Titta

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Om UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Föreläsningar om utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande i skolan. Syftet är att belysa begreppet entreprenörskap och dess olika uttryck inom skola och utbildning och vilka konsekvenser det får för samhället och högre utbildning. Medverkar gör forskare och lärarutbildare från flera lärosäten i Sverige. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015 : Forskningscirklar och design som lärandeDela
  1. Välkomna. Vi fortsätter med
    dagens tema om lärande.

  2. Vi ska utifrån två begrepp
    - design och lärandecirklar-

  3. -tala lite grann om lärande,
    akademin som en arena för lärande.

  4. Hur kan organisationer genomföra
    de förändringsprocesser-

  5. -som de vill göra
    utifrån de behov de kan ha?

  6. Ett entreprenörskap som ibland
    benämns intraprenörskap.

  7. Att vi också ska stödja intraprenörer
    inom alla sektorer.

  8. Vi har med oss Per-Anders Hillgren
    och Magnus Johansson.

  9. -Ni får presentera er själva.
    -Jag tänkte köra en presentation.

  10. Det var väldigt spännande
    att lyssna på föregående talare.

  11. Jag är designforskare på Malmö
    högskola och kommer att prata om-

  12. -design, innovation och utmanings-
    baserat lärande i offentlig sektor.

  13. Jag kommer att prata om förändringar
    som skett i samhället nyligen-

  14. -som skapat bättre förutsättningar
    för den här typen av lärande.

  15. EU-kommissionen tänker sig
    att designdriven innovation-

  16. -ska kunna förnya offentlig sektor.

  17. Mängder med typer av innovationslabb
    har startats runtom i världen-

  18. -som jobbar med samhällsutmaningar
    och systemförändringar.

  19. De försöker öppna upp offentliga
    och politiska utvecklingsprocesser-

  20. -så att fler medborgare
    kan vara delaktiga.

  21. Det som är intressant med dem är-

  22. -att de inte bara vill fokusera på
    lösningar här och nu.

  23. Lösningar funkar för att de passar in
    i rådande strukturer och system.

  24. Vi måste också våga utforska idéer-

  25. -som skulle funka om vi påverkar
    strukturer högre upp i samhället.

  26. Det viktiga då är så klart
    att bygga ett lärande-

  27. -mellan vardagens innovationsarbete
    och andra systemnivåer i samhället.

  28. Även i Sverige har det skett
    förändrade riktlinjer.

  29. Regeringen initierade processen
    att gå bortom new public management-

  30. -och utveckla nya styrmodeller som
    ger medarbetare lite större frihet.

  31. I stället för att vara toppstyrda
    ska man lita på professionen-

  32. -och medarbetarnas erfarenhet
    och kunnande ska stå i centrum.

  33. Även förra regeringens innovationsråd
    kom med en spännande slutrapport-

  34. -som resonerade lite likadant.

  35. Den säger att det sjuder av
    förändringsvilja i offentlig sektor.

  36. Men tyvärr upplever var tredje chef
    och ännu fler medarbetare-

  37. -organisationskulturen som ett hinder
    för innovation.

  38. Offentlig sektor i dag kanske inte är
    utformad för medborgarnas behov-

  39. -utan snarare sina egna behov.

  40. De menar också att det måste finnas
    ett av politiken givet incitament-

  41. -att jobba med de frågorna och att
    det ges möjlighet att pröva sig fram-

  42. -i liten skala för att lära.
    En framgångsfaktor är-

  43. -att man ser varje anställd
    som en möjlig innovatör.

  44. Offentligt anställda har erfarenhet
    vi skulle kunna ta bättre vara på.

  45. Jag ska ge ett exempel:
    Testbed äldreomsorg-

  46. -som drivs av Malmö stad i samverkan
    med Medeon och Malmö högskola-

  47. -där medarbetare inom äldreomsorgen
    fått jobba med innovation.

  48. Under- och sjuksköterskor har fått
    arbeta med iPads-

  49. -och hittat många möjligheter
    hur man kan kommunicera-

  50. -från vårdtagaren
    direkt till distriktsmottagningen.

  51. Att kunna förbereda brukarna inför
    behandlingar med hjälp av iPads.

  52. Man kan använda dem som
    språköversättning.

  53. Nyligen har de utvecklat
    en triage-app-

  54. -som man kan använda i mötet med
    den specialiserade sjukvården.

  55. De har vunnit pris för det.

  56. Det viktiga är inte alla de här
    lösningarna som utvecklas-

  57. -utan det är snarare den kunskap
    och kapacitet som byggs.

  58. Samma sak med de nätverk som skapas
    när de lär känna folk i akademin-

  59. -i näringslivet etc. Vi gjorde på
    Mötesplats Social Innovation-

  60. -en förstudie där vi tittade på
    innovation i offentlig sektor.

  61. Det finns en del exempel.

  62. Framför allt finns utvecklingsprojekt
    som rör sig åt det här hållet.

  63. Vi har försökt utveckla
    ett sätt att stödja dem i det.

  64. Nånting som vi kallar för co-labs.
    Vi forskare träffar medarbetarna-

  65. -cirka en gång i månaden. De tar med
    sig sina innovationsprojekt.

  66. Då lär inte bara vi forskare ut
    våra erfarenheter-

  67. -utan det är lika mycket ett lärande
    på tvärs av medarbetarna.

  68. Mest centralt är att vi försöker
    fånga upp deras erfarenheter.

  69. Vad beskriver de i sin vardag
    som funkar och inte?

  70. Är det nånting vi kan lära här som vi
    kan lyfta högre upp i samhället?

  71. Vi jobbar bl.a. med Jonas och Magnus.
    Det är tvärvetenskapliga perspektiv.

  72. Vi jobbar bl.a. med
    fem skånska bibliotek-

  73. -region Skånes strategiansvariga
    och bibliotekschefer.

  74. Vi jobbar med äldreomsorgen,
    både medarbetarna och chefer.

  75. Det är viktigt att vi har med
    personal på olika nivåer.

  76. Vilken slags lärande pratar vi om?
    "Single" och "double loop learning"-

  77. -har funnits med länge
    inom organisationsteorier.

  78. "Single loop learning" handlar om att
    om vi inte nått de resultat vi tänkt-

  79. -kanske vi måste ändra våra metoder
    för att verkligen nå resultat.

  80. Det är kanske ännu mer centralt med
    "double loop learning".

  81. Att fundera på grundpremisserna.

  82. "Är det rätt mål vi når nu?
    Är det andra mål vi ska nå?"

  83. Det här är applicerbart
    kanske inte bara på en organisation-

  84. -utan även i ett större perspektiv.
    Det är viktigt att skapa ett lärande-

  85. -hela vägen från medarbetarna
    som träffar de äldre-

  86. -upp till policynivåer, lagar,
    förändringar, styrdokument etc.

  87. Jag ska avsluta med ett citat
    från Bengt Jacobsson-

  88. -som också funderar på lärande.
    Vi måste hela vägen upp i politiken.

  89. Det saknas bra lärande i dag
    i förvaltningspolitiken.

  90. Hur ska vi kunna stimulera det?
    Han menar att vi måste söka efter-

  91. -det som är annorlunda och balansera
    det som ses som självklart.

  92. Han menar att sånt
    som redan är institutionaliserat-

  93. -ändå kommer att få genomslag.
    Därför måste det andra lyftas fram.

  94. Då måste vi ha med oss medarbetare,
    chefer och medborgare-

  95. -i den här processen.

  96. Tack så mycket.
    - Då tror jag att du kör din.

  97. Då får Per-Anders lära mig
    hur man byter bilder på en Mac.

  98. -Pilar.
    -Aha! Pilar.

  99. Titta! Vad bra. Det här knyter an
    till det som jag ska prata om.

  100. Då ska jag börja med det här citatet.
    Jag är inget stort fan av Henry Ford.

  101. Men det här citatet finns på
    Malmö museum.

  102. Det här citatet fångar många utav de
    dilemman som Per-Anders pratade om.

  103. Vi är väldigt fast i
    våra egna föreställningar.

  104. Vi vill åstadkomma nånting nytt,
    men det blir bara en snabbare häst.

  105. Man skulle kunna säga att en snabbare
    häst är "single loop learning".

  106. Vi gör nåt vi redan gör,
    fast lite bättre.

  107. Men hur ska man få till
    "double loop learning"?

  108. Jag tänkte börja med en bild.

  109. Så här känns verkligheten ofta
    när man ska ta tag i nånting.

  110. Man ska lägga ett pussel. Det är en
    ganska sliten metafor för forskning.

  111. När man sätter i gång och lägger
    pussel har man nån sorts strategi.

  112. Man brukar vända alla pusselbitar
    så att bildsidan ligger uppåt.

  113. Vad vi också använder är
    att vi utgår ifrån bilden.

  114. Så här fungerar vi. Vi har massor med
    bilder i våra huvuden.

  115. När vi stöter på nya problem
    utgår vi ifrån vår bild i huvudet.

  116. Vi utgår ifrån det vi redan kan.

  117. Det är en utmaning när vi försöker
    åstadkomma "double loop learning".

  118. Vi är så fångade i det vi redan vet.

  119. När vi ställs inför nya problem och
    ska vara innovativa, blir det lätt-

  120. -att det blir snabbare hästar. Det
    kan också vara så att när vi pusslar-

  121. -tittar vi på bilden, sätter i gång
    och jämför pusslet med bilden.

  122. Har vi tur växer den bild
    som finns på kartongen fram.

  123. Men...tänk om det blivit ett fel
    i pusselfabriken.

  124. Det är inget huspussel utan ett
    fiskpussel som ligger i kartongen.

  125. Eller så köper vi ett runt fiskpussel
    och det är ett fyrkantigt huspussel.

  126. Det här är också
    början till lärandet.

  127. En del i lärandet
    handlar om motstånd.

  128. Vi har en idé om att så här brukar vi
    lösa, så här har vi alltid jobbat.

  129. Vi sätter i gång och pusslar
    och verkligheten gör motstånd.

  130. Då är frågan om vi har möjligheten
    att låta det här motståndet-

  131. -och låta det här krånglet
    bli till nånting positivt.

  132. Vi kan också bli förbannade.
    Vi hade tänkt fortsätta-

  133. -med de fyrkantiga pusslen och
    plötsligt möter vi de runda pusslen.

  134. Lärande är... I en organisation
    lägger vi en massa pussel.

  135. Det vet ni. Man förstår inte varför
    kollegorna och chefen gör så här.

  136. Varför gör Per-Anders så här?

  137. Utmaningen är att förstå varandras
    pussel och lägga nya pussel.

  138. Co-labs är en metod där man försöker
    lägga ett nytt pussel tillsammans.

  139. Då börjar man med att kartlägga
    och förstå varandras kartonger.

  140. Forskningscirklar är
    ett liknande sätt.

  141. Metoderna handlar om att få praktiker
    att reflektera över sin egen praktik.

  142. Vad är det för pussel vi lägger?
    Är det rätt pussel?

  143. För det är så här, mina vänner, att
    det finns en massa sätt att pussla.

  144. Det finns en massa olika sätt
    att organisera.

  145. Våra föreställningar om verkligheten,
    vår organisation-

  146. -vårt yrke och vår praktik påverkar
    hur vi lägger pusslet.

  147. När vi ska lösa problem går vi in i
    nån sorts kartongbild i huvudet.

  148. Det är också en fälla
    som motverkar "double loop learning".

  149. När vi lägger... Innovation är
    att kunna se och lägga nya pussel.

  150. Det är lätt att säga
    men svårt att göra.

  151. Vi sitter ju fast i våra pussel.

  152. Det kan också vara så att
    organisationer sitter fast i pusslet.

  153. Jag kan säga "vi ska lägga ett nytt
    pussel", men vi har en viss budget-

  154. -vissa arbetsbeskrivningar
    och en viss struktur som gör-

  155. -att man tvingas av organisationen
    att lägga ett pussel.

  156. Det räcker inte att vi utbildar
    människor i akademin-

  157. -som ska lägga nya pussel
    och springer in i pusselväggen-

  158. -när chefen kommer med:

  159. "Du tror att du ska lägga fiskpussel.
    Här lägger vi fyrkantiga pussel."

  160. "Kom inte och tramsa."

  161. Då är det här den stora utmaningen
    som man kan jobba med-

  162. -i olika co-labs eller i...
    Som Henry Fords citat handlar om.

  163. "Om jag frågat vad mina kunder ville
    ha, hade de sagt 'snabbare hästar'."

  164. Man kan vara den som ser nånting
    nytt, men resten ser inte det nya.

  165. Vad gör man då?

  166. Då gäller det att kunna hålla fast
    vid sin vision och vara uthållig.

  167. I slutändan är det att kunna hitta en
    balans mellan det kritiska tänkandet-

  168. -det vi ägnar oss åt i akademin,
    ibland så mycket att vi inget gör-

  169. -och den grundade övertygelsen.
    Att man vet.

  170. I många organisationer kan
    den grundade övertygelsen stå fast.

  171. "Så här har vi undervisat,
    vårdat pensionärer."

  172. "Så här jobbar vi
    i det här företaget."

  173. Den stora utmaningen som jag och
    Per-Anders tror att man kan bryta-

  174. -med forskningscirklar och co-labs
    är att börja reflektera över-

  175. -vad man gör i dag. Men, mina vänner-

  176. -ska man komma framåt måste man hitta
    en ny grundad övertygelse.

  177. Det är så jag förstår
    "double loop learning".

  178. Att man hittar ett nytt sätt
    att arbeta på.

  179. Men när man har enats om
    "det här pusslet ska vi lägga"-

  180. -då pusslar man det nya pusslet.
    För om man bara pusslar...

  181. ...kommer man ingenstans heller.
    - Kan vi gå tillbaka till...?

  182. Gå tillbaka till pusselbilden?
    Här är pusselbilden!

  183. Efter de här två presentationerna-

  184. -tänker jag att vi ska ha ett litet
    samtal kring det vi just har hört.

  185. En fråga...
    Det låter väldigt positivt.

  186. Det rör sig framåt, det finns
    en beredvillighet att lära.

  187. Nåt jag tänker på är vilken människo-
    syn man har kopplat till lärande.

  188. Är människan i grunden rationell
    eller irrationell?

  189. Beroende på hur man besvarar
    den frågan-

  190. -blir det olika sätt när man ska
    lägga upp en sån lärandeprocess.

  191. Hur ser ni på den frågan?

  192. Människan är både rationell
    och irrationell.

  193. Det finns en övertro på den
    rationella varelsen. Det är väl det-

  194. -som har legat till grund för genom-
    slaget för new public management.

  195. Är man tillräckligt rationell,
    kan man planera processer...

  196. ...vid ett skrivbord. Men människor
    är inte bara rationella.

  197. Vi är rationella också. Det är en
    central beståndsdel att ta fasta på.

  198. Men vi måste också ha en ödmjukhet
    inför att vi inte är det fullt ut.

  199. Ödmjukhet inför det vi inte förstår
    och att vi sitter i våra egna pussel.

  200. Hur rationella de än må vara
    utifrån den kartong man har.

  201. Precis. Det är en viktig poäng.

  202. För när vi väl lägger pusslet
    är det rationellt.

  203. Men utmaningen är att slå sönder
    pusslet och kanske inse-

  204. -att pusslen vi lägger är amöba-
    liknande bitar som förändras.

  205. New public management-idén
    utgår ifrån ett fast pussel.

  206. "Pusslet som funkar på Toyota
    funkar på vårdcentralen i Sveg."

  207. Så är det inte.
    Det är ett amöba-pussel.

  208. Om ni tänker att pusselbitarna
    kravlar i väg och ändrar form...

  209. Det är den förmågan man måste
    utveckla i organisationerna.

  210. Jag tänker på professor emeritus
    Lennart Lundquist.

  211. Han skrev mycket. Vad hände när han
    skrev "den här organisationen"-

  212. -"jobbar inte enligt sitt uppdrag"?
    Jo, han trycks ner.

  213. Han säger
    att det här är nåt primitivt-

  214. -som går tillbaka till mobbning. Vi
    vill inte ha folk som är besvärliga.

  215. Det är ju... Om man går tillbaka till
    det här Henry Ford-citatet.

  216. Entreprenören kan också bli
    ganska så ensam.

  217. Entreprenören ser nånting.

  218. Utmaningen är att tolerera
    ensamvargarna ibland-

  219. -och kanske lyssna på dem.
    Jag tror också...

  220. ...att co-labs och forskningscirklar
    är viktiga-

  221. -därför att man gör
    forskningsprocessen tillsammans.

  222. Och man måste ha en organisation som
    i grunden vill nånting annorlunda.

  223. Men det gemensamma meningsskapandet
    tycker jag är centralt.

  224. Det är viktigt att det finns
    en grad av olydighet.

  225. Att man får lov att vara olydig.
    Det är demokratiskt grundläggande.

  226. Det måste få komma upp alternativ.

  227. Det är svårt många gånger. Det är
    lätt att fastna i pusselbitarna.

  228. Vi sitter alla fast i
    en slags hegemoni också-

  229. -som är en större berättelse
    om vad som är meningsfullt och inte.

  230. -De måste också utmanas.
    -Hur kan man känna sig trygg?

  231. "Min chef gillar inte detta."
    Hur blir han inte av med sitt jobb?

  232. Min erfarenhet är att det är
    rätt tufft för många chefer i dag.

  233. De har väldigt lite stöd
    och incitament att...

  234. Om de verkligen tror på det här,
    lyssnar på medarbetarna-

  235. -träffar medborgarna och förstår:

  236. "Vi producerar ett annat värde
    än det vi blivit ålagda."

  237. "Vad ska vi göra?
    Jag måste vara lite olydig."

  238. Det bygger på att de är modiga.
    Det finns väldigt lite stöd för det.

  239. Samtidigt kommer policydokument som
    stöder det. Det är ett långt arbete.

  240. -Det tar tid. Det är en annan kultur.
    -Chefen har sin budget.

  241. Chefen kan sitta fast i
    kvalitets- och uppföljningssystem-

  242. -som gör att även om chefen...
    Jag möter många...

  243. Vi möter chefer som känner att det
    skaver och vill göra nåt annorlunda.

  244. Samtidigt måste de vara lojala
    mot organisationen.

  245. Ett problem är ibland att de använder
    uttryck som "flyga under radarn"-

  246. -eller... Man jobbar utan att det
    märks för att hitta lösningarna-

  247. -p.g.a. new public management.
    Problemet är att då tror alla:

  248. "Det här funkar jättebra.
    Direktiven uppifrån är perfekta."

  249. Men utfallet blev bra
    för att nån var olydig.

  250. Man lägger ett helt annat pussel.
    Man lägger två pussel.

  251. Man lägger nåt pussel för syns skull.

  252. Per-Anders har rätt. Organisationerna
    mår bra av de här olydiga personerna.

  253. För de olydiga kan gå i förväg och
    hitta stigar man inte hittat annars.

  254. Organisationer blir lätt
    stig-beroende.

  255. Man följer den upptrampade stigen.
    När det kommer nya medarbetare-

  256. -blir de snabbt inknuffade på stigen.
    Då behöver man nån som sticker i väg.

  257. Du sitter som chef med budget-
    nedskärningar och så kommer det nån-

  258. -som vill dra i väg och du inser:
    "Det blir oreda det här året."

  259. "Det kan jag inte tillåta."
    Det är inte lätt.

  260. Det är bra om man då kan visa
    att det lönar sig-

  261. -att satsa på olydiga Kalle och Lisa
    i organisationen.

  262. Då kopplar jag det till-

  263. -vilka mål vi sätter för att mäta
    lärandeprocesser.

  264. Samma sak för organisationen. Vad har
    vi för mål för att möta social nytta?

  265. -Är det möjligt?
    -Jag tänkte på samtalet innan.

  266. Lärandet handlar också om att bli
    överraskad och vara innovativ.

  267. Att utmana var nånting som kom upp.
    Att utmana invanda tankesätt.

  268. Det riktigt innovativa lärandet går
    inte att mäta. Det har vi inte gjort.

  269. Det vi kan mäta är det vi har en
    föreställning om. Som med pusslet.

  270. Har jag köpt ett pussel med ett hus
    är det det jag tror att jag hittar.

  271. Det handlar inte om det, utan om att
    jag ska pussla och upptäcka nåt nytt.

  272. -Vad säger du, Per-Anders?
    -Och återigen:

  273. Vem får vara med och definiera målen?
    Det är också centralt.

  274. Hur man organiserar
    lärandeprocesserna?

  275. Ja, där man också måste... Det är det
    som kräver ett mod från cheferna.

  276. Man lär sig nåt, men kanske kommer på
    att den briljanta idén inte funkar.

  277. Så kan det vara. Man sticker ut
    i skogen och upptäcker ett snår-

  278. -eller ett stup eller ett träsk.
    Då får man vända.

  279. Och det är inte hela världen.
    För det är nyckeln.

  280. De möjliga lösningarna,
    även om de inte funkar...

  281. Kan vi ta vara på lärandet-

  282. -och låta större delar av
    organisationen ta del av det-

  283. -då var det värt nånting. En lösning
    är kanske utdaterad om ett, två år.

  284. Det viktiga är att lära sig
    att kunna jobba på det här sättet.

  285. Nästa gång hittar man
    ett kantarellställe eller blåbär.

  286. Man kartlägger sin omgivning.
    Även misstagen är viktiga.

  287. Om man tänker "det här pusslet
    ska vi inte lägga"...

  288. En lärande organisation har
    en hög tolerans för misstag.

  289. Även om det blir misstag, bara man
    kan reflektera över det efteråt.

  290. I offentlig sektor hävdar man hur
    otroligt spännande projekt de gjort.

  291. Många beskriver också en frustration.
    "Det blev inte de uppsatta målen."

  292. "Sen lade man ner projektet
    och har startat ett nytt."

  293. Som individ tog man med sig nånting,
    men många upplevde en frustration.

  294. "Kunde inte hela organisationen
    lära av det här?"

  295. Vi vill utbilda våra studenter
    så att de har handlingskompetens.

  296. Vad behöver göras ännu mer
    för att våra studenter inte kvävs-

  297. -i den vanliga, organisatoriska
    strukturen?

  298. En jätteklurig fråga. Högskolan
    har förändrats sen många år.

  299. Från det här elfenbenstornet-

  300. -till att bli en tjänare av privat
    och kanske offentlig sektor.

  301. Det hör man. "Era studenter
    möter inte behoven vi har."

  302. Men våra studenter ska kanske inte
    möta de behov som de ser-

  303. -eller pusslet som de vill lägga,
    utan kanske visa-

  304. -"vi kan lägga andra slags pussel".
    Sen är det självklart en balans.

  305. Men det är viktigt att våra studenter
    också kan gå ut med andra pussel.

  306. Där tycker jag att citatet av
    Henry Ford är briljant.

  307. Så kan jag känna när man pratar om
    samverkan och att anpassa sig.

  308. Då utbildar vi för snabbare hästar.

  309. Vi ska utbilda för problem
    som kommer om tio år.

  310. Det är där högskolan och
    universitetet ligger i framkant.

  311. Så jag skulle vilja hävda
    att vi också ska vara olydiga.

  312. Akademin måste våga stå för nånting
    som ingen annan står för och säga:

  313. "Ert behov i dag tror vi inte på.
    En del av dem är felaktiga"-

  314. -om man går till diskussionen om
    hållbar utveckling.

  315. I Malmö högskola har vi utbildat...
    Jag har utbildat miljövetare-

  316. -långt innan det fanns nåt behov.
    Ni utbildar speciella designers.

  317. Innovationsdesign, som i dag är
    efterfrågat. Inte för femton år sen.

  318. Det var modigt. Jag skulle vilja
    att mina studenter tar med sig-

  319. -en kristallhård känsla av
    självförtroende.

  320. Så att man kan stå ut med att vara
    den ensamma personen.

  321. En kristallhård känsla
    av självförtroende.

  322. Och att bygga nätverk
    så man kan söka stöd av varandra.

  323. Jag tror inte att man är ensam. När
    de kommer ut, hittar de likasinnade.

  324. Men många gör det också svårt
    för dem.

  325. Precis, så jag önskar att de har
    med sig det självförtroendet.

  326. Kan vi ge dem det, har vi lyckats.

  327. I Malmö har vi haft Malmö-
    kommissionen, som varit ett sätt-

  328. -att jobba med forskning och poli-
    tiker för att lösa sociala problem.

  329. En mer forskningsbaserad lösning
    på sociala problem.

  330. Gammal, traditionell, social
    ingenjörskonst kan man säga.

  331. Men var ser ni... Forskare tenderar
    att ge olika svar på rätt väg att gå.

  332. Tidigare i dag
    har det pratats om normer.

  333. Fakta är bara en källa för att veta
    vad som är rätt väg för samhället.

  334. Hur kan man balansera vetenskapliga
    inriktningar och normer-

  335. -för att kunna nå fram till
    en process, för en hållbar framtid?

  336. -I min... - Ville du börja?
    -Nej, börja du.

  337. För min forskningshorisont
    tror inte vi-

  338. -att det finns
    nån objektiv mittpunkt.

  339. Vad som kan finnas är ett antal,
    en pluralitet.

  340. Att ta många olika utgångspunkter
    och ta ansvar för dem...

  341. Då är det bra att det är olika
    forskningsdiscipliner och praktiker.

  342. Hela poängen är att det finns
    en mångfald av punkter.

  343. Det är bättre än en punkt.
    Det finns ingen objektiv mittpunkt.

  344. Men många olika punkter.
    Då måste man verkligen...

  345. Vi pratar ibland om att vi behöver
    tvärsektoriell samverkan.

  346. Men i dag har idéburen sektor blivit
    mer färgad av management-tänkande.

  347. Blivit duktiga på att söka pengar
    och rekrytera från näringslivet.

  348. Offentlig sektor och högskolan
    har också präglats av det tänket.

  349. Så vi måste tänka bredare i
    hur vi får de multipla punkterna.

  350. Malmökommissionen bestod av
    både forskare och tjänstemän.

  351. Malmökommissionen blir en
    förhandlingsprocess där forskarna sa-

  352. -"det här är vårt perspektiv" och
    tjänstemännen sa "det går inte".

  353. Det mynnade ut i
    de 72 rekommendationerna.

  354. En av de viktigaste var att man
    skulle bygga kunskapsalliansen.

  355. Bygger man kunskapsallianser
    kan man ha olika positioner.

  356. Det är viktigt att det är
    kunskapsallianser i plural.

  357. Det är en mängd kunskapsallianser
    mellan offentlig sektor och akademi-

  358. -men också mellan offentlig sektor
    och civilsamhället o.s.v.

  359. Genom mångfalden av kunskapsallianser
    blir det ett nät mellan noderna.

  360. Då kan man röra sig
    i det här nätet...

  361. ...och få nån sorts hyfsat
    dagsaktuell överblick över-

  362. -ett system som är komplext
    och förändrar sig.

  363. Kunskapsallianser är nyckelbegreppet
    i Malmökommissionen.

  364. Och just att ha
    mångfalden av olika positioner.

  365. Jag tackar för ett intressant samtal
    och presentationer.

  366. Därmed avslutar vi detta pass och tar
    en kort paus. Vi är strax tillbaka.

  367. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Forskningscirklar och design som lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Entreprenöriellt lärande, Entreprenörskap, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Organisationsutveckling, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.