Titta

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Om UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Föreläsningar om utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande i skolan. Syftet är att belysa begreppet entreprenörskap och dess olika uttryck inom skola och utbildning och vilka konsekvenser det får för samhället och högre utbildning. Medverkar gör forskare och lärarutbildare från flera lärosäten i Sverige. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015 : Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga målDela
  1. Jag ska först prata om
    vilka effekter-

  2. -det som sker i förskolor,
    skolor och högskolor får på lärandet.

  3. Vi är nog överens och måna om att
    vi vill veta att det får en effekt.

  4. Vi vill förstås mäta den
    för att kvalitetssäkra.

  5. Det är dyrt,
    men vi får ut något av det.

  6. Min första bild har jag snott
    från skoldebattören Troed Troedson.

  7. Han pratar om
    utvärdering av olika sorters fenomen.

  8. Jag gör ju om det, så jämför inte
    med det han sagt eller fråga honom:

  9. "Har du sagt det?" Jag säger det,
    men jag har lånat från honom.

  10. Han pratar om att kvalitetssäkra
    en klocka och ett vaccin.

  11. Man kan ju kolla om klockan fungerar
    ganska snabbt.

  12. Man jämför klockor och konstaterar:
    "Min fungerar, gör din det?"

  13. Kvalitetssäkrar man ett vaccin
    räcker det inte att titta på sprutan.

  14. Det måste användas länge på olika
    människor för att sen konstatera:

  15. "Här är ett vaccin som fungerar."

  16. Är ni med?
    Han menar, och jag håller delvis med-

  17. -att skolans kvalitetsarbete
    präglas av en klocklogik.

  18. Man tittar in under utbildningen
    för att kvalitetssäkra.

  19. De mätningar som pågår, typ Pisa-

  20. -handlar om befintligt kunnande.

  21. Med vaccinlogiken skulle man söka upp
    människorna efter utbildningen-

  22. -två, tre, fyra, fem år senare,
    och undra vad som hände.

  23. Vi försökte fånga det:

  24. "Vi är i en utbildningssituation, men
    vad händer på sikt med kunskaperna?"

  25. Intressant nog pågår mätningar av
    hur det står till med befolkningen.

  26. Nämligen... Kan ni hjälpa mig?
    Union Innovation Scoreboard.

  27. Union Innovation Scoreboard,
    tror jag, pågår årligen sen 2001-

  28. -och mäter innovationsförmågan
    i en befolkning.

  29. Det kan diskuteras om det går-

  30. -men de tycker det
    och har gjort det inom EU sen 2001.

  31. Är det katastrofsiffror för Sverige?
    Har någon en aning?

  32. Det är jättespä... Vet du?

  33. Okej. Jag har provat det här samtalet
    med olika pedagoger.

  34. Få känner till de här mätningarna,
    men alla känner till Pisamätningarna.

  35. De får direkt konsekvenser
    för skoldebatten.

  36. Man känner sig otillräcklig som
    lärare för att resultaten sjunker.

  37. I Innovation Union Scoreboard...
    Eller tvärtom, men det kvittar.

  38. Sverige har kommit etta
    sen mätningarna började.

  39. I mätningen som genomfördes 2013
    låg vi fortfarande etta.

  40. Nu ska ni göra vågen och applådera.

  41. Visst är det intressant?
    Vi tyngs av känslan-

  42. -att vår skola är katastrofal
    och blir allt sämre.

  43. Det beror på vad och när man mäter.

  44. Tänker vi på det aktuella ämnet
    så är det ganska självklart.

  45. Är man intresserad av om skolan
    promotar entreprenöriella förmågor:

  46. Att tänka nytt och kritiskt
    och omsätta det i handling...

  47. Det är inte så intressant
    att klara det i en lektionssituation-

  48. -om man inte tre, fyra eller tio år
    senare kan omsätta det i samhället.

  49. Min första punkt
    är att vi måste vara kritiska-

  50. -gentemot
    mätningar av utbildningssystemet.

  51. Vi måste kräva långsiktighet när vi
    utvärderar effekter inom lärandet.

  52. Nu ska inte göra vågen - bara nicka.
    Bra, ni är med.

  53. Det är det ena.
    Vi måste lära oss och kräva-

  54. -att vi är intresserade
    av effekter i pedagogiska sammanhang-

  55. -men inte minst
    av långsiktiga effekter.

  56. De kortsiktiga är inte ointressanta.
    Känner sig elever otrygga varje dag-

  57. -så ska det aldrig accepteras.
    Då krävs kortsiktiga lösningar.

  58. Vill vi däremot mäta entreprenöriella
    förmågor och konkurrenskraft-

  59. -så kanske Union Innovation
    Scoreboard är minst lika intressant.

  60. Vad är det då i utbildningen
    som skulle kunna få effekt?

  61. Då måste vi antagligen...
    Vi har pratat lite om det.

  62. Vi är rätt överens om
    att samhället förändras snabbt.

  63. Man måste utbilda förändringsagenter.

  64. Någon som kan handla utan att veta
    hur det ser ut runtomkring.

  65. Det är inte möjligt att utbilda fram
    precis vad man måste kunna.

  66. Man behöver en sorts tänkande:

  67. Att lära, pröva och utforska
    det okända.

  68. Vi är nog överens
    om att nästan all utbildningslogik-

  69. -hittills handlat om
    att lära ut det kända.

  70. En god lärare kan ämnet och är duktig
    på att skapa bra lärsituationer-

  71. -respekterar olika lärstilar
    och så vidare.

  72. Barn ska kunna reproducera
    det som redan är känt för läraren.

  73. Eller för systemet.
    Det räcker dock inte-

  74. -om vi vill utbilda för en framtid
    som förändras i en gigantisk takt.

  75. Vi måste utbilda för det okända.
    Hur farao gör man det?

  76. Jag har lekt
    med en beskrivande skiss.

  77. Här är en huvudperson - den lärande.

  78. "E" för "elev", "s" för "student"
    eller "b" för "barn"?

  79. Är "e" okej? Här har vi en elev.
    Namnlös, könlös och så vidare.

  80. Det är en elev som saknar en kunskap.
    Jag sätter dit ett minus.

  81. Det är inte bra, för vi har bedömt
    att eleven bör ha den kunskapen.

  82. Den här eleven har tur
    och möter en "p", som i "pedagog".

  83. P identifierar bristen och skapar
    en lärandeväg som slingrar sig hit.

  84. Eleven har nu ett plus.
    Den har lärt sig det den inte kunde.

  85. Visst är bilden ganska enkel?
    Vilken lärarskicklighet krävs här?

  86. Det krävs skicklighet
    för att identifiera bristerna-

  87. -för att utforma en lärandeväg och
    för att kunna avgöra: "Du är framme."

  88. Det blir dock bara en sorts lärande:

  89. Reproduktion -
    det läraren redan kunde.

  90. Det blir svårt
    om lärandet också innefattar-

  91. -lärande om det okända och utmaningar
    som vi inte ens har definierat.

  92. Då kommer nästa skiss.

  93. Det är samma elev.
    Här sätter vi ett frågetecken.

  94. Vi har konstaterat
    att våra erfarenheter är viktiga.

  95. Vi kanske är överens om
    att varje individ drivs av frågor.

  96. Av lusten att skapa förståelse
    för sig själv och världen.

  97. De är inte tomma tills de
    möter skolan. De är väl som jag sa?

  98. Möter ni inte sådana barn hela tiden
    - med massor av frågor?

  99. Här tar pedagogen, samma "p",
    emot den frågan.

  100. Det är inte bara en.
    Det är många elevers frågor.

  101. Tillsammans utgör de ett innehåll.

  102. Pedagogen bestämmer:
    "Det här ägnar vi kraft åt."

  103. Det blir en massa lärande, men
    pedagogen vet inte om han nått fram.

  104. Här kanske man konstaterar
    att det började som en fråga:

  105. "Hur fungerar flyktingmottagandet
    i Malmö?"

  106. "Vi stannar upp i det.
    Vad händer? Varför flyr man?"

  107. Fördjupar man sig i en sådan fråga
    hamnar man antagligen här.

  108. Man har fler frågor än från början.
    Stämmer inte det?

  109. Kan ni känna igen det
    när man fördjupar sig i något?

  110. Ju mer man vet, desto mer upptäcker
    man hur komplicerad frågan är.

  111. Svaret som gällde i går gäller
    kanske inte i dag eller om tio år.

  112. I det andra fallet
    skulle kanske den här kompetensen-

  113. -om den skulle mätas,
    dels kunna mätas på sikt-

  114. -när den lärande blivit vuxen
    och ska omsätta sitt sätt att tänka.

  115. Den kan också mätas i form av...

  116. Här är det lätt att mäta och tänka:
    "Vad kan du av det vi har ringat in?"

  117. Vi sätter nivåer och betyg,
    men hur farao gör man här?

  118. Kan man leka med tanken att
    uppmuntra och mäta frågesmartheten?

  119. Kan man inte tänka sig
    att man går in med en fråga om något?

  120. Man jobbar tillsammans med andra, och
    frågan får inte se likadan ut där.

  121. Det bör ha hänt massor
    med mitt kunnande-

  122. -så att jag har fått smartare,
    djupare och mer relevanta frågor.

  123. Ni ser inte så upphetsade ut.
    Jag förväntade mig inte vågen, men...

  124. Min poäng med det här är,
    och jag tror att vi är överens:

  125. Den här lärandemodellen
    känner vi igen.

  126. Vi har mött den, utsatts för den
    och praktiserat den.

  127. Den här är betydligt svårare.
    Det handlar om det vi pratade om:

  128. Att en pedagog
    måste släppa kontrollen-

  129. -för det oförutsägbara
    som uppstår i ett undersökande.

  130. Ingela Elfström har,
    gällande förskolan, formulerat...

  131. Intressant nog gäller det
    de yngsta i utbildningssystemet.

  132. Hon menar att lärandeuppdraget
    är dubbelt och försöker få ihop det.

  133. Hon säger att det ena handlar om-

  134. -att erbjuda lärande som leder till
    reproduktion av, tror jag, tre saker:

  135. Kunskap, tradition och kultur.

  136. Som förskolepedagog måste man tänka:

  137. "Vad bär vi med oss som det är
    jätteviktigt att våra barn lär sig?"

  138. Man tar ansvar och skapar situationer
    som leder till det lärandet.

  139. Det andra uppdraget är att lärandet
    för varje individ ska innebära-

  140. -möjligheter till överskridande
    och eget meningsskapande.

  141. Det är snudd på riktigt spännande.

  142. De som tänker om lärandet
    för de allra yngsta-

  143. -ställer krav på överskridande.
    Hallå! Ettåringar?

  144. Skulle de kunna tänka överskrivande
    jämfört med mig som är sextiofem?

  145. Eller så är det just så i situationer
    där barn litar till sina frågor-

  146. -och därmed modet att prova
    andra logiker än dem jag är fast i.

  147. Är det ett rimligt krav
    på förskoleverksamheten?

  148. Reproduktion, det vi ser som viktigt-

  149. -och överskridanden
    och eget meningsskapande.

  150. Det var inte många...

  151. -Det låter vettigt.
    -Du tycker alltså det?

  152. Både det här och din förra bild
    är väl en mänsklig aktivitet?

  153. "E" som fick fler frågetecken
    forskar ju. Du kanske kommer dit.

  154. På sätt och vis. Det spännande är att
    det finns i förskolans måldokument.

  155. I universitetsvärlden också
    - det är ju forskning.

  156. Forskare ska ju inte komma fram till
    det vi redan vet. De ska tänka nytt-

  157. -och sätta samman det kända
    så att det bildar ny kunskap.

  158. Frågan gäller åren däremellan
    och vad som präglar det lärandet-

  159. -om det per automatik mäts
    i form av Pisamätningar och liknande.

  160. Risken är att jag tappar förmågan-

  161. -att ställa frågor, vara nyfiken
    och lita till min förmåga att fråga.

  162. Vi var några pedagoger som hade ett
    nätverk. Hur länge ska jag hålla på?

  163. Fem? Två minuter kvar?
    Jättesnabbt!

  164. Vi var intresserade av det okända
    - men vadå "okända"?

  165. Menar man
    det som är okänt för barnen?

  166. Vi tog det på allvar:
    Det okända för mänskligheten.

  167. Vi bad atomfysikern Sven Hult
    prata om-

  168. -vad man forskar om inom atomfysiken.
    Vad är det okända?

  169. Han översvämmade oss med: "Det här är
    det kända - det här är det okända."

  170. Vi vet att mängden möjlig information
    om materierna är okänd.

  171. Han sa till oss att låta barnen
    jobba med det okända. Sen sa han:

  172. "Jag måste fråga er en sak.
    Jag är ute på förskolor och skolor."

  173. "Min erfarenhet är att när jag undrar
    vad de vill veta"-

  174. -"så har yngre barn
    fler och djupare frågor."

  175. "Ju äldre de blir,
    desto tystare blir de."

  176. Han tittade allvarligt på oss.
    "Hur kan det vara så? Stämmer det?"

  177. Vi nickade: "Så kan det vara."

  178. Man har inte lyckats skapa en balans
    i lärandet.

  179. Det krävs nog
    för långsiktiga effekter-

  180. -som kanske riktar sig
    mot entreprenöriella färdigheter.

  181. Karl Palmås har forskat om förmågor
    kopplade till entreprenörskap.

  182. Han har klassat dem som imitations-
    förmågor och innovationsförmågor.

  183. Vårt samhälle vilar mycket
    på separationen mellan dem.

  184. Vissa är bra på imitation.

  185. De som kan tänka nytt och annorlunda
    ägnar sig åt innovation.

  186. När har han då sett att det i svensk
    företagsamhet går att tänka nytt-

  187. -och därmed producera nytt
    i takt med samhället?

  188. Det är när man förstår
    att de här två inte går att separera.

  189. Det är när förmågorna vävs samman
    i en organisation och i människor.

  190. Sen kommer min slutsats.

  191. Vad tänker vi om den organisation
    som förmår vila på-

  192. -en sammanflätning av
    imitations- och innovationsförmågor.

  193. Vi tänker oss nog
    en ganska olydig organisation.

  194. En som inte vilar på fasta strukturer
    som tar år att ändra.

  195. En som förmår att handla nytt i mötet
    med barn, elever eller studenter.

  196. Jag ser det inte som så vanligt-

  197. -att man promotar olydiga
    organisationer med öppna strukturer.

  198. Man tenderar snarare att säkerställa
    med kursplaner och dokumentation.

  199. Det blir mer lika, och det är illa.
    Här ska ni göra vågen igen.

  200. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Entreprenöriellt lärande, Lärarutbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.