Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : Arkitektur som påverkar människors livsvillkorDela
  1. Nu blir det storbesök på scenen.

  2. Han landade från Chile i natt,
    men han är inte trött än.

  3. Han är curator
    för biennalen i Venedig 2016-

  4. -och sitter i juryn
    för Pritzker-priset.

  5. Han kommer nu att tala om temat
    för biennalen i Venedig 2016:

  6. "Hur kan arkitekter förbättra
    levnadsvillkoren över hela världen?"

  7. Ahora quiero presentarles
    Alejandro Aravena.

  8. Hej, och tack för den
    imponerande spanskan. Välkomna.

  9. Så vad står på menyn
    i min presentation nu efter lunch?

  10. Jag tänkte
    att en halvtimme inte är så mycket-

  11. -så varför inte
    prata om en enda byggnad?

  12. Specifikt om sådant som är svårt
    att prata om och kräver fysisk närvaro.

  13. Jag landade vid midnatt i går
    efter en resa på tjugoåtta timmar.

  14. Nu när jag är här så borde jag prata
    om något som inte finns på Internet.

  15. Jag ska försöka prata
    om en enda byggnad.

  16. Först om de mer objektiva, konkreta
    aspekterna som ledde till designen-

  17. -och sen om byggnadens tillagning.

  18. Sakerna man inte var säker på
    och ändrade sig angående.

  19. Alla tvivel och osäkerheter.

  20. Det är det som är mest intressant
    att dela med sig av som arkitekt.

  21. Varför har den här byggnaden
    just den här formen?

  22. Vad formar byggnadens form?

  23. Det är frågan vi alltid börjar med
    på kontoret på Elemental.

  24. Vi ägnar mycket tid åt frågan
    innan vi börjar med svaret.

  25. X = "vi vet inte än"
    är byggnadens form.

  26. Det finns en sorts form
    som är osäker i början.

  27. Vi börjar bolla med
    och angripa problemet vi ska ta oss an-

  28. -från olika infallsvinklar:

  29. Användning, socialisering, karaktär...

  30. Ibland väldigt konkreta aspekter
    som budget eller lagstiftning.

  31. Ibland väldigt abstrakta saker
    som karaktär.

  32. Det muteras
    och böljar fram och tillbaka.

  33. Nya saker kommer och andra tas bort.

  34. Det här var den sista versionen
    av frågan för den här byggnaden.

  35. Man ser redan
    några försök med formen.

  36. Vi visste att för ett innovationscenter-

  37. -vilket var något vi hade utvecklat
    i andra projekt-

  38. -behövde vi möjliggöra
    fyra sorters arbete.

  39. Här: Man arbetar formellt, informellt,
    individuellt eller kollektivt.

  40. Koncentrerat vid skrivbordet. Man ska
    leverera något och vill inte bli störd.

  41. Så har det alltid varit.

  42. Men även formellt med andra:
    främst i möten.

  43. Så jobbar vi vanligtvis:
    Vid skrivbordet eller i möten.

  44. Men alltmer kunskapsskapande-

  45. -hör samman med informella sätt
    att möta andra människor på.

  46. Informellt kollektivt: Man minglar...

  47. Det viktigaste ni får med er från
    kongressen kanske ni hör på lunchen.

  48. Informellt utbyte av erfarenheter
    behövs för kunskapsskapande.

  49. Men också informella tidsförluster:
    att gå omkring.

  50. Vi ville verifiera att alla de fyra
    arbetsformerna fanns i byggnaden.

  51. Det är utspritt över våningarna.

  52. Inte bara på bottenvåningen,
    där man brukar träffa andra.

  53. Vi ville koppla ihop hela byggnaden.

  54. Filmklippet visade två kvinnor som
    gick ut på femte våningen och pratade.

  55. Man behöver inte gå ner
    för att ha den sortens sociala möten.

  56. Med höga byggnader är det viktigt...

  57. Antalet kvadratmeter vi skulle ha
    gjorde att det krävdes en hög byggnad.

  58. När man är på väg upp
    kan man se vad andra jobbar med.

  59. Jag jobbar på tjugofemte våningen
    och vet inte vad han på sjunde gör.

  60. De här slumpmässiga mötena verkar
    vara viktiga för ett innovationscenter.

  61. Lite kort om en mer konkret aspekt:
    miljö.

  62. I ett land som Chile innebär hållbarhet-

  63. -att undvika oavsiktliga energivinster -
    inte energiförluster.

  64. Vi oroar oss inte för energiförluster,
    utan för att få energi av solen.

  65. Luftkonditionering
    snarare än uppvärmning.

  66. Slutligen var byggnadens karaktär
    väldigt viktig.

  67. Det var ett innovationscenter
    för en kund i Chile.

  68. Vi förlorade projektet i slutskedet
    i konkurrens med en annan arkitekt.

  69. Innovation = modernt = glas.

  70. Glas i Chile innebär växthuseffekt.

  71. Vi har gjort det tidigare och ville inte
    bära ansvaret vad gäller miljön.

  72. Vi tänkte att vi behövde en byggnad
    med rejäla väggar på området.

  73. Vi undvek direkt solljus
    på glas och fönster-

  74. -så att glaset skuggas
    och inte träffas direkt av solljuset.

  75. Det var inte det förväntade,
    och framför allt för finansiärerna-

  76. -är det svårt att frångå
    det alla väntar sig.

  77. Det här kontraintuitiva draget
    var en av våra största utmaningar.

  78. Omodernitet är ett innovationscenters
    största hot, så vi undvek trender.

  79. Det skulle vara tidlöst - inte modernt.

  80. Det innebar ett väldigt kontraintuitivt,
    formellt val av arkitektoniskt språk-

  81. -som ändå skulle vara rimligt.

  82. Byggnaden ligger vid campusingången
    vid en huvudgata i Santiago.

  83. Tunnelbanan går hit.

  84. Vi hade redan gjort byggnader här:

  85. Matematiska fakulteten,
    vår första byggnad, från 1998-

  86. -och de siamesiska tornen.
    Vi hade alltså kunskap...

  87. Det här var byggnaden - glastornet -
    som vi inte vill upprepa.

  88. Då sa vi: "Vi får inte uppdrag så ofta."

  89. "Vi försöker göra
    ett annorlunda glastorn."

  90. Den här gången sa vi:
    "Vi kanske förlorar jobbet"-

  91. -"men vi gör inte om samma misstag."

  92. Det var aspekterna
    som så att säga är...

  93. ...den konkreta informationen
    som ger näring till byggnaden.

  94. Jag vill fokusera på något mer intimt,
    som är svårt att prata om:

  95. De obeskrivbara vissheterna
    som vägleder design.

  96. Man vet saker, men det är svårt
    att förklara varför - man bara vet.

  97. Det här
    är väl översättningen till form-

  98. -av krafter utanför arkitekturen:

  99. Ekonomi, hållbarhet eller miljö,
    lagstiftning och budget.

  100. Det finns starka krafter
    utanför den arkitektoniska sfären-

  101. -som måste översättas till form.
    Det språnget ut i tomrummet-

  102. -styrs av vad vi kallar
    obeskrivbara vissheter.

  103. Ett försök att dela med sig av
    eller blottlägga det här-

  104. -om det nu ens går, kan se ut så här:

  105. "Varför välja just den här formen
    och det här språket?"

  106. Det handlar om en intern, kreativ
    och artistisk agenda-

  107. -men också om en extern agenda:
    vad andra gör ute i världen.

  108. Så... Vi tittar på den interna agendan.
    Det står på spanska.

  109. Från konstruktiv primitivism.
    Från kompositionell primitivism.

  110. Vi ville inte göra fler sådana projekt
    som vi hade gjort internt på kontoret.

  111. Med "hand" menar jag
    sådant som kräver talang.

  112. En skicklig, talangfull designer
    gör tilltalande former med handen.

  113. Ibland blir det för mycket form.
    Vi ville bort från det.

  114. I stället för handen, eller talangen,
    ville vi vägledas av andra krafter.

  115. Som vikt: en objektiv kraft som man
    måste samarbeta med - gravitation.

  116. Det är mer naturligt och otvunget -
    sammansatt men inte designat.

  117. Vi satte ihop enkla bitar
    på ett sätt som man omedelbart gillar-

  118. -eftersom det är vår tårta -
    något primitivt.

  119. Det kanske är svårt att hålla med -
    jag förklarar bara hur vi tänkte.

  120. Det handlar bara om ärlighet.

  121. Jag förväntar mig inte
    att ni tror på det eller håller med.

  122. De nya byggnaderna vi gjorde:
    För Vitra, för en vinodling i Tyskland-

  123. -ett projekt i Schweiz och
    den nya Novartis-byggnaden i Kina...

  124. Vi inspirerades också av arkitekter
    och andra kreatörer.

  125. Aires Mateus, Smiljan Radić,
    Paco Alonso-

  126. -Rafael Iglesia,
    konstnären Erwin Wurm-

  127. -Richard Serra, Richard Long
    och koreografen Forsythe.

  128. Det är sådant
    som ligger bakom våra byggnader.

  129. Det här är den matematiska fakulteten
    från 1998 - vår första byggnad.

  130. De siamesiska tornen från 2005
    på samma campus.

  131. Universitetet i Texas, 2008.

  132. Ordos-huset i Mongoliet.

  133. Utöver formerna utforskade vi
    primitiva sätt att bygga på.

  134. Det här gäller inte längre.
    Vi försökte komma bort från det här.

  135. Vi var mer intresserade av nya saker
    som hade börjat dyka upp på kontoret.

  136. Det här är en pilgrimsled i Mexiko.

  137. Det är inte lika mycket arkitektur
    som det är infrastruktur.

  138. Något som tar hand om sig själv
    och är väldigt avlägset beläget.

  139. Vi har inte ens varit där.
    Det byggdes där.

  140. Det skulle vara så enkelt
    att instruktionerna för konstruktionen-

  141. -skulle nå fram till någon och
    orsaka så få missförstånd som möjligt.

  142. Som ni ser består säkerhetsåtgärderna
    av sunt förnuft.

  143. "Gör inget dumt. Hoppa inte."

  144. På den här jakten
    efter det primitiva och enkla...

  145. Vi letade nog efter
    väldigt restriktiva byggnadssystem.

  146. Vitra-projektets fråga var komplex.
    Det fanns för många krav.

  147. Vi ville undvika att behöva välja
    och använde därför vass som material.

  148. Vinklarna som krävs för att vattnet
    ska kunna falla bestämmer formen.

  149. Kombinerar man det med planen
    så får man projektet.

  150. Det här projektet blev aldrig av,
    men det visar ett försök-

  151. -att utgå från
    så många begränsningar som möjligt.

  152. Det här kan vara den första byggnaden
    - en vinodling i Tyskland-

  153. -där vikt var det enda som styrde.

  154. Det är enkla bitar. Lutningen
    är på grund av vintillverkningen.

  155. De andra bitarna ställs bara
    på marken med gravitationen i åtanke.

  156. Vikt är som sagt en kraft
    som man måste komma överens med.

  157. Det där handlade om vårt arbete.

  158. Sådant vi hade gjort och inte
    ville göra om, och vart vi var på väg.

  159. Vad gäller den externa... Ursäkta.

  160. De här personerna
    var vi intresserade av.

  161. Det här är inte vårt arbete,
    men det visar en intern agenda.

  162. Vikt och balans är det enda relevanta.

  163. Det är nödvändigt inom arkitektur.

  164. En massa exempel på "vikt".

  165. Å andra sidan,
    och så här arbetar åtminstone vi:

  166. Det är ingen hemlighet...
    Man skapar inget helt eget.

  167. Man tittar på vad andra gör också.

  168. Dels för att efterlikna dem som vi såg,
    men också för att inte efterlikna.

  169. Vad vi inte ska göra.

  170. Det här - nej.

  171. Inte det här heller.

  172. Alla de här fyrverkerierna
    och onödiga dragen.

  173. Mer än det spektakulära...
    Jag pratade om det med en vän.

  174. När vi arkitekter
    insåg att vi var irrelevanta...

  175. Vi blev inte inbjudna till några
    av de viktiga diskussionerna i landet.

  176. Som en sorts plan B
    försöker man chockera.

  177. Kan du inte vara relevant
    - försök åtminstone att chockera folk.

  178. Arkitektur som chockerar
    för att göra avtryck-

  179. -bevisar verkligen
    hur irrelevanta vi är.

  180. Vi försökte undvika
    den chockerande arkitekturen-

  181. -till och med avlägsna oss
    från själva arkitekturen.

  182. Här är alla ord för arkitektoniska.

  183. Tak, pelare, korridor, gårdsplan.
    Det här var inte primitivt nog-

  184. -i jakten på det primitiva -
    på sådant som inte kan tas isär mer.

  185. Att backa i tiden, till ett ögonblick-

  186. -då man sätter samman saker med de
    obeskrivbara vissheterna, var vårt mål.

  187. Vi var inte intresserade
    av mer konventionell arkitektur.

  188. Det där... Det här är vad jag menar
    med skicklighet och talang...

  189. ...och handen.
    De här sakerna som liksom viker sig.

  190. Om något viker sig är det fel.

  191. Vi ville ha fyra eller tre hörn.

  192. Måste du svänga åt ett håll och
    sen tillbaka... Sväng åt samma håll.

  193. Då använder man enkla element
    och kombinerar dem.

  194. Svänger det åt båda hållen
    är det designat.

  195. Det är för sofistikerat.
    Vi ville inte gå åt det hållet.

  196. Det var det om design eller form
    och arkitektoniskt språk.

  197. Det andra handlar om
    att gå emot strömmen.

  198. Det här var svårare.
    Som jag nämnde tidigare:

  199. Innovationscenter = modern arkitektur.
    Det här är Santiagos nyaste byggnad.

  200. César Pellis skyskrapa
    - den högsta i Sydamerika.

  201. 95 % av de nya byggnaderna
    i Santiago ser ut så här: glastorn.

  202. Att man använder glas
    leder till en enorm växthuseffekt.

  203. Dumt nog kan man ställa dit några
    cyklar och få LEED:s guldcertifiering.

  204. Man blir belönad för att lösa problem
    som aldrig borde ha funnits.

  205. Vi ville komma bort
    från det synsättet också.

  206. Glasets teoretiska genomskinlighet-

  207. -slutar så här
    i en ljus miljö som Santiago.

  208. Man kan inte arbeta på sådana ställen
    - man täcker för.

  209. I en miljö som Sverige där man
    vill ha ljus är det kanske vettigt.

  210. I Santiago vill man ha skugga.

  211. Så är det för de flesta urbaniserade
    länder mellan vändkretsarna:

  212. Det är varmt - inte kallt.

  213. Det här är alltså sådant som vi inte
    eftersträvar men var intresserade av.

  214. På 1900-talet var det fortfarande svårt
    att få tag på information i Chile.

  215. Jag såg en bild i tidskriften Lotus
    som jag inte visste vem den var av.

  216. Det var Bürkle i Schweiz.

  217. Den här sortens sten
    är infrastruktur snarare än arkitektur.

  218. Eller Mendes da Rocha i Brasilien.

  219. Till och med Lewerentz...

  220. ...eller Louis Kahn.

  221. Louis Kahn
    är ett otroligt exempel på tidlöshet.

  222. Byggnaderna skulle kunna vara byggda
    för 2 000 år sen eller nästa årtionde.

  223. Det här är Kahn i Bangladesh.
    Den här byggnaden-

  224. -gjorde ett starkt intryck på mig
    och influerade vårt arbete.

  225. Även sådant här av Souto de Moura
    som bara är en ansamling.

  226. Det är inte design,
    utan en ansamling av material.

  227. Vårt arbete kan alltså beskrivas
    som ganska ålderdomligt.

  228. Vi influerades av arkitekten
    Rafael Iglesia och den här byggnaden.

  229. Tyvärr är det så att Rafael, en av
    de arkitekter som influerat mig mest-

  230. -dog för ungefär tre veckor sen.
    Han blev bara femtiotvå eller så.

  231. Jag minns ett samtal med honom.
    Han beskrev den här byggnaden-

  232. -inte som schack utan som go
    - det japanska spelet.

  233. I schack har alla pjäser en bestämd
    position och ett sätt att röra sig på.

  234. Som arkitektur: En pelare är en pelare,
    ett tak är ett tak etc.

  235. De arkitektoniska elementen.

  236. I go far en pjäs,
    beroende på sin position-

  237. -ett specifikt namn.

  238. Sett härifrån är det där en bjälke
    och det där en vägg.

  239. Avsaknaden av en pjäs är ett fönster.
    Det var ett enda element.

  240. Det handlade om placeringen.

  241. Pjäsernas placering var väldigt...
    Han beskrev byggnaden-

  242. -som en logisk men irrationell byggnad.

  243. Placeringen är så logisk-

  244. -att den förklarar sig själv
    när man varit på andra våningen.

  245. Nästa drag behöver inte rationaliseras.
    Det är så logiskt.

  246. Vi började designa innovationscentret
    utifrån alla de här sakerna.

  247. Som ni ser är det första som kommer
    från handen samma misstag som...

  248. Man presenterar något, diskuterar det
    och gör samma misstag igen.

  249. Det här, alltså - nej. För mycket form.

  250. Det här var nog den första skissen,
    utifrån Souto de Moura.

  251. Hans pjäser är horisontella. Vi tänkte:

  252. "Vi ställer dem vertikalt
    och skapar ett hörn."

  253. Från och med då...

  254. Hörnet här ser ut som det ska.

  255. Från och med då
    rörde sig projektet framåt.

  256. Det var ögonblicket då alla krafter
    sammanfogades i ett enda drag.

  257. Det här blir en ganska...
    uppenbar konsekvens.

  258. Sen börjar man förstå frihetsgraden.

  259. Det skulle vara femton våningar,
    men budgeten tillät bara elva.

  260. Fyra våningar togs bort.

  261. Med minskningen till elva låg friheten
    i en annan fördelning av våningarna.

  262. Det finns alltid en viss frihet,
    även med begränsningar.

  263. Det jag menar med frihet här är:
    Hur formerar man de elva våningarna?

  264. Vi valde att ha 1, 3, 3, 4.

  265. De övre våningarna är alltså större.

  266. När byggnaden närmar sig marken
    samlar den på sig vikt.

  267. Om gravitation och vikt styr gör man
    ett val när man delar upp våningarna.

  268. Allt annat var bestämt.

  269. Man kan samla vikten så att den
    känns med axlarna, inte med ögonen.

  270. Den här byggnaden väger 17 000 ton.

  271. Om det var ett glastorn
    så skulle det ha vägt 17 000 ton.

  272. Jag förstår inte varför
    en byggnad ska se ut att sväva-

  273. -när man har 17 000 ton.
    Det är en sådan lyx!

  274. Att uttrycka en sådan mängd materia-

  275. -som får en plats i rummet
    var något vi eftersträvade.

  276. Den massan på det utrymmet
    är som sagt mer miljöeffektiv-

  277. -men också för att få rätt arbetsmiljö.

  278. Vi gjorde ett internt atrium,
    så att man kan titta ut.

  279. Ljuset kommer inifrån
    på ett mer kontrollerat sätt.

  280. I byggnadens fyra hörn
    har vi schakt på fem gånger fem meter.

  281. Innovationens största hot
    är som sagt omodernitet.

  282. Man måste kunna ändra sig
    många gånger.

  283. Medan vi höll på med designen
    hann tekniken förändras.

  284. Det är bättre med en byggnad
    som kan uppdatera sig själv.

  285. Därför är schakten så stora.
    Atriet kan också rymma hissar.

  286. Om någon vill utveckla bilar
    på sjunde våningen-

  287. -så kan man använda atriet
    för att frakta saker.

  288. I en miljö som Chile har man kanske
    pengar till att bygga byggnaden-

  289. -den här kostade 13 miljoner dollar -
    men inte till underhåll.

  290. En del av strategin, som val
    av material och arkitektoniskt språk-

  291. -är att den ska kunna sköta sig själv.

  292. Det krävs inget underhåll.
    Den åldras i stället för att förstöras.

  293. Det var allt. Tack så mycket.

  294. Tack så mycket. Gracias.

  295. -Sa jag rätt vid presentationen?
    -Din spanska är bättre än min.

  296. Verkligen? Det är faktiskt
    Google Translates spanska.

  297. Hur går det med frågorna?

  298. Publiken funderar fortfarande.

  299. -De tar in allt.
    -Tack för en inspirerande föreläsning.

  300. Jag hoppas att ditt tydliga koncept
    vad gäller syntes-

  301. -och din raka syn på problemlösning
    kan ge oss här i Sverige något.

  302. Vi möter ibland-

  303. -väldigt otydliga processer här.

  304. Jag tycker att ditt sätt att förklara-

  305. -gör det mer tydligt-

  306. -hur man kan ställa viktiga frågor innan
    designandet börjar - och få andra svar.

  307. Ni borde verkligen ställa frågor.

  308. Under tiden...
    En vän i Brasilien, Angelo Bucci, sa:

  309. "I brist på medel måste man
    ha ett överskott av mening."

  310. "Man måste motivera det man vill göra
    för dem som bestämmer."

  311. Det är sunt att ha en sådan brist
    för att filtrera bort det godtyckliga.

  312. Med ett överflöd av resurser
    finns det en risk för brist på mening.

  313. Man gör saker för att man kan.

  314. På så vis är tiden vi lever i,
    full av angelägna problem...

  315. De begränsande krafterna finns
    utanför arkitekturen, och det är bra.

  316. Det kan vara svårt eftersom vi inte
    är utbildade för det, men det är bra.

  317. Jag hoppas att det kan tygla
    översättningen till form-

  318. -med begränsningar,
    noggrannhet och disciplin.

  319. Vi har nog beundrat det på avstånd
    i den skandinaviska arkitekturen:

  320. En sorts spartanskhet.
    Ni gör inte saker bara för att ni kan.

  321. Ur det perspektivet fanns det nog
    en sorts etisk, moralisk sorts reserv-

  322. -i en värld som blev galen och gjorde
    saker med en massa fyrverkerier.

  323. På sätt och vis tror jag
    att läget är mer trängande nu.

  324. Kraftfulla svar snarare än perfekta svar
    är nog framtidens melodi.

  325. Kraftfulla svar.

  326. Kan du berätta något om ditt arbete
    och dina idéer inför biennalen?

  327. Vad vill du sätta ihop i Venedig?

  328. Titeln "Reporting From the Front"-

  329. -försöker för det första...

  330. Å ena sidan försöker den komma bort
    från vår bekvämlighetszon.

  331. Vi sitter här och har det bekvämt,
    men det finns folk där ute som sliter.

  332. Det har inte nödvändigtvis med
    underutveckling och nödsituationer...

  333. Vi kommer förstås
    att se exempel på sådant-

  334. -men att producera
    kvalitativt byggda miljöer är svårt.

  335. Alla krafter verkar för att man ska göra
    samma sak som alltid.

  336. Så fort man vill röra sig mot
    bättre kvalitet möter man motstånd.

  337. Det motståndet kan vara lathet, vana,
    pengarnas makt-

  338. -en överreglerad omgivning
    - vad som helst.

  339. Att acceptera begränsningarna, men
    samtidigt röra sig mot möjligheterna...

  340. Det är krävande,
    och jag har letat efter exempel.

  341. Folk som kan visa,
    så att vi kan dela kunskap:

  342. Hur övervann man
    ett sådant status quo?

  343. I andra sammanhang
    handlar det om svåra omständigheter.

  344. Fattigdom, underutveckling, en brist
    på institutioner eller sådant som krig.

  345. Invandring är ett uppenbart exempel
    nu i Europa.

  346. Poängen är att det finns problem-

  347. -som man förstår med ett enda ord.

  348. Invandring. Förorening. Miljö. Vikt.

  349. Inom arkitekturen tar det tyvärr en hel
    föreläsning att förklara ett problem.

  350. Om problemet inte går att förklara
    med ett enda ord så har vi ett problem.

  351. Det betyder att det inte
    delas tillräckligt.

  352. Det är något som samhället inte
    bryr sig om.

  353. Det krävs för många möten
    för att förklara det.

  354. Frågan måste vara
    ett ord som alla förstår.

  355. På så vis blir det lätt att förklara.

  356. Det kanske inte är lätt att lösa,
    men det är lätt att förklara.

  357. Tanken var att utgå från problem-

  358. -som är relevanta,
    svåra och spelar roll-

  359. -för att se hur design och formgivning
    kan bidra till att problemen blir lösta.

  360. Att klaga på problemen och ha en
    biennal för att öka medvetenheten-

  361. -är nödvändigt men inte tillräckligt.

  362. Lösningar eller projekt är menlösa om
    man inte vet vilken fråga de svarar på.

  363. Tanken var
    att försöka göra de två sakerna.

  364. Det är sådana exempel jag vill ha
    och dela med mig av-

  365. -på ett så enkelt sätt som möjligt.

  366. Mycket är nytt för oss i Sverige
    när det gäller integration.

  367. Många frågor är nya
    jämfört med i ditt land.

  368. Finns det något du vill säga
    till alla svenska arkitekter?

  369. Vill du säga något
    innan du lämnar scenen?

  370. Jag lyssnar hellre.

  371. Har ni något att berätta som
    kan vara värt att dela med världen...

  372. -...så bidra gärna till biennalen.
    -Tack så mycket.

  373. En stor applåd! Alejandro.

  374. -Tack.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitekter, Arkitektur, Arkitektur och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.