkar det
    den psykosociala arbetsmiljön?

  458. Jag har ingen att prata med
    på rasten.

  459. Den kanske är jätteintressant
    att prata med. Den kan allt.

  460. Den har tillgång
    till all information.

  461. Skruvar ni upp tempot,
    där de som är kvar far mer illa?

  462. Robotarna klarar högre tempo,
    men inte människan.

  463. Det sker i dåliga organisationer-

  464. -därför att människan
    blir slav åt roboten.

  465. Det är hur du lägger upp arbetet-

  466. -i vilken utsträckning
    som det blir ett hjälpmedel-

  467. -eller att det blir en piska.

  468. Det är inte roboten som sådan, den
    gör det den är programmerad till.

  469. Vi måste tänka igenom när det sätts
    in mer tekniska lösningar-

  470. -hur vi ser till att produktionen-

  471. -får ett sätt som gör att
    den enskilde kan utvecklas-

  472. -och inte råka ut för den stressen
    som det finns en risk för.

  473. Det verkar vara lättare att umgås
    med robotar än människor.

  474. De största arbetsmiljöproblemen
    är i kontaktyrkena-

  475. -där man jobbar med människor.

  476. Mycket av robotiseringen tar bort
    tråkiga arbetsuppgifter.

  477. Det är lättare att robotisera
    tråkiga arbetsuppgifter-

  478. -medan de kvalificerade
    är de som blir kvar.

  479. Jag tror vi får se...

  480. Det finns moment, även inom
    den offentliga tjänstesektorn-

  481. -som måste utföras av människor.

  482. Det finns många tråkiga
    manuella jobb, som dokumentation.

  483. Man fyller i för hand
    och man skriver långsamt.

  484. Mycket sånt är borta nu,
    tack och lov.

  485. Jag tror att det finns...

  486. Jag är inte bekymrad, robotarna
    är inte problematiska i sig.

  487. De mer utvecklande arbetsuppgifterna
    kan vara kvar.

  488. Det finns andra saker
    som skapar spänningar.

  489. Det är förändringen
    när folk får ändrade uppgifter-

  490. -där vissa inte klarar av dem,
    och andra klarar dem.

  491. Den omställningen är det viktigt
    att man stödjer.

  492. Vi är ganska duktiga
    på det i Sverige.

  493. Vi klarar den typen av omställningar,
    men det är tufft med förändringar.

  494. Vi börjar närma oss slutet.
    En fråga som ni var inne på-

  495. -och som kanske dyker upp
    i förhandlingarna...

  496. En bra sak med robotar är att den ger
    stora produktivitetsökningar.

  497. Vi kan producera mer
    för mindre input.

  498. Hur ska man fördela det
    mellan kapitalägare och löntagare?

  499. Hur funderar ni över det
    vid era förhandlingar?

  500. Borde man ha en annan modell
    där arbetare blir mer delägare-

  501. -och få större del av produktivitets-
    ökningen? Hur ser ni på det?

  502. Det ena är att
    produktivitetsutvecklingen-

  503. -är viktig
    när vi försöker göra en bedömning-

  504. -över löneutrymmet
    ur ett fackligt perspektiv.

  505. Hur ska det fördelas mellan
    kapitalandel och löntagarandel?

  506. Det är en klassisk tvistefråga-

  507. -och vi brukar hitta en lösning
    som alla är halvmissnöjda med.

  508. Det funkar ganska vettigt.

  509. Att det skulle få en stor utveckling
    med en ökad produktivitet-

  510. -det hoppas jag verkligen
    att den nya tekniken inom industrin-

  511. -kommer att innebära.
    Det innebär att vi alla blir rikare.

  512. En del går till nyinvestering, men vi
    blir ändå högre upp i värdekedjan.

  513. Det är en win-win-situation.
    Om vi använder investeringarna fel-

  514. -och det inte leder till en ökad
    produktivitet, då är det farligt.

  515. Vi måste öka produktiviteten
    men det gör också konkurrenterna.

  516. Vi måste vara ännu bättre
    för att kunna ta andelar.

  517. Vilka priser kan vi ta
    för det vi producerar i industrin-

  518. -när vi säljer på export?

  519. Där är det så-

  520. -att konkurrenterna rör sig snabbt
    och vi måste vara ännu bättre-

  521. -så att vi ökar i exporten
    och får råd med allt det vi vill.

  522. Det räcker inte att vara produktiva
    om de andra också blir det.

  523. Vi ger en stor applåd åt panelen.

  524. Det blir en fortsatt
    spännande avtalsrörelse.

  525. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Roboten och den svenska modellen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Maskinteknik, Robotar, Robotteknik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Robotdagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Bortom robotfronten

Var befinner sig utvecklingen på robotfronten idag och var kommer den att vara imorgon? Vad är spekulationer och vad är faktisk vetenskap? Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi vid KTH och ledamot i Sveriges unga akademi, berättar om hur det har sett ut och i vilken riktning utvecklingen går framåt. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

När roboten tar över

Kommer roboten att bli smartare än människan? Hur ska vi agera om en superintelligens tar över jorden? Är det ren science fiction eller ett tänkbart scenario? Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute vid University of Oxford berättar om hur intelligenta robotarna kan bli. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Var inte rädd

Vad kommer att hända med jobb, utbildning och arbetsliv i framtiden? Vilken påverkan har robotiseringen och digitaliseringen på arbetsmarknaden? Maja Fjaestad, statssekretare i Regeringskansliet, talar om digitaliseringens demokratiserande funktion. Som exempel tar hon möjligheten att via smartphones och appar starta företag, oavsett var du bor i världen. I mindre demokratiserade länder har teknikutvecklingen varit viktig då människor har fått tillgång till utbildning, upplysning och nyheter via internet. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild och vårt värde utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, vad ska vi jobba med och hur ska vi få alla att nå dit? Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar detta. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Vems är skulden när en robot gör fel?

Vilka beslut ska robotar programmeras att tas i vilka situationer? Hur ska till exempel en självkörande bil bestämma när det råder en värdkonflikt? Vems är ansvaret? Kan en robot fatta moraliska och etiska beslut? Michael Laakasuo, doktor i filosofi vid Helsingfors universitet och Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute, University of Oxford, diskuterar ämnet. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Vem vill opereras av en robot?

Vilken roll har människan i framtidens vård och vilken ska robotens vara? Vilka känslor väcker en robot hos oss? Litar vi på roboten? Ett samtal om etik, mänsklighet och behov. Medverkande: Sara Ljungblad, doktor i människa-maskin interaktion, Simon Winter, interaktionsdesigner och doktor i kognitionsforskning och Clara Lindblom, äldre- och personalborgarråd. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.