Titta

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Om UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Föreläsningar och diksussioner från Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med tema Mellanöstern. Hur påverkar händelseutvecklingen i Mellanöstern oss i Sverige? Vilken roll spelar Mellanöstern i den akuta flyktingsituationen? Vilka blir Irans utrikespolitiska kärnfrågor? Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik : Vilka bestämmer om Mellanöstern?Dela
  1. Välkomna tillbaka! Vi har kommit fram
    till vårt sista pass för i dag.

  2. Vi ska fördjupa oss i
    vilka som bestämmer i regionen.

  3. I och utanför. Olika aktörer.

  4. Vi har sett diplomatiska närmanden.
    Kärnteknikavtalet med Iran-

  5. -som vi hörde om. Vi har Säkerhets-
    rådets överenskommelse om Syrien.

  6. Vi ser också splittring.
    Vilka allianser och intressen finns?

  7. Vad ska vi hålla ögonen på framöver?

  8. Jag är glad över att
    kunna presentera en fantastisk panel.

  9. Vi ska få ta del av deras expertis.

  10. Med start av Bitte Hammargren,
    reporter och Mellanösternkännare.

  11. Vi har Niklas Kebbon, Sveriges
    särskilda sändebud för Syrienkrisen.

  12. Utrikesdepartementet.

  13. Och vår egen Martin Kragh, som är
    chef för Rysslandsprogrammet på UI.

  14. Vi börjar med Bitte.

  15. Det är svårt att framtidsspana-

  16. -och försöka beskriva läget
    i regionen i stort på åtta minuter.

  17. Den här kartbilden är redan historia.

  18. Libyen är i upplösning,
    Syrien är i upplösning-

  19. -och Irak är ett förändrat land-

  20. -som en följd av USA:s invasion 2003.

  21. När vi talar om den multipolära
    världen som Rouzbeh Parsi gjorde-

  22. -är den delvis en följd av att Obama
    försökte rätta till de misstag-

  23. -som uppstod
    efter Bushs krig mot terrorismen-

  24. -som genererade terrorism.

  25. Man kan beskriva den multipolära
    världen på det här sättet.

  26. Den som inte vill inse att det är
    komplext, bör ägna sig åt nåt annat.

  27. Här är Israel-Palestina-konflikten
    utesluten.

  28. Till den tillkommer trådar
    av allianser som bryts och sluts.

  29. Det går ofta fort.

  30. Obama har inte lyckats
    med nåt annat i sina föresatser-

  31. -mer än avtalet med Iran.
    Han vill ju inte gå in på marken.

  32. Men han kan inte släppa allianserna
    med Saudiarabien och Turkiet-

  33. -trots att de
    med vicepresident Bidens ord är:

  34. "Our allies are our biggest problems"
    när det gäller förhållandet till IS.

  35. Misstron mellan Saudiarabien och USA
    är ömsesidig.

  36. Det illustreras med den här bilden.
    Efter kung Abdullahs död var Obama-

  37. -och hans hustru de sista som anlände
    för att uttrycka sina kondoleanser.

  38. Det här var en oerhörd skymf. I
    synnerhet eftersom presidenthustrun-

  39. -framträdde barhuvad
    i en färgglad tunika.

  40. USA
    litar inte heller på Saudiarabien-

  41. -men vapenleveranserna fortsätter.

  42. Obama har också stött sig
    med en gammal allierad, Egypten.

  43. Med alla parter. Med militären,
    muslimska brödraskapet-

  44. -och de unga demokrater
    som trodde på arabiska våren.

  45. Militären utnyttjade revolutionen
    2011 för att få bort Mubaraks son-

  46. -som näste president. När
    muslimska brödraskapet vann valet-

  47. -gjorde sedan militären en kupp.
    Brödraskapet har gått under jorden.

  48. När Kairo inte litar på USA
    så händer det här:

  49. Ryssland gör ett insteg i Egypten
    och ska teckna nya vapenavtal-

  50. -som Martin kan diskutera mer.

  51. En stor regional motsättning
    är den mellan Iran och Saudiarabien.

  52. Kartan problematiserar bilden.
    Det är inte bara sunni mot shia.

  53. De ljusblå fläckarna
    på den inre arabiska halvön-

  54. -är wahhabismens hjärta, den
    extrema uttolkningen av sunniislam-

  55. -som föddes på arabiska halvön
    på 1700-talet-

  56. -och som sen har spritt sig
    med hjälp av saudiska oljepengar.

  57. Motsättningarna
    handlar inte bara om sunni mot shia.

  58. Det är även sunni mot sunni.
    Turkiet och Egypten-

  59. -har nedfrusna relationer. Irans
    växande inflytande nämnde Rouzbeh.

  60. Iran har mycket
    av det som gulfstaterna saknar.

  61. En diversifierad ekonomi,
    en bred tillverkning.

  62. Det har de klarat trots sanktioner.

  63. De har en inhemsk arbetskraft
    på mellanchefs- och toppnivå.

  64. I Saudiarabien är man totalt beroende
    av utländsk arbetskraft.

  65. Iran kommer att växa som faktor-

  66. -i Mellanöstern när sanktionerna
    hävs. Det är ett land som kommer.

  67. Det är också ett land
    där människor inte vill se mer blod.

  68. De vill ha reformer.
    Men de har potential.

  69. IS och dess franchisegrupper,
    som vi kan kalla dessa emirat-

  70. -är ett resultat av att arabiska
    vårens drömmar krossades i Syrien.

  71. Där växte Assads diktatur
    och kaoset bred ut sig.

  72. IS gynnas av krig, kaos
    och en brutal diktatur.

  73. Det har lett till
    att de har kunnat utveckla emirat-

  74. -i Libyen, Sinai, Sahel och Nigeria.

  75. IS har en mamma, som en debattör sa.
    Det är Saudiarabien.

  76. Ideologin har gemensamma rötter.

  77. De har också en pappa, som samma
    debattör sa: USA:s invasion av Irak-

  78. -där IS fick fotfäste 2003.

  79. De har en fadder, Sovjetunionens
    inmarsch i Afghanistan 1979-

  80. -och Rysslands stöd
    till Assads diktatur.

  81. De har också en barnmorska. Assad
    släppte in jihadister i Irak 2003.

  82. När arabiska våren bröt ut, släppte
    han ut de mest hårdföra jihadisterna-

  83. -medan demokratiaktivister
    fängslades.

  84. Han har handlat olja från dem.

  85. Syrien talar Niklas mer om. Det finns
    en oro i det syriska civilsamhället-

  86. -bland exempelvis kvinnogrupper, över
    att det diplomatiska spel som pågår-

  87. -förs över huvudet
    på syrierna själva av staterna.

  88. De är rädda för att det fredsavtal
    som kanske kommer-

  89. -ska ge krigsherrarna makten.
    Att det inte blir rättvisa.

  90. Att det blir som i Libanon
    efter Taifavtalet.

  91. Saudiarabien bestämmer
    i Arabförbundet med sina oljepengar.

  92. Det är inget stabilt land. När kung
    Abdullah avled skedde en palatskupp-

  93. -där man föste ut vissa prinsar i
    marginalen, medan andra kom närmare.

  94. Kung Salman, pappa till prinsen här
    till vänster, är gammal.

  95. Efter hans död kommer falangstriderna
    mellan olika prinsar att öka-

  96. -mellan kusiner
    bland dessa cirka 8 000 prinsar.

  97. Sjunkande oljepriser bidrar
    till instabilitet i Saudiarabien.

  98. Alarmerande. De har en ung befolkning
    med hög ungdomsarbetslöshet.

  99. Det enorma slöseriet bland prinsarna
    väcker missnöje bland folk.

  100. Experterna i den saudiska ekonomin
    är främst utlänningar.

  101. Från Pakistan, Palestina och Europa.

  102. IS har aktiva celler i Saudiarabien.

  103. De angriper i det här läget
    främst shiamoskéer.

  104. Men Saudiarabien själv har problem.
    Man dömer sina fredliga reformister-

  105. -till oerhört hårda straff.
    Bloggaren Badawi är bara ett exempel.

  106. Ett dödstraff förkunnades
    mot den här poeten.

  107. Han är dömd till döden
    för en dikt som han har skrivit.

  108. Han är känd på landets konstscen.

  109. De här reformisterna är vad landet
    behöver för att bekämpa IS-ideologin.

  110. Kriget i Jemen
    har lett till en humanitär katastrof.

  111. Saudiarabien för kriget
    med större intensitet-

  112. -än vad de bekämpar IS i Syrien.

  113. Det är en humanitär katastrof
    som har stärkt al-Qaida. Detta kaos-

  114. -denna hungersnöd som växer ut
    enligt World Food Programme-

  115. -skapar också ett kaos
    som IS kan utnyttja.

  116. Enligt Amnesty
    begås krigsförbrytelser av saudierna-

  117. -men trots det
    fortsätter väst att sälja vapen.

  118. David Cameron tecknade ett
    stort vapenavtal med Saudiarabien.

  119. US State Department har godkänt
    ett annat stort vapenavtal med dem.

  120. Trots att man vet
    att det kan skapa problem på sikt.

  121. Och så har vi NATO-landet Turkiet.

  122. Erdogan,
    som tidigare var emot militären-

  123. -har slutit en taktisk allians
    med militären-

  124. -och gjort turkiska PKK
    till huvudfienden.

  125. Det är mycket större turkiska
    stridsinsatser mot PKK än mot IS.

  126. Det är många rapporter om att staten
    i Ankara gör oljeaffärer med IS.

  127. Ryssland påstår det. Journalister
    som rapporterar om det fängslas.

  128. Turkiet har blivit
    ett auktoritärt styrt land-

  129. -där man samtidigt
    har en radikaliserad kurdisk ungdom-

  130. -som inte lyssnar på PKK i bergen.
    Som kanske skulle lyssna på Öcalan-

  131. -men han är livstidsdömd
    och sitter isolerad.

  132. Många säger att sista chansen
    att lösa kurdfrågan har varit nu.

  133. Om inte det händer nu, finns en risk
    att det kan explodera i Turkiet-

  134. -och att Turkiet
    kan generera sin egen flyktingvåg.

  135. Samtidigt
    har Turkiet fått ett avtal med EU-

  136. -om 30 miljarder kronor.

  137. Man kan säga att EU har sålt sin
    själ. Det är ett avtal utan krav-

  138. -på motprestation apropå
    förhållandena för flyktingarna.

  139. Av två miljoner syrier i Turkiet
    bor bara en minoritet i läger.

  140. De flesta finns i storstäderna.

  141. Syrier kan inte få status
    som flyktingar i Turkiet.

  142. Turkiet är undantaget
    från FN:s flyktingkonvention.

  143. 400 000 barn är utan skolgång.

  144. Och det i ett land där man rensar ut
    misshagliga personer inom domstolar-

  145. -där man byter ut polischefer
    på löpande band-

  146. -och där oppositionsmedier
    är tystade.

  147. Många hävdar att Turkiet
    öppnade kranen för flyktingvågen-

  148. -mot Europa under sommaren.
    Det ligger mycket i det.

  149. Därmed fick Turkiet det perfekta
    påtryckningsmedlet på Europa.

  150. Nu är risken att Europa inte yppar
    det som behövs-

  151. -när det gäller Turkiets medlemskap
    i EU.

  152. Hinner jag med mer?

  153. Då kör jag kort Palestinafrågan.
    Den ligger ständigt och tickar.

  154. Internationell rätt
    sätts på undantag-

  155. -och det är ett problem
    i hela regionen.

  156. Det är snart 50 år sen Israel
    ockuperade Västbanken och Gaza.

  157. Bosättningarna expanderar.
    Det är 600 000 bosättare-

  158. -om man inkluderar Jerusalemregionen.

  159. Det är i praktiken omöjligt att få en
    tvåstatslösning med sammanhängande-

  160. -palestinska territorium.
    Sverige erkänner då Palestina-

  161. -men det är kanske för sent
    för en tvåstatslösning.

  162. Presidenten
    stöder byggandet av bosättningar.

  163. Enligt internationell rätt
    är de olagliga.

  164. Vilket framtidsscenario
    finns för Israel?

  165. Nu fungerar Västbanken
    som ett apartheidsystem-

  166. -där olika lagar gäller
    för invånarna.

  167. Det är inte hållbart för Israel i
    längden om de vill vara en demokrati.

  168. Vi har ett läge där Jordanien
    fungerar som en buffertstat för dem.

  169. Jordanien är inte stabilt.
    Om Jordanien förändras-

  170. -har inte Israel skyddet i öster.

  171. Slutligen... Ja? Jihadismen.
    Attraktionskraften.

  172. Det var en intressant artikel
    i Le Monde av en fransk statsvetare-

  173. -som har skrivit om Mellanöstern.
    Olivier Roy.

  174. Han ser vilka som rekryteras till IS
    i Europa.

  175. Han säger att det är andra eller
    tredje generationens invandrare.

  176. De som känner sig marginaliserade och
    inte som en del av våra samhällen.

  177. Eller också att det är konvertiter,
    de som har sökt en ny identitet.

  178. Detta utanförskap ska man likna med
    de som drogs från vänsterrörelsen-

  179. -in i Baader-Meinhofs terrorism på
    sin tid. Som ett förståelsemönster.

  180. En hjältedyrkan där internet används,
    maktberusningen lockar.

  181. En revolt mot ett samhälle
    de inte identifierar sig med.

  182. IS tjänar på vi-dem-tänkandet.

  183. -Jag slutar där.
    -Stort tack, Bitte.

  184. Jag tänkte följa upp med en
    kort fråga apropå nånting du nämnde.

  185. Jag pratade med en irakisk
    välutbildad kvinna som bor i Bagdad.

  186. Hon sa att iransk shia
    inte är irakisk shia.

  187. "De håller på att kidnappa
    vår religion."

  188. Hon var upprörd över
    att man grupperar shia mot sunni.

  189. Att omvärlden inte riktigt förstår.
    Hon uppfattar det som hotfullt.

  190. Du nämnde själv Turkiet och Egypten.

  191. Hur värdefullt är det att resonera
    i termer av sunni och shia?

  192. Hur mycket å andra sidan riskerar vi
    att det förleder oss i att förstå...

  193. -...vad som händer i Mellanöstern?
    -Är den på?

  194. Det kan bli en självuppfyllande
    profetia. De religiösa markörerna-

  195. -används maktpolitiskt. De som är
    30-40 år nu växte upp i ett samhälle-

  196. -där man inte talade om sunni
    mot shia. Det har kommit senare.

  197. Det började
    med den saudiska ideologiexporten-

  198. -med gudskrigare till Afghanistan.

  199. Plus den islamiska revolutionen
    i Iran 1979.

  200. Ett år som förändrade Mellanöstern
    i grunden. Det finns en rivalitet-

  201. -mellan irakiska shiiter, som har
    de heligaste platserna i Karbala-

  202. -och Irans prästerskap
    som är vana att dominera.

  203. Samtidigt är Iraks shiiter
    beroende av Irans skydd i dag mot IS.

  204. Komplicerat, men samtidigt...

  205. Det är viktigt
    att inte förenkla för mycket.

  206. Vi ska gå vidare och höra om Syrien
    av Niklas Kebbon. - Varsågod.

  207. Tack.
    - Efter Bittes breda penseldrag-

  208. -tänkte jag prata om
    det jag har näsan djupt i dagligdags:

  209. Syrienkrisen.

  210. Ett typexempel
    på en av dessa auktoritära regimer-

  211. -som den så kallade arabiska våren
    kom att ifrågasätta.

  212. Syrien är ganska annorlunda jämfört
    med många andra länder i regionen-

  213. -på flera sätt.
    En minoritetsbaserad regim-

  214. -i ett arabland
    med stor del minoriteter.

  215. En regim som koopterat
    såväl de minoriteterna-

  216. -som en avgörande del av städernas
    tongivande sunnitiska handelsklass.

  217. En till sin ideologi
    socialistisk och sekulär stat-

  218. -som inledningsvis levererade
    ett mått av välfärdsutjämning-

  219. -men med tiden
    blivit alltmer korrumperad.

  220. I stället för att leverera ekonomisk
    och social utveckling-

  221. -användes en säkerhetsapparat
    för att kontrollera-

  222. -de mer religiöst konservativa
    på landet-

  223. -vars växande ungdomskullar
    alltmer saknade framtidsutsikter-

  224. -i en genomkorrumperad centralstyrd
    ekonomi som bara pekade neråt.

  225. En stat med en järnhand
    som med skrämmande effektivitet-

  226. -slog ner alla tecken på opposition
    med oproportionerlig brutalitet.

  227. Resningen som följde i kölvattnet
    på omvälvningarna i Tunisien-

  228. -och Egypten, och som i början krävde
    reformer och inte regimens fall-

  229. -möttes med våld som skapade motvåld
    och ledde till inbördeskrig.

  230. Många, både internationella
    observatörer och syrier själva...

  231. ...hoppades att den unge presidenten
    Bashar al-Assad-

  232. -skulle möta kraven med reformer,
    med verkliga reformer.

  233. Men den maskin som hans pappa
    Hafez al-Assad hade byggt-

  234. -kunde bara göra
    det den var gjord för.

  235. Att möta ifrågasättande-

  236. -med hårt och oproportionerligt våld.

  237. Resultatet blev en regional konflikt
    via ombud.

  238. Bitte beskrev regionala rivaliteter
    som spelar in i Syrienkonflikten.

  239. På internationell nivå
    påverkas konflikten-

  240. -av att Säkerhetsrådets permanenta
    medlemmar står på olika sidor.

  241. Det förhindrar Säkerhetsrådet
    att ta sitt ansvar-

  242. -för att agera för fred och säkerhet,
    som vi förväntar oss av dem.

  243. Medan Ryssland har gett
    massivt militärt stöd till regimen-

  244. -har konflikten påverkats
    av en frånvaro-

  245. -av djupare amerikanskt
    militärt engagemang.

  246. Obama valdes till president
    på att dra sig ur konflikter...

  247. ...i regionen. Irak, Afghanistan.

  248. Han har satt tydliga gränser
    för allt som riskerar att dra in USA-

  249. -i ett militärt engagemang i Syrien.

  250. Det militära stöd man har gett
    den moderata oppositionen-

  251. -har aldrig nått upp till
    vad de ansåg sig ha blivit lovade.

  252. Det har påverkat krisens utveckling
    påtagligt.

  253. De som använder ett anti-
    imperialistiskt perspektiv på Syrien-

  254. -som kan vara förståeligt inte minst
    i ljuset av USA:s invasion av Irak-

  255. -läser därför konflikten fel,
    tycker jag.

  256. I dagsläget har den omfattande
    ryska militära interventionen-

  257. -och den amerikanska frånvaron
    av militärt agerande-

  258. -en avgörande inverkan
    på den politiska utvecklingen.

  259. Martin pratar säkert mer
    om Rysslands roll här.

  260. Man glömmer lätt att Syrienkrisen
    fortfarande i sin kärna-

  261. -är en konflikt mellan syrier. Mellan
    en regim som har ryggen mot väggen.

  262. Man brände alla broar
    ganska tidigt i konflikten-

  263. -när man valde att möta utmaningarna
    med brutalt våld.

  264. Och en väpnad opposition
    som inte har nåt annat val-

  265. -än att bekämpa en regim
    vars brutalitet inte har nån gräns.

  266. Regimen har delar av minoriteternas
    och de välbeställda stadsbornas-

  267. -passiva stöd. De ser inte nåt
    trovärdigt alternativ till regimen.

  268. Oppositionen
    har stöd av många på landsbygden.

  269. Men efter snart fem års krig
    utan nån respekt för krigets lagar-

  270. -har landet förstörts.
    Syrier på båda sidor ser inte längre-

  271. -nån framtid för sitt land
    och för sina familjer.

  272. De väljer i större utsträckning att
    söka den framtiden utanför sitt land-

  273. -i grannländer och utanför regionen.

  274. Oppositionens splittring är känd.
    Den rebellrörelse som växte fram-

  275. -var och förblir i huvudsak i dag
    lokal.

  276. Försöken att samla dem under
    en central ledning har inte lyckats.

  277. Det stöd som har getts oppositionen,
    både den politiska och den väpnade-

  278. -från regionala uppbackare, bidrar
    till splittring och radikalisering.

  279. Man märker dock i dag en utveckling
    mot mer samordning-

  280. -inom den politiska
    och militära oppositionen.

  281. Och sammanslutningar
    i större grupperingar.

  282. Men inte heller regimsidan
    är i dag längre enhetlig.

  283. Den syriska armén
    är kraftigt försvagad.

  284. En milisstruktur på lokal nivå
    har utvecklats med Irans stöd-

  285. -för att kompensera för
    att den centrala armén är så svag.

  286. De har lite olika strukturer
    i olika delar av landet.

  287. Och utan ett omfattande stöd-

  288. -från förband, libanesiska Hizbollah,
    irakisk shiamilis-

  289. -och afghanska legosoldater-

  290. -skulle inte regimen
    ha klarat sig i dag.

  291. Det stabilitetsvakuum
    som har uppstått i konflikten har-

  292. -liksom på andra ställen i regionen-

  293. -utnyttjats
    av terrornätverket al-Qaida-

  294. -för att upprätta bas
    och försörjningslinjer.

  295. Det var en splittring
    inom den irakisk-syriska grenen-

  296. -av al-Qaida
    som ledde till bildandet av ISIL.

  297. Mycket kan sägas om den,
    men för den syriska regimen-

  298. -har den blivit den perfekta fienden.

  299. Som Bitte också berättade om
    så hoppas man att det ska leda till-

  300. -att man välkomnas tillbaka
    av det internationella samfundet.

  301. I ett val mellan regimen och ISIL.

  302. Därför har regimen huvudsakligen valt
    att inte bekämpa ISIL-

  303. -annat än undantagsvis.

  304. Den huvudsakliga frontlinjen mot ISIL
    går mellan ISIL och övrig opposition.

  305. ISIL inser att deras värsta fiende är
    den opposition som kan bli partner-

  306. -i en lösning som nog drar undan
    grogrunden för deras tillväxt.

  307. Därför bekämpar ISIL
    den övriga rebellrörelsen.

  308. Trots den tragiska utvecklingen
    i Syrien-

  309. -som kommer att prägla Syriens
    framtid åtskilliga år framöver-

  310. -är det man ska hålla ögonen
    på framöver-

  311. -det väckta civilsamhället.

  312. Som kanske är den mest positiva kraft
    som jag har sett i Syrien-

  313. -sedan jag började arbeta
    med det landet på 90-talet.

  314. Men också den mörkare kraft-

  315. -som just manifesteras av ISIL.

  316. Jabhat al-Nusra,
    al-Qaida-grenen i Syrien.

  317. De tog plats i vakuumet som uppstod
    när stora delar av befolkningen-

  318. -som under snart fem års tid
    utsatts för regimens brutala våld-

  319. -har drivits på flykt.

  320. Om ingen politisk lösning
    kan börja formas i Syrien-

  321. -så kan det här komma att ta
    allt farligare uttryck.

  322. Både i regionen och utanför regionen.

  323. -Jag slutar där.
    -Stort tack, Niklas.

  324. En fråga som rör det du beskriver
    kring opposition och terrorgrupper-

  325. -och den här mosaiken
    av olika grupperingar.

  326. Vi hörde FN:s sändebud
    Staffan de Mistura på UI i fredags.

  327. Han berättade att Jordanien
    har fått i uppdrag att...

  328. ...titta på och göra en lista
    över oppositionsgrupperingar-

  329. -att ha med i en
    eventuell fredsförhandlingsprocess.

  330. Hur ser du på det? Det låter
    som en nästan omöjlig uppgift.

  331. Hur ser du på möjligheten
    att göra den typen av indelningar?

  332. Det uppdrag som den här kretsen
    av länder som samlades i Wien-

  333. -som Bitte beskrev som en stormakts-
    krets som kokar ihop en lösning-

  334. -över huvudet på syrierna...
    Det uppdrag de gav Jordanien-

  335. -var att lista vilka grupper
    som ska klassas som terrorgrupper.

  336. Det är jordaniernas uppdrag.
    Lite oroande, tycker jag.

  337. Säkerhetsrådet har klassat ISIL
    och Jabhat al-Nusra som terrorister.

  338. Men det här förslaget-

  339. -att Jordanien och andra länder
    ska skissa på en lista-

  340. -med ytterligare grupper, tror jag
    är nåt som ryssarna har lagt in-

  341. -för att göra det jag misstänker
    är deras mer långsiktiga strategi:

  342. Att försöka stämpla många andra
    grupper som är i opposition-

  343. -till regimen som terrorister.

  344. Snarare än att få dem att sätta sig
    vid förhandlingsbordet.

  345. Det är samma strategi som går ut på
    att det ska sluta med en lösning-

  346. -där det bara finns regimen och ISIL.
    Så att regimen kan rehabiliteras.

  347. Uppdraget att samla oppositionen-

  348. -som Saudiarabien
    har ombetts att hjälpa till med-

  349. -alltså stå värd för en konferens för
    de splittrade oppositionsgrupperna-

  350. -tror jag är viktigt.
    Det är jättesvårt.

  351. Men för att man ska kunna...
    Om det går, det är en skör process.

  352. För att påbörja en förhandling
    och nå en politisk lösning-

  353. -måste man hjälpa
    den splittrade oppositionen-

  354. -att samlas så pass mycket
    att de kan förhandla som en part.

  355. Det har varit jättesvårt.
    De är splittrade.

  356. De säger att det inte har funnits
    utrymme under åren i Syrien-

  357. -att öva på det demokratiska spelet.
    Det är riktigt.

  358. Man kan inte låta bli att klandra dem
    att nu när tillfället är här att...

  359. ...göra Syrien till nåt bättre,
    att de då inte kan samlas.

  360. Det försvåras också
    av att ett antal länder i regionen-

  361. -stöder sina favoritgrupperingar
    inom oppositionen.

  362. Till exempel Egypten som stöder
    en utbrytargrupp inom oppositionen-

  363. -som vill utesluta
    Muslimska brödraskapet.

  364. Det passar deras egna syften.

  365. Och det finns andra exempel.
    Turkiet och gulfländer.

  366. Om det splittrande inflytandet
    kan elimineras-

  367. -och det kanske Saudiarabien
    kan göra-

  368. -så kan i bästa fall de olika
    oppositionsgrupperna ges plats-

  369. -att samla sig själva inför "crunch
    time" som kanske inträffar i januari-

  370. -när Staffan de Mistura
    ska samla syrierna till samtal igen.

  371. Spännande. Vi går över.

  372. Martin, Ryssland dök upp
    efter sommaren massivt i Syrien.

  373. -Vad hände?
    -Det är en väldigt intressant fråga.

  374. Jag ska i korthet beröra den,
    och belysa det ryska agerandet.

  375. När Ryssland
    väl gick in i konflikten-

  376. -med sina väpnade förband
    den 30 september tidigare i år-

  377. -var det bara en fortsättning
    på ett ryskt stöd-

  378. -till den syriska centralmakten-

  379. -som har rötter långt tillbaka
    i tiden.

  380. Jag ska prata historisk bakgrund,
    men först belysa vad Ryssland vill.

  381. Vilka är Rysslands mål? Jag hävdar
    att de har två primära mål-

  382. -som i sin tur
    har en del relaterade aspekter.

  383. Mål nummer ett är att stärka
    den syriska centralmaktens förmåga-

  384. -att kontrollera sitt territorium.
    Ibland stöder man Assad explicit-

  385. -ibland säger man bara
    att man inte vill att statsapparaten-

  386. -och samhällsstrukturen kollapsar.
    I dagsläget är det samma sak.

  387. Det andra är att man vill förhindra
    vad man från ryskt håll betraktar-

  388. -som ett västerländskt försök
    till regimskifte.

  389. Då syftar man i dagsläget
    från rysk sida väldigt ofta på-

  390. -Libyeninsatsen 2011.

  391. Där president Vladimir Putin
    anser sig ha blivit lurad-

  392. -då man i FN:s säkerhetsråd
    godkände en intervention-

  393. -som man anser ledde till
    att oppositionen störtade Gaddafi.

  394. Det finns andra viktiga aspekter
    som berör vitala ryska intressen.

  395. Då menar jag vad Rysslands ledare
    anser är landets vitala intressen.

  396. Relation mellan Moskva och Damaskus
    går tillbaka till kalla kriget.

  397. 1957 försökte britterna
    och amerikanerna-

  398. -att omkullkasta
    den sittande presidenten i Syrien.

  399. al-Quwatli. Men de misslyckades.

  400. I motsats till den framgångsrika
    kuppen i Iran fyra år tidigare.

  401. Sovjetunionen var då en stormakt-

  402. -och enligt kalla krigets logik
    drevs Damaskus därmed i händerna-

  403. -på Moskva.

  404. På 70-talet då den
    nuvarande presidentens far styrde-

  405. -fördjupades relationen
    mellan Sovjetunionen och Syrien.

  406. Man hade militärt samarbete
    och politiskt och ekonomiskt stöd.

  407. Det har man fortsatt med
    i olika formationer sedan 1991.

  408. Syrien har nämligen ett stort
    geostrategiskt värde för Ryssland.

  409. Ryssland vill vara en stormakt,
    en global stormakt.

  410. Man vill kunna möta sin upplevda
    dimensionerade motståndare, NATO.

  411. Global nivå.
    Det betyder att den ryska flottan-

  412. -måste kunna agera på alla hav.

  413. I dagsläget, sedan 2014...

  414. ...har Ryssland
    ockuperat Krimhalvön i Svarta havet.

  415. Där ligger Sevastopol, Rysslands
    enda flottbas i Svarta havet.

  416. Svarta havet går genom Bosporen
    ut i Medelhavet.

  417. Från Medelhavet
    kan Ryssland i sin tur nå Atlanten.

  418. Deras enda flottbas i Medelhavet
    ligger i Tartus i Syrien.

  419. Ryssland har militärstrategiska
    intressen i regionen.

  420. Man har sedan sommaren,
    men redan tidigare-

  421. -ökat sin militära närvaro.
    Man har även angripit syriska mål-

  422. -inte bara från luften,
    från en flygbas i norra Syrien-

  423. -utan även från sin flotta
    i Medelhavet-

  424. -och intressant nog Kaspiska havet.

  425. När man angriper syriska mål
    från Kaspiska havet-

  426. -så flyger raketerna
    över iranskt territorium.

  427. Jag ska prata lite om... Ja.

  428. Det har diskuterats mycket
    vad Ryssland gör i Syrien.

  429. Ja, de säger sig ha gått i krig
    av samma ädla motiv-

  430. -som stater ofta tar upp,
    nämligen att bekämpa en hemsk fiende.

  431. Terrorism, Islamiska staten.
    Det vill man också göra.

  432. Ryssland är genuint hotat
    av Islamiska staten.

  433. Förra året, 2014, har IS deklarerat-

  434. -att Ryssland är ett legitimt mål.

  435. Från ryskt territorium
    har i dagsläget-

  436. -kanske 4 000 medborgare,
    framförallt från Kaukasusregionen-

  437. -Tjetjenien, Dagestan, begett sig
    till Syrien och Irak för att kriga.

  438. Det är ena aspekten av
    vad de uppfattar som ett terrorhot.

  439. Den andra aspekten är
    att terrorhotet ska komma tillbaka-

  440. -till Rysslands gränser.

  441. Dels genom Kaukasus
    och in i ryskt territorium-

  442. -men också via Centralasien.
    Fram till nyligen-

  443. -var planen från amerikanskt håll-

  444. -att man nästa år
    ska lämna Afghanistan.

  445. Afghanistan har en porös gräns till
    Tadzjikistan och en rysk militärbas.

  446. Ryssland betraktar den gränsen
    som sin centrala säkerhetsgräns-

  447. -i Centralasien. Man är orolig för
    att den regionen ska destabiliseras-

  448. -av olika terrornätverk.

  449. Men det faktum att Ryssland
    också angriper så att säga...

  450. ...andra mål än Islamiska staten
    i Syrien, indikerar ju-

  451. -att de också har ett annat mål.

  452. Det är att stötta
    den syriska centralmakten.

  453. Det gör man genom att angripa
    Islamiska staten, men också grupper-

  454. -som västmakterna och Turkiet-

  455. -inte anser vara terrorister.

  456. För att avrunda
    knyter det här tillbaka-

  457. -till hur mångfacetterad situationen
    är i Syrien-

  458. -och hur många intressekonflikter
    det finns.

  459. Ryska inträdet i konflikten
    tillför en ny variabel-

  460. -och nya komplikationer.

  461. För drygt en vecka sen
    sköt Turkiet ner-

  462. -ett ryskt stridsflygplan,
    ett Suchoj Su-24-plan.

  463. Turkiet menar att ryssarna flera
    gånger sedan operationerna inleddes-

  464. -har kränkt turkiskt luftrum.
    Det stämmer säkert. Den gränsen-

  465. -är väldigt zick-zackig.

  466. För att ta sig
    från plats A till B inom Syrien-

  467. -så har ryska stridsflygplan
    vid tillfällen-

  468. -korsat turkiskt luftrum
    för att komma snabbare fram.

  469. Det var en kort stund.

  470. Enligt Turkiets officiella utlåtande
    kränkte planet turkiskt luftrum-

  471. -bara under 17 sekunder.
    Planen flyger i 1 000 km i timmen.

  472. Det finns frågetecken både kring
    det turkiska och ryska agerandet.

  473. Turkarna hävdar
    att man varnade piloten tio gånger-

  474. -och att Erdogan hann ge order
    om att skjuta ner planet.

  475. Det var snabbt agerat på 17 sekunder.

  476. Ryssland har publicerat satellit-
    bilder som inte är trovärdiga.

  477. De verkar manipulerade i Photoshop.

  478. De har ritat ut en flygrutt
    som de påstår att planet gick-

  479. -som inte korsar turkiskt luftrum,
    utan gör en konstig u-sväng-

  480. -som inte är förenlig
    med Newtons elementära fysiklagar.

  481. Särskilt inte
    om planet blir nedskjutet.

  482. Det finns vissa fysiska principer
    som reglerar vad resultatet blir.

  483. Och... Så att...

  484. Det finns frågetecken
    kring vad båda aktörerna säger.

  485. Men resultatet
    har blivit en eskalering-

  486. -som är det man kunde förvänta sig
    och som var farhågan.

  487. Ryssland har tillfört
    mer avancerade vapensystem.

  488. Man har ökat förmågan
    att stänga syriskt luftrum.

  489. Det innebär
    att ryssarna kan förhindra-

  490. -både Turkiet och västmakterna
    att agera över en stor del av Syrien.

  491. Det har man inte gjort, men man kan.
    Man eskorterar sina egna flygplan.

  492. Ifall Turkiet
    upprepar en sån här manöver-

  493. -skulle Ryssland
    kunna skjuta tillbaka.

  494. Eller i alla fall ha kapaciteten
    att göra på det ett annat sätt.

  495. Man har ekonomiska embargon mot
    Turkiet som har utvecklats över tid.

  496. Relationerna mellan länderna
    såg goda ut.

  497. Erdogan var nyss i Moskva
    och invigde en moské.

  498. En vacker byggnad i centrala Moskva.

  499. De relationerna har helt kollapsat.
    Man har nyligen diskuterat-

  500. -utbyggnaden av en naturgasledning
    från ryskt territorium in i Turkiet.

  501. Kanske kunde man på sikt
    koppla upp EU på ledningen.

  502. Den har man nu skrinlagt.
    I värsta fall förvärras konflikten.

  503. Då kan den spilla över
    i andra regioner-

  504. -där Turkiet och Ryssland
    har motsatta intressen.

  505. Om jag ska nämna några
    så kan det vara Balkan, Kaukasus-

  506. -och Centralasien.

  507. Det finns många oheliga allianser i
    Syrien, som vi har sett under dagen.

  508. Vi får nog se fler
    såna här sammandrabbningar.

  509. Vi har ingen diplomatisk lösning
    som alla kan enas kring. Tack.

  510. Stort tack, Martin.

  511. Vi kan sätta tillbaka första kartan
    över hela regionen-

  512. -som Bitte hade i sin presentation.

  513. Martin?

  514. Du sa att Ryssland har militära
    intressen av att etablera basen.

  515. Samtidigt förutsätter man
    från internationellt håll-

  516. -att Ryssland har en "exit strategy".

  517. De är bara temporärt i Syrien
    för att bekämpa IS.

  518. Det låter inte så på det du säger.

  519. Hur bedömer du deras närvaro i Syrien
    på längre sikt?

  520. Ryssland vill behålla sin
    militära närvaro. Basen är en källa-

  521. -till stolthet för den ryska flottan.
    Man går långt för att behålla den.

  522. Den är ett vitalt säkerhetsintresse.

  523. Den ryska närvaron i hela regionen
    har stärkts av Syrienkonflikten-

  524. -och det finns inga indikationer
    på att de frivilligt skulle överge-

  525. -de här strategiska intressena.

  526. Vi ska se om vi har frågor
    från publiken till panelen.

  527. Då kan vi ta några stycken.
    Ni kan svara utifrån era perspektiv.

  528. -Har vi en mikrofon?
    -Ja.

  529. Vi måste ha mikrofon.
    Det är för att det är ljudupptagning.

  530. Även om man har en stark stämma.

  531. En fråga till Niklas.

  532. Du sa att statsapparaten
    är försvagad i Syrien.

  533. Det är troligt att det är så,
    men...

  534. Ekonomiskt fungerar nästan allt.

  535. I de områden
    som är kontrollerade av regimen.

  536. Löner betalas,
    skolorna och universiteten fungerar.

  537. Jag hade ett telefonmöte
    i förra veckan-

  538. -med University of Damaskus.
    Allt fungerade vad jag vet.

  539. Varifrån får regimen pengarna
    för att...

  540. ...styra eller förvalta apparaten?

  541. Tack. - Har vi fler frågor?

  542. Där har vi också. Ja.

  543. Hej. En fråga till dig, Martin.

  544. Bedömer du
    att Rysslands närvaro i Syrien-

  545. -är en taktik
    för att få bort omvärldens blickar-

  546. -från det de har sysslat med
    i Ukraina?

  547. Ja, tack.

  548. Vi tar en tredje fråga också.
    Sen går vi tillbaka till panelen.

  549. Jag har också en fråga till Niklas.

  550. Finns det nån form av civilt samhälle
    i Syrien. Hur ser det då ut?

  551. Tack så mycket.
    Då går vi till Niklas och Martin.

  552. Jag? Vad får regimen pengarna ifrån?
    Det stämmer-

  553. -att Damaskus och kusten,
    Latakia och Tartus bland annat-

  554. -fortfarande är
    en bubbla av normalitet.

  555. -Även norra Syrien.
    -Och delar av norra Syrien.

  556. Under de fem åren har olika områden
    varit besparade från konflikten.

  557. Kurdiska och vissa kristna områden
    i norra Syrien-

  558. -var ganska lång tid besparade från
    den konflikt som främst drabbade...

  559. ...den sunnitiska landsbygden
    och områdena kring Damaskus-

  560. -och stora städer
    som Homs och delar av Aleppo.

  561. Delar av Damaskus stadskärna,
    kusten och andra områden-

  562. -där pågår ett normalt liv.
    Eller en form av normalitet.

  563. Det är överdrivet
    att säga att ekonomin går bra.

  564. Den går rejält dåligt.
    En stor del av statens resurser-

  565. -pumpas in i krigsmaskinen.

  566. Många av subsidierna och stödet
    för bränsle och mat har försvunnit-

  567. -och gjort det mycket svårare
    för vanliga människor-

  568. -att leva.
    Inflationen har varit enorm.

  569. Den syriska valutan-

  570. -har försvagats enormt mycket.

  571. Det finns brist på många livsmedel
    och så.

  572. Men livet pågår i Damaskus.
    Jag åkte dit så länge jag var kvar.

  573. Det ser nästan ut
    som allt är normalt-

  574. -förutom att man hör artilleridundret
    från förorterna.

  575. Svaret på frågan är-

  576. -att de får vapen på krita
    från Ryssland. Och ammunition.

  577. De får lån, omfattande lån,
    från Iran.

  578. Det är det enkla svaret.

  579. -Sen var det...
    -Frågan om Ryssland och Ukraina.

  580. -Jag hade en till fråga.
    -Ska jag ta nummer två?

  581. Det enkla svaret är nej.

  582. Rysslands inträde i Syrien
    drivs av andra viktiga...

  583. Från ryskt synsätt viktiga intressen.

  584. De har sin egen logik
    vad gäller närvaron i Mellanöstern-

  585. -stödet till Assad och så vidare.

  586. Man vill förhindra regimskifte.

  587. Men det finns en koppling
    mellan Ukraina och Syrien.

  588. Det gäller Rysslands
    militära förmåga-

  589. -vad gäller globala flottbaser.

  590. Utan Krimhalvön,
    om man inte kontrollerar den-

  591. -då har man ingen väg
    från rysk mark ut i Medelhavet.

  592. Det finns en koppling i militär-
    strategiskt tänkande mellan länderna.

  593. Men jag tror inte att de själva tror-

  594. -att Ukrainafrågan försvinner bara
    för att man kommer överens om Syrien.

  595. Diplomatin
    kring östra Ukraina och Krim-

  596. -fortsätter hela tiden parallellt.
    Och man är ännu inte överens.

  597. Ukraina har använt hösten-

  598. -då Rysslands militära resurser
    är upptagna i Syrien-

  599. -till att faktiskt öka sin kontroll
    över ukrainskt territorium.

  600. Jag tror att det fortsätter
    som ett separat spår.

  601. Om civilsamhället i Syrien.
    Jag skulle förenklat säga-

  602. -att det är rikare och bredare
    i Syrien i dag.

  603. Civilsamhället i Syrien
    innan regimen började försvagas-

  604. -var kraftigt kringskuret av staten
    och statens kontrollorgan.

  605. I dag har det
    på grund av konflikten utvecklats-

  606. -i stora delar av Syrien,
    i de områden där myndigheter-

  607. -har brutit ihop och där striderna
    har böljat fram och tillbaka...

  608. Där offentliga tjänster
    och samhällsservice inte finns-

  609. -har det lokala samhället
    tvingats att ordna saker själv.

  610. Det har skapat ett civilsamhälle
    som är ganska fascinerande.

  611. Och ganska kraftigt.

  612. Nåt som vi och många andra länder
    försöker hitta former att stödja.

  613. Det är en av de viktigaste bärarna
    av stabilitet...

  614. ...under konflikten,
    men också för den tid-

  615. -då konflikten avslutas
    nån gång framöver-

  616. -och man måste återuppbygga landet.

  617. Glöm inte att den arabiska våren...

  618. ...även om utvecklingen är tragisk-

  619. -var en enorm manifestation
    av civilsamhället-

  620. -som plötsligt som genom
    ett trollslag kastade av sig rädslan.

  621. I Syrien var det påtagligt.
    Den här massiva rädslan-

  622. -som hade påverkat människors liv-

  623. -och gjorde att de knappt vågade
    tänka självständigt, bara försvann.

  624. Civilsamhället i en bred bemärkelse
    tog ett steg ut på gatan.

  625. Det var hela upprinnelsen
    till utvecklingen som sen kom.

  626. Det finns kvar, även
    om utvecklingen förstås har varit...

  627. ...otroligt tragisk sedan dess.
    Samhällen har slitits sönder-

  628. -också på civilsamhällets nivå.

  629. Jag tycker att det civila samhället
    snarare är starkare i dag än förr.

  630. -Bitte?
    -Som en återkoppling till det:

  631. Att civilsamhället
    har fått fler strukturer och nätverk-

  632. -är en anledning till varför
    dessa delar av samhället är oroade-

  633. -över att Saudiarabien
    har den viktiga rollen att formera-

  634. -oppositionens fredsförhandlare.
    Vilket intresse har de-

  635. -av att släppa fram
    syriska kvinnonätverk?

  636. Man kan bara föreställa sig detta.

  637. Får jag återkoppla
    till Ryssland och Ukraina?

  638. Närmandet mellan Ryssland och Egypten
    är intressant.

  639. Med vilka pengar ska Egypten betala
    en stor vapenaffär från Ryssland?

  640. Egypten är beroende av kapital
    från gulfstaterna.

  641. Det spekuleras om
    att Egypten kanske lånar ut-

  642. -de helikopterbärande hangarfartygen
    som de köpte av Frankrike.

  643. Som Ryssland egentligen beställde,
    men inte fick köpa av Frankrike.

  644. Allting kan röras i cirklar.

  645. Jag får känslan när jag lyssnar...
    Jag tänkte testa det här.

  646. Obama manar att vi måste ha fokus
    på Islamiska staten.

  647. Det är fienden. Tittar man
    på regionala aktörer och Ryssland-

  648. -är det alltid nån annan aktör
    som är lite viktigare.

  649. För Turkiet kurderna,
    för Iran och Saudi vice versa.

  650. Ryssland har Syrien,
    och bevarandet av regimen.

  651. En stat som är högst upp på agendan.
    Slinker Islamiska staten undan-

  652. -i den här insatsen?
    Hur ska man hantera...

  653. Hur ska man se betraktelsen?
    Finns kraften att hantera dem?

  654. För Assad är Islamiska staten
    den perfekta fienden.

  655. Hans taktik har gått ut på
    att han inte bekämpar nån opposition-

  656. -utan bara terrorister.
    För hans del funkar det väl.

  657. Han vill att världen
    återvänder till Damaskus och...

  658. ...knyter kontakter med honom igen.
    Alla länder har olika agendor.

  659. Obama vet att om valet bara
    står mellan IS och Assad-regimen-

  660. -så är det inte bra. Det gynnar IS.

  661. Det måste finnas en stark tredje part
    i förhandlingsspelet.

  662. Turkiet har med Erdogans politik
    gjort kurderna till sin huvudfiende.

  663. Erdogan är besatt
    av att kurdiska PYD-

  664. -har kunnat bygga ett territorium
    i Syrien som kan bli sammanhängande.

  665. Han vill ha en säkerhetszon i Syrien,
    så att inte kurderna får kontroll-

  666. -längs hela landremsan vid gränsen.

  667. -Niklas?
    -Alltså...

  668. I den utsträckning man vill
    argumentera för att kampen mot ISIL-

  669. -är en chimär, så är det
    för att man inte är överens-

  670. -om hur grundorsaken
    till ISIL:s framväxt ska hanteras.

  671. Det är grundkonflikten
    i Syrien och Irak.

  672. Från mitt perspektiv kommer man inte
    att kunna bekämpa ISIL effektivt-

  673. -om man inte hittar en lösning
    i Syrien.

  674. Det är att få bort Assad
    åtminstone på sikt.

  675. Så länge han är kvar kommer det
    att vara ett skäl för folk-

  676. -att fortsätta dras mot det extrema.

  677. Grogrunden för ISIL:s rekrytering-

  678. -är fyra, snart fem års förtryck
    från regimens sida-

  679. -av Syriens befolkning.
    Om man inte kommer från det-

  680. -så kommer det att vara svårt.

  681. Turkiet har sina prioriteringar.

  682. Kurdfrågan för dem är
    ett värre existentiellt hot än ISIL.

  683. Och många andra också. Ryssarna,
    med nyans till vad Martin säger...

  684. Från mitt perspektiv, och vi har
    tittat på vad ryssarna slår mot...

  685. Ryssarna slår inte mot ISIL.
    De gör det också-

  686. -men till en andel som inte ens
    uppgår till tvåsiffriga procenttal.

  687. De kanske på sikt ser att det enda
    sättet att göra sig av med ISIL-

  688. -är att bevara regimen.
    Där tror jag att de har helt fel.

  689. Men där ligger problemet.
    Kampen mot ISIL...

  690. Även amerikanerna, den militära
    allians som de driver mot ISIL-

  691. -riktar sig mot ISIL. Men den är
    helt otillräcklig så länge man inte-

  692. -militärt bekämpar dem på marken-

  693. -och framförallt
    har en politisk process-

  694. -för att få undan Assadregimen.
    Och det har man inte.

  695. Jag lyssnade på förre
    försvarsministern Hagel. Han sa:

  696. "US policy regarding Syria was
    all screwed up. We did not have one."

  697. Han var försvarsminister då.

  698. Det har även Obama sagt.
    "We don't have a strategy on Syria."

  699. Det ser vi konsekvenserna av.
    Fler frågor?

  700. Ja, varsågod.

  701. Jag har en fråga kring Saudiarabien.
    Vi backar lite.

  702. Kanske till Bitte Hammargren.
    Jag har aldrig förstått-

  703. -Saudiarabiens roll.
    De har varit passiva genom åren.

  704. Det är en stormakt.
    Jag vet om alliansen med USA.

  705. Man har varit passiv i Palestina-
    konflikten. Förstår du frågan?

  706. Jag uppfattar dem som passiva.
    Jag vet alliansen och andra analyser.

  707. Det vore intressant
    att få höra din syn.

  708. De har inte varit passiva. 1979
    var den stora vändpunkten för dem.

  709. Det var revolution i Iran.
    Saudierna blev livrädda-

  710. -när Khomeini ropade:
    "Det finns inga kungar i islam."

  711. Det var en kula mot saudierna.

  712. Samtidigt ockuperades moskén i Mecka
    av ultrakonservativa.

  713. IS-typer inifrån Saudiarabien.

  714. Sovjetunionen gick in i Afghanistan.

  715. Då började Saudiarabien med
    sitt aktiva stöd till gudskrigare.

  716. Man skickade arabiska frivilliga
    till Afghanistan-

  717. -för att slåss mot ogudaktiga Sovjet.
    al-Qaida växte fram ur det.

  718. Samtidigt pumpade de ut sin ideologi,
    som har påverkat moskéer-

  719. -i arabvärlden och senare i Asien,
    Indonesien och Europa.

  720. Den ideologiexporten
    har förändrat tolkningen av islam.

  721. Det är därför
    salafismen har fått fotfäste.

  722. Få människor kände till salafism
    och wahhabism på 70-talet.

  723. Det var ganska okänt. Nu är de aktiva
    på alla de fronter-

  724. -där de ser att Iran vinner insteg.
    Det är deras genuina ärkefiende.

  725. En följdfråga?

  726. Jag tänker mest på att
    det i alla fall inte framgår utåt-

  727. -att de stöttar Palestina. Man
    ser det inte så explicit genom åren.

  728. Lyssna på vad palestinierna säger.
    Ta när Wallström erkände Palestina.

  729. Hon blev inbjuden som hedersgäst
    till Arabförbundet i Kairo.

  730. Vad händer? Saudierna tvingar alla
    andra i förbundet att frysa ut henne.

  731. Hon får inte tala. Saudierna
    har tvingat de andra till detta.

  732. Inklusive Palestinas utrikesminister.

  733. Många arabiska diplomater
    knöt näven i byxfickan.

  734. De tycker
    att saudierna mobbade de andra.

  735. Men de har så stort inflytande
    med hjälp av sina pengar.

  736. -Tack.
    -En fråga däruppe.

  737. Hej. Jag är från Universitet-
    och högskolerådet.

  738. Jag undrar om kurdernas situation i
    Syrien. Blir det som i likhet med...

  739. ...kurderna i Irak-

  740. -eller hur påverkas de
    av situationen som är nu?

  741. Ja... Kurderna, som utgör en ganska
    betydande del av Syriens befolkning-

  742. -har varit utsatta för...

  743. ..förtryck och orättvisor.

  744. Framför allt de kurder
    som har bott i nordöstra Syrien.

  745. Många kurder är en del av...
    Det finns kurder i regeringen.

  746. Många är integrerade,
    men ett stort antal kurder-

  747. -har exkluderats
    från grundläggande rättigheter.

  748. Man genomförde en folkräkning
    på 50- eller 60-talet-

  749. -där man valde att klassa
    som utlänningar eller papperslösa-

  750. -flera hundratusen kurder
    som man ansåg var utlänningar-

  751. -fast de hade bott i generationer
    i landet. Av säkerhetspolitiska skäl.

  752. De områden i norr där det fanns många
    kurder sågs som en säkerhetsrisk-

  753. -på gränsen till Turkiet. En spegel-
    bild av deras verksamhet i Turkiet.

  754. När krisen började-

  755. -så försökte kurderna länge undvika
    att dras in i konflikten.

  756. Man tog varken parti för oppositionen
    eller för regimen.

  757. Sen har PYD, som brukar beskrivas
    som ett systerparti till PKK-

  758. -som är en av två huvudsakliga
    falanger bland syriska kurder...

  759. De politiska falangerna.

  760. De har tagit över
    och dominerar i dag områdena i norr.

  761. Politiskt och militärt.

  762. Och har får man säga agerat-

  763. -nästan som allierad till regimen.

  764. Man uppvaktas också av...

  765. Sen har man också varit
    en effektiv bekämpare av ISIL.

  766. De trupperna, de kurdiska trupperna,
    har varit bland de mest effektiva-

  767. -att slå tillbaka mot ISIL.
    De och andra rebellgrupper-

  768. -har varit de som delvis
    har lyckats slå tillbaka ISIL.

  769. Man har en dubbel ställning.

  770. Lite som i Irak har man väl lyckats-

  771. -främja sina intressen-

  772. -vid sidan av konflikten
    mellan regim och opposition.

  773. Var man hamnar...

  774. Det finns en annan kurdisk falang
    som har gjort gemensam sak med...

  775. ...den större
    oppositionssammanslutningen.

  776. Den syriska oppositionskoalitionen.
    Men den andra dominerar nu.

  777. Var man hamnar till slut
    är en stor fråga.

  778. Jag hoppas att de syriska kurderna
    som ändå själva-

  779. -ser sig som en del
    av den syriska statsbildningen...

  780. Att de kan
    och måste vara en del av...

  781. Snarare än
    att de försöker gå mot självstyre.

  782. Men den frågan i det här skedet,
    när Syrien i realiteten-

  783. -är uppsplittrad mellan områden
    som kontrolleras av olika grupper-

  784. -är väl fortfarande öppen.

  785. Vi har pratat om Rysslands intåg
    i området.

  786. USA:s avsaknad av strategi. Men
    från 30 september till 30 oktober-

  787. -samlades ändå alla parter
    för första gången.

  788. En månad efter Rysslands intåg satt
    17 länder, som Iran, Saudi, Turkiet-

  789. -Ryssland och USA vid förhandlings-
    bordet. Man tog några steg-

  790. -som betecknas som ljusglimtar,
    mot en fredsprocess för Syrien.

  791. Varför är det...

  792. Hur centralt är det att dessa länder
    sitter vid förhandlingsbordet?

  793. Utifrån är det inte självklart.
    Varför måste de vara där-

  794. -för att det ska leda framåt?

  795. Det är ett krig genom ombud också.

  796. Dessa stater,
    som är en del av problemet-

  797. -måste bli en del av lösningen.
    De måste inse att de tjänar mer-

  798. -på en fredlig uppgörelse än att
    underhålla krig. Där är vi inte ännu.

  799. Det måste bita på deras ekonomier.

  800. Sen är problemet om det är
    dessa stater som ska äga lösningen-

  801. -genom att deras ombud förhandlar.

  802. Eller kommer äkta syriska
    representanter att äga processen?

  803. -Niklas, är du optimist?
    -Nej, jag håller med.

  804. Vi välkomnar att alla berörda
    sitter kring bordet.

  805. Det är en förutsättning,
    men det räcker inte.

  806. Jag är rädd att det som gör
    att alla har satt sig vid bordet-

  807. -inte är att de olika positionerna
    har närmat sig varandra.

  808. Det är andra skäl som gör att
    man är överens om att ha en process.

  809. Jag tror det finns ett gapande hål.
    Man står långt ifrån varandra-

  810. -i grundfrågorna om regimens roll
    i en transition och så vidare.

  811. Jag tror det handlar om att...

  812. ...USA
    i brist på andra policyoptions-

  813. -och ryssarna i kraft
    av sitt militära initiativ-

  814. -har ett intresse av en process.

  815. Den bärs mycket av en tro
    eller förhoppning eller kalkyl-

  816. -att ryssarna har intresse
    av att kompromissa om Assad.

  817. De behöver en "exit strategy".
    Men kanske inte mycket mer än så.

  818. Det är en svag grund.
    Att man sitter ner betyder inte-

  819. -att man är nära en lösning.

  820. Martin,
    kan Ryssland driva det här framåt?

  821. Kanske. Om de får igenom
    nåt av sina viktigaste krav.

  822. De har två viktiga intressen:
    Att behålla Assad vid makten-

  823. -och att behålla
    sin militära närvaro.

  824. Får de garantier
    om att behålla sin militära närvaro-

  825. -har de öppnat för att diskutera
    en transitionsregering.

  826. Det sitter långt inne. Den här...

  827. Den här djupa rädslan eller oron
    för regimskifte är djupt rotad.

  828. Det finns
    den typen av psykologiska mekanismer.

  829. Utmaningen för oss
    blir att försöka förmå oppositionen-

  830. -och deras uppbackare att köpa det
    här trots att det saknas garantier.

  831. Det lär bli svårt
    att krama ur regimen-

  832. -och ryssarna
    förtroendebyggande åtgärder.

  833. Humanitärt tillträde,
    stopp för urskillningslöst bombande.

  834. Det blir svårt att övertyga dem om
    att ansluta sig till en process-

  835. -som har så få garantier.
    Som Bitte hänvisade till...

  836. Jag besöker båda Riyadh och Teheran.

  837. Den spegelbild, tycker jag, av...

  838. ...djupt förakt för varandra
    från båda sidor...

  839. Man har svårt att se
    hur det ska överbryggas.

  840. Det intressanta med Irans roll-

  841. -är att Iran förstås vill
    ha kvar Damaskus som ett brohuvud.

  842. Men detta brohuvud måste kanske inte
    nödvändigtvis styras av Assad-

  843. -ur Irans synvinkel.
    Vi kan se vad Iran gjorde i Irak-

  844. -när de var avgörande för att byta ut
    dåvarande premiärministern Maliki-

  845. -som drev en sekteristisk
    anti-sunnitisk politik.

  846. Han ersattes av Abadi
    och en mer inkluderande politik.

  847. Iran insåg att
    alltför shiasekteristisk politik-

  848. -bara gynnar IS.

  849. Där finns kanske ett litet tecken
    på en möjlig ljuspunkt.

  850. Jag tänkte på det Parsi sa
    och det Martin säger.

  851. Du betonar i första hand regimen,
    staten. Att det är ett land.

  852. Att det långa stödet för al-Assad
    som Ryssland och Iran har stått för-

  853. -på nåt sätt börjar tonas ner.

  854. Kan man skönja detta?
    Kan det öppna upp mot en lösning?

  855. Ja, företrädare för ryska regeringen-

  856. -har hela tiden haft en ambivalent
    ton när de har talat om Syrien.

  857. Jag tror att det som eventuellt
    kan få en västlig allians-

  858. -att närma sig ryssarna,
    är att ju längre konflikten pågår-

  859. -ju större risk att enda alternativet
    till Assad är al-Qaida och IS-

  860. -eller Iran och Hizbollah.

  861. Jag har en mer neutral syn
    än att kalla Israel en apartheidstat-

  862. -men de är alarmerade över risken-

  863. -för vad som kan hända
    vid en kollaps i Syrien.

  864. De här två alternativen
    är djupt oroande.

  865. Vi har en fråga från publiken.

  866. Ryssland, Iran, Irak och Syrien
    verkar vara vinnarna.

  867. Saudi och USA förlorarna, Turkiet
    ett frågetecken och EU sidsteppat.

  868. Det var en rask sammanfattning.

  869. Ska panelen kommentera?

  870. Syrien är förstört.

  871. Svårt att se en vinnare i det.
    Regimen sitter kvar-

  872. -men i ett hotat fäste vid kusten.

  873. Och USA har väl inte vunnit så mycket
    på det här.

  874. Det är för att man har valt
    att inte ge sig in i det.

  875. Obama valdes för att dra sig ur
    och inte in. Man har valt det.

  876. Man har väl definitivt förlorat i...

  877. Trovärdigheten i USA:s "deterrence"
    på ett globalt plan.

  878. På det planet har ryssarna vunnit.

  879. Frågan är vad de har vunnit på sikt.

  880. Nånstans finns det inga vinnare
    i det som har hänt i Syrien.

  881. Irak är ingen vinnare.
    Irak är ju ett splittrat land.

  882. Men att Turkiet är ett frågetecken,
    det håller jag med om.

  883. Jag menade att shia är vinnaren. De
    kommer troligen att dominera Syrien-

  884. -och Irak. Sunni med Saudi
    är förlorarna, och därmed USA också.

  885. Den retoriken, vi mot dem,
    är ett gift i Mellanöstern.

  886. Ju mer man sprider det konceptet,
    desto djupare rötter-

  887. -får sekterismen.

  888. Jag kan... Om man har suttit
    i Damaskus och Beirut ett tag-

  889. -så ser man att shia-axeln
    har flyttat fram sina positioner.

  890. Man kan ha en viss förståelse för-

  891. -att man på den andra sidan
    känner sig hotad.

  892. När jag reser mellan Riyadh och
    Teheran uppfattar jag spegelbilder-

  893. -av att man känner sig hotad
    av en övermakt.

  894. Det är ju livsfarligt.

  895. -Ja. En fråga till.
    -Kan ni kanske se en lösning...

  896. ...i att både Syriens
    och Iraks gränser ritas om helt?

  897. Jag tycker
    att det är vulgärpropaganda.

  898. Det har inget med konflikten
    att göra.

  899. Perceptionen i regionen
    är grundad i det koloniala förflutna.

  900. Men min läsning av Syrienkonflikten
    är att det handlar om andra saker.

  901. Det handlar om auktoritära regimer-

  902. -och brist på fri- och rättigheter-

  903. -för en befolkning med aspirationer.

  904. Att rita om gränsen tror jag inte på.

  905. Det kan bli ett default-sätt
    att frysa en konflikt.

  906. I realiteten är Syrien splittrat.

  907. Olika områden
    kontrolleras av olika parter.

  908. Men även att frysa konflikten som ett
    första steg längs de frontlinjerna-

  909. -kräver en överenskommelse
    mellan parterna.

  910. Det ser man egentligen inte.
    Om man vill frysa frontlinjerna-

  911. -där de går nu, skulle de genast
    ifrågasättas av alla.

  912. Oppositionen
    skulle vilja ge sig på kusten.

  913. ISIL skulle inte respektera den.

  914. De har ett de facto-territorium.
    En befolkning och en administration.

  915. De enda som kan välta omkull
    denna de facto-administration-

  916. -i Raqqah och Mosul är sunniaraber.
    Kurderna kan inte det.

  917. Antingen krävs en resning,
    eller sunniarabiska marktrupper.

  918. Där är vi inte i dag.

  919. Det här att strypa den finansiella
    basen för Islamiska staten?

  920. Det har pratats om marktrupper,
    men också det här.

  921. Turkiet och Ryssland har beskyllt
    varandra för att köpa olja från IS.

  922. Jag har hört enorma summor.
    Nån sa 50 miljoner dollar per dag-

  923. -som pumpas in i systemet, eftersom
    IS kontrollerar oljeinfrastruktur.

  924. Finns det någon
    som tittar lite mer på detta?

  925. Kan man göra nåt
    för att strypa flödet?

  926. Den diskussionen är ganska grumlig.

  927. Islamiska staten
    klarar sig på de intäkter som de får-

  928. -inom kontrollerade områden.

  929. I det avseendet
    har de nästan blivit en faktisk stat.

  930. De har
    ett effektivt skatteuppbördssystem.

  931. De får intäkter
    i kontrollerade områden.

  932. De säljer definitivt olja
    till regimen.

  933. Det är mer komplicerat än man tror.

  934. Olja liksom vapen
    säljs via mellanhänder.

  935. En bra artikel nyligen
    visade hur ISIL köpte vapen-

  936. -som kom
    från regimkontrollerade områden-

  937. -via olika mellanhänder,
    alla behöver pengar-

  938. -till ISIL.

  939. Att Ryssland hävdar att ISIL säljer
    olja till Turkiet förstår jag.

  940. Man vill väl stänga gränsen
    och strypa tillförseln-

  941. -av både soldater och vapen-

  942. -till hela oppositionen.
    Det vill säga de som slåss mot Assad.

  943. De har väl dubbla agendor.
    Det är mycket mer komplicerat.

  944. Att det är grumligt på den
    turkiska sidan är att gendarmeriet-

  945. -som öppnade en lastbilskonvoj-

  946. -med föregivet humanitär last
    och hittade vapen-

  947. -de blev utrensade.

  948. Journalister som la ut bilder på det
    är fängslade.

  949. Man täpper till möjligheterna
    till kritisk granskning-

  950. -i Turkiet.
    Det bidrar till grumligheten.

  951. Kan man inte gå på de finansiella
    systemen på ett hårdare sätt?

  952. -"Cash flow".
    -Nej? Ni skakar på huvudena.

  953. Det är en kontantekonomi
    i stor utsträckning.

  954. Det är svårt att stoppa.
    Det är mycket på aggregerad nivå-

  955. -men till de dagliga transaktionerna
    räcker det med kontanter.

  956. De sköts inte
    via traditionella finansiella system-

  957. -som vi kan ha insyn i.

  958. Hela flödet av pengar
    från gulfstaterna till jihadister-

  959. -har också gått via kontanter.
    De kan inte spåras via banker.

  960. Det är mycket via Kuwait,
    som har dålig finansinspektion.

  961. Vi har inte pratat om Jemen,
    men samma krig via ombud-

  962. -som finns i Syrien finns i Jemen.

  963. Är det enbart ett problem för Jemen,
    eller kan det få spridningseffekter-

  964. -ut i regionen? Säg nåt
    om hur ni ser på konflikten i Jemen.

  965. al-Qaida har ju fått territorium där.

  966. De har kontroll över en hamn just nu,
    vad jag vet.

  967. Det i sin tur kan skapa grogrund
    för IS, som är rivalen till al-Qaida.

  968. Det kan få spridningseffekter.

  969. Det var al-Qaida
    som USA skulle bekämpa i Jemen.

  970. -Valet i USA nästa år.
    -Förlåt, en mikrofon.

  971. Valet i USA,
    kommer det att bli nån ändring?

  972. Eller...
    Oavsett vem som kommer till makten?

  973. Jag vet inte.

  974. Jag behärskar inte vad president-
    kandidaterna har för positioner.

  975. Hillary Clinton gick ut med förslag-

  976. -om kraftigare
    amerikanskt engagemang.

  977. Det är en av de saker som
    skulle kunna ändra grundfaktorerna.

  978. Om amerikanerna...

  979. ...skulle ändra kurs och
    ta lite tuffare militärt engagemang.

  980. Hota om militärt engagemang.
    Sätta gränser mot vad ryssarna gör.

  981. Det är ett äventyr. Det är lätt att
    förstå varför de inte har gjort det.

  982. Effekterna är svårbedömbara.

  983. Effekterna av att USA
    valde att inte använda militärt våld-

  984. -som man sa att man skulle göra när
    Damaskus-regimen använde kemvapen-

  985. -har man kunnat se.
    De har varit förödande.

  986. Vad konsekvenserna skulle bli
    om man gick in-

  987. -med minsta möjliga resurser
    och upprätthöll en skyddszon-

  988. -det är hemskt svårt att bedöma.

  989. -Men jag kan inte svara på frågan.
    -Det kan vara samarbete med andra.

  990. Mer samarbete, jag upprepar här.
    Är det en möjlighet?

  991. Vad amerikanerna har gjort, förutom
    som Europa deklarationspolitik-

  992. -har varit att ge ett begränsat stöd
    till den moderata oppositionen.

  993. En opposition som man
    med egna konservativa kriterier-

  994. -har krympt mer och mer.

  995. Och också rädsla för att de vapen man
    har levererat hamnar i fel händer.

  996. Det stödet har blivit
    mindre och mindre verkningsfullt.

  997. Till slut blev det en tumme
    som nästan blev till åtlöje-

  998. -när Train and Equip-programmet
    rann ut i sanden.

  999. Det som många andra länder gör är att
    försöka göra mer för att stabilisera-

  1000. -områden
    som regimen inte kontrollerar-

  1001. -för att kunna hjälpa lokala aktörer
    att få igång samhällsservice.

  1002. Att egentligen förse
    de lokala aktörerna med resurser-

  1003. -att bli ett alternativ till extrema
    grupper, som annars använder-

  1004. -samhällstjänster som ett sätt
    att sprida sig och stärka sig.

  1005. Det kunde man göra mer av.

  1006. Just nu är det en militär konflikt.
    Det är den som påverkar-

  1007. -hur förutsättningarna för en
    politisk lösning i framtiden ser ut.

  1008. -Vi har en fråga.
    -Jag heter Sebastian.

  1009. Bitte, du visade ett flödesschema.
    Det är komplicerade relationer.

  1010. Jag antar att man måste bena ut dem.

  1011. Finns det nån delkonflikt
    i konflikten, eller nån aktör-

  1012. -som är nyckeln till lösningen?
    Är det i så fall nåt man kan tro på?

  1013. Att USA och Iran närmar sig varandra-

  1014. -efter 35 år av nedfrusna relationer
    är väldigt viktigt.

  1015. Det betyder
    att alla andra spelpjäser flyttas om.

  1016. Vi befinner oss i ett läge
    där spelbordet gungar åt olika håll.

  1017. Det vore...

  1018. En grundbult i Mellanöstern
    är Israel-Palestina-konflikten-

  1019. -som få talar om i dag.
    Men den ligger där och bultar.

  1020. Det sker nog inget där innan...

  1021. ...regionen förändras mer,
    så att Israel känner ett närmare hot.

  1022. Om nåt skulle hända i Jordanien
    blir det ett akut problem för Israel.

  1023. Men just nu gungar spelbordet.

  1024. Schackpjäserna flyttas runt.

  1025. En dialog mellan Iran och Saudi
    skulle det förstås-

  1026. -men det ser vi inte direkt i närtid
    på kartan.

  1027. Vi har tid för en sista fråga.
    Vi samlar ihop dem.

  1028. Har nån ytterligare en fråga,
    så ställ den sen.

  1029. Jag är från Engelbrektskolan.

  1030. Jag undrar lite... Den här konflikten
    är delvis ett kolonialt arv.

  1031. Hur ser Frankrike och England
    på sitt ansvar i det här?

  1032. Eller har de tagit händerna
    ifrån den? Och vad säger Assad själv?

  1033. Gör han några uttalanden?
    Han var i Ryssland nyligen.

  1034. Jag skulle vilja veta mer. Vad tänker
    han? Är han en nyckel i det här?

  1035. Jag tror ju inte att konflikten
    handlar om kolonialt arv.

  1036. Det har påverkat Mellanöstern-

  1037. -men den här konflikten har inte
    uppstått på grund av kolonialt arv.

  1038. Frankrike och Storbritannien
    har rätt så framträdande positioner.

  1039. De ser båda Assadregimen
    som grundproblemet.

  1040. Man borde komma åt det
    som en lösning...

  1041. ...och också utmaningen
    att ta sig an ISIL.

  1042. Men...

  1043. ...har kanske inte några möjligheter
    att göra så mycket-

  1044. -så länge som USA står tillbaka.

  1045. Man har tagit ställning
    för att Assad måste bort-

  1046. -för att på sikt nå en lösning.

  1047. Och för att kunna bekämpa ISIL
    på ett effektivt sätt.

  1048. Assad själv och regimen?
    Regimen slåss med ryggen mot väggen.

  1049. De har redan från början valt
    att inte förhandla om makten-

  1050. -vilket de kanske hade kunnat, och
    suttit kvar med hjälp av reformer.

  1051. Man gjorde inte det. Som regimens
    struktur ser ut kunde man inte annat.

  1052. Och jag tror själv att de aldrig
    kommer att välja att förhandla.

  1053. De är inte en nyckel.

  1054. Enda vägen mot en förhandlad lösning
    är om deras uppbackare tvingar dem.

  1055. Ryssarna och iranierna.
    Därför måste de vara med.

  1056. För dem är det en existentiell kamp
    som bara kan sluta med-

  1057. -att de förlorar och riskerar
    att elimineras, eller att de vinner.

  1058. Apropå Sebastians fråga,
    vill jag säga-

  1059. -att åter ta upp fredsprocessen med
    kurderna i Turkiet är jätteviktigt.

  1060. Om det blir en nedåtgående spiral
    lär vi känna av effekterna-

  1061. -i form av flyktingströmmar.
    Om kurdfrågan exploderar i Turkiet-

  1062. -så får det ringar på vattnet.

  1063. Däremot, om jag får återkomma,
    så måste förstås alawiterna-

  1064. -som regimen kommer ifrån...

  1065. Regimen
    är en liten maffialiknande familj.

  1066. De har lyckats övertyga alawiterna
    att om de ryker så ryker båda.

  1067. En politisk lösning måste innebära
    garantier till minoriteter-

  1068. -för att garantera en stabil lösning
    i Syrien.

  1069. Det är dags att sammanfatta panelen.
    När jag lyssnar på er-

  1070. -låter det som att regionen
    går mot fortsatt instabilitet.

  1071. Du pratar om att det gungar.

  1072. Även om det finns diplomatiska
    ljusglimtar, Iran och kanske Syrien-

  1073. -verkar möjligheterna för att freden
    ska dominera över konflikterna-

  1074. -ändå liten.
    Är det en rimlig avvägning?

  1075. Vi har identifierat mycket
    som man bör hålla ögonen på framöver.

  1076. Vi får nog återkomma snart. Det är
    svårt att se långsiktiga tendenser-

  1077. -med så många aktörer
    som agerar åt olika håll-

  1078. -för att ha Bittes bild framför oss.

  1079. Så att... Stort tack till panelen!

  1080. För att ni ville dela med er
    av era kunskaper.

  1081. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Internationell politik, Internationella relationer, Irak, Mellanöstern, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Syrien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.