Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : Svensk arkitekt med internationell erfarenhetDela
  1. Nästa talare är svensk arkitekt,
    men är verksam i Locarno och Paris.

  2. Hon ska berätta
    om några spännande projekt-

  3. -bl.a. ett nystartat projekt här
    i Stockholm. En applåd för Mia Hägg!

  4. Tack. Det är jätteroligt att vara här
    och få prata inför så många kolleger.

  5. Det har varit spännande
    att lyssna under dagen.

  6. Eftersom jag inte kommer i kontakt
    med Arkitektursverige så ofta, så...

  7. Jämfört med för några år sen
    känns det så positivt.

  8. Det finns så mycket idéer,
    projekt, jobb och entusiasm.

  9. Det är fantastiskt stimulerande.

  10. Jag hade tänkt inleda föreläsningen
    på ett helt annat sätt-

  11. -men jag kan inte tala om mitt arbete
    utan att först nämna nåt om den stad-

  12. -där jag avslutade min utbildning,
    hade min första anställning-

  13. -och startade mitt kontor,
    Habiter Autrement.

  14. I dag ska jag tala om hem
    och hemmets relation till staden.

  15. De här kvarteren,
    11:e och 10:e arrondissementet-

  16. -var mitt hem under väldigt många år.

  17. Min första anställning
    var här på Cité d'Angouleme.

  18. Därefter har jag haft mitt kontor
    i många år på Rue de Nemours.

  19. 11:e arrondissementet
    är det här unga, dynamiska-

  20. -internationella, populära kvarteret
    i Paris, med många arkitektkontor.

  21. Många barer och restauranger.

  22. När jag gick till jobbet-

  23. -stannade jag ofta vid Bataclan
    och drack morgonkaffe.

  24. Mitt i sorgen över de brutala
    attackerna för knappt en vecka sen-

  25. -hoppas jag att dessa arrondissement
    i Paris som jag kallar mitt hem-

  26. -fortsätter att ha samma kvaliteter
    av kvartersliv och öppenhet som förr.

  27. Att det inte förvandlas
    till en polisstat.

  28. Tack.

  29. Det var en grön knapp
    jag skulle trycka på... Så.

  30. Hem. Vårt arbete som arkitekter
    handlar om att skapa förutsättningar-

  31. -för att ett eller flera rum
    ska kunna bli nåns hem.

  32. Det är just den processen
    som intresserar mig.

  33. Här är en av våra nybyggda lägenheter
    i Bordeaux för tre år sen.

  34. Det är fortfarande byggdamm
    på linoleumgolvet.

  35. I stället för väggar har vi
    rumsavskiljande möbler i plywood.

  36. Uppe till höger ser ni en takterrass.

  37. Men det ser ju rätt naket
    och tråkigt ut.

  38. Här är samma lägenhet
    när jag besökte den nu i våras.

  39. Med hjälp av möbler,
    blommor, tavlor...

  40. ...växter och personliga föremål,
    har hyresgästerna gjort den till sin.

  41. Det är som att komma tillbaka
    till ett helt annat projekt.

  42. Det tycker jag är fantastiskt.

  43. Särskilt i dag behöver vi "amour"
    i våra lägenheter och städer.

  44. Här ser ni terrassen.

  45. En del av projektet är
    att vi skapade en park för de boende.

  46. Här är en bild av hela byggnaden.

  47. Det är fantastiskt att se allt liv
    på alla balkonger och terrasser.

  48. I de fyra bostadsprojekt jag ska visa
    i dag... Det är hyreslägenheter.

  49. Det finns massor av olika kategorier
    i Frankrike: "logement social"-

  50. -subventionerade bostäder och...
    Men här gäller det hyreslägenheter.

  51. I alla de projekten
    har några få saker varit viktiga:

  52. Att skapa rymd och volym,
    att skapa genomgående lägenheter-

  53. -att anpassa typologin efter platsen
    och att göra nåt av platsen.

  54. Jag gillade Sanna Hederus och Tobias
    Olssons artikel i Fastighetsnytt-

  55. -om att bostadsprojekt måste tillföra
    staden nåt utanför bostadsväggarna.

  56. I det här projektet sköt vi byggnaden
    till ena hörnet av tomten-

  57. -för att skapa den här gemensamma
    parken, som ännu inte har vuxit upp.

  58. Och att alla balkonger
    vetter ut mot parken...

  59. Lägenheterna har 13 meters djup
    och är genomgående.

  60. På bottenvåningen
    har vi också kontor-

  61. -så vi har en blandad funktion i
    byggnaden. På taket har vi terrasser.

  62. Här ser ni planlösningen.

  63. I stället för väggar
    har vi de här förvaringssystemen.

  64. Vi har inga trapphus. Man kommer in
    direkt med hiss i lägenheten.

  65. I nästa projekt, som ligger
    vid floden Garonne utanför Bordeaux-

  66. -har vi jobbat med att skapa passager
    mellan gatumiljön och floden.

  67. Det här var detaljplanen som vi fick
    när vi gjorde tävlingen.

  68. Parallella lameller. Man ser in till
    grannen snarare än ut över vattnet.

  69. Jag gillar, som vi alla...
    Det känns alltid bra när man har-

  70. -ett pragmatiskt, odiskutabelt skäl
    till att man gör nånting-

  71. -och formen blir ett resultat av det.
    Så känns det här projektet.

  72. Den här sågtandade linjen har vi-

  73. -för att alla lägenheter
    skulle få en utsikt över floden-

  74. -och så ville vi minimera visavier,
    så att man inte ser in till grannen.

  75. Här ser ni fasaden mot gatan. Vi har
    jobbat med två väldigt olika uttryck.

  76. Gatufasaden är mer sluten. Under
    de här taken har vi boendeparkering.

  77. Viktigt i projektet är närvaron
    av den 60 meter höga Aquitainebron-

  78. -som är nåt av Bordeaux Golden Gate.

  79. Här skymtar vi passagen
    som jag talade om:

  80. Sekvensen mot natur- och vattenrummet
    på andra sidan.

  81. Vi har ett reflekterande material,
    så att vi tar in naturen i passagen.

  82. Och sen fasaden mot floden
    som är mycket öppnare.

  83. Där har vi jobbat med, på botten-
    våningen, lägenheter i ett plan.

  84. De har
    auberginefärgade fönsterkarmar.

  85. Lägenheterna ovanpå
    är duplexer eller triplexer.

  86. Duplexerna har gula fönsterkarmar
    och triplexerna blekgröna.

  87. Här ser ni planen.

  88. I och med att vi drog den här
    sågtandade linjen för att skapa...

  89. ...utsikt mot vattnet
    för alla som bodde här-

  90. -så har vi 26 lägenheter,
    och alla lägenheter är olika.

  91. Här ser ni en fyrarummare,
    en triplex-

  92. -som har den här
    något okonventionella planlösningen.

  93. En interiörbild, där vi har...

  94. Den här fasaden har sett ut
    på många olika sätt, men slutligen...

  95. Vi har vikt upp fönstren över taket
    för att ta in mer himmel.

  96. Om man kommer närmare bron
    kan man få ett grodperspektiv...

  97. ...på bron.

  98. När man jobbar med flerbostadshus-

  99. -finns ju möjligheten
    att jobba med många olika sekvenser.

  100. Det här projektet, Cenon, ligger
    i ett förortsområde utanför Bordeaux.

  101. Där började vi med
    att plantera de här tallarna.

  102. När vi kom till platsen
    var det en mängd olika...

  103. ...disparata byggnader
    från 1900-talets andra hälft-

  104. -och en vacker, stor tall.

  105. Det blev utgångspunkten för ett slags
    kvadrat med tallar, en tallpark-

  106. -som skulle vara ett sätt att förena
    alla de disparata byggnadselementen-

  107. -och skapa en ny helhet på platsen.

  108. Vi har använt taket till att skapa
    en odlingslott för alla hyresgäster.

  109. Vi har också solpaneler, så klart.

  110. Hur vi använder tak
    är en käpphäst för mig.

  111. Sen modernismen har vi jobbat mycket
    med platta tak, som vi kan använda.

  112. Jag har sett exempel på svenska
    projekt som har gjort det också.

  113. Sektionen. Här har vi jobbat
    med jättelånga lägenheter - 30 meter.

  114. På bottenvåningen har vi också
    lokaler. Ett gym har flyttat in-

  115. -och så är det olika kontor.

  116. Här ser ni takterrassen.

  117. En bild
    från när byggnaden just är färdig.

  118. Vi har jobbat med ateljéfönster åt
    norr, vilket jag ska gå in på senare.

  119. Och takterrassen, två gårdar mot den
    här ännu icke uppvuxna tallparken...

  120. Planerna. Lägenheterna är jättelånga.

  121. Man har ett perspektiv på 30 meter
    i sin fyrarummare.

  122. Vi har jobbat med klimatzoner, så åt
    norrfasaden har vi en vinterträdgård-

  123. -och åt söder har vi balkonger
    med dubbla dragspelsfasader.

  124. På sommaren kan man ha en balkong-

  125. -och på vintern kan man ha
    sin fasad här och ha ett större...

  126. ...samvarorum.

  127. Vi har i de här projekten försökt-

  128. -att på olika sätt maximera volym.

  129. Snarare än att arbeta med exklusiva
    material har vi arbetat med volym.

  130. En interiörbild.

  131. En bild som visar dragspelsfasaderna.

  132. De norrställda gårdarna klädde vi
    i ett reflekterande material-

  133. -för att få in mer ljus-

  134. -och fönsterluckorna går i gult och
    vitt för att ta in reflekterat ljus.

  135. Man kan ställa in dem så att man
    tar in ljus och undviker visavier.

  136. En bild från pation uppifrån,
    på väg upp mot takterrassen-

  137. -och så takterrassen, där folk odlar
    tomater, blommor eller ingenting.

  138. En del ställer upp stolar och bord.

  139. Egentligen skulle jag vilja
    säga nånting... Jo, det är tid kvar.

  140. Det har varit inspirerande att se
    andra projekt och sätt att jobba.

  141. Jag inser att det i de här projekten
    är väldigt inkluderande.

  142. Jag tror inte att vi har haft
    som ambition, som ni kanske kan se-

  143. -att förenkla...

  144. Jag bor nu i Schweiz
    och borde göra schweiziska lådor.

  145. Men vi har jobbat mycket
    med sekvenser och scenografier-

  146. -och försökt skapa nya rum och
    en ny sorts ljus i de här projekten.

  147. Nu ger vi oss upp till Paris
    och Paris längsta byggnad.

  148. Det är den 617 meter långa
    Entrepot Macdonald.

  149. Det är en lagerbyggnad som uppfördes
    under sent 60-tal av Marcel Forest.

  150. OMA fick uppdraget
    att göra en masterplan.

  151. Den är nästan omöjlig att fotografera
    för att den är så lång.

  152. Det är liksom bara en topografi.

  153. OMA fick i alla fall...
    Jag ska först visa hur den ligger.

  154. Här har vi Entrepot Macdonald,
    som ligger i 19:e arrondissementet-

  155. -ganska nära Parc de la Villette
    och nya filharmonin.

  156. Sacré-Coeur, som man kan se från
    byggnaden, och så har vi Seine-

  157. -och landmärket framför andra,
    Tour Eiffel.

  158. Masterplanen gick ut på att behålla
    lagerbyggnaden som ett slags sockel-

  159. -och skära igenom den
    på olika ställen.

  160. Staden Paris byggde en ny spårväg med
    en hållplats precis vid byggnaden.

  161. Sen skapade man
    en linjär park i mitten.

  162. Därefter bjöds femton arkitekter in-

  163. -att rita bostäder, kontor
    och andra typer av aktiviteter.

  164. Hela den här sockeln
    är tänkt att bli-

  165. -olika aktiviteter och kommers,
    och vara publik.

  166. Jag följde med stort intresse
    Christer Larssons föreläsning-

  167. -och diskussionen om riksarkitekt.
    Floris Alkemade, f.d. partner på OMA-

  168. -som har gjort den här masterplanen-

  169. -är nu utvald
    till riksbyggmästare i Holland.

  170. Jag undrade
    om ordet riksbyggmästare är...

  171. Det kanske är
    nåt annat än riksarkitekt.

  172. Han beskrev för mig vad han ska göra.

  173. Han har ju
    stor erfarenhet av projektering.

  174. Det lät jättespännande.
    Han är alltså riksbyggmästare.

  175. Typologin som vi fick använda
    var urbana villor.

  176. Vi gillade inte det, för det skulle
    bli en kärna med lägenheter omkring-

  177. -och de centrala lägenheterna skulle
    bli ensidiga, så vi gröpte ur kärnan-

  178. -och gjorde duplexer ovanpå varandra
    med ett allrum i dubbel takhöjd.

  179. Det här entrérummet som vi
    har arbetat med kändes viktigt-

  180. -för det har en skala
    som är mycket mer intim.

  181. Det känns som att man där träffar
    grannen eller kan ställa cykeln.

  182. Det står i kontrast till
    den 617 meter långa huvudstrukturen.

  183. Här ser ni en entré till en av
    lägenheterna. Här är allrummet.

  184. Det här är jätteenkla lägenheter
    och en väldigt begränsad budget.

  185. Viktigt att nämna för det projektet,
    och som vi även har pratat om i dag-

  186. -är att ingen arkitekt hade ansvar
    under upphandlings- och byggskede.

  187. Ingen av oss hade möjlighet
    att påverka material och interiörer.

  188. I den här lägenheten bor nu
    fyra nyutexaminerade arkitekter.

  189. De har sovrum och badrum-

  190. -och så använder de femmetersrummet
    som samvarorum och arbetsrum.

  191. En lägenhet
    som visar relationen till terrassen.

  192. Här är byggnaden i sin helhet.
    Den är otroligt enkel.

  193. De lägenheter som inte har balkong
    har stora skjutdörrar-

  194. -så man kan öppna dem på sommaren
    och ha en övertäckt terrass i rummet.

  195. Här ser ni Julien De Smedt, som är en
    annan arkitekt, och Stéphane Maupin.

  196. Här är den nya spårvägslinjen.

  197. Jag började tänka på, när jag hörde
    Sandra Frank och folkhem...

  198. Det hade ju varit en grej att göra
    allt i trä, men det är lite sent nu.

  199. En bild från söderfasaden,
    där vi har Sacré-Coeur i bakgrunden.

  200. Stockholm... Hur mycket tid
    har jag kvar? Bara en minut, eller?

  201. Det börjar blinka? Då är jag snabb!
    Det här är bara början på projektet.

  202. Det här är, som ni alla vet-

  203. -arkitekturutbildningen, som flyttat
    till byggnaden av Tham & Videgård.

  204. Akademiska Hus gav mig i uppdrag-

  205. -att titta på en ny gårdsformation
    mot Uggleviksgatan.

  206. Jan Åman och Akademiska Hus har gjort
    ett nytt program för byggnaden.

  207. Det ska bli en ny "hub"
    för mat, mode och konst.

  208. Idén är att skapa
    en ny entré mot Uggleviksgatan-

  209. -och en ny lobby- och entréfunktion
    i den gamla gårdsmiljön.

  210. Här är gården före branden...

  211. Det är säkert både en fördel och
    en nackdel att jag inte läste här.

  212. Jag hade inte alls samma kännedom
    om byggnaden som många av er har-

  213. -om ni har tillbringat fem år där.

  214. Så här såg gården ut före branden.

  215. Vi tog fasta på diagonalen som finns.
    Den känns som en självklar shortcut-

  216. -från triangeln
    i den tidigare entrén på plan två-

  217. -över gården,
    in till den nya lobbydelen-

  218. -och nånstans knyter den an
    till en ny entré mot Uggleviksgatan.

  219. Den första skissen jag gjorde
    var den här.

  220. Det var egentligen väldigt enkelt att
    bara dra koordinaterna från fasaden-

  221. -som till stor del ska behållas, och
    dra in den mot byggnadens epicentrum.

  222. Taket blir resultanten
    av den riktningen, på nåt sätt.

  223. Det blir ett slags solfjäder
    som leder in mot byggnadens centrum.

  224. Här ser ni en första skiss av taket.

  225. En första volymstudie.
    Det här är på ett konceptstadium-

  226. -så mycket kommer att hända på vägen.

  227. Men det känns som att den här
    första gesten är nåt väldigt nytt-

  228. -samtidigt som den relaterar
    till lanterninerna före branden.

  229. En första skiss på ett rum-

  230. -i den här nya lobbybyggnaden.

  231. Sen har jag en sista bild.

  232. Det här är ett mer eller mindre
    permanentat tältläger i Calais.

  233. Sen andra världskriget har inte
    så många varit på flykt som i dag.

  234. För mig har det varit inspirerande
    att se engagemanget i Sverige-

  235. -och inte minst bland arkitekterna.
    Jakob talade om Utopias insamling.

  236. Christer Larsson sa att arkitektur
    inte får flyttas ut till fasaden-

  237. -och jag tror verkligen att vi kan
    och ska vara samhällsbyggare.

  238. Vi har en otroligt viktig roll-

  239. -i att skapa nya former av boende:

  240. Tillfälligt,
    permanent, nya typologier...

  241. Men det är inte bara arkitekter, man
    måste också underlätta planprocess-

  242. -och handläggande och administration.

  243. Jag är övertygad om att vår yrkeskår
    kan ta initiativ till förändring.

  244. Var jag i tid?

  245. -Många frågor, sa du.
    -Ja, det har kommit in många frågor.

  246. Att skapa fler bostäder
    är ju ett hett ämne i Sverige-

  247. -så många frågor handlar just om
    jämförelser med svenska förhållanden.

  248. De frågar om den politiska styrningen
    i Frankrike, med hyresrätter.

  249. Finns det nån procentuell...?
    Nåt politiskt mål?

  250. Det finns många olika kategorier av
    subventionerat byggande i Frankrike.

  251. Man kan säga att staten, via statligt
    kontrollerade företag eller direkt-

  252. -är väldigt involverad i byggande,
    och i att bygga hyresrätter, främst.

  253. Jag tror att nån sån där...

  254. Jag tror att ungefär 20 procent
    är ren "social housing"-

  255. -men det finns fler former
    av subventionerat byggande.

  256. Är det allmännyttan eller privata
    byggföretag som investerar i det här?

  257. De sociala, den formen...

  258. Projekten i Bordeaux och det i Paris
    är finansierade med statliga medel.

  259. Sen arbetar man alltid
    med en privat utvecklare-

  260. -som är ställföreträdande beställare.
    Men finansieringen är statliga medel.

  261. -En sista fråga har vi tid med.
    -Oj...!

  262. Du visade ju planlösningar som var
    både flexibla och kostnadseffektiva.

  263. Jag är nyfiken på hur man jobbar
    utomhus med motsvarande flexibilitet.

  264. Kostnadsläget är lågt,
    men det ska ändå vara hållbart.

  265. I de projekt jag har erfarenhet av-

  266. -har vi initialt jobbat mycket med
    var nånstans vi lägger vår byggnad.

  267. Hur optimerar man den yta som blir
    över när man placerat sin byggnad?

  268. I projekten jag visade har vi gjort
    det innan vi har ritat lägenheterna.

  269. Vi har försökt tänka oss ett scenario
    för hur vi tillför kvarteret nånting.

  270. Om det är en park eller nåt mycket
    mer urbant... Det beror på kontexten.

  271. Kan det även handla om storleken på
    gårdarna, som en hållbarhetsfaktor?

  272. Det är självklart
    en viktig parameter.

  273. Vi måste sätta punkt där, tyvärr.
    Tack, Mia Hägg. - En stor applåd!

  274. -Är du med i kväll?
    -Ja.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitekter, Arkitektur
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.