Titta

Kvinnors makt i världshistorien

Kvinnors makt i världshistorien

Om Kvinnors makt i världshistorien

Amanda Foreman presenterar kvinnors roll i världshistorien, från civilisationens början till modern tid. Det är en historisk resa där kvinnors inflytande och makt pendlar mellan frihet och förtryck. Vi får följa programledaren till olika platser i världen och får se hur kvinnors rättigheter är starkt kopplade till ekonomisk utveckling.

Till första programmet

Kvinnors makt i världshistorien : SeparationDela
  1. Den visades första gången 2010
    på världsutställningen i Shanghai-

  2. -och drar fortfarande
    över 7 000 besökare om dagen.

  3. Det är en gigantisk animerad version av
    Kinas största målning, dess Mona Lisa:

  4. Qingmingbildrullen, som visar staden
    Kaifeng vid Songdynastins klimax-

  5. -en av Kinas
    stora ekonomiska höjdpunkter.

  6. Dagens kinesiska befolkning
    kan se hur den speglar deras egen tid.

  7. Bildrullen beställdes på 1000-talet-

  8. -och är en fantasibild
    av det Kina kejsaren ville ha.

  9. Harmoniskt, välstyrt, säkert
    och nästan uteslutande manligt.

  10. Av de 814 människor
    som finns på bildrullen-

  11. -är förvånande nog bara 20 kvinnor.

  12. Ett par konkubiner, några kvinnor som
    handlar, några mödrar med sina barn-

  13. -några änkor i slöja, en kvinna i bärstol
    som äter nudlar samt några tjänare.

  14. Men det här visar inte
    1100-talets riktiga värld-

  15. -utan är en konfuciansk idealvärld,
    där alla visste sin plats.

  16. Männen hörde hemma
    i den offentliga sfären-

  17. -och kvinnorna i den privata,
    bakom slutna dörrar.

  18. De var kyska, lydiga och ytterst
    tacksamma gentemot sina makar.

  19. De här idealen har kommit att definiera
    kinas kultur, en del av yin och yang.

  20. De har i skiftande grad
    påverkat kvinnors liv i hela Asien.

  21. Med hjälp av andra trosläror kunde
    kvinnorna trotsa begränsningarna.

  22. I Vietnam ledde krigarprinsessor
    den första revolten mot Kina.

  23. I Japan skapade kvinnorna
    den nationella kulturen.

  24. Och i Kina blev många kvinnor
    vid hovet makten bakom tronen.

  25. Men att spärra in kvinnorna i hemmet
    gav även upphov till skönhetsideal-

  26. -som främjade kyskhet och orörlighet.

  27. Det kulminerade i en av de mest
    upprörande klichéerna i Asiens historia:

  28. Seden att binda fötter,
    som levt kvar ända in på 1900-talet.

  29. Jag var nånstans mellan sex och sju år
    när jag började binda fötterna.

  30. Det var mamma som hjälpte mig.

  31. Sen skrek jag:
    "Bind inte mer, bind inte mer!".

  32. Vietnam är känt för sina starka kvinnor.

  33. Här finns världens största kvinno-
    förbund, i dag med 15 000 medlemmar.

  34. Kvinnorna har varit en viktig del
    i landets ekonomi-

  35. -sen Vietnams födelse för 2 000 år sen.

  36. Historien avslöjar mycket om Vietnams
    komplexa relation till det mäktiga Kina.

  37. Under sista århundradet f.Kr.
    fanns en stamkultur i norra Vietnam.

  38. Kvinnor och män
    hade samma makt och rättigheter.

  39. Kvinnor kunde bli klanledare,
    göra affärer och ärva egendom-

  40. -till och med ha flera makar.

  41. Allt ändrades drastiskt när Vietnam-

  42. -erövrades av Kina
    under Hangdynastin 111 f.Kr.

  43. Kina påtvingade dem
    inte bara sina skatter och lagar-

  44. -utan ersatte den vietnamesiska
    traditionen av jämställdhet.

  45. De ersatte den med Kinas idé
    om politisk makt.

  46. Den var helt manlig och grundades
    på den patriarkala familjestrukturen.

  47. Det innebar att kvinnornas roll och
    plats i samhället minskades drastiskt.

  48. Föga förvånande
    ogillade vietnameserna ingreppet-

  49. -i deras liv,
    och de gjorde snart uppror.

  50. Den största resningen
    ägde rum i Mê Linh 41 e.Kr.

  51. Den leddes
    av systrarna Trung Trac och Trung Nhi.

  52. De här två kvinnorna var
    de första att mobilisera Vietnam-

  53. -leda det i ett uppror mot Kina
    och kämpa för självständighet.

  54. Stick i stäv med Kinas könsideal
    värvade systrarna Trung-

  55. -en armé på 80 000 som leddes av
    både manliga och kvinnliga generaler.

  56. Efter ett flertal segrar
    utropade de sig till kungar.

  57. Men systrarnas framgång skulle inte
    bestå. Två år senare, 43 e.Kr.-

  58. -skickade Kinas kejsare
    sin främste general, Ma Yuan.

  59. En man så fruktad i sitt eget land
    att han kallades "vattnets betvingare".

  60. Systrarna var fast på risfälten
    och utkämpade där sin sista kamp.

  61. De red sina elefanter i vad som i grund
    och botten var ett självmordsuppdrag.

  62. Som väntat besegrade general Ma
    armén och dräpte tusentals.

  63. Med systrarna ur vägen kunde han
    med lätthet återställa lugnet i landet.

  64. Systrarna Trungs nederlag
    var en dubbel katastrof för landet.

  65. Det blev
    en kinesisk koloni under 900 år.

  66. Under kinesiskt styre blev
    kvinnorna andra klassens medborgare.

  67. Men systrarna Trung fick sista ordet.

  68. På nationella fester, som denna i Hanoi,
    har man hyllat systrarna sen år 939-

  69. -då Vietnam äntligen
    blev självständigt från Kina.

  70. Måla revolutionens flagga med blod!

  71. Nederlaget till trots är systrarna Trung
    viktiga för Vietnams nationella identitet.

  72. Inte bara mot Kina,
    utan även mot senare inkräktare.

  73. De inspirerade kvinnor att gå med
    i Vietcong under Vietnamkriget.

  74. Systrarna Trungs revolt
    markerar starten på Vietnams historia.

  75. Vi ville inte bli slavar
    under våra fiender-

  76. -så vi stod upp
    och slogs för vår självständighet.

  77. Länge leve konungen!

  78. Vi vill bevara andan att när fienden
    står vid vår dörr kämpar alla kvinnor.

  79. Som vietnamesiska kvinnor
    är vi stolta-

  80. -över vårt storslagna arv och härkomst.

  81. Vördnaden för systrarna Trung,
    som många ber om trygghet till-

  82. -är ett exempel på att ett lands identitet-

  83. -ofta definieras
    utifrån den roll kvinnor har i dem.

  84. Det är mycket talande
    att det finns två historieskrivningar.

  85. I den vietnamesiska versionen dränker
    sig systrarna för att inte bli fångade.

  86. I den kinesiska avrättar general Ma
    dem och tar huvudena som troféer.

  87. Kina ansåg att systrarna
    var en grotesk social avvikelse.

  88. Om systrarna
    lämnat nåt efter sig i Kina-

  89. -så är det att den långvariga kampen
    mellan könen bara kunde få ett slut.

  90. Vid tiden för systrarna Trungs uppror
    låg Kinas huvudstad i Luoyang-

  91. -en stad vid Huang He, där Kinas
    civilisation uppstått 3 000 år tidigare.

  92. Handynastin varade i över 400 år
    och är en guldålder i Kinas historia.

  93. Handynastin upprättade Sidenvägen,
    färdigställde kinesiska muren-

  94. -och präglades av en kultur- och
    uppfinningsrikedom utan motstycke.

  95. Det var här
    det Kina vi känner till i dag föddes.

  96. Kulturens kärna utgjordes av den
    revolutionerande konfucianismen.

  97. En morallära som underströk
    vikten av social harmoni-

  98. -legitimerade Han-väldet och skapade
    ordning i det växande imperiet.

  99. Kejsarna uppskattade lärans tonvikt
    på en hierarkisk, patriarkal struktur-

  100. -där alla invånare
    hade en bestämd ställning.

  101. Högst stod kejsaren
    som fått himmelskt mandat att styra.

  102. Under fanns statsapparaten
    bestående av konfucianska lärda män.

  103. Därunder fanns befolkningen.

  104. Den delades i fyra kategorier.

  105. Högst upp fanns shi,
    de lärda ämbetsmännen.

  106. Därefter kom nong, bönderna.

  107. Sen följde gong, hantverkarna.

  108. Under dem kom de som inte
    producerade nåt, shang, köpmännen.

  109. Även inom familjen fanns en hierarki.

  110. Den viktigaste var far-son. Sen kom
    äldre-yngre, make-fru, mor-dotter-

  111. -ända ned till svärdöttrarna,
    som var tvungna att lyda alla.

  112. Man kan inte komma ifrån att
    i den konfucianska samhällsordningen-

  113. -befann sig kvinnorna
    allra längst ned i hierarkin.

  114. En viktig del av den konfucianska läran-

  115. -utgjordes av en litteraturkanon.

  116. De sammanställdes
    och ristades i sten av de lärda-

  117. -under Handynastin och
    kallades "de konfucianska klassikerna".

  118. De utgjordes av fem böcker-

  119. -och är Kinas motsvarighet till Bibeln,
    Koranen eller Toran.

  120. Vad det gäller de sociala rollerna
    är huvudverket "Liji", "Riterna".

  121. Den styrde samhälleliga och individuella
    beteenden, från hovceremonier-

  122. -till mäns och kvinnors uppförande
    i och utanför hemmet.

  123. Kvinnan ska bära slöja utomhus. Hon
    ska bära ljus i mörkret, eller vara stilla.

  124. På vägen ska mannen gå till höger,
    kvinnan till vänster.

  125. Kärnbudskapet är att för kvinnan
    kan tao, "den rätta vägen"-

  126. -bara uttryckas i rollen
    som hustru och mor.

  127. Alla riter som styr beteendet ska
    upprätthålla den kvinnliga lydnaden.

  128. Den innefattar lydnaden mot fadern,
    maken och den vuxne sonen.

  129. Kvinnan hade inte bara en roll,
    utan även en plats.

  130. Det var i hemmet.
    Den privata sfären, nei.

  131. Mannen hörde till den yttre sfären med
    affärsverksamhet, styre och utbildning.

  132. Det var den offentliga sfären, wei.
    Kvinnor var uteslutna från den.

  133. I verkligheten deltog vissa kvinnor i wei
    men de hade ingen moralisk rätt till det.

  134. Mannen ska inte tala
    om det som hör till hemmet-

  135. -och kvinnan
    inte om det som finns utanför.

  136. De konfucianska klassikerna
    var kopplade till gamla idéer-

  137. -som kan spåras till
    den tidiga kinesiska civilisationen.

  138. Den ristades kring 175 e.Kr.-

  139. -och är ett värdefullt fragment
    ur den äldsta klassikern, "Yijing".

  140. Det är en spådomshandbok
    som härrör från 1000-talet f.Kr.

  141. Enligt gammal kosmologisk tro-

  142. -sammanföll människans
    sociala harmoni med himlens.

  143. När alla samhällsmedlemmar höll sig
    på sin plats, förblev kosmos stabilt.

  144. Men om gränserna överskreds
    orsakade himlen ödeläggelse-

  145. -i form av svält, farsoter
    och politiskt sönderfall.

  146. Sammankopplad till denna uppfattning
    var begreppen yin och yang.

  147. De har sitt ursprung
    i hur skuggor och ljus föll på marken-

  148. -och blev en filosofi om komplementära
    energier som skapade balans i världen.

  149. Ljus och mörker, himmel och jord,
    sol och måne.

  150. De lärda lade till könen
    och gjorde yin kvinnlig och yang manlig.

  151. Ursprungligen
    var yin och yang i jämvikt-

  152. -men den lärde Dong Zhongshu
    omtolkade idén-

  153. -så att yin blev underordnad yang.

  154. Yangs företräde över yin
    blev en del av konfucianismens kanon.

  155. Kvinnors underordning var naturlig-

  156. -och patriarkatet var inte skapat av
    människan, utan ett gudomligt påbud.

  157. Än en gång skaffar männen
    sig fördelen att ha Gud på sin sida.

  158. Idéerna är centrala
    i den kinesiska identiteten-

  159. -och har länge påverkat
    de kinesiska könsrollerna.

  160. De diskuteras fortfarande
    över hela landet.

  161. Även om Dong Zhongshu ansåg
    att yin var obetydlig och underlägsen-

  162. -erkände han att yin hjälpte yang.
    Avsikten var att uppnå harmoni.

  163. Det är ett viktigt kännetecken
    i kinesiska könsroller.

  164. Det innebär inte nödvändigtvis
    att de är motsatser.

  165. Vad anser ni om Dong Zhongshus
    föreställningar kring könsrollerna?

  166. Dong Zhongshu
    talar om harmoni mellan könen-

  167. -men hans ord innebär viss
    uppenbar ojämställdhet mellan könen.

  168. Till exempel säger han
    att yang var överordnad yin:

  169. "Härskare och minister,
    far och son, make och hustru..."

  170. Han satte maken framför hustrun
    och de lägre stående efter.

  171. Därför hade han, genom sitt språk
    och system, en negativ effekt.

  172. Att Handynastins lärda män
    var besatta av kön-

  173. -hängde ihop med
    kontexten de formulerade sina idéer i.

  174. Det var en reaktion mot makten
    som kvinnorna vid hovet hade.

  175. Särskilt konkubiner och kejsarinnor
    som de ansåg-

  176. -utgjorde det största hotet
    mot kejsardömets stabilitet.

  177. För det första gynnade
    den inre och yttre sfären konkubinerna.

  178. De levde i den inre sfären,
    hade tillgång till kejsaren-

  179. -och kunde säkra
    nödvändigt stöd till sina familjer-

  180. -som ofta genomförde kupper
    för att öka sin makt.

  181. För det andra fanns en motsägelse
    inom konfucianismen.

  182. Det gällde särskilt
    vördnaden för de äldre.

  183. Man krävde absolut lydnad gentemot
    föräldrar och äldre släktingar.

  184. Det gav Handynastins sexton
    änkekejsarinnor både status och makt.

  185. Vördnaden för de äldre
    betydde då som nu-

  186. -att ålderns rätt
    alltid väger tyngre än könets.

  187. De lärde försökte lösa motsägelserna
    genom att skriva-

  188. -konfucianska klassiker för kvinnor.
    Handböcker i kvinnligt uppförande-

  189. -som löpte parallellt
    med de ristade klassikerna för män.

  190. Den första var "Lienüzhuan".

  191. 125 biografier
    av föredömliga kvinnor ur det förflutna-

  192. -som sammanställts
    av den lärde Liu Xiang.

  193. Den var indelad i kapitel från moders-
    förebilder till de kyska och fogliga-

  194. -som änkor som skar av sig näsan
    för att värna sin dygd.

  195. Liu Xiang
    förmedlade två huvudbudskap i boken.

  196. Det första, i kapitlet
    "Depraverade favoriter" var en varning-

  197. -om att kvinnor som skred utanför
    sin roll skapade disharmoni.

  198. Det andra,
    i kapitlet "Fulländade talare"-

  199. -var att kvinnor skulle delge sina
    härskare den konfucianska visdomen.

  200. Med tiden
    blev karaktärerna i biografierna-

  201. -lättigenkännliga arketyper,
    normer för uppförande-

  202. -som kvinnor bedömts utifrån
    ända in på 1900-talet.

  203. Men det fanns en annan bok
    som säkerligen fick större inflytande-

  204. -eftersom den skrivits av en kvinna.

  205. Det här är "Nüjie",
    "Lärdomar för kvinnor".

  206. Den skrevs av Ban Zhao som tillhörde
    en familj av framstående lärda.

  207. Som intellektuell kvinna
    i Handynastins överklass-

  208. -accepterade Ban Zhao
    skillnaderna mellan könen-

  209. -och mäns företräde
    framför kvinnorna-

  210. -som Konfucius
    och Dong Zhongshu förespråkade.

  211. Ban Zhao skrev den till sina döttrar-

  212. -och gjorde lydnad gentemot familjen
    till kvinnans huvudsakliga syssla.

  213. Hon bekräftade de tre lydnaderna
    och dessutom kvinnans fyra dygder-

  214. -sedlighet, blygsamhet i tal
    och uppträdande, samt flitighet i arbete.

  215. Man kan förstå att "Nüjie"
    fyllde en funktion i sin tids samhälle-

  216. -såtillvida att den utbildade kvinnor.
    Dessutom bidrog den till-

  217. -att bevara harmonin i familjen,
    samt till samhällsstabiliteten.

  218. Men för yngre generationer
    har den varit negativ.

  219. Den förtryckte kvinnor och gjorde
    att de förlorade sitt oberoende.

  220. Ban Zhao var
    en de främsta lärda av sin tid.

  221. Hon styrde sin egen familj
    med järnhand.

  222. Så varför skrev hon en bok
    som förespråkade motsatsen?

  223. Oavsett motiv så blev "Nüjie" kärnan
    i kvinnans konfucianska klassiker.

  224. Dess restriktiva idéer om kvinnlig dygd
    blev slutligen ett betydande rättesnöre.

  225. De här könsidealen blev ett
    kännemärke för den kinesiska kulturen-

  226. -som exporterades till erövrade länder,
    exempelvis Vietnam.

  227. Men genom expansion och export
    öppnades Kinas gränser-

  228. -för nya idéer
    som gick i motsatt riktning.

  229. En av dem var buddhismen,
    som utmanade konfucianismen.

  230. Den anlände via Sidenvägen
    på 100-talet e.Kr.-

  231. -och hade i 600-talets Tangdynasti
    kommit att bli statsreligion.

  232. Buddhismen hade då utvecklat
    ett allomfattande budskap.

  233. Den inte bara utvidgade frälsningen
    till att omfatta alla, oavsett ras och kön-

  234. -men med sina många gudinnor
    och idéer kring reinkarnation-

  235. -sa den att kön, i likhet med andra
    motsatser, helt saknade betydelse.

  236. Därigenom erbjöd buddhismen kvinnor
    en alternativ väg.

  237. Det bästa stället att se buddhismens
    påverkan på Tangdynastins kvinnor-

  238. -är vid Longmengrottorna
    i utkanten av Luoyang.

  239. Här har helgedomar grävts ut i klippan,
    de flesta på beställning av Tangs elit.

  240. Centralt placerad finns Vairocana
    som kejsarinnan Wu Zetian betalat.

  241. Hon var den tredje
    Tangkejsaren Gaozongs hustru.

  242. Buddhan ska ha utformats
    efter henne.

  243. Ett styrkebevis
    som visar hur kvinnorna-

  244. -använde buddhistiskt bildspråk
    för att skapa sig ett offentligt ansikte.

  245. Wu trotsade
    den konfucianska kvinnobilden.

  246. Hon kom
    från väldigt blygsamma förhållanden-

  247. -men hon var vacker
    och sändes att bli kejsarens konkubin.

  248. Fastän hon hade låg ställning
    klättrade hon till toppen.

  249. Hon var först den gamle kejsarens
    konkubin, sen den nyes hustru.

  250. Att vara intim med både far och son
    ansågs vara incest av konfucianerna.

  251. Hon anklagades för många brott,
    framförallt för att ha härskat själv-

  252. -som kejsare i femton år.
    Hon grundade en egen dynasti.

  253. Kejsarinnan Wu krossade
    yin och yangs kosmiska ordning.

  254. Kejsarinnan Wu
    är den enda kvinnan i Kinas historia-

  255. -som regerat landet i sin egen rätt.

  256. Alltsen dess har hon framställts
    som urtypen för den onda kvinnan.

  257. Egentligen var det förmågan
    att framställa buddhismen-

  258. -som ett alternativ till konfucianismen
    som säkrade makten.

  259. År 690 hittade kejsarinnan Wu
    två okända profetior-

  260. -som förutspådde en kvinnlig härskare,
    reinkarnationen-

  261. -av en mycket vördad bodhisattva,
    den messianska Maitreya.

  262. Profetiorna blev Wus förevändning
    för att göra egna grottor i Longmen.

  263. För att budskapet skulle gå fram
    satte hon Maitreya i mitten-

  264. -och lät statyn anta hennes drag-

  265. -medan Buddhastatyn placerades
    långt ut på sidan.

  266. Såvitt vi vet är det enda gången
    inom den buddhistiska konsten-

  267. -som Maitreya
    får sånt företräde framför Buddha.

  268. Professor Meng Man
    är specialist på Tangperioden-

  269. -och en framstående forskare
    i kinesisk historia.

  270. Jag ville fråga henne om kontexten
    för kejsarinnan Wus styre.

  271. Hade Wu kunnat regera när som helst
    eller var omständigheterna de rätta?

  272. Under Tangdynastin
    var konfucianismen inte-

  273. -den enda eller dominerande läran
    i Kina.

  274. Det fanns även buddhism och taoism.

  275. De behandlar inte kvinnor bättre,
    men erbjuder andra sätt att tänka.

  276. Kejsarinnan Wu använde ideologin
    till att skapa ett nytt namn.

  277. En gränsöverskridande handling, dels
    eftersom det var fädernas privilegium-

  278. -dels eftersom hon skapade ett nytt
    tecken, inspirerat av den heliga "Yijing".

  279. Tecknet bestod av solen till vänster
    och månen till höger-

  280. -som lyste upp himlen
    och världen inunder.

  281. I det gamla Kina hade solen ett tecken
    som representerade det manliga yang.

  282. Månen däremot
    representerade det kvinnliga yin.

  283. Wu Zetian kombinerade solen
    och månen som skiner över världen-

  284. -i sitt namn, och därigenom
    elimineras distinktionen i de två könen.

  285. Hon menade inte att hon var man,
    inte heller kvinna.

  286. Hennes existens gick bortom könen.

  287. Kejsarinnan Wu hade sin födelsestad
    att tacka för sin stora framgång.

  288. På 600-talet var Tangs
    huvudstad Chang'an, dagens Xi'an.

  289. Den hade nästan två miljoner invånare
    och var Orientens stora metropol-

  290. -endast i konkurrens
    med Bagdad och Konstantinopel.

  291. Chang'an förband hamnarna
    i Sydkinesiska havet med Sidenvägen-

  292. -och stod i centrum av ett kinesiskt
    kejsardöme när det var som störst.

  293. Sidenvägen började här och drog till sig
    köpmän från Arabien och Japan.

  294. De förde med sig
    sina egna språk, seder och religioner.

  295. Sidenvägens rikedomar och idéer-

  296. -skapade en stabil, livfull
    och utåtriktad ekonomi.

  297. Kvinnorna kunde här
    undfly konfucianismens inskränkningar.

  298. Den friheten syns i stadens museer.

  299. Intill Sidenvägens kameler
    och långväga köpmän-

  300. -finns kvinnorna överallt i konsten.

  301. Tang var delvis av nomadisk härkomst
    och hade en mer jämställd syn på kön.

  302. Till skillnad från
    Hans segregerade ideal-

  303. -är Tangkvinnorna
    sinnliga och saknar slöja.

  304. Man ser dem ofta spela polo till häst,
    en annan import från stäppen.

  305. Det är kvinnors skönhetsartiklar, inte
    kyskhetsbevis, som fyller montrarna.

  306. Från silverspeglar
    och fjäderhårnålar i brons...

  307. ...till utsirade puderdosor...

  308. ...flerfärgade sidenrockar
    och exotiska huvudbonader.

  309. Föga förvånande
    var deras favoritblomma-

  310. -den yppiga
    och helt okonfucianska pionen.

  311. Tangdynastin hade en mycket
    inkluderande och öppen kultur.

  312. Därför var tillvaron för kvinnor
    mycket annorlunda då.

  313. De hade tankefrihet,
    vilket öppnade upp för feminism.

  314. Man ser att dagens kvinnor-

  315. -längtar efter
    mer jämställdhet och mer frihet.

  316. Det påminner på många sätt-

  317. -om människorna
    som levde under Tangdynastin.

  318. I källaren till Shaanxis historiska
    museum restaureras Tangfresker-

  319. -från graven till en av kejsarinnan Wus
    släktingar, Wu Huifei.

  320. Freskerna är välbevarade
    efter 1 400 år under jord.

  321. Kvinnorna som uppdagas
    är inte Handynastins kvinnoarketyper-

  322. -utan individer av kött och blod, med
    starka uttryck, gester och klädstilar.

  323. Allt från avslöjande klänningar
    till ridbyxor och hjälm.

  324. Det är ett misstag att tro att Tang
    bara handlade om lyx och mode.

  325. Kejsarinnan Wu ville ge kvinnor
    både handlingsfrihet och makt.

  326. Wu hade enorm energi och
    genomförde gärna stora förändringar.

  327. Hon skapade statsförvaltningen,
    gjorde skattereformer-

  328. -och ökade handeln och diplomatin.

  329. Mest imponerande
    är det hon gjorde för kvinnor.

  330. Hon utmanade konfucianska normer-

  331. -och befordrade både män och kvinnor
    utifrån deras meriter. Det inkluderade-

  332. -kejsarinnan Wei, dottern Taiping
    och Shangguan Wan’er-

  333. -den första kvinnliga premiärministern,
    en slav som tog till toppen-

  334. -1 400 år före
    sina moderna motsvarigheter.

  335. Wu väcker alltid frågor, men en sak
    är säker: Hon var en sann visionär.

  336. Kejsarinnan Wu
    har länge väckt fascination-

  337. -särskilt för vår tids kinesiskor.

  338. Men hennes storslagna liv
    har reducerats till en kliché-

  339. -om kvinnligt begär, mord
    och korruption.

  340. Enligt klassiska dramatiska skildringar
    ska hon ha kvävt sin dotter-

  341. -förgiftat ett stort antal släktingar,
    och i 80-årsåldern-

  342. -ska hon ha haft ett harem med älskare.

  343. Wu dödade alla som kom i hennes väg,
    i likhet med andra kejsare.

  344. Men de värsta historierna
    skrevs efter hennes död-

  345. -av historiker som ville återinrätta
    den konfucianska strukturen.

  346. Varför betonas hennes grymhet?

  347. Det finns nog en moralisk aspekt
    när man bedömer kvinnliga politiker.

  348. Manliga politiker bedöms
    utifrån vad de åstadkommit.

  349. Hennes mord ansågs grymmare
    än de manliga kejsarnas.

  350. Wus historia handlar
    om mer än en kvinnas väg till makten.

  351. En egen dynasti var hennes mål-

  352. -men efter hennes död mördades
    Taiping, Wei och Shangguan Wan’er.

  353. När Tangdynastin gick under-

  354. -anklagades dess kvinnor
    för att ha misshagat himlens makter.

  355. Har kvinnor felaktigt anklagats
    för Tangdynastins fall?

  356. Ja. Historiker har tillskrivit kvinnor
    många dynastiers fall.

  357. Det var en historisk tradition.
    När vi talade om gamla dynastiers fall-

  358. -talade vi ofta om dåliga kvinnoprofiler.

  359. Det bästa exemplet på hur delat Kina
    har varit beträffande kejsarinnan Wu-

  360. -och kvinnor med makt överhuvudtaget,
    är hennes grav i utkanten av Xi'an.

  361. Wu har själv utformat den, och den
    kröns inte med den kvinnliga fenixen-

  362. -utan med drakar,
    symbolen för manliga kejsare.

  363. Men i jämförelse
    med det 8 000 ord långa lovtal-

  364. -hon lät rista in på sin odugliga makes
    grav, är hennes spöklikt tom.

  365. Det är ironiskt att kejsarinnan Wu
    åstadkom så mycket-

  366. -och ändå gjorde hennes efterträdare
    allt för att utplåna hennes minne.

  367. Ett bevis på det är hennes stele.

  368. Den lämnades medvetet tom
    är det yttersta tecknet på vanvördnad.

  369. Lika illa är de snedvridna berättelser
    som skrivits om henne.

  370. Anklagelserna att hon mördat sitt barn,
    var sexgalen och trodde på svart magi-

  371. -är inte det samma gamla vidriga kliché
    som alltid drabbar kvinnor med makt?

  372. Jag anser
    att de saknade orden på Wus stele-

  373. -är en del
    av en utebliven dialog i Kinas historia-

  374. -som beskriver hur kvinnorna
    egentligen var, inte borde vara.

  375. Det är talande att det tog 1 200 år
    innan Kina fick en ny kvinnlig ledare:

  376. Kejsarinnan Cixi på 1800-talet.

  377. I dagens moderna Kina, där moderskap
    är ett av flera alternativ för kvinnor-

  378. -kvarstår det faktum att makt och politik
    fortfarande är mannens privilegium.

  379. Tangs kulturella och ekonomiska
    påverkan var så stor-

  380. -att dess influenser bredde ut sig över
    Asien. De spreds till Korea och Japan-

  381. -som, till skillnad från Vietnam,
    självmant öppnade sig för Kinas kultur.

  382. För att få slut på klankrigen
    på 600- och 700-talet-

  383. -importerade Japan
    det kinesiska centralstyret-

  384. -med huvudstad, hov
    och en kejsarfamilj.

  385. Samman med konfucianismen
    återvände japanska ambassadörer-

  386. -med allt från lagar, litteratur, mode,
    konst, även teknik och stadsplanering.

  387. När den byggdes år 794 var Kyoto,
    då kallad Heiankyo-

  388. -en minikopia av Tangs huvudstad.

  389. Hovspråket var kinesiska, och alla män
    läste de konfucianska klassikerna.

  390. De importerade även buddhismen, på
    700-talet hade den blivit statsreligion.

  391. Japansk buddhism smälte samman
    med den lokala religionen shinto-

  392. -som hade en helt annan ideologi.

  393. Det som verkligen chockade kineserna
    med shinto var kvinnornas centrala roll.

  394. Inte bara deras roll som shamaner,
    utan deras plats i religionens kärna.

  395. Shintos främsta gud var
    den kvinnliga Amaterasu, solgudinnan.

  396. Hennes bror Tsukuyomi var mångud.
    Motsatsen till yin och yang.

  397. Toleransen för kvinnor i maktposition
    gjorde att Kina-

  398. -kallade Japan "Drottningland".
    Jag tror inte att det var en komplimang.

  399. På 1000-talet,
    i dag känd som "Heianperioden"-

  400. -återfick makten
    en mer japansk struktur.

  401. Kejsaren hade en symbolisk position-

  402. -och var i händerna på klanerna,
    särskilt en familj: Fujiwara.

  403. Strategin att gifta in döttrarna i kejsar-
    familjen var central för deras dominans.

  404. Äktenskapsmäkleri
    användes av alla adliga familjer.

  405. Det ledde till spänningar
    avseende kvinnans ställning-

  406. -eftersom konfucianism användes
    för att stärka klanen, inte kejsardömet.

  407. Till skillnad från i Kina
    levde makarna åtskilda-

  408. -kärleksaffärer tolererades, och kvinnan
    kunde äga och ärva egendom-

  409. -ett sätt att säkra
    faderns kontroll över den.

  410. Men kvinnorna var hänvisade till
    hemmets inre värld. De levde avskilt-

  411. -och fick bara samtala med män
    dolda bakom en skärm.

  412. Och deras enda besök
    i världen utanför-

  413. -var vid hovfester och vallfärder
    till buddhistiska tempel.

  414. I sin gyllene bur utvecklade
    Heiankvinnan en japansk estetik-

  415. -som rörde sig bort från Tangmodet.

  416. Långt hår, vitsminkat ansikte
    och svarta tänder.

  417. Trädgårdar som förde in
    yttervärlden i miniatyrformat.

  418. Och junihitoekimonor på upp till fyrtio
    lager som helt dolde kvinnokroppen.

  419. Kvinnorna var oftast hemma.
    De tillbringade tiden långt inne i huset.

  420. De brukade byta kimonolagren för att
    få en upplevelse av årstidsväxlingar.

  421. Den här kimonon har tachibanans
    färger och blommor.

  422. Den japanska tachibanamandarinens
    träd som blommar i maj.

  423. De njöt av färgerna på sina kimonor-

  424. -och tävlade med varandra
    om att visa upp dem.

  425. Tonvikten på ritual och konstfärdighet-

  426. -avslöjade inte bara
    en extrem orörlighet-

  427. -utan även den extrema estetiken
    i japanskt hovliv.

  428. Den kvinnliga dygden bedömdes inte
    utifrån föredömligt uppförande-

  429. -utan utifrån kalligrafins skönhet,
    eller kimonons färger-

  430. -som kvinnorna
    förföriskt visade fram bakom skärmen.

  431. Hellre än utifrån en konfuciansk
    fostran, fostrades döttrarna-

  432. -att vara vackra och bildade
    för familjens välgång.

  433. Om hon har en sofistikerad estetik
    är det det som utgör hennes person-

  434. -och detta skulle sen leda till kärlek
    och vidare till äktenskap.

  435. När den japanska identiteten
    började ta sig estetiska uttryck-

  436. -började den även utveckla
    ett eget språk och en egen litteratur.

  437. De var avskilda från den
    officiella kinesiskan. I den inre världen-

  438. -skrev kvinnor på japanska med
    skriftspråket "onnade", "kvinnohand".

  439. Det resulterade i ett unikt fenomen
    i världshistorien.

  440. Till skillnad från i Kina, där skrivkonsten
    dominerades av män-

  441. -så dominerades den
    första japanska litteraturen av kvinnor.

  442. Den viktigaste var enligt min mening
    Murasaki Shikibu.

  443. Murasaki tillhörde Fujiwarasläkten-

  444. -och fick i smyg undervisning i de
    konfucianska klassikerna av sin far.

  445. Hon gifte sig med en äldre man.
    Efter hans död levde hon vid hovet-

  446. -där hon skrev sitt mest framstående
    verk, ”Berättelsen om Genji”.

  447. Den anses vara världens första roman
    och berättar historien om prins Genji-

  448. -vars börd är otillräcklig
    för att han ska kunna ärva tronen.

  449. Fast i ett socialt limbo
    ger han sig in i en fruktlös jakt-

  450. -på kärlek och lycka
    med kvinnorna vid Heianhovet.

  451. Murasakis samtida älskade berättelsen
    med dess kärleksaffärer-

  452. -och hovintriger, den speglade
    deras egna liv. Men boken har bestått-

  453. -eftersom den var banbrytande. Det
    är den första psykologiska romanen-

  454. -med karaktärer
    som har trovärdiga känslor och motiv.

  455. Den präglas av en tidstypisk
    blandning av svårmod och lättsinne-

  456. -men är även en djup betraktelse
    över livets mening. Den sörjer-

  457. -årstidernas och naturens flyktiga
    skönhet, kärlekens bräcklighet.

  458. Karaktärerna söker livets mening
    och orsaken till allt lidande.

  459. De finner slutligen tröst i buddhismen,
    precis som Murasaki själv.

  460. Till skillnad mot Kina fann
    japanska kvinnor tröst i buddhismen-

  461. -eftersom deras isolering passade med
    buddhismens idé att allt liv är lidande.

  462. Templet där Murasaki
    ska ha hittat inspiration-

  463. -till "Berättelsen om Genji"
    är i dag ett vallfärdsmål.

  464. Här finns flera nationalskatter,
    bland annat hennes äldsta porträtt-

  465. -som målades
    ett par hundra år efter hennes död.

  466. Den fantastiska Ishiyamaderabokrullen
    från 1300-talet-

  467. -där hon blickar mot månen
    från ett av dess rum.

  468. Skatterna är desto värdefullare-

  469. -eftersom vi, som med många kvinnor,
    vet så lite om den riktiga Murasaki.

  470. Hennes födelse- och dödsattest
    saknas. Vi vet inte ens vad hon hette.

  471. "Murasaki", "lila",
    var namnet på en av hennes hjältinnor.

  472. "Shikibu" avsåg hennes fars position
    vid hovet.

  473. Allt som finns kvar efter henne
    är fragment.

  474. Som författare tycker jag
    att det mest rörande-

  475. -är hennes bläckhorn. Det hon använde
    när hon skrev världens första roman.

  476. Det här är en av de mest känslofyllda
    upplevelserna i mitt liv.

  477. Att få se det här vackra bläckhornet
    - det är så vackert utformat, så utsökt.

  478. Och att veta att det kan vara just
    det bläckhorn som Murasaki använde-

  479. -är som att resa
    tusen år tillbaka i tiden.

  480. Det är en av
    de mest betydelsefulla artefakterna-

  481. -i kvinnans historia, och litteraturens.
    Här är den - det är faktiskt den.

  482. Det är en sällsynt
    och ofattbar upplevelse-

  483. -och jag är djupt tacksam över den.

  484. Än mer gripande är att världen som
    skapade dessa föremål snart försvann.

  485. Vid slutet på 1000-talet
    togs Japan över av samurajer.

  486. I en manlig hederskultur förlorade
    kvinnorna den handlingsfrihet de haft.

  487. Ofattbart nog fick inte kvinnorna
    tillbaka sin arvsrätt förrän på 1930-talet.

  488. Men Heiankvinnornas värld
    levde kvar i böckerna.

  489. För att bättre förstå deras påverkan
    träffar jag romanförfattarinnan-

  490. -Jakucho Setouchi, vars liv förändrades
    när hon läste "Berättelsen om Genji".

  491. Det förvånade mig att det fanns en så
    underbar bok i Japan för 1 000 år sen.

  492. Det var därför
    jag ville bli romanförfattare.

  493. Hennes romaner
    ifrågasätter Japans patriarkala struktur-

  494. -och i "Berättelsen om Genji"
    ser hon ett feministiskt budskap.

  495. Huvudpersonen i "Berättelsen om
    Genji", Hikaru Genji, är kvinnotjusare.

  496. Han älskade många kvinnor, men
    ingen av dessa kvinnor blev lycklig.

  497. De led oerhörd känslomässig skada
    och flydde slutligen-

  498. -genom att välja att bli nunnor.

  499. En nunna som jag.

  500. Jag har läst att det tog 1 000 år
    för Heiankvinnans relativa oberoende-

  501. -att komma tillbaka i Japan.
    Varför då, tror du?

  502. Omvärlden ser kanske Japan som
    ett mansdominerat samhälle ännu.

  503. Men kvinnorna är starkare än förr.
    Yrkesarbetande kvinnor ökar i antal.

  504. De unga japanska männen däremot
    är på nedgång.

  505. Det finns till och med unga män
    som man kallar för "gräsätare".

  506. De är inte heller sexuellt attraktiva.

  507. Så jag tror
    att kvinnans tid har kommit till Japan.

  508. Mansdominansen till trots
    har "Berättelsen om Genji"-

  509. -blivit central
    för den kulturella identiteten.

  510. I dag, under
    den moderna stadens maskulina neon-

  511. -finns ekon av Murasakis värld överallt.

  512. Det syns i kärleken till ceremonier,
    lyhördheten för natur och årstider-

  513. -och i Heianförfattarinnornas ställning.
    Nationella hjältinnor-

  514. -som blivit fackelbärare
    för kvinnors potential i mörka tider.

  515. Kort sagt innebär det nåt exceptionellt,
    för Japan är det enda land jag vet-

  516. -vars kulturella DNA formats och
    skapats av kvinnor. Särskilt en kvinna.

  517. Det här är inte slutet på berättelsen. Då
    Japan hamnade i samurajernas händer-

  518. -genomgick Kina en förnyelse
    under en ny dynasti:

  519. Song, från Qingmingbildrullen.

  520. Än en gång blir kvinnorollen
    central i berättelsen.

  521. Det var en tid med många nyheter.
    Tryckkonst, klockor, papperspengar-

  522. -och en blomstrande fri marknad gjorde-

  523. -att befolkningen nådde 200 miljoner
    för första gången.

  524. I detta välmående, kosmopolitiska
    samhälle var kvinnor väl synliga.

  525. De hade affärsverksamheter
    och skötte sin egendom.

  526. Men det var även en mycket otrygg tid.

  527. 1125 invaderade jurchennomaderna
    norrifrån och tvingade Song söderut.

  528. På 1200-talet intog mongolerna landet
    och gjorde Beijing till huvudstad.

  529. Kineserna reagerade på motgångarna
    med en ny rörelse: neokonfucianism.

  530. Lärda män aktualiserade
    de traditionella idéerna-

  531. -om harmoni, samhällsstruktur och kön
    från de konfucianska klassikerna.

  532. När Mingdynastin så småningom
    drev bort mongolerna på 1300-talet-

  533. -blev dessa idéer återigen en
    central del av den nationella identiteten.

  534. Neokonfucianismen anses ofta
    fundamentalistisk och bokstavstrogen.

  535. Men den var faktiskt revolutionerande.
    Grundaren Zhu Xi-

  536. -gjorde familjen, inte kejsaren, till
    förebilden som samhället skulle följa.

  537. Men de som hamnade i skottgluggen
    var kvinnorna.

  538. När familjen blev viktigare fick
    kvinnorna ironiskt nog sämre ställning.

  539. Det innebar
    att döttrar inte kunde ärva egendom-

  540. -fruar inte fick behålla hemgiften
    och att änkor inte fick gifta om sig.

  541. Neokonfucianismen blev avgörande
    för kvinnor. Den innebar-

  542. -stora begränsningar
    både metaforiskt och fysiskt.

  543. På samma sätt som i Japan
    blev kvinnans förvisning till hemmet-

  544. -synonym med en skönhetsritual
    som var så extrem-

  545. -att den sen dess delat Kina:
    fotbindning.

  546. Världen största samling lotusskor-

  547. -finns i ett flerbostadshus
    i centrala Shanghai.

  548. Yang Shaorong, vars mor hade bundna
    fötter, har en samling på 1 500 par.

  549. Från tidig Songdynasti, till de
    mycket mindre från Ming och senare.

  550. Då var bundna fötter ett tecken på
    Hanidentitet och ett krav för giftermål.

  551. Processen var ren tortyr.

  552. När döttrarna var fem
    bröt mödrarna benen i deras fötter-

  553. -vek med våld in tårna under foten
    och band dem med lindor.

  554. Fötterna bands allt hårdare
    under loppet av flera år.

  555. Det här redskapet användes
    vid fotbindning.

  556. Flickorna kanske gjorde motstånd
    när fötterna bands-

  557. -så man använde den här
    för att hålla dem stilla.

  558. Om flickorna skrek fick de smisk,
    så här.

  559. Vad används kalligrafipenslarna till?

  560. I det gamla Kina,
    när flickorna fick sina fötter bundna-

  561. -stoppade man
    toppen på en skrivpensel-

  562. -i lindorna
    som användes vid fotbindningen.

  563. Det här var en sak som man gjorde
    eftersom man ville-

  564. -att foten skulle se ut
    som toppen på penseln.

  565. Man ville att foten
    skulle vara liten och tunn.

  566. Tunn - som toppen på penseln.

  567. Skorna broderades av kvinnorna och
    symboliserar deras hushållsekonomi.

  568. Men de avslöjar även en otäck sanning
    om skönhet och mode.

  569. För vissa kan det vara en del av en
    frigörelse, för andra ett mansförtryck.

  570. Jag anser att den här skon står
    för slutet på en era för kvinnor.

  571. Till dem som hävdar att fotbindning
    är ett kvinnligt självförverkligande-

  572. -säger jag att det är en form av kvinnlig
    självkontroll som påtvingats dem.

  573. Den praktiserades av kvinnor på kvinnor
    och är därför för många-

  574. -den främsta symbolen för konfuciansk
    ideologis seger över kvinnors liv.

  575. Liksom med slöjan blev fotbindningen-

  576. -en väg till socialt avancemang
    och togs alltmer upp av de fattiga.

  577. Fotbindning förbjöds 1902
    av kejsarinnan Cixi-

  578. -men än i dag finns det kvinnor i Kina
    som fått fötterna bundna.

  579. De sista bärarna av ett tusenårigt arv.

  580. Jag var nånstans mellan sex och sju år
    när jag började binda fötterna.

  581. Det var mamma som hjälpte mig.

  582. Det gjorde särskilt ont på natten.
    Jag skrek att de skulle lossa på dem.

  583. De var bundna ett tag, och sen lossade
    man, så mina fötter blev inte så små.

  584. Då var det modernt att binda fötterna.
    Alla gjorde det.

  585. Annars blev man utskrattad.
    "Titta på hennes stora platta fötter!"

  586. Så fort man skrattade åt mig
    band jag fötterna.

  587. Folk från regeringen
    kom för att befria fötterna.

  588. Om vi åkte fast
    var vi tvungna att betala böter.

  589. Så vi blev rädda och gömde oss.

  590. Vi gömde oss ordentligt och kom inte
    fram igen förrän efter de åkt.

  591. Fru Wang tillbringade sina unga år åt
    att sy och väva hemma-

  592. -men under kommunisttiden arbetade
    hon på fälten som alla andra-

  593. -för att tjäna poäng
    till familjens överlevnad.

  594. Under bondböne- och veteskörden
    arbetade vi på fälten.

  595. Under risskörden arbetade vi på fälten.
    Varje dag fick vi sex arbetspoäng.

  596. Kvinnor med bundna fötter måste
    kunna lyfta den stora tröskmaskinen-

  597. -så jag sa att jag kunde lyfta den.

  598. Jag gjorde precis samma sak
    som kvinnorna med stora fötter.

  599. Wang Huiyuan är nu 84 och har varit
    gift med sin make sen hon var 14 år.

  600. 70 år senare lever familjens
    fyra generationer under samma tak.

  601. Mötet med henne påminde mig om
    att historien om kvinnorna i Asien-

  602. -inte bara handlar om blind ideologi,
    den må vara patriarkal och smärtsam.

  603. I Asien har nationalidentiteter definierats
    utifrån den roll man givit kvinnorna.

  604. Men det kvinnorna står för,
    både nu och förr-

  605. -är inte bara en offerroll eller lydnad,
    utan energi, kreativitet och okuvlighet.

  606. Ideologi och verklighet är olika saker-

  607. -och även under fotbindningen bidrog
    kvinnorna till ekonomin och kulturen.

  608. Att inte berätta även det är att ljuga.
    Det som saknats i historien-

  609. -är precis det som asiatiska kvinnor
    äntligen får i dag: erkännande.

  610. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Separation

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Historia, Kvinnofrågor, Kvinnor, Könsmaktsordning, Könsroller, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Kvinnors makt i världshistorien

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Civilisation

Avsnitt 1 av 4

Amanda Foreman reser i Turkiet, Sibirien och Grekland och berättar om kvinnors historia i tidiga bosättningar som Mesopotamien och det antika Grekland. Det handlar om patriarkatets ursprung, om kvinnors makt och hur och varför kvinnors status minskade samtidigt som mänskligheten i stort blev rikare. Foreman undersöker världens första lagar stiftade i Mesopotamien. Här behandlas frågor om skilsmässa, abort och användande av slöja. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien som Enheduanna, världens första till namnet kända författare och Hatschepsut, farao i det antika Egypten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Separation

Avsnitt 2 av 4

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Kapacitet

Avsnitt 3 av 4

Amanda Foreman reser till städerna Istanbul, London, Paris och Delhi för att undersöka kvinnors sätt att erövra makt och frihet. Kvinnor som var verksamma inom patriarkala system skapade egna vägar till makt och inflytande och inspirerades av intellektuella strömningar och religiösa idéer i sin samtid. Foreman möter skådespelaren Fiona Shaw som berättar om Elizabeth I av England, som använde språk och symbolik för att stärka sin makt över kyrkan, hovet och riket. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien, som kejsarinnan Theodora i det Bysantinska riket och Nur Jahan, kejsarinna, politiker och militär strateg i Indien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Revolution

Avsnitt 4 av 4

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Att engagera sig i kulturarvet

En paneldiskussion om museernas roll i Sverige idag. Ämnen som berörs är allt från normkritik till nationalism och historierevisionism. Medverkande: Birgitta Johansen, länsmuseichef Örebro länsmuseum, Britta Roos, kulturarvsstrateg vid Länsstyrelsen Skåne, och Adam Cwejman, liberal opinionsbildare. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Synen på psykisk sjukdom

Under 1800-talet byggdes psykiatriska institutioner upp runt om i Sverige. Vi besöker Vadstena hospital där bland annat snurrstolar och kräkmedel användes för att behandla patienterna. Cecilia Riving berättar om gränsdragningen mellan sjukt och normalt.