Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : Mellan konst, arkitektur och samhälleDela
  1. Vi var inne på det här tidigare.

  2. Vad händer i gränslandet
    mellan arkitektur och konst?

  3. Gränsland eller gråzon eller det
    explosiva område som det kan vara.

  4. Näste talare undervisar på Princeton
    University School of Architecture.

  5. Han har jobbat mycket
    på MoMA i New York-

  6. -och hans kontor fick Silverlejon
    på Venedigbiennalen 2014.

  7. Hans har ett franskt namn
    men är spanjor. Kan jag uttala det?

  8. Välkommen Andrés Jaque!
    - Ja, det var rätt, för han kom.

  9. -Tack!
    -Välkommen!

  10. Tack för inbjudan!
    Det är en ära att vara här.

  11. Det här är
    projekt som mitt kontor har gjort.

  12. Vi har ritat byggnader,
    som ni ser längst ner-

  13. -men för att skapa dem
    och för att engagera vissa samfund-

  14. -vars stöd kunde förbättra projekten
    behövde vi göra många andra saker.

  15. Arkitekter arbetar aldrig ensamma.

  16. Vi arbetar alltid
    med flera sociala aktörer-

  17. -och olika tekniker och politiska idéer.

  18. På sistone har vi arbetat
    med församlingshemmet i Plasencia-

  19. -Tupper Homes, Rolling Houses,
    Sweet Parliament Home i Kwangju-

  20. -House in Never Never Land på Ibiza
    och Escaravox.

  21. För att förklara dem måste vi ha
    en annan sorts presentation-

  22. -inte en med bara bilder.

  23. Det här är... Känner ni till Ikea?
    Självklart gör ni det.

  24. Jag har tänkt på vad som ligger bakom
    den här Ikea-annonsen från 2007.

  25. "Välkommen
    till den oberoende republiken Ditt hem."

  26. Å ena sidan har mystiken
    bakom annonsen varit förklarad länge.

  27. Det handlar om att komma hem
    och strunta i högklackade skor-

  28. -och andra sociala konventioner-

  29. -men man kan se det
    på ett annat, mer spännande sätt.

  30. Jag tänker mig
    att vår hemmiljö är en plats-

  31. -där vi kan reagera
    på det som inte fungerar i samhället.

  32. Det här är projektet Ikea Disobedient,
    ett arkiv med fall-

  33. -där folk var i sina hem
    och samtidigt förändrade samhället.

  34. Det här är Candela-

  35. -som bor med sina tre döttrar,
    två barnbarn och fem hundar.

  36. Hon lagar mat till ett antal änkemän
    som bor i grannskapet.

  37. De har levt i traditionella familjer
    där fruarna lagade mat-

  38. -så när de inte längre levde
    tillsammans med sina fruar-

  39. -förlorade de möjligheten-

  40. -att samlas runt ett middagsbord
    och ha trevligt.

  41. Men samtidigt var även Candela-

  42. -ett offer för det sexistiska systemet.

  43. Hon fick inte pengarna
    hon hade rätt till när hon skilde sig-

  44. -från sin gamla, alkoholiserade man.

  45. Genom att stråla samman
    skapade de en ny familj-

  46. -i vilken Candela
    lagade mat till änkemännen-

  47. -medan de kom med matvaror
    och tog hand om hennes barnbarn.

  48. De skapade ett samhälle baserat
    på förtrogenhet, inte på familjen.

  49. Den där politiska förvandlingen
    ägde rum i en hemmiljö.

  50. Vi studerade såna historier och
    presenterade dem som Ikea hade gjort-

  51. -med den här sortens grafiska design
    och bilder som våra fotografvänner tog.

  52. Det är intressant
    att samhället utmanas i hemmiljöer.

  53. Det här är Bertha, när fotot togs.
    Nu för tiden är det Dale.

  54. Han genomgick en könskorrigering.

  55. Han flyttade från en by till Madrid
    och kom till ett kvinnohus-

  56. -där kvinnor från landsbygden får hjälp
    med att komma ut som lesbiska.

  57. Under processen insåg han
    att han ville göra en könskorrigering.

  58. Det som är intressant är
    att det bara kan ske i en viss hemmiljö.

  59. Kollektivhusets bottenvåning
    skulle skapa debatt om könsfrågor-

  60. -och den intima övervåningen
    gjorde förvandlingsprocessen enklare-

  61. -eftersom gästerna
    visste att de var trygga där.

  62. Det finns mycket att säga om
    alla hemmiljöprojekt vi har samlat in.

  63. I samtliga fall försöker nån
    förändra samhället hemifrån.

  64. Maudie förvandlade sitt vardagsrum
    i Long Island City till en frisörsalong.

  65. I Long Island City,
    som är ett förortssamhälle-

  66. -finns det inte
    så många sociala aktiviteter.

  67. Hon gjorde om sitt hem-

  68. -till en samlingsplats för människor
    där folk kunde lära känna varandra.

  69. Alla de här historierna är intressanta.

  70. Vi gjorde till och med utställningsrum,
    som på Ikea.

  71. Vi hämtade inspiration från Ikea
    för att visa folk-

  72. -att man kan förändra inte bara möbler-

  73. -utan också de sociala konstruktioner
    som vi automatiskt förknippar-

  74. -med begreppet hemmiljö.
    Här ser vi Maudie visa det här.

  75. Det urbana handlar inte om städer,
    utan om hur allt kombineras.

  76. Möbler och heminredning
    är små delar av materiella samhällen-

  77. -som på nåt sätt
    skapar konstellationer där liv frodas.

  78. Det är nåt som har blivit
    en viktig forskningsfråga.

  79. Det urbana
    bör inte ses som en avgränsad plats-

  80. -utan som
    ett materiellt och relationellt system.

  81. Det här är projektet Escaravox,
    som utgörs av två skugganordningar-

  82. -i ett slakthusområde, Matadero,
    som omvandlats till ett kulturcentrum.

  83. De stora torgen är designade för spår-

  84. -så under sommaren
    är det för varmt för att vistas där.

  85. Därför blev vi ombedda
    att designa skugganordningar.

  86. När vi tittade på spridningen
    av kulturcentrum i Madrid-

  87. -lade vi märke till
    att de alla låg i de dyraste områdena.

  88. De mest intressanta grupperna-

  89. -som gör roliga och spännande
    kulturella saker som vi uppskattar...

  90. Vi trodde
    att de skulle vara utspridda i staden-

  91. -men ändå vistas vid kulturcentrumen.

  92. Men de här personerna är sällan
    inbjudna till ställen som Matadero.

  93. Det finns en stor klyfta
    mellan respekterade kulturcentrum-

  94. -och personerna som antagligen
    förändrar samhället mest.

  95. Därför såg vi en möjlighet
    i designen av skugganordningarna.

  96. De går att flytta,
    så man kan göra olika saker på torgen.

  97. En konsertarena
    kan bli till en marknad-

  98. -eftersom anordningarna kan flyttas,
    så platsen är väldigt anpassningsbar.

  99. Så här kan man flytta dem.

  100. Vi ville inte skapa...

  101. ...nåt slags specialproducerad teknik...

  102. ...utan sätta ihop lättillgängliga,
    redan befintliga tekniker.

  103. Det var tekniker med olika funktioner
    som vi kunde kombinera-

  104. -för att dra ner på kostnaderna.

  105. Så det är egentligen hopsättningen
    som är speciell med den här designen.

  106. De kunde inte massproduceras,
    men vi skulle ju ändå bara göra två.

  107. Vi hade nytta av de sparade pengarna.

  108. Vi kunde skapa rullande möbler
    som kompletterade Escaravox.

  109. Vi investerade i teknisk utrustning
    som kunde användas av alla-

  110. -även om de inte hade blivit inbjudna.

  111. Vi hade skärmar, högtalare, förstärkare
    och så vidare-

  112. -som man kunde använda
    utan en inbjudan, och det är poängen.

  113. Det var inte en del av själva centrumet,
    men det blev en plats-

  114. -som kunde föra samman
    grupperna jag pratade om tidigare.

  115. Så här blev det,
    och det här är bilder som finns online-

  116. -som visar allt som händer där nu.

  117. Med en investering på 100 000 euro
    blev den här platsen-

  118. -den mest använda i hela Matadero,
    där man har gjort många andra projekt.

  119. Platsen har 800 besökare varje kväll,
    vilket är omöjligt att uppnå-

  120. -för de andra institutionerna där,
    som uppmuntrar till konsumtion.

  121. I bilderna ser ni mångfalden.
    Det är kvälls- och dagsaktiviteter-

  122. -konserter, bokpresentationer
    och politiska möten.

  123. Nån kom hit
    för att visa bilder från sin semester.

  124. Publiken är också varierad.
    Det är kultursnobbar-

  125. -men också folk som bor i området
    som sällan besöker kulturcentrum.

  126. De sammanstrålar
    för att använda torgets apparater.

  127. Jag gillar den här bilden.
    Här ser vi damer från grannskapet-

  128. -och jättecoola personer-

  129. -som lockas dit av kulturcentrumet.

  130. Vi ser folk med hundar
    och folk med barn.

  131. När barnen springer och leker-

  132. -kan föräldrarna delta i evenemangen.

  133. Så offentliga platser
    handlar inte bara om platsen-

  134. -utan även om teknik
    och hur teknik för oss samman.

  135. Det gäller inte bara åskådarna,
    utan även personer som uppträder.

  136. Här ser vi en kvinna som sjunger,
    och hennes historia är intressant.

  137. Hon träffade en knivkastare,
    och de började uppträda ihop.

  138. De kom hit separat-

  139. -men de lärde känna varandra
    och började samarbeta.

  140. Det här gav upphov
    till ett annat projekt - Cosmo.

  141. Vi ville göra Escaravox billigt-

  142. -så i designen använde vi centerpivå-
    roterande bevattningsmaskiner-

  143. -som har funnits sen 50-talet,
    och Cosmo handlar om bevattning.

  144. Cosmo är ett resultat av det årliga
    program som MoMA PS1 arrangerar-

  145. -som vi vann förra året,
    vilket så klart kändes roligt.

  146. Vi har också forskat om vatten
    i flera år i Los Angeles, Kalifornien.

  147. Det är en långtidsstudie som vi gjorde
    ihop med CalArts och Redcat.

  148. Vi har studerat stora mängder
    informell kunskap om vatten-

  149. -som kan kombineras
    med expertkunskaper.

  150. Att visa att det finns
    olika sorters kunskaper om vatten-

  151. -och att kombinera dem är vår roll.

  152. Vi ska inte uppfinna nya saker, vi ska
    kombinera kunskap från olika sfärer.

  153. Det här är Abel. Abel är från Uruguay
    och växte upp i Colonia.

  154. På 60-talet
    introducerade bevattningsföretag-

  155. -centerpivåroterande system i Colonia,
    vilket förändrade området helt.

  156. Företag köpte upp gårdar,
    som Abels föräldrars gård-

  157. -och slog ihop dem
    för att skapa stora områden mark-

  158. -som de kunde utnyttja
    med en annan ekonomisk modell.

  159. Abel emigrerade då till USA
    och flyttade till Alaska.

  160. Han bodde även
    i Kanada och New York-

  161. -och till slut hamnade han
    i Silver Lake i Los Angeles.

  162. Han omvandlade sin bakgård
    till en trädgård-

  163. -i vilken han odlar samma arter
    som han odlade som ung i Colonia.

  164. Dessutom har han
    efter att han lämnat Colonia-

  165. -hållit kontakten med vänner
    som gör samma sak som han.

  166. De har skapat trädgårdar i Italien-

  167. -eller i Venezuela
    eller i andra städer i USA.

  168. Varje morgon pratar de på Skype-

  169. -och berättar
    hur det går med trädgårdarna.

  170. De har till och med bevarat traditionen
    att dela med sig av frön-

  171. -från de grödor som är allra bäst.

  172. Abel delade till exempel med sig
    av frön från en tomat-

  173. -som han skördade i somras
    som var extra god och stor.

  174. Han såg till att samhället
    som tidigare hade existerat i Colonia-

  175. -återskapades i en spridd version
    i den globaliserade världen.

  176. Det här är hans hus.
    Han gjorde även ett dagis i bakgården-

  177. -som faktiskt
    samlar upp regnvatten också.

  178. Regnvattnet samlas där och
    används till bevattning av trädgården.

  179. Han lade dit ett tunt tyg så att
    gnagare inte kan angripa rötterna.

  180. Han skapade nivåer
    så att vattnet kan cirkulera-

  181. -och vattnet utgjordes som sagt
    av regnvatten från dagiset i bakgården.

  182. Det här kanske inte verkar så relevant-

  183. -men med den här kunskapen
    kan man förändra infrastrukturer.

  184. Deras storlek,
    möjligheten att befolka dem-

  185. -att göra dem till en mittpunkt
    och att lösa ett enormt problem:

  186. Hur vatten hanteras i områden
    där det finns begränsade resurser.

  187. New York är ett sånt område,
    för de dyra vattenreningsverken-

  188. -gör det nödvändigt
    för kommunen att se till-

  189. -att bara dyra lägenheter byggs.

  190. Annars blir vinsten inte stor nog
    för att de ska ha råd med reningsverk.

  191. Det som händer i New York är-

  192. -att billiga bostäder
    håller på att försvinna-

  193. -som ett resultat av hur vattnet renas.

  194. Det här är en av PS1:s traditioner.
    Det här är Cosmo på sociala medier.

  195. Det här visar oss
    hur viktigt vatten är i New York.

  196. Det som är viktigt för mig är
    att alla de här vattenmassorna-

  197. -mobiliseras av nåt
    som är helt oförklarligt och osynligt-

  198. -nämligen rören under jord.

  199. Vår tanke var att synliggöra rören
    för att skapa en debatt om dem-

  200. -så att folk faktiskt
    kunde få en relation till dem.

  201. Det här är
    New Yorks vattenreningsverk.

  202. Så här är vattenreningsverk utformade-

  203. -men i verkligheten
    är de inhägnade inrättningar-

  204. -som är arkitektoniskt skapade
    för att avskiljas från vår vardag.

  205. De är dessutom omöjliga
    att omvandla till nåt annat.

  206. Vi började samla kunskap
    från mindre aktörer som Abel-

  207. -men också specialistkunskap,
    som hur ekosystem kan rena vatten.

  208. Det här är en design utvecklad
    av en grupp forskare på 60-talet-

  209. -som renade vatten
    på ett väldigt effektivt sätt.

  210. Dessutom var det vackert-

  211. -och en teknik som är helt förenlig
    med vårt vardagliga liv.

  212. Vi förenade all kunskap
    och dessutom människor-

  213. -som aktivister, forskare, ingenjörer,
    grafiska formgivare-

  214. -och folk som arbetade
    på Brooklyns botaniska trädgård.

  215. Vi byggde en relationell kunskapsbas
    som vi nyttjade när vi skapade Cosmo.

  216. Cosmo skapades av massproducerade
    delar från bevattningssystem-

  217. -som anpassades efter våra behov
    så att de kunde rena vatten.

  218. Vattnet skulle renas
    med en ekosystemteknik.

  219. Det ni ser här är ett antal ekosystem
    som är konstgjort utarbetade.

  220. Vattnet cirkulerar genom dem,
    och efter tre veckor-

  221. -är New Yorks avloppsvatten-

  222. -som miljöskyddsdepartementet
    lät oss använda-

  223. -omvandlat
    från förorenat vatten till dricksvatten.

  224. Det börjar i aerobiska behållare
    som innehåller våtmarksekosystem-

  225. -med hög förmåga att återhämta sig.

  226. På ytterst lite utrymme-

  227. -har vi lika mycket mångfald
    som i ett enormt våtmarksområde.

  228. Vi för in en stor mängd aktörer-

  229. -som kan lösa upp
    en massa olika sorters partiklar-

  230. -och bryta ner dem till enkla partiklar-

  231. -som i slutändan
    hamnar på behållarnas botten.

  232. Här ser ni behållarna,
    de flytande ekosystemen-

  233. -och vilken mångfald de innehåller.

  234. Sen pumpar vi upp vattnet
    i de genomskinliga slangarna-

  235. -som exponerar vattnet för UV-strålar,
    vilka dödar bakterierna i vattnet.

  236. Därifrån låter vi vattnet färdas
    till det vi kallar algpåsen.

  237. I den här cirkeln,
    som innehåller flytande alger-

  238. -avlägsnas nitraterna och fosfaterna
    från vattnet.

  239. Därefter faller vattnet ner
    i ett litet vattenfall-

  240. -och där syresätts det.

  241. I och med det maximeras kapaciteten-

  242. -hos aktörerna i våtmarksekosystemet
    som reagerar på förorenade partiklar.

  243. Sen åker vattnet ner i behållarna,
    och hela processen upprepas.

  244. Så vattnet cirkulerar kontinuerligt,
    och så småningom-

  245. -är det behandlat och renat.

  246. Här ser ni hur det färdas upp
    från behållarna, och... Ja.

  247. Här fördelas vattnet
    i de genomskinliga slangarna.

  248. Och ljuset avlägsnar partiklar...
    Teknikerna har inte kombinerats förut.

  249. Att rena vatten med ljus
    var en teknik som utvecklades i Afrika.

  250. Folk ställde upp plastflaskor
    på sina hustak-

  251. -och då renades vattnet
    om flaskorna fick stå där länge nog.

  252. Vi testade vattnet
    med hjälp av sensorer.

  253. Vi samarbetade
    med gränssnittsutvecklare-

  254. -och hade ett team
    som följde vattenkvaliteten.

  255. Dessutom såg vi till
    att informationen från sensorerna-

  256. -omvandlades till parametrar
    som alla kunde förstå-

  257. -och sen till färgmönster
    som kunde projiceras på slangarna.

  258. Slangarna indikerar vattenkvaliteten-

  259. -vilket är viktigt om Cosmo
    ska bli en mittpunkt i samhället.

  260. Alla kan enkelt förstå
    exakt när vattnet blir drickbart.

  261. Öppenheten medför
    att vi kan strunta i stängsel-

  262. -och skapa ett samhälle runt Cosmo-

  263. -så att människor
    kan få en ny syn på vatten.

  264. Alla delar vi använde var väldigt enkla.

  265. Det är hopsättningen
    som gör projektet speciellt.

  266. Allt material
    är lättillgängligt och billigt.

  267. Det var förståelsen för alla kunskaper-

  268. -som vi samlade in och utnyttjade
    som hade betydelse.

  269. Vi var väldigt aktiva online med Cosmo,
    för vi förstod att det var en prototyp.

  270. Vi skapade en kunskapsbas,
    men den måste vara överförbar-

  271. -så vi använde appar
    för att enkelt kunna förklara-

  272. -hur alla kan skapa sin egen Cosmo.

  273. Vi designade Cosmo
    så att platsen skulle vara beboelig.

  274. I stället för att se på infrastruktur
    som nåt som ska skyddas från folk-

  275. -såg vi det
    som en modern offentlig plats-

  276. -där folk kan träffas
    och dra nytta av vissa klimatfördelar.

  277. Växtsystemet
    gav en högre luftfuktighet-

  278. -och slangarna gav skugga.

  279. Vad gäller såna här projekt
    missar vi nåt om vi bara ser bilder.

  280. Vilka sociala följder har projekten?

  281. Det är det som gör arkitektur
    så spännande. Tack så mycket!

  282. Wow! Fantastiskt! Tack så mycket!

  283. -Stanna kvar, vi har några frågor.
    -Vilken inspirerande presentation!

  284. Du och ditt kontor utforskar-

  285. -några högst aktuella frågor
    vad gäller vår levnadsmiljö.

  286. Jag vill gärna veta mer
    om de här frågorna.

  287. Ni utför tillämpad forskning
    om konst och arkitektur.

  288. Hur bestämmer ni vilka projekt
    som kvalificerar sig för forskning-

  289. -som exempelvis Cosmo gjorde?

  290. Det är en bra fråga,
    för arkitektonisk design-

  291. -innebär alltid viss forskning,
    men den ska handla om behoven.

  292. Behovsfrågan är viktig,
    och vatten är vi i behov av.

  293. Vi tänker ofta
    att det bara är vattenbrist i u-länder-

  294. -som i Bolivia,
    där vatten är en kontroversiell fråga-

  295. -men vi ser ju
    vad som händer i världen.

  296. I vissa städer kan man bara bygga
    dyra bostäder, som i New York.

  297. Annars har man inte råd
    med infrastrukturen.

  298. Hur vi designar-

  299. -saker som infrastruktur
    formar vårt samhälle.

  300. Det är sån forskning vi vill göra,
    forskning som fokuserar på behov.

  301. Jag undervisar
    på Princeton och Columbia-

  302. -och försöker
    koppla ihop design med forskning-

  303. -som å ena sidan studerar
    hur experternas kunskap ser ut-

  304. -men som även studerar
    de olika allmänna kunskaperna-

  305. -som ofta är väldigt inspirerande.

  306. Tack. Kommer vi att få se Cosmo
    nån annanstans i framtiden?

  307. Ja, det var vårt syfte,
    och vi har fått flera beställningar.

  308. Varje gång vi skapar en Cosmo
    försöker vi förbättra den.

  309. Det positiva med att testa saker
    är att man kan ändra sämre detaljer.

  310. Man får också träffa experter
    som sitter på mycket kunskap.

  311. Såna här idéer sätter sig,
    så de kan locka folk och...

  312. ...bli till ett arkiv med idéer
    som folk gärna delar med sig av.

  313. Så om nån har förslag på förbättringar,
    hör av er så att vi kan genomföra dem.

  314. Så vi skapar Cosmos
    på några olika ställen just nu.

  315. Jag älskar din energi!
    - Visst är den fantastisk!

  316. -Varifrån hämtar du inspiration?
    -Tja... Det är en bra fråga.

  317. Det är viktigt att titta på vardagen.

  318. Vardagen är
    en fantastisk inspirationskälla.

  319. -Då har du en rolig vardag.
    -Ja, jag försöker ha det.

  320. Men samarbete är också inspirerande.

  321. Att samarbeta
    är en garanti för livliga samtal.

  322. Tack så mycket för att du kom hit!

  323. Ge honom en stor applåd.

  324. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Arkitektur och samhälle, Konst
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pelléas och Mélisande och tidens måleri

Kan man förstå opera genom bildkonsten? Konsthistorikern Charlotta Nordström drar paralleller mellan Claude Debussys opera "Pelléas och Mélisande" och den symbolistiska konstens landskap och karaktärer. Presentatör: Katarina Aronsson. Inspelat den 22 mars 2016 på Kungliga Operan i Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.