Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : Joel Sanders inreder nya NationalmuseumDela
  1. Jag ska ta av mig
    mina terapeutglasögon.

  2. Det ska handla om nåt helt annat.
    Vi kastar oss mellan ämnen.

  3. Ni få träffa inredningsarkitekten
    för nya Nationalmuseum.

  4. Ge honom en stor applåd.
    Joel Sanders!

  5. -Välkommen!
    -Tack så mycket!

  6. Jag ska bara få ordning på tekniken.

  7. Det är en ära att vara här
    på Sveriges Arkitekters konferens.

  8. Veronica Hejdelind bjöd in mig
    för att jag skulle berätta-

  9. -om vårt projekt här i Stockholm
    som vi började med i augusti.

  10. Vi ska designa en enhetlig familj-

  11. -av inredningsenheter
    till nya Nationalmuseum.

  12. Projektet är nytt så jag ska prata
    om processer, inte om slutprodukten.

  13. Jag tänkte ta upp
    de problem och utmaningar-

  14. -som vi har stött på i projektet.

  15. Jag försöker få fram nästa bild. Nu så!

  16. Det här är ett spännande projekt-

  17. -och en chans att samarbeta
    med det högt aktade Nationalmuseum-

  18. -men det är också en möjlighet
    att lära känna fantastiska Stockholm.

  19. Staden har blivit känd på sistone
    för sin mat och sitt mode-

  20. -men när jag går omkring i Sofo
    med jetlag-

  21. -vet jag inte
    om det är Brooklyn eller Stockholm.

  22. Baserat på publiken
    tycks det vi brukar säga stämma.

  23. "Alla arkitekter bär svart."
    Vissa saker är allmängiltiga.

  24. Vårt arbete på Nationalmuseum-

  25. -innebär att vi samarbetar med
    museet, intendenter, administratörer-

  26. -teknikkonsulter,
    ljusdesigner och grafiska formgivare-

  27. -för att skapa en familj
    av inredningsenheter som utgörs-

  28. -av väggar och plattformar,
    podium och montrar...

  29. Så där. Och skyltar
    och hållare för audiovisuell utrustning.

  30. Men som ni ser
    på variationen i de här bilderna-

  31. -är inredning
    svårare att skapa än vad det verkar.

  32. Vi tar ofta
    galleriers inredning för givet-

  33. -men de spelar en väsentlig roll-

  34. -i formandet av åskådarens upplevelse
    i mötet med konst.

  35. De styr åskådarna
    både fysiskt och visuellt i mötena-

  36. -med konst och med varandra.

  37. Galleridesignens centrala roll
    i att forma åskådarens upplevelse-

  38. -har jag funderat över länge.

  39. Allt började för tjugo år sen,
    när jag och skulptören Scott Sherk-

  40. -arbetade med en installation
    på Artists Space i New York.

  41. Vårt projekt utmanade antagandet,
    som nog lever kvar än i dag-

  42. -att utställningsrum ska vara
    neutrala bakgrunder för konst.

  43. Vår installation
    uppmuntrade åskådarna-

  44. -att titta på det vi ofta tar för givet:

  45. Vita väggar och strålkastare-

  46. -som uttryckligen styr
    åskådarens blick och kropp.

  47. Vi placerade strålkastare på golvet
    och höjde upp dem till ögonhöjd-

  48. -för att synliggöra hur belysningen-

  49. -som oftast är diskret placerad
    en meter från väggen-

  50. -skapar en ljusram-

  51. -som i sin tur skapar ett område
    där man tittar men inte rör nåt.

  52. Sen dess
    har jag engagerat mig i projekt-

  53. -som på olika sätt
    utforskar hur galleridesign-

  54. -lotsar åskådarna visuellt och fysiskt
    när de betraktar konst.

  55. På min firma har vi
    angripit frågan ur olika perspektiv-

  56. -både yrkesmässiga och akademiska
    eftersom jag undervisar på Yale.

  57. Vi har utfört vanliga galleriprojekt,
    som Gering Lopez Gallery i New York-

  58. -och Forum Gallery,
    även det i New York.

  59. Vi har designat utställningar som
    Berlin Metropolis på Jewish Museum-

  60. -så vi har bekantat oss med
    hur det är att arbeta med intendenter-

  61. -vars jobb är att förmedla en historia
    med hjälp av design.

  62. Nyligen samarbetade jag
    med modehistorikern Valerie Steele-

  63. -i utställningen
    A Queer History of Fashion-

  64. -som demonstrerade hur homosexuella
    har bidragit till modebranschen.

  65. De flesta sa "Det var väl inga nyheter",
    men det var ändå en viktig...

  66. Tanken var att ni skulle skratta.
    Jag är gay, så det är lugnt.

  67. Jag arbetar också
    med två museibyggnadsprojekt.

  68. Det ena är renoveringen av Institute
    of Contemporary Art i Philadelphia.

  69. Där finns liknande utmaningar
    som på Nationalmuseum.

  70. Vi ska omvandla ett gammalt museum
    till en välkomnande plats-

  71. -som känns relevant för alla.

  72. Här har vi en bild av det till vänster.

  73. För två år sen vann min firma
    en tävling för det här projektet.

  74. Det heter Kunshan Phoenix Mall
    och ligger strax utanför Shanghai.

  75. Det är ett "mixed use"-projekt för
    en ny typologi som växer fram i Asien.

  76. De kallas för kulturköpcentrum,
    i vilka handel och kultur blandas.

  77. Projektet har, som ni ser,
    en Kunsthalle-

  78. -som omges av
    och interagerar med tematisk handel-

  79. -som är relaterad till museet.

  80. Jag skriver om konst och arkitektur
    i tidskrifter som Artforum-

  81. -och nyligen skrev jag en essä om
    museibänken ihop med Diana Fuss.

  82. Det vi var intresserade av att göra var-

  83. -att analysera
    det här förbisedda elementet.

  84. Bänken har ingen historia,
    men när vi forskade om den-

  85. -upptäckte vi
    att ända sen åtminstone renässansen-

  86. -har det funnits stolar i gallerier-

  87. -men på 1900-talet
    avlägsnades nästan alla museibänkar.

  88. Vår tes, vilken knyter an
    till vårt nuvarande projekt-

  89. -är att konst förstärker vår kulturs
    särbehandling av det visuella-

  90. -för att det visuella förknippas
    med intellekt och värderas högre-

  91. -än kroppar, som förfaller
    och avsöndrar kroppsvätskor.

  92. Kroppen gör oss obekväma,
    och jag menar-

  93. -att museers inställning
    till nåt så enkelt som en bänk-

  94. -avspeglar den här uppfattningen.

  95. På Nationalmuseum får jag utlopp
    för mitt intresse för galleridesign-

  96. -men arbetets omfång är unikt.

  97. Projektet kräver att vi förenar,
    och lyssna nu noga-

  98. -tre överlappande yrkesområden
    som oftast anses vara vitt skilda:

  99. Arkitektur,
    inredning och utställningsdesign.

  100. De bör ses som en helhet, för den
    gemensamma nämnaren är kroppen-

  101. -vilken arkitekter ofta förbiser,
    kanske inte här i Sverige, men i USA.

  102. Vi ska skapa
    ett utställningssystem som medlar-

  103. -mellan tre besläktade villkor
    som verkar på tre olika nivåer:

  104. Kroppen, den storslagna byggnaden
    och konstverken, som är olika stora.

  105. Dessutom måste vi ta hänsyn
    till bevarande och säkerhet.

  106. Det här är intressant:
    museer är inte logiska.

  107. De belyser
    en grundläggande motsägelse.

  108. Sen perspektivet uppfanns
    har den perfekta museibesökaren-

  109. -utgjorts av ett enda kroppslöst öga-

  110. -som strövar omkring i salar
    och är i samspråk med konstverk.

  111. Men besökarna är ju riktiga personer-

  112. -som andas, svettas, nyser
    och kan röra vid oersättliga konstverk.

  113. Byggnaderna
    borde skydda konstverken.

  114. Det är spännande att försöka hitta
    en utställningsanordning-

  115. -som styr hur kropparna rör sig-

  116. -utan att hämma åskådarnas
    möjlighet till inspirerande upplevelser-

  117. -med fantastisk konst och design.

  118. Det här är ett inneboende problem
    för museidesign i allmänhet-

  119. -men Nationalmuseum
    har vissa unika designutmaningar.

  120. Den första är
    att dess samling inte längre ska visas-

  121. -på ett gammaldags, traditionellt sätt
    där man särar på olika konstformer-

  122. -som måleri, skulptur och brukskonst.

  123. I stället vill museet integrera dem-

  124. -så vi ska utveckla
    ett flexibelt modulsystem-

  125. -som sammanfogar
    de olika konstformerna-

  126. -och även nationaliteter och epoker,
    vilket inte är så lätt.

  127. Men vi måste samtidigt respektera
    museets arkitektoniska integritet.

  128. Det är ett av Europas
    första specialbyggda museer.

  129. Det ritades 1844 och invigdes 1866.

  130. Det ritades av den tyske arkitekten
    Stüler, som var elev hos Schinkel.

  131. Tanken var att byggnaden
    skulle skilja på olika konstdiscipliner.

  132. Idén om sammanfogning
    gör vårt arbete ännu svårare-

  133. -eftersom vår klient har bett oss
    att skapa moderna inredningsenheter.

  134. De ska ha
    en återhållsam, modern design-

  135. -som reflekterar
    museets progressiva inställning-

  136. -men samtidigt
    måste inredningen vara förenlig-

  137. -med den väldigt djärva
    och utsmyckade 1800-talsinteriören.

  138. Museiprojekt är annorlunda i USA.

  139. I USA arbetar man för en klient,
    men här har vi två.

  140. Statens fastighetsverk äger byggnaden
    och har hand om renoveringen-

  141. -och så måste vi arbeta med...
    Inte "måste", det gör vi så gärna.

  142. Ni är så duktiga på engelska!
    Ingen i USA hade skrattat åt det där.

  143. Min poäng är att vi
    försöker hantera det här problemet-

  144. -och hitta balansen mellan att visa upp
    den här byggnaden i all sin prakt-

  145. -men samtidigt skapa en relativt
    flexibel och neutral bakgrund-

  146. -för de växlande utställningarna.

  147. Jag har inget att visa er,
    men jag kan berätta vad vi tänker.

  148. Vi ska förena gammalt med nytt
    genom att skapa moderna enheter-

  149. -som är förenliga med
    men skiljer sig från byggnaden.

  150. Det har vi gjort
    i tidigare museirenoveringar-

  151. -som Yale University Art Gallery-

  152. -ett kulturminnesmärke
    ritat av arkitekten Louis Kahn.

  153. Mitt kontor på Yale
    ligger mittemot den här byggnaden.

  154. I Kahns renoverade betongskal
    förde vi in-

  155. -ett system med fristående enheter
    som i ett och detsamma omfattar-

  156. -informationsdiskar, en läslounge
    och till och med en föreläsningssal.

  157. Vi hämtade inspiration från
    färger och material i själva museet-

  158. -utan att förlora distinktionen
    mellan gammalt och nytt.

  159. Jag fick syn på ett svart terrazzogolv
    som Kahn hade lagt dit i gallerierna-

  160. -så vi använde det som referens
    för att skapa svartbetsade lobbymöbler-

  161. -som vi behandlade som en ö
    som aldrig rör-

  162. -Kahns byggnads originalskal.

  163. Vid receptionsdisken
    kan besökarna se-

  164. -information som projiceras
    på halvgenomskinliga skärmar.

  165. Det var en nytolkning av Kahns design.

  166. Han designade, som ni ser till höger,
    fristående skyltsystem-

  167. -som vi tolkade i halvgenomskinligt glas
    med digitala projektioner.

  168. Vi var också delaktiga i renoveringen
    av Bobst Library på Manhattan.

  169. Där fick vi också
    ta hänsyn till gammalt och nytt.

  170. Vi skulle designa en visuellt
    och fysiskt porös säkerhetsskärm-

  171. -som skulle vara förenlig
    med det befintliga atriet-

  172. -som ritades av den berömde
    eller ökände arkitekten Philip Johnson-

  173. -år 1968.

  174. Vår lösning var att klä atriet
    i 38 laserskurna aluminiumplattor-

  175. -som uppfyller byggnadens
    säkerhets- och ventilationskrav-

  176. -som fastställdes
    av våra maskiningenjörer.

  177. Det mönster vi använde
    var en parametrisk design-

  178. -som anspelar på två saker:

  179. På rutnätet i den strukturella basen-

  180. -och på kassettaket i läsrummet
    i Johnsons byggnad-

  181. -men mönstret
    skulle också påminna om-

  182. -språket i modern information
    som vi möter dagligen-

  183. -som kodas in i QR-koder.

  184. En tredje utmaning
    på Nationalmuseum-

  185. -är att visuellt integrera information
    så att museets besökare...

  186. De internationella besökarna
    har olika förväntningar, bakgrunder-

  187. -och förståelse för konst och kultur.

  188. Hur kan man ge dem tillgång
    till information på olika nivåer?

  189. Och hur gör man det
    utan att belamra museet-

  190. -med skyltar och information
    som kanske tävlar med konstverken?

  191. Det här är ett svårt dilemma
    i vår digitala tidsålder-

  192. -då museer måste bestämma sig för-

  193. -om och hur de ska komplettera
    traditionella skyltar och plaketter-

  194. -med dyra och oprövade
    elektroniska apparater-

  195. -som bild- och pekskärmar,
    acoustiguider och smarttelefoner.

  196. Å ena sidan kan de här teknikerna
    göra vårt jobb som designer enklare-

  197. -då vi inte
    behöver belamra rummet med text-

  198. -men å andra sidan kan tekniken
    ha samma effekt på oss i museer-

  199. -som de har i vår vardag.

  200. Om vi inte tänker efter
    när vi använder digital teknik-

  201. -kan den isolera oss
    och göra oss likgiltiga-

  202. -för synintryck, lukter och upplevelser
    i vår omgivning.

  203. Teknikens roll i det renoverade museet-

  204. -är nåt vi fortfarande
    funderar över och diskuterar.

  205. Vi är hittills överens om
    att använda mobilappar i gallerierna-

  206. -men museet kommer att låta
    besökarna ta del av digital information-

  207. -i informationsområden som
    kommer att prägla galleriupplevelsen.

  208. Jag tänkte visa er...
    Vår firma har erfarenhet av...

  209. Vi arbetar ofta med universitet
    där vi designar lärandemiljöer.

  210. Vi skapar nya användningsområden
    för akademiska institutioner-

  211. -med målet att använda digital teknik
    för att föra människor samman.

  212. Det gjorde vi på Princeton Library
    när vi renoverade efterkrigsbiblioteket.

  213. Vi skulle omvandla det
    till en lärandemiljö för studenter.

  214. Vi såg biblioteket,
    som vi blåste ut och byggde om-

  215. -som en ledig lounge där studenter,
    ensamma eller i grupp-

  216. -kan ägna sig åt digitala aktiviteter
    som drar fördel av-

  217. -att mobilteknik hela tiden
    låter oss anta olika identiteter.

  218. Vi gör det konstant, hemma och...

  219. Ni pratar säkert
    med era familjer just nu.

  220. Vi är hela tiden i rörelse mentalt.

  221. Vi har studier och sociala nätverk
    i en och samma enhet.

  222. Vårt mål med det här projektet-

  223. -var att skapa
    två överlappande aktivitetsområden-

  224. -åtskilda av färg och material och
    anpassade efter ergonomiska behov.

  225. Forskning visar
    att studenter har en tendens-

  226. -att sitta avslappnat
    när de tar in information-

  227. -och om de sitter upprätt-

  228. -är det när de själva skriver
    eller bearbetar information.

  229. I biblioteket...

  230. Utanför biblioteket skulle vi göra
    en rullstolsramp till entrén.

  231. Där valde vi
    att göra en interaktiv tekniklounge-

  232. -som uppmuntrar studenter
    från studenthemmet att slå sig ner.

  233. Högst upp finns
    ett interaktivt biblioteksbord-

  234. -där man kan söka i bibliotekskatalogen
    men också chatta med varandra.

  235. Education Commons
    var ett projekt i Pennsylvania.

  236. Det ligger undangömt under
    ett par stadionläktare från 1930-talet.

  237. Här skulle vi också omvandla
    en av huvudbibliotekets avdelningar-

  238. -till en interaktiv sfär.
    Vi kallar dem mikromediasfärer.

  239. Biblioteket delas upp i olika stora rum-

  240. -från stora lounger
    till mindre studiesalar.

  241. Tanken är låta studenter,
    ensamma eller i grupp-

  242. -ta del av informationsteknik
    tillsammans.

  243. Härnäst, som en avslutning...

  244. Som jag har sagt,
    vilket jag kanske inte borde upprepa-

  245. -har vi nyss satt i gång,
    så vi har inte hunnit så långt.

  246. Jag sa till Veronica: "Min klient låter
    mig inte visa nåt, inget är granskat."

  247. I USA måste man ha
    högsta hönsets godkännande-

  248. -men så är det inte här.
    Jag får visa er vad jag vill.

  249. Jag vill tro att det här
    bekräftar min uppfattning-

  250. -av Sverige som ett öppet samhälle
    som uppskattar insyn.

  251. Om jag inte är sparkad om ett år
    så vet vi att det stämmer.

  252. Jag tänkte berätta om hur vi tänker.

  253. Vi ska designa en enhetlig familj
    av inredningsenheter-

  254. -som kan spridas ut i fallstudierum-

  255. -som representerar
    de tre arkitektoniska gallerityperna:

  256. Stora salar, mindre rum och pelarsalar.

  257. Jag tänkte visa er skisser över två rum.

  258. De är datorgjorda, så de ser färdiga ut,
    men det är bara skisser.

  259. Till våra fallstudier fick vi
    olika scenarier av intendenterna-

  260. -så att vi kunde testa hur enheterna
    kunde anpassas till rumstyperna.

  261. Scenariot för sal 1603 är att det ska
    innehålla konst från 1700-talet.

  262. Intendenten
    gav oss en lista med föremål-

  263. -och en viktig detalj är
    att de ska arrangeras tematiskt.

  264. Vi kallar det för klungor,
    och de följer museets inriktning-

  265. -och är ett bevis för
    hur nytänkande museet är.

  266. De vill inte segregera konstverk,
    utan integrera dem-

  267. -och få åskådarna att se samband
    mellan konstformerna och epokerna.

  268. I salen har vi skapat ett...

  269. Ursäkta, bildspelet är lite efter.
    Det här är scenarierna.

  270. Det här är delarna
    som ska placeras ut i museet.

  271. Det är tre olika skyltar, plattformar,
    väggar och tre olika montrar.

  272. Tanken är att de här enheterna
    ska skräddarsys av intendenterna-

  273. -som kommer att färglägga dem
    med färger som passar epoken.

  274. Vi har ett intressant problem.

  275. Vi vill respektera byggnaden, men
    hur gör man det med digital teknik?

  276. De här storslagna rummen,
    ritade av Stüler på 1800-talet-

  277. -förutsatte 1800-talspraxis -
    att man hänger målningarna-

  278. -över en diskret linje
    som fastställs av panelen.

  279. Det finns inget annat i rummet
    än konstföremål.

  280. Hur ska vi lösa det här?
    Vi tänker skapa inredningsenheter-

  281. -som alla ska placeras
    i mitten av rummet.

  282. De ska vara fristående
    från de omgivande väggarna-

  283. -så att man inte förlorar
    distinktionen mellan gammalt och nytt.

  284. Jag ska visa er
    hur de här plattformarna kan fungera.

  285. Vårt förslag uppmuntrar intendenter-

  286. -att hänga stora målningar
    på de omgivande väggarna-

  287. -och skapa klungor i mitten-

  288. -som blir en kombination av möbler,
    brukskonst och väggmonterad konst.

  289. Vårt hopp är... Det kan verka
    som en detalj, men det är viktigt.

  290. På traditionella museer
    går man bara runt längs väggarna-

  291. -men vi hoppas
    att vi ska kunna vara nyskapande.

  292. Vi vill skapa
    nåt mer rumsligt och arkitektoniskt-

  293. -som kan uppmuntra
    till en djupare rumsupplevelse.

  294. Nu tvingas man röra sig mer
    mellan målningar och föremål-

  295. -och se samband,
    både i klungor och i olika gallerier-

  296. -mellan olika konstverk och epoker.

  297. Att respektera byggnaden innebär
    att alltid skilja på gammalt och nytt-

  298. -men vi tar ändå hänsyn till byggnaden
    och gör skisser-

  299. -över vilka proportioner som passar
    de klassiska detaljerna i rummen-

  300. -som paneler, lister och så vidare.

  301. För tillfället
    gör vi också färgexperiment.

  302. Vi vill att byggnaden ska utgöra
    en konsekvent, neutral bakgrund-

  303. -men vi arbetar med Stülers färgpalett-

  304. -som innehåller mycket grått
    och påminner om Brunelleschi-

  305. -eller nordisk klassicism
    med grått, off-white och beige.

  306. Att designa... Vi har två rumstyper,
    den andra typen är pelarsalarna.

  307. Vi skapar ett system för hela museet,
    och pelarsalarna var mer utmanande.

  308. Till skillnad från de stora salarna,
    som har stora väggar för målningarna-

  309. -var pelarsalarna
    tänkta att vara ljusfyllda rum-

  310. -med utsikt över slottet.

  311. Kungliga bibliotekets samling flyttades
    hit, så salarna skulle vara bibliotek.

  312. Tidigare inredningar skymde
    de storslagna arkitektoniska detaljerna:

  313. Kupolerna, pelarna och fönstren,
    som gör pelarsalarna så vackra.

  314. Nu arbetar vi-

  315. -med att skapa en enhetlig inredning-

  316. -som inte inkräktar på, utan belyser-

  317. -de storslagna, majestätiska detaljerna.

  318. Enheterna anpassas även här
    för att man ska kunna skapa klungor-

  319. -som framhäver pelarna.

  320. Och för första gången på länge-

  321. -kan vi genom att ha allt i mittdelen,
    som avgränsas av de åtta pelarna-

  322. -frigöra utrymme längs väggarna.

  323. Då finns det möjlighet
    för museibesökarna att se ut-

  324. -och njuta
    av det underbart vackra Stockholm.

  325. Det här är en axonometrisk ritning.
    Det blir som ett museum i ett museum-

  326. -som kommer att skapa
    en dialog mellan gammalt och nytt.

  327. Jag tänkte göra en sammanfattning.
    En av de mest givande sakerna-

  328. -med att arbeta med projekt
    som det här på Nationalmuseum-

  329. -är att man får ta sig an-

  330. -den ibland mödosamma processen
    att bygga i samförstånd.

  331. Vi måste få olika intressenter,
    som ofta har olika ståndpunkter-

  332. -att komma överens om en design,
    vilket kräver samarbete.

  333. Som ni nog förstår tillhör
    den pretentiösa machoarkitekten-

  334. -förkroppsligad av Howard Roark
    i Ayn Rands "Urkällan" det förflutna.

  335. Men ett lika stort problem
    är den passiva arkitekten-

  336. -som aldrig ifrågasätter
    programmet eller klientens syfte.

  337. Det var så klart en risk av museet
    att anlita oss då vi är utlänningar.

  338. Jag vill tro att det som är
    mer intressant än själva designen-

  339. -är att vi som utomstående kommer in-

  340. -och uppmuntrar till dialog
    mellan intressenterna.

  341. Jag arbetar ju på Yale, och där
    tar man ofta kollegerna för givet.

  342. Som en neutral utomstående
    har vi möjligheten-

  343. -att identifiera problem
    och skapa samförstånd-

  344. -och sen diskutera lösningar
    med de olika intressenterna.

  345. Jag börjar inse
    att arkitektyrket snarare handlar om-

  346. -att reda ut vilka behov klienten har-

  347. -än om att skapa prisbelönta designer,
    även om jag gärna gör båda delarna.

  348. Vår strategi här framöver-

  349. -är att arrangera
    workshoppar och möten-

  350. -där vi kan dryfta problem och idéer.

  351. Genom att se problemen
    ur klientens perspektiv-

  352. -hoppas vi att vi arroganta amerikaner
    kan bli mer ödmjuka.

  353. Vi vill ändå ligga i framkant, men
    genom att samarbeta med klienten-

  354. -kan vi kanske hitta lösningar
    som vi annars inte hade tänkt på.

  355. Med min presentation hoppas jag
    att jag har gett er en inblick-

  356. -i de plats- och institutionsspecifika
    designutmaningar som vi står inför.

  357. Men de här problemen
    är inte unika för Nationalmuseum.

  358. De är relevanta
    för kulturinstitutioner världen över-

  359. -som liksom Nationalmuseum
    vill ha en ny image.

  360. De vill skapa
    en ny bild av vad ett museum är.

  361. Det är inte arrogant och elitistiskt,
    utan en plats som välkomnar alla.

  362. Jag har bara en sista sak att säga.

  363. Nåt jag har lärt mig
    av att tänka på museer i tjugo år-

  364. -som nog kan appliceras
    på andra byggnadstyper, är det här:

  365. Vi måste se arkitektur, inrednings-
    design och landskapsarkitektur-

  366. -som integrerade områden
    med inriktning-

  367. -på relationen
    mellan människokroppar i rörelse.

  368. Den här inställningen har genomsyrat
    mitt arbete med bostäder som de här...

  369. Oj, ni ser det inte.
    Det här är exempel på mitt arbete.

  370. Det behövs integration mellan yrken
    och tvärvetenskapliga möjligheter-

  371. -för att skapa teknikvänliga miljöer
    där man kan ha meningsfulla möten-

  372. -mellan ögon, sinnen och kroppar
    när man interagerar med varandra.

  373. För att uppnå det målet
    bör man ha upplysta klienter-

  374. -som de jag hittade här i Stockholm
    på Nationalmuseum. Tack så mycket!

  375. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitekter, Arkitektur
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.