Titta

Kvinnors makt i världshistorien

Kvinnors makt i världshistorien

Om Kvinnors makt i världshistorien

Amanda Foreman presenterar kvinnors roll i världshistorien, från civilisationens början till modern tid. Det är en historisk resa där kvinnors inflytande och makt pendlar mellan frihet och förtryck. Vi får följa programledaren till olika platser i världen och får se hur kvinnors rättigheter är starkt kopplade till ekonomisk utveckling.

Till första programmet

Kvinnors makt i världshistorien : KapacitetDela
  1. Medeltiden, från Romarrikets fall
    till renässansens seger.

  2. Världen förändras
    fortare än nånsin förut.

  3. Imperier uppstår och faller.
    Makten pendlar mellan öst och väst-

  4. -och kristendomen och islam etableras.

  5. Allt utmärks av tillväxt och förändring,
    förutom kvinnornas ställning.

  6. Utvecklingen inom religion, filosofi
    och juridik-

  7. -hävdade kvinnors underordning
    med förnyad säkerhet.

  8. Beslutsamheten att låta kvinnor
    vara osynliga och maktlösa är oändlig.

  9. Det rättfärdigas som
    givet av Gud, natur eller sunt förnuft.

  10. Det är ett faktum att kvinnohistorien
    handlar om ojämlik ställning-

  11. -ojämlika rättigheter och möjligheter.
    Men den handlar inte bara om det.

  12. Och kvinnostereotyper som horan,
    oskulden, helgonet och hondjuret-

  13. -är inte de enda definitionerna
    på kvinnlighet.

  14. Vår historia handlar om kvinnor
    som tog patriarkatets grundpelare-

  15. -religion, äktenskap, lag, utbildning,
    klass, och utnyttjade dem till sin fördel.

  16. De hittade en egen röst och
    en egen väg till makt och inflytande.

  17. Genom historien har enastående
    kvinnor utmanat strukturerna.

  18. Det här är deras historia.
    De stod emot och gjorde uppror-

  19. -inifrån isolerade platser
    som palats, kloster och harem.

  20. Kvinnor som krävde att bli hörda,
    få respekt och självbestämmande.

  21. Därigenom
    bidrog de till att forma världen.

  22. I dag, när kvinnor bara innehar 20 %
    av den politiska makten i världen-

  23. -är det helt nödvändigt att skriva in
    dessa inspirerande kvinnor i historien.

  24. 500-talets Konstantinopel,
    östra Roms huvudstad-

  25. -gränsen mellan Europa och Asien
    och världens mäktigaste stad.

  26. Det här är kristendomens östra fäste.

  27. Den är statsreligionm, och man
    visar inte längre öppenhet mot kvinnor.

  28. I stället för att betraktas
    som jämställda i kyrkan-

  29. -placeras de i två kategorier:
    goda, eller, vilket oftast är fallet, onda.

  30. Det får till följd
    att de bysantinska kvinnorna-

  31. -får begränsade rättigheter,
    lägre ställning-

  32. -och nekas tillgång
    till den offentliga politiska sfären.

  33. Men en kvinna trotsar systemet inifrån-

  34. -och blir en förebild för andra:
    kejsarinnan Theodora.

  35. På vägen till makten förvandlar hon
    sig från gatukonstnär och prostituerad-

  36. -till kejsarinna och samregent
    över den ortodoxa kyrkan.

  37. Theodora är viktig
    eftersom hon styrde över sitt öde.

  38. Som första moderna kvinna
    skapade hon en väg till makten.

  39. I en tid då kvinnliga kungligheter
    var dynastiska verktyg-

  40. -var Theodora en egen person.
    Hon lyckades-

  41. -genom att vara lömskare än
    Machiavelli, renare än jungfru Maria-

  42. -modigare än den modigaste general.

  43. Theodora kämpade mot
    kyrkans hånfulla och normativa läror.

  44. En alltmer misogyn troslära som
    inte bara gav kvinnan sämre ställning-

  45. -utan exkluderade dem, ansåg dem
    skyldiga tills motsatsen bevisats.

  46. Sankt Hieronymus
    sammanfattade kyrkans inställning:

  47. "Kvinnan är roten till allt ont."

  48. Kvinnans sexualitet ansågs farlig.
    Kunde man inte vara lika upphöjd-

  49. -som jungfru Maria, Guds moder,
    måste man vara Eva.

  50. Det var en indelning av kvinnor
    i antingen ren ondska och synd-

  51. -eller Guds moders
    rent ouppnåeliga kristlighet.

  52. Det fanns inget mellanting. Det var
    en svår tid för bysantinska kvinnor.

  53. Här låg hippodromen,
    Konstantinopels centrum.

  54. En myllrande, färgstark plats, full med
    exotiska djur, kapplöpningar och cirkus.

  55. Det var Theodoras hem.
    Fadern var björnskötare-

  56. -och även hon jobbade här, som
    prostituerad, aktris eller sångerska.

  57. När hon presenterades för Justinianus,
    tronarvingen, ska hon ha varit angivare.

  58. Utifrån sett måste det ha varit
    ett högst okonventionellt förhållande.

  59. Att sammankopplas
    med nån som Theodora-

  60. -kunde bara vara en belastning
    för Justinianus.

  61. Patricier fick inte gifta sig med artister,
    men Justinianus-

  62. -blev förtjust i henne,
    och ville absolut ha henne till fru.

  63. Lagen ändrades, och
    när Justinianus kom till makten år 527-

  64. -utropades Theodora,
    nu hans hustru, till kejsarinna.

  65. I en tid då kristendomen
    lärde att äktenskap räddade från synd-

  66. -såg Theodora det
    som en väg till makten.

  67. Hon skapar en ny berättelse för kvinnor,
    där kön och klass-

  68. -spelar mindre roll
    än ambition och förmåga.

  69. Deras arv innefattar principen
    för den moderna västerländska staten-

  70. -den ortodoxa kyrkans makt
    och grunderna i europeisk lag.

  71. Justinianus beordrade att den romerska
    lagen, Codex, skulle moderniseras.

  72. Theodoras inflytande är tydligt-

  73. -särskilt vad det gäller kvinnornas
    rättsliga status i det Bysantinska riket.

  74. Det är i lagarna som följer på codexen
    som jag anser att inflytandet är störst.

  75. Det gäller särskilt det kristna inflytandet
    över relationerna i äktenskapet-

  76. -skilsmässa, kvinnan hade
    inte möjlighet att begära skilsmässa-

  77. -barns beskydd, att kvinnor
    fick bli förmyndare till sina barn.

  78. Unga kvinnor
    skulle inte heller värvas till prostitution-

  79. -särskilt beträffande att hämta flickor
    från landet till stadens bordeller.

  80. Det kristna inflytandet är tydligt,
    och det är nog där Theodora kunde se-

  81. -sin egen påverkan återspeglas i en
    mer välvillig attityd gentemot kvinnor.

  82. Vilken var Theodoras metod
    i denna patriarkala värld?

  83. Som aktris hade hon nog lärt sig en del
    om hur hon skulle framställa sig.

  84. Hon var född till att agera.
    Jag tror att hon helt enkel förstod-

  85. -att när hon äktade kejsaren
    måste hon bete sig därefter.

  86. Hon anlade därför
    en helt annorlunda, kunglig persona-

  87. -och blev kejsarens hustru.
    Det innebar även att de delade allt.

  88. I det avseendet omskapade hon sig-

  89. -utifrån en helt ny modell
    för kejserlig kvinnlig makt.

  90. Theodora var ryggraden
    i Justinianus styre.

  91. När meningsskiljaktigheter hotade
    kyrkan lugnade Theodora situationen.

  92. När pesten slog till i staden
    och drabbade kejsaren-

  93. -sköttes statsangelägenheterna
    av Theodora tills maken tillfrisknat.

  94. När upplopp
    nästan fick Konstantinopel på fall-

  95. -sa Theodora till Justinianus
    att hålla stånd och försvara staden.

  96. Theodora ska ha övertygat Justinianus
    med följande yttrande:

  97. "Jag vet att kvinnor
    inte ska visa djärvhet inför män"-

  98. -"inte visa mod när män tvekar."

  99. "Jag vet att flykt inte är lösningen,
    inte ens för att rädda våra liv."

  100. Efter upproret återuppbyggde
    regenterna Konstantinopel-

  101. -och lämnade ett magnifikt
    arkitektoniskt intyg på sitt styre.

  102. Inuti Hagia Sofia, den ortodoxa kyrkans
    katedral i den bysantinska eran-

  103. -är deras sammanflätade monogram
    inristade i byggnaden.

  104. Theodoras egna politiska och religiösa
    framgångar finns i systerkyrkan-

  105. -Lilla Hagia Sofia, som i dag är moské.

  106. Theodora visste
    att historien skrivs av segrarna.

  107. Hon hade redan skrivit om lagarna,
    nu ville hon skriva sitt eget epitafium.

  108. Inskriptionen
    runt väggarna i kyrkan lyder:

  109. "Må han i allt vaka
    över den sömnlöse regentens välde"-

  110. -"och öka makten
    för Theodora, krönt av Gud"-

  111. -"vars sinne kläs av fromhet"-

  112. -"och vars oupphörliga möda ägnas
    en strävan att föda de utblottade."

  113. Den här inskriptionen är
    Theodoras avskedstal till eftervärlden.

  114. Det var hennes försäkring.
    Oavsett vad historiker skulle skriva-

  115. -skulle Theodoras namn aldrig
    utraderas.

  116. Theodoras avbildning
    i San Vitale i Ravenna visar henne-

  117. -med gloria kring huvudet och de tre
    vise männen broderade på manteln.

  118. Förvandlingen från syndaren Eva
    till den heliga Maria är fullbordad.

  119. Den tidigare aktrisen och konkubinen
    har blivit en ikon för sitt folk.

  120. När Theodora dog år 548
    hade kvinnorna i det bysantinska riket-

  121. -bättre rättigheter och ställning
    än nån annanstans i världen.

  122. I dag, 1 500 år senare-

  123. -kämpar kvinnorna fortfarande
    för jämställdhet i Turkiet.

  124. Kvinnor betraktas som hustrur
    och mödrar. Gör de nåt annat än det-

  125. -anses det vara ärelystet. Så snart en
    kvinna blir mäktig, synlig och verbal-

  126. -börjar vi undra vad hon har för fel.
    Så gör vi inte med manliga ledare.

  127. Turkiet är ett komplicerat land.

  128. Det finns många kvinnor som uttalar
    sig och är aktiva inom olika områden-

  129. -som media, medicin, vetenskap.

  130. Men det finns ett område där det
    nästan helt saknas kvinnor: politiken.

  131. Kvinnor halkar alltid efter
    och hindras i den politiska världen.

  132. Det gör stor skillnad.

  133. De senaste åren
    har vi sett manliga politiker uttala sig-

  134. -om saker som direkt angår
    kvinnors kroppar och liv.

  135. De talar om abort, kejsarsnitt, hur
    många barn en turkisk kvinna ska ha.

  136. Att män och kvinnor
    inte kan vara jämställda.

  137. Att kvinnor inte ska skratta högt
    på offentliga platser.

  138. Tittar jag på var Turkiet varit
    och är i dag-

  139. -ser jag inga tydliga framsteg på många
    områden, vad det gäller kvinnor.

  140. Många kvinnor är nog oroliga
    att de ska förlora rättigheter.

  141. På 1100-talet, när det bysantinska riket
    försvagas, pendlar makt och välstånd-

  142. -över mot Europa
    som återhämtat sig från romarrikets fall.

  143. Där pågår en urban revolution.
    Köpstäder blomstrar-

  144. -gotisk arkitektur skjuter i höjden.
    Men framgången inkluderar inte alla.

  145. Medeltiden är mannens era.
    Påvar, kungar, korsfarare och präster.

  146. I historien om det manliga företrädet
    finns den om den manliga kyrkan-

  147. -och dess religiösa
    och världsliga förändringars plågor.

  148. Den västerländska kyrkan
    inför nya begränsningar för kvinnor.

  149. Skilsmässa är förbjudet,
    gifta kvinnor får inte äga mark.

  150. Tiden präglas av den kristna synen
    på kvinnor som moralens fördärvare.

  151. Den här historieskrivningen är grovt
    förenklad. Det viktiga med medeltiden-

  152. -är inte kyrkans kvinnoförtryck,
    utan de kvinnor-

  153. -som genom kyrkan hittade en väg
    till makten, som annars varit omöjlig.

  154. Som jungfru och Kristi brud
    ansågs nunnan stå över sexualiteten-

  155. -befriad
    från sitt köns etiketter och stigma.

  156. Men även inom klosterlivets väggar-

  157. -var de sociala koderna
    för män och kvinnor ytterst ojämställda.

  158. Kvinnan var utesluten
    ur kyrkans hierarki-

  159. -utestängd från att förrätta gudstjänst-

  160. -och, vad värre är,
    förvägrad sin rätt att tala.

  161. Påbudet om tystnad,
    förvägran av kvinnans rätt att tala-

  162. -har använts mot kvinnor ända sen
    tidig sumerisk lag: om en kvinna talar-

  163. -vid fel tillfälle, ska hennes tänder
    slås ut med en sten.

  164. En sten som har använts mot kvinnor
    bokstavligen och bildligen i 5 000 år.

  165. En kvinna vägrade låta sig tystas.

  166. I sitt kloster här i Eibingen, Tyskland,
    skapade hon en egen värld.

  167. Här kunde
    ett helt kvinnligt perspektiv utvecklas.

  168. Med stort mod och ihärdighet
    kunde nunnan, sedermera helgonet-

  169. -Hildegard von Bingen, skriva böcker,
    poesi, komponera musik och predika.

  170. Hon utmanade kyrkan och vann.

  171. Hildegard sändes till ett benediktiner-
    kloster för att få undervisning som barn.

  172. Sen barndomen
    hade hon haft uppenbarelser-

  173. -som en eld
    som fyllde hennes kropp och sinne.

  174. I 40-årsåldern skrev Hildegard
    ett av sina mest hyllade verk, "Scivias".

  175. I boken beskrivs 26 av hennes syner
    i en unik tolkning av kristna ideal.

  176. Hennes skrifter var för mäktiga för att
    förbises. 1147 under kyrkomötet i Trier-

  177. -såg påven Eugenius III
    en halv kopia av "Scivias".

  178. Det räckte för att övertyga honom
    om att synerna var äkta och gudomliga.

  179. Det gav Hildegard rätt att tala och
    respekt så att människor skulle lyssna.

  180. I en tid
    då kvinnans tysthet rankades högt-

  181. -fick Hildegard som första kvinna
    rätt att använda rösten.

  182. Hon började konfrontera
    ett av kristendomens tabun:

  183. Förbudet mot kvinnliga predikanter.

  184. Då hon predikade i Tyskland
    attackerade hon kleresiets lättja-

  185. -sekulära ledares korruption
    och samhällets moraliska slapphet.

  186. Hon korresponderade även
    med europeiska kungligheter-

  187. -från Henrik II av England
    och Eleonora av Akvitanien-

  188. -till Fredrik I Barbarossa,
    den tysk-romerske kejsaren.

  189. Hildegard förstod språkets makt-

  190. -och utnyttjade litterära konventioner
    för att få bästa effekt.

  191. Hon var ödmjuk och ursäktande
    om det krävdes-

  192. -eller djärv och högröstad
    om det fungerade.

  193. I ett brev till tyske kejsar Fredrik kallar
    hon honom "en barnslig dumbom".

  194. Hildegard prisades i Europa, och hon
    övertalade kyrkan att låta henne-

  195. -grunda ett eget kloster år 1165.

  196. Snarare än en plats för isolering
    blev det hennes maktsäte-

  197. -där hon utvecklade
    en unik, kvinnlig röst.

  198. I sina texter gav hon en radikal,
    alternativ syn på kvinnokroppen-

  199. -befriad från rådande idéer
    om sexualiteten.

  200. För Hildegard var inget med kvinnlighet
    förbjudet eller av ondo.

  201. Hon beskrev till och med
    kvinnans orgasm.

  202. "När en kvinna älskar med en man
    skapas en känsla av värme"-

  203. -"som för med sig njutning.
    Denna njutning överförs under akten"-

  204. -"och framkallar uttömningen
    av mannens säd."

  205. Syster Lydia har varit
    benediktinernunna i Eibingen i 26 år.

  206. Stycket där hon beskriver
    kvinnans orgasm är speciell-

  207. -eftersom det är en period
    då kvinnans sexualitet är skamlig-

  208. -och en väg
    till fördömelse och evig förtappelse.

  209. Hildegard har ett mer jordnära
    och naturligt förhållande till det.

  210. Sexualiteten är en del
    av den mänskliga varelsen.

  211. Även i ett kloster. Vi måste ha
    ett naturligt förhållningssätt till det.

  212. Hon är fri i tanken,
    vilket även hör till benediktinerlivet.

  213. Som benediktin har man stor frihet att
    tänka och resonera kring vissa ämnen.

  214. Det syntes redan på 1100-talet.

  215. Är det nåt speciellt med
    att vara i ett helkvinnligt samfund?

  216. För mig är det helt normalt.

  217. Men när det är det rätta för en person
    att leva i kloster-

  218. -är man friare och lyckligare där
    än nån annanstans.

  219. Menar du att de uppoffringar
    som hon gjorde-

  220. -är det som gav henne en väg
    till autenticitet, tillfredsställelse-

  221. -till självbestämmande och makt
    i relationen till Gud?

  222. Ja, för det är även min erfarenhet.

  223. Frihet innebär inte
    att man kan göra allt-

  224. -utan att man måste säga nej till vissa
    saker, men att man är fri att göra det.

  225. Det är en fantastisk möjlighet
    att bli en person, en autentisk person.

  226. -Är det en väg till självförverkligande?
    -Ja.

  227. Skulle man ha lyssnat på Hildegard
    i kyrkans ledning i dag?

  228. Hon skulle ha samma problem
    som på 1100-talet.

  229. Så på sätt och vis kämpar kvinnor
    inom kyrkan för samma saker i dag?

  230. På sätt och vis, ja.
    Men det är inte överraskande-

  231. -för förändringar inom kyrkan
    tar vanligen hundratals år.

  232. -Tusen år! Det är rätt lång tid.
    -Men vi hyser hopp om förändring.

  233. Under tidig medeltid har kristendomen
    bara en röst i Europa.

  234. Men renässansens uppkomst
    på 1300-talet-

  235. -introducerar en ny intellektuell rörelse:
    humanismen.

  236. Utifrån återupptäckten av antikens
    texter ändras pojkars utbildning-

  237. -till att inbegripa språklära,
    retorik, historia och moralfilosofi.

  238. Döttrarnas utbildning ses till stor del-

  239. -vara irrelevant, eftersom kvinnor
    inte deltar i samhällslivet.

  240. Dessutom vidmakthåller humanismen
    idén om kvinnans underlägsenhet.

  241. För medeltidens kvinnor är utbildning
    både problemet och lösningen.

  242. Det var i den kontexten som den första
    medvetet feministiska författarinnan-

  243. -tog upp pennan för att försvara
    sitt kön. Det var i 1400-talets Paris-

  244. -som hon vågade fråga
    vad det innebar att vara kvinna.

  245. Det var 50 år före tryckpressen,
    och de flesta kvinnor var analfabeter.

  246. Det är Christine de Pisan,
    en av mina personliga hjältinnor.

  247. Christine föddes i Venedig 1364
    och kom till Paris vid fyra års ålder-

  248. -när fadern, en aktad astrolog,
    anställdes vid Karl V av Frankrikes hov.

  249. Christine växte upp
    på en av Europas mest bildade platser.

  250. Fadern och Christine
    hade tillgång till kungens bibliotek-

  251. -som finns här i Louvren.

  252. Moderns reservationer till trots
    ordnade den liberale fadern-

  253. -så att Christine fick
    en sällsynt och omfattande utbildning.

  254. Privilegiet var få kvinnor förunnat-

  255. -men för Christine var det inte en lyx,
    utan blev hennes överlevnad.

  256. Utbildning är en avgörande faktor
    vid reglering av kvinnors möjligheter.

  257. Då som nu kan man bedöma ett
    samhälle utifrån kvinnornas utbildning.

  258. Christine, som en av sin tids
    få utbildade kvinnor-

  259. -var medveten om den effekt som
    påtvingad okunnighet har på kvinnor.

  260. De var fråntagna sina uttrycksmedel
    och exkluderade ur tankevärlden.

  261. Efter hennes fars och makes död
    stod Christine ensam med tre barn-

  262. -utan ekonomiskt stöd.
    Hon skrev då för att försörja sig-

  263. -och sålde kärleksdikter
    till förmögna mecenater.

  264. Som ensam kvinnoröst skrev hon i en
    tid när poesin var, per definition, manlig.

  265. "Ni är, har varit,
    eller kommer alla att bli horor"-

  266. -"om så i tanke eller i handling."
    Det är ett känt citat-

  267. -ur "Le Roman de la Rose",
    ett av medeltidens mest populära verk.

  268. Den ska handla om hövisk kärlek,
    men egentligen spyr den ut-

  269. -tidens idéer om kvinnors dåliga moral,
    svekfullhet och omättliga sexlust.

  270. Christine, präglad av renässansen,
    var bestört.

  271. Humanismen förespråkade
    att allt skulle ifrågasättas.

  272. Hon konfronterade de män
    som försvarade boken-

  273. -och tvingade dem att diskutera
    kvinnans sanna natur med henne.

  274. 1405 skrev hon sin stora revisionistiska
    kvinnohistoria "Kvinnostaden"-

  275. -och lät Paris bästa kvinnliga illustratör
    illustrera den.

  276. Jag träffar Anne Paupert,
    expert på medeltidslitteratur-

  277. -för att titta på en av de återstående
    kopiorna av denna revolutionära bok.

  278. -Vad ville Christine med boken?
    -Det är ett manifest...

  279. ...till kvinnans försvar, men hon
    ville även visa allt bra kvinnor gjort.

  280. Hon ville att folk skulle veta vad kvinnor
    skulle kunna göra om de fick chansen-

  281. -eller tog chansen och skaffade sig
    utbildning och gjorde saker själva-

  282. -i motsats till vad män ofta påstod.
    Det är så boken börjar.

  283. Hon sitter i sin studerkammare
    och läser en bok-

  284. -som säger dåliga saker om kvinnor.

  285. Det är en antifeministisk bok, det fanns
    många såna på 1300- och 1400-talet.

  286. Hon läser den på kul, men sen
    tycker hon inte att det är kul längre.

  287. Hon är förtvivlad, och då ser hon
    tre kvinnor komma till henne:

  288. Förnuftet,
    Rättrådigheten och Rättvisan.

  289. De säger att de ska bygga nåt
    för att försvara kvinnorna-

  290. -men även
    visa deras betydelse genom historien.

  291. Här hjälper Christine Fru Förnuft
    att bygga en försvarsmur av sten.

  292. Alla stenar är kvinnor som gjort
    stora ting. Kvinnor som har härskat-

  293. -krigat, arbetat inom vetenskap,
    konst - inom alla olika områden.

  294. Hon ger kvinnor nåt de kan luta sig mot
    när de konstruerar sina egna liv.

  295. Den verkar vara
    ett försvar mot kvinnohat-

  296. -och livet skulle bli annorlunda
    för kvinnor i kvinnostaden.

  297. Precis. Det finns ett stycke som
    är slående för det verkar så modernt.

  298. Christine säger till Rättrådigheten
    att hon är bekymrad över-

  299. -"att män påstår att kvinnor vill bli
    våldtagna, att de inte har nåt emot det"-

  300. -"även om de säger emot.
    Det är svårt att tro"-

  301. -"att sådana vidrigheter
    verkligen tilltalar dem."

  302. Rättrådigheten svarar att det förstås
    är lögn. Slutet är än mer slående.

  303. Rättrådigheten slår fast:
    "Våldtäkt skulle leda till avrättning"-

  304. -"en lag som är passande,
    rättvis och helig."

  305. Hon sa saker som var nya
    och chockerande på den tiden.

  306. Jag anser att Christine
    är renässansens okrönta drottning.

  307. Hon fick litterärt erkännande
    under sin livstid-

  308. -och skrifterna kopierades
    och översattes i hela Europa.

  309. Hennes verk föll i glömska
    och var så tills 1970-talet-

  310. -när feminister upptäckte henne
    genom de Beauvoirs "Det andra könet".

  311. Jag träffar Najat Vallaud-Belkacem-

  312. -Frankrikes första kvinnliga utbildnings-
    minister, efter 500 manliga företrädare.

  313. Vi talade om Christine de Pisan,
    men det finns inget bättre-

  314. -än de personer, oavsett
    om de är historiska eller nu levande-

  315. -som kan sprida det här budskapet
    om framgång, att vi kan göra det.

  316. När jag blev utbildningsminister
    och höll mitt första tal-

  317. -så ville jag hedra
    de flickor och kvinnor världen över-

  318. -som kämpar för rätten till utbildning.

  319. För en flicka innebär utbildning
    självbestämmande, oberoende-

  320. -möjligheten att konstruera sitt eget liv.

  321. I länder där man förvägrar flickor skol-
    gång, förvägrar man dem den friheten.

  322. Utan utbildning som ger dem möjlighet
    att uttrycka sig och att få makt-

  323. -kommer de att leva
    i en mansdominerad värld.

  324. På 1400-talet följde Frankrike och
    tysk-romerska riket den saliska lagen-

  325. -som uttryckligen utesluter kvinnan från
    makt, till förmån för manliga arvingar.

  326. I resten av Europa får kvinnliga regenter
    makten genom dynastisk tronföljd.

  327. Något som i sig själv kunde vara
    ett laddat och riskfyllt äventyr.

  328. Hur de skulle behålla makten
    var den verkliga prövningen.

  329. Det är inget sammanträffande
    att de Pisans "Kvinnostaden"-

  330. -fanns i många kungliga bibliotek.
    Den var både historia-

  331. -och kungliga döttrars abc, och gavs
    till den unga Katarina av Medici-

  332. -Maria Stuart,
    och, kanske viktigast av alla, Elisabet I.

  333. 15 januari 1559 var det här
    i Westminster Abbey-

  334. -som Elisabet I
    blev drottning av England och Irland.

  335. Hon var bara 25 år och blev drottning-

  336. -när diskussionen
    om kvinnligt styre var som hetast.

  337. Året innan hade protestanten
    John Knox publicerat en hatfylld svada-

  338. -mot kvinnor med makt,
    där han dömde ut allt kvinnligt styre-

  339. -som ont, motbjudande
    och av naturen farligt.

  340. Som det anstod en kunglighet
    fick Elisabet-

  341. -en humanistisk utbildning i klassikerna,
    retorik, matematik och filosofi.

  342. Väl vid makten
    måste ställningen snabbt befästas.

  343. Hon använde språk och symbolik
    för att stärka sin makt-

  344. -över kyrkan, hovet och riket.
    Men språk är aldrig neutralt-

  345. -och under den elisabetanska eran
    var feminina ord fyllda med betydelse.

  346. Elisabet måste styra språket
    för att det ska passa.

  347. Hon tilltalas "Ers kungliga höghet" eller
    "Ers Majestät" som är könsneutrala.

  348. Måste hon vara kvinna sker det
    i en metafor, Jungfrudrottningen.

  349. Jag träffar skådespelaren Fiona Shaw
    som vet hur 1500-talets språk-

  350. -gav drottningen
    ett effektivt försvar mot kritikerna.

  351. Särskilt Elisabets berömda tal
    i Tilbury 1588-

  352. -då hon talade till sina trupper
    inför den spanska armadans invasion.

  353. Ett fenomen i den elisabetanska eran
    var att språket exploderade.

  354. Shakespeares ordförråd
    växte till 60 000.

  355. Många använde bara 300 i vardagstal.

  356. Det fanns en upprymdhet,
    och jag tror att hon surfade-

  357. -på språkexplosionen. Dessutom hade
    vi fått tryckkonsten genom Caxton-

  358. -upplevt Chaucer, och Shakespeare
    var skrivkonstens Muhammad Ali.

  359. Hur använde Elisabet språket
    för att behålla makten?

  360. Hennes tal vid Tilbury
    låter som Shakespeare.

  361. "Jag har en vek kvinnas kropp"-

  362. -"men en kungs hjärta och mage,
    en kung av England."

  363. Det finns vetenskap
    bakom det elisabetanska språket.

  364. Det är därför
    språket inte förbättrats efter det.

  365. Kampen mellan tanke och känsla
    är fångat i ordet självt.

  366. Vokalerna bär känslorna
    och konsonanterna intellektet.

  367. Vanligtvis i Shakespeare,
    det gällde säkert Elisabet med-

  368. -vill man att intellektet precis vinner.
    När hon säger:

  369. "I may have the body
    of a weak and feeble woman"-

  370. -har själva ordet feeble, "svag",
    svaghet i sig.

  371. Det är även ett känslomässigt yttrande.
    Hade hon slutat där, hade det varit slut.

  372. "But", "men",
    ett litet ord med stor makt.

  373. Alltså: "I may have the body of a
    weak and feeble woman", det går utför-

  374. -"but, I have the heart and stomach
    of a king".

  375. Woman, "kvinna"är ett mjukare ord
    än king, "kung", som bara är-

  376. -"and a king" - en repetition av
    det enstaviga ordet - "of England too".

  377. Så talet är fullt av spel med språket-

  378. -och jag anser att feeble
    är det ord som sticker ut i Tilburytalet.

  379. Det är själva axeln
    där hon vänder allt till styrka.

  380. Hon använder det svagaste ordet,
    och sen ett but, och sen king.

  381. Så själva kärnan i talet
    är "feeble, but king".

  382. Elisabets styre definierades vidare
    av hennes status som ogift.

  383. Giftermålet var den absolut viktigaste
    händelsen i en kvinnas liv.

  384. Det fastställde hennes ställning,
    egendom och arvedel.

  385. Det fanns förebildligt kvinnligt styre
    som Elisabet kunnat följa-

  386. -särskilt Isabella I av Kastilien som
    enade Spanien genom sitt giftermål.

  387. Men Elisabet valde
    en annan väg till makten.

  388. Hon var faktiskt den första kvinnan
    som lyckades hävda sitt oberoende.

  389. Vid hennes död 1603 var hennes
    undersåtar fortfarande ambivalenta-

  390. -till huruvida de skulle hylla Elisabet
    på grund av, eller trots, hennes kön.

  391. Hennes minister Lord Salisbury skrev:

  392. "Hon var mer än man, och i sanning
    ibland mindre än kvinna."

  393. Efterträdaren Jakob I
    uppförde det här minnesmonumentet.

  394. Texten avslöjar den språkliga förvirring
    som omgav henne.

  395. Hon är "landsmoder", "religionens
    barnjungfru", "rikets furste".

  396. Varför kunde hon inte
    bara vara "drottning"?

  397. 1600-talets Europa
    genomlider farsoter, krig och svält-

  398. -som sprider kaos och rädsla
    över kontinenten.

  399. Män och kvinnor i samhällets utkanter
    får klä skott för de förföljelser-

  400. -som fått namnet "häxprocesser".

  401. Kung Jakob I ger ut "Daemonologie",
    en bok som hävdar att kvinnor-

  402. -är mottagligare för Satans frestelser
    eftersom de är det svagare kärilet.

  403. Kropparna läcker och förändras
    från menstruation och barnafödande-

  404. -till klimakterium, vilket gör dem
    till enklare offer för onda andar.

  405. Från 1400-talet till 1700-talet
    genomfördes 90 000 häxprocesser.

  406. Hälften ledde
    till avskyvärda avrättningar.

  407. 80 procent av offren var kvinnor.

  408. Alla epoker har sitt sätt att etikettera
    kvinnor på ett nedsättande sätt.

  409. Under häxprocesserna hade alla
    etiketter samlats i en perfekt storm.

  410. Kontexten är hur den förmoderna
    människan såg på världen.

  411. Det byggde på dualism
    och motsatser som natt-dag, god-ond-

  412. -och självklart manligt-kvinnligt.
    Häxeriet bottnar i rädsla.

  413. Rädsla för kvinnlig sexualitet,
    rädsla för kvinnligt inflytande-

  414. -rädsla för instabilitet i landet,
    eller en religions seger över en annan.

  415. Häxjakten hör hemma i en tid av oro.

  416. Det är en tid av omdaning
    och modernisering av livet i Europa.

  417. I det sammanhanget
    representerar häxan-

  418. -en nedkokad version
    av all rädsla och otrygghet.

  419. Häxan representerar mer än nåt annat
    inversion och oordning.

  420. Den ideala modern
    som blir en dålig moder.

  421. Den goda grannen
    som blir en ondskefull fiende.

  422. Den underdånige tjänaren
    som revolterar.

  423. Häxeriet handlar om omvända
    sociala, ekonomiska och politiska ideal.

  424. Rädslan för kvinnans sexualitet och
    hotet den utgör mot mannens ställning-

  425. -begränsar sig inte till kristendomen.
    Koranen ger kvinnan vissa rättigheter-

  426. -gällande familjeliv,
    äktenskap, utbildning och egendom.

  427. Den definierar även en ojämställdhet
    som innesluts i islamsk lag.

  428. Enligt den medeltida muslimen
    al-Ghazali är kvinnorna jordens fördärv.

  429. Den farliga kvinnliga sexualiteten-

  430. -kontrolleras genom avskiljning
    från offentligheten.

  431. Man tillämpar den gamla assyriska
    och hellenska sedvänjan att bära slöja.

  432. På 1500-talet utgjorde islam
    grunden för det Osmanska styret.

  433. Den enda makten som kunde utmana-

  434. -Europas ekonomiska
    och kulturella dominans.

  435. I över 600 år var det Osmanska riket
    världens rikaste och mäktigaste-

  436. -islamska dynasti. Sultanerna väckte
    avund, beundran och skräck i Väst.

  437. Inte minst Süleyman den store, som
    regerade riket under dess storhetstid.

  438. Süleyman utvecklade islamsk konst,
    litteratur, arkitektur och juridik.

  439. Det mest fascinerande är att, i likhet
    med Justinianus 1000 år tidigare-

  440. -var framgången sammankopplad
    med den kvinna som blev hans hustru.

  441. Hon hette Roxelana och blev det
    Osmanska rikets mest ökända kvinna.

  442. Hon kidnappades i Ukraina
    som 15-åring och såldes som sexslav-

  443. -och använde färdighet och opportunism
    för att forma hovet till sin fördel.

  444. Roxelana, eller Hürrem, förändrade
    den dynastiska politikens natur.

  445. Hennes väg till makten började
    i haremet, den avskilda bostadsdelen-

  446. -där drottningmodern, sultanens
    konkubiner och deras barn bodde.

  447. Haremet är i Europa en symbol
    för kvinnoförtryck och segregering.

  448. Men det förberedde även kvinnor
    att tjäna sultanatets politiska intressen.

  449. Ordet "harem" kommer
    från arabiska och betyder "förbjuden".

  450. Men för 1500-talets européer var
    haremet sultanens privata horhus-

  451. -och kvinnorna
    tjänade hans personliga njutning.

  452. Verkligheten var
    mer kyligt kalkylerande än så.

  453. Haremet var uppfödningsplats
    för potentiella sultaner.

  454. Det osmanska styret
    försäkrade sig om att kungliga kvinnor-

  455. -inte blev rika eller fick makt genom
    att förbjuda sultanen att gifta sig.

  456. I stället fick han barn med olika slav-
    kvinnor som tilläts få en pojke var-

  457. -innan de förvisades
    från hans säng och från haremet.

  458. Det är en dynastisk struktur
    som inte tror på förstfödslorätt-

  459. -eller att den äldste sonen
    automatiskt blir sultan.

  460. Alla kungliga söner
    hade chansen att bli monarker.

  461. En son blir sultan
    genom att eliminera sina bröder.

  462. Det kunde innebära strid,
    där man dödade varandra-

  463. -tills en återstod, den nye sultanen.

  464. -Vad har kvinnan för roll i det här?
    -Kvinnans roll är moderskapet.

  465. Alla kandidater till tronen
    har sina mödrar med sig.

  466. Hennes jobb är att stärka deras makt-

  467. -skicka ut spioner
    för att ta reda på sammansvärjningar.

  468. En del av maktkampen
    innebär att samla stöd.

  469. Ju mer folk, soldater och pengar
    man har bakom sig-

  470. -precis som en valkampanj,
    desto större är chansen.

  471. Det viktiga är att hennes främsta
    uppgift var att skydda sönerna.

  472. Roxelana var
    en av hundratals haremslavar-

  473. -men hon godtog
    inte overksam sitt öde.

  474. Avsiktligt eller av en händelse blev hon
    förälskad i Süleyman, och han i henne.

  475. Brev och dikter de gav varandra
    vittnar om en djup och sann kärlek.

  476. Roxelana stannar hos Süleyman länge
    nog för att få fem söner och en dotter.

  477. Hon bryter därmed regeln och skapar
    en ny slags familj med Süleyman-

  478. -som närmast påminner
    om ett monogamt arrangemang.

  479. Süleymans starka kärlek tar sig uttryck
    i att han bröt giftermålsförbudet.

  480. Han frigav Roxelana
    och gifte sig sen med henne 1534.

  481. Han gav henne namnet Hürrem,
    "den skrattande".

  482. Roxelana hade lyckats förvandla sig
    från slav till sultanens hustru.

  483. Men hennes söners framtid
    var fortfarande hotad.

  484. Hovlivet var
    ett dödligt hela havet stormar.

  485. Mödrar och söner planerade ständigt
    att döda halvbröderna.

  486. Roxelana spelade
    det dödligaste spelet av alla.

  487. För att säkra att sonen fick makten
    såg hon till-

  488. -att Süleymans förstfödde dödades.
    Hon såg även till-

  489. -att sultanens storvesir,
    som motarbetade henne, mördades.

  490. Hon såg till
    att de tre nästföljande var ofarliga-

  491. -och den fjärde var hennes svärson,
    som skulle lyda henne.

  492. Roxelana gjorde mer än nån mor
    för att skydda sina söner.

  493. Genom att ta moderskapet
    till en extrem nivå-

  494. -skapade Roxelana skarpsinnigt
    en ny roll åt sig-

  495. -och framtida kvinnor
    i sultanatets harem.

  496. För att få inflytande över politiken-

  497. -flyttade hon med sitt följe till
    den centrala delen av Topkapipalatset.

  498. Hon bröt därmed barriären
    mellan sig själv och maktens centrum.

  499. Roxelana skapar en modell för kvinnlig
    diplomati som blir förhärskande sen.

  500. Efter henne är drottningmödrarna
    dynastins framträdande kvinnorna.

  501. En intressant sak med den
    könssegregation som praktiserades-

  502. -är att kvinnor
    talade med andra kvinnor.

  503. Det var en hel värld av kunskap
    som männen var uteslutna från.

  504. Även om Roxelana var osynlig,
    skapade hon en offentlig persona-

  505. -genom att låta uppföra flera byggnader,
    särskilt i Istanbul och Jerusalem.

  506. Ett ställe där kvinnor
    kunde diskutera privata angelägeneter-

  507. -barnens giftermålsplaner och
    göra affärer var hamamet, badhuset.

  508. Haseki Hürrem hamam,
    byggt till Roxelanas ära-

  509. -intog första plats
    på Istanbuls främsta torg-

  510. -mittemot Theodoras Hagia Sofia.

  511. Roxelana själv
    väckte blandade känslor-

  512. -men hamamet var viktigt
    i kvinnors samhällsliv.

  513. Det skapade en plats där makar
    och fäder inte kunde blanda sig i.

  514. Roxelana dog 1558.
    Hennes mausoleum är placerat här-

  515. -bredvid makens,
    alldeles intill Süleymaniyemoskén.

  516. Roxelanas långa och blodiga
    dynastiska kamp var tryggad.

  517. Hennes son Selim
    blev sultan åtta år senare.

  518. Dottern Mirhimah blev det
    osmanska rikets mäktigaste prinsessa.

  519. Hon utövade inflytande över arkitektur,
    politik och utrikesdiplomati.

  520. Kungliga hustrur och mödrar
    skulle fortsätta-

  521. -att agera regenter för
    sina makar och söner i nästan 130 år.

  522. En period som i dag
    är känd som "kvinnosultanatet".

  523. Jag anser att Roxelana
    var en av sin tids stora strateger.

  524. Från sin utsatta position
    gjorde hon mer än överleva:

  525. Hon förändrade sultanatets könspolitik.
    Även om hon nekades rätten-

  526. -till ett offentligt ansikte,
    är hon närvarande i offentligheten-

  527. -både genom sitt arkitektoniska arv
    och inflytande på politiken.

  528. Relationen mellan hovet och haremet
    blev inte densamma efter hennes död.

  529. Roxelana agerade i kulisserna-

  530. -en strategi som kvinnor använt
    sen civilisationens gryning.

  531. Det mest slående exemplet
    finns i Mogulriket-

  532. -där en kejsarinna styrde Indien i princip
    osedd, fast allestädes närvarande.

  533. Hon skapade Indiens visuella estetik
    så som vi känner den i dag.

  534. Under 1500-talet var Moguldynastin,
    ättlingar till Djingis Khan-

  535. -en av de mest effektiva
    maktapparaterna i världen.

  536. I dess hamnar och städer
    passerade mängder-

  537. -av kryddor, ädelstenar, bomull,
    indigo, siden och salpeter till krut.

  538. De skapade ett rike som täckte
    2,5 miljoner kvadratkilometer-

  539. -och härskade
    över 150 miljoner invånare.

  540. Jag hävdar att kvinnor var oskiljaktiga
    från denna ekonomiska framgång.

  541. Kvinnors delaktighet
    i ett lands ekonomi-

  542. -är en viktig faktor
    för stabilitet och välstånd.

  543. Det var kvinnor som producerade
    och handlade varorna.

  544. Och det var de
    som skapade trenderna i Indien.

  545. Central i detta var den
    persiskfödda kejsarinnan Nur Jahan.

  546. Hon var hustru, diplomat, politiker,
    entreprenör och konstintresserad-

  547. -och var rikets verkliga härskare,
    om än inte på pappret.

  548. Hon blev kejsar Jahangirs
    tjugonde och sista hustru.

  549. De styrde härifrån,
    det Röda fortet i Agra, norr om Delhi-

  550. -politikens och handelns centrum.

  551. En av historiens mer kontroversiella,
    ofta blodfyllda, vägar till makten-

  552. -var äktenskap mellan en svag kung-

  553. -och en stark drottning
    som tog hans roll.

  554. Jahangir ska ha skojat om
    att han lät frun bestämma-

  555. -för allt han ville ha var Nur Jahan själv,
    konst i allmänhet och vin i synnerhet.

  556. Det intressanta med Nur Jahan
    är att hon styrde riket-

  557. -inte för att underminera kejsaren,
    utan för att stödja honom.

  558. För att klara det måste Nur Jahan
    först omdefiniera sin position vid hovet.

  559. Mogulerna var muslimska erövrare-

  560. -som styrde
    med hinduisk aristokratis medgivande.

  561. Den vediska kulturen innehöll också
    en skarp polaritet gällande kvinnor.

  562. I eposet "Mahabharata" står skrivet:

  563. Hinduisk och islamsk kultur införde
    "purdah", en tradition att isolera kvinnor.

  564. Den begränsade kvinnors privata och
    ekonomiska aktiviteter utanför hemmet.

  565. Före Nur Jahan
    fanns en uppdelning i privat-

  566. -och offentlig sfär.
    Den privata kallades "zanan khana".

  567. Det var ett tydligt avgränsat område,
    en privat-

  568. -och väldigt avskild plats
    för kvinnorna vid hovet.

  569. Den var tydligt skild från männens sfär.

  570. När Nur Jahan kom till makten
    på 1500- och 1600-talet-

  571. -ser man hur gränserna suddas ut.

  572. Den privata sfären
    blandades med den offentliga sfären.

  573. Därför anses Nur Jahan revolutionär
    i en vidare historisk kontext.

  574. Det var hon som lösgjorde sig från den
    stereotypa beskrivningen av kvinnan.

  575. Nur Jahan förändrade
    bilden av kvinnan vid mogulhovet.

  576. Hon uppmuntrade konstnärer
    att måla av kvinnor-

  577. -designade kläder
    som tillät mer frihet och rörlighet-

  578. -och deltog även i jakt,
    hon visade sig vara en utmärkt skytt.

  579. Men eftersom hon inte fick visa ansiktet
    var hon i politiken-

  580. -tvungen att hitta diskreta styrmetoder.

  581. Hon ska ha iakttagit purdah
    genom att stå bakom en skärm-

  582. -och viska sina befallningar
    till Jahangir.

  583. Handelsresande
    från East India Company upptäckte-

  584. -att i handeln med Indien fick man
    arbeta under Nur Jahans överinseende.

  585. Alla avtal, kontrakt, handelsvägar
    - allt krävde Nur Jahans underskrift.

  586. Som ett erkännande av hennes makt
    präglades mynt i hennes namn.

  587. Nur Jahans position inom handeln fick
    även effekt på Indiens visuella estetik.

  588. Hennes kärlek till persiska miniatyrer
    och europeiskt broderat sidentyg-

  589. -kombinerades
    i ett nytt konst- och arkitekturuttryck.

  590. Det här är Nur Jahans mausoleum
    till föräldrarna, hennes dyraste projekt.

  591. Resultatet är ett moguliskt mästerverk.
    En blandning-

  592. -av persisk och hinduisk arkitektur.
    Nur Jahans förnyelse syns överallt:

  593. Användningen av vit marmor är helt ny.

  594. Det skilde sig mycket
    från den tidstypiska röda sandstenen.

  595. Även denna pietra dura,
    polerade steninläggningar-

  596. -som täcker nästan alla väggytor.
    Slutligen själva utsmyckningarna-

  597. -från ymniga blomsterdekorationer
    till intrikata, skira sniderier.

  598. Det här kommer att influera en
    av världens mest berömda byggnader:

  599. Taj Mahal, som byggdes
    av hennes styvson, Shah Jahan.

  600. Det här
    är kejsarinnan Nur Jahans riktiga arv.

  601. Det indiska visuella landskapet
    som vördas än i dag.

  602. Efter makens död landsförvisades
    Nur Jahan av styvsonen.

  603. Det visar hur skör
    en kvinnas makt kan vara.

  604. Det är ett problem som
    det moderna Indien måste ta itu med.

  605. Alla platser, både urbana och rurala,
    måste inkludera kvinnor och flickor.

  606. Inte bara vad det gäller skolgång
    eller arbete-

  607. -utan även i utformningen av staden
    och rättigheterna i den.

  608. Man måste omforma politiken i landet.

  609. Det behövs fler Nur Jahan.
    Ledarskap får man inte, det tar man.

  610. Vi behöver fler kvinnor som tar
    ledningen inom ekonomi och politik-

  611. -och som får med sig många,
    både män och kvinnor.

  612. Det handlar inte om att döma kulturer-

  613. -eller värdera skulden för
    de uppenbara orättvisor kvinnor utstått.

  614. Det viktiga är att vi öppnar ögonen
    och ser hela historien.

  615. Vi har sett hur kvinnor format världen
    vi lever i i dag.

  616. Den tid då vi
    var en fotnot i historien är förbi.

  617. De här fantastiska kvinnorna arbetade
    i system de inte skapat.

  618. Men lagar och ideal
    är inte detsamma som verklighet.

  619. I verkligheten fann de med egen kraft
    en väg till makt och inflytande.

  620. Jag är fast övertygad om
    att deras främsta arv är faktumet-

  621. -att förmågan
    att härska, skapa, inspirera, utbilda-

  622. -är en förmåga vi alla bär inom oss.

  623. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kapacitet

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Amanda Foreman reser till städerna Istanbul, London, Paris och Delhi för att undersöka kvinnors sätt att erövra makt och frihet. Kvinnor som var verksamma inom patriarkala system skapade egna vägar till makt och inflytande och inspirerades av intellektuella strömningar och religiösa idéer i sin samtid. Foreman möter skådespelaren Fiona Shaw som berättar om Elizabeth I av England, som använde språk och symbolik för att stärka sin makt över kyrkan, hovet och riket. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien, som kejsarinnan Theodora i det Bysantinska riket och Nur Jahan, kejsarinna, politiker och militär strateg i Indien.

Ämnen:
Historia, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Historia, Kvinnofrågor, Kvinnor, Könsmaktsordning, Könsroller, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Kvinnors makt i världshistorien

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Civilisation

Avsnitt 1 av 4

Amanda Foreman reser i Turkiet, Sibirien och Grekland och berättar om kvinnors historia i tidiga bosättningar som Mesopotamien och det antika Grekland. Det handlar om patriarkatets ursprung, om kvinnors makt och hur och varför kvinnors status minskade samtidigt som mänskligheten i stort blev rikare. Foreman undersöker världens första lagar stiftade i Mesopotamien. Här behandlas frågor om skilsmässa, abort och användande av slöja. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien som Enheduanna, världens första till namnet kända författare och Hatschepsut, farao i det antika Egypten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Separation

Avsnitt 2 av 4

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Kapacitet

Avsnitt 3 av 4

Amanda Foreman reser till städerna Istanbul, London, Paris och Delhi för att undersöka kvinnors sätt att erövra makt och frihet. Kvinnor som var verksamma inom patriarkala system skapade egna vägar till makt och inflytande och inspirerades av intellektuella strömningar och religiösa idéer i sin samtid. Foreman möter skådespelaren Fiona Shaw som berättar om Elizabeth I av England, som använde språk och symbolik för att stärka sin makt över kyrkan, hovet och riket. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien, som kejsarinnan Theodora i det Bysantinska riket och Nur Jahan, kejsarinna, politiker och militär strateg i Indien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Revolution

Avsnitt 4 av 4

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ogift, föraktad

På 1800-talet betraktades en ogift kvinna som en överflödig vara. Vi gör bekantskap med två ensamstående kvinnor som var typiska för sin tid.