Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : Engelsk designbyrå med prestigeuppdragDela
  1. Nästa programpunkt handlar om det
    vi var inne på för en stund sen-

  2. -nämligen hur kommunicerar vi
    arkitektur till en bred allmänhet?

  3. Dem vi ska få träffa nu
    kommer från London-

  4. -och är duktiga på
    animationer, datorgrafik, bilder-

  5. -och interaktiva installationer
    på det här temat.

  6. Jag lämnar över scen och bild
    till Nick Taylor-

  7. -som är company director i London
    på just Squint/Opera.

  8. Tack. Jag har med mig Jan också.

  9. Jan skulle inte komma,
    men nu gjorde han det.

  10. Ge honom en stor applåd!

  11. -Jag tar den.
    -Tack.

  12. Det är en ära
    att ha blivit inbjudna hit i dag.

  13. Vi kommer från Squint/Opera,
    och jag ska berätta vad vi jobbar med.

  14. Företaget grundades för tretton år sen
    av fyra nyutexaminerade vänner.

  15. Vi började som
    en del av Will Alsops studio.

  16. I början jobbade vi med hans projekt
    i städer i norra Storbritannien.

  17. Vårt jobb är att göra
    översiktsplaneringen...

  18. ...tillgänglig
    för städernas invånarna...

  19. ...så att de får vara med och påverka.

  20. När vi tog examen...

  21. ...hade den digitala världen
    börjat etablera sig.

  22. Vi kunde köpa utrustning
    trots en begränsad budget-

  23. -och skapa en produktionsstudio
    som konkurrerade med större studior.

  24. Utrustning som tidigare
    kostat hundratusentals pund-

  25. -var nu avsevärt billigare.

  26. Tretton år senare har vi
    studior i Australien, Sydamerika...

  27. ...Förenade Arabemiraten,
    och förhoppningsvis snart i...

  28. ...New York och Sydostasien.

  29. På Londonkontoret är vi 110 personer.

  30. Och vi sysslar med olika grejer:

  31. Vi gör barn-tv...

  32. ...utveckling, utställningsdesign...

  33. ...och så driver vi en bar.
    Så vi har verkligen diversifierat.

  34. Men vi började med arkitektur,
    och det är hjärtat i vår verksamhet.

  35. Vi jobbar med
    berättelser och kommunikation.

  36. Människan har alltid försökt förstå
    sin omvärld med hjälp av berättelser.

  37. Skapelseberättelser och religioner
    är försök att förklara världen.

  38. Till och med big bang-teorin
    är en berättelse-

  39. -som förklarar invecklad vetenskap
    för oss vanliga dödliga.

  40. Arkitekter
    borde vara bra på berättande.

  41. I Storbritannien
    är utbildningen sju år lång-

  42. -och under tiden
    får man oftast inte bygga alls.

  43. I stället använder man
    bilder och ord för att skapa idéer.

  44. Sen använder man orden och bilderna
    för att övertyga sina kollegor.

  45. När man läser arkitektur
    får man redovisa sina idéer.

  46. Det är så man lär sig att sälja in
    idéer. Man får ställa sig upp-

  47. -och berätta om
    hur ens byggnad skulle vara.

  48. Jag märkte att goda idéer kunde
    sänkas av en dålig presentation-

  49. -och vice versa med dåliga idéer
    och bra presentationer.

  50. Detsamma gäller den verkliga världen.

  51. Ofta jobbar en grupp med nåt
    i många månader-

  52. -och sen bedöms resultatet
    under några minuter-

  53. -av en grupp människor
    som snabbt måste fatta ett beslut.

  54. För att behärska såna situationer-

  55. -gäller det att jobba på
    sin presentationsskicklighet.

  56. Problemet med
    utbildningspresentationerna-

  57. -är att alla i rummet antingen studerar
    arkitektur eller undervisar i det.

  58. Därför lär vi oss att övertala kollegor,
    men inte att kommunicera med andra.

  59. För att vi som arkitekter
    verkligen ska lyckas-

  60. -måste vi kommunicera
    med en väldigt bred publik.

  61. Jag försökte komma på projekt
    utan kommunikation-

  62. -och det närmsta jag kom
    var ett trädgårdsskjul.

  63. Men även då
    måste man övertyga grannen-

  64. -eller sin familj om att det är okej
    att tillbringa tid ensam i trädgården.

  65. Även i ett litet projekt
    måste man alltså kommunicera.

  66. Så för projekt som gäller hela städer
    blir behovet förstås enormt.

  67. Och det är det här
    som Squint/Opera jobbar med:

  68. Att jobba med kommunikation
    för att hjälpa de som bygger städerna.

  69. För att göra det
    använder vi olika tekniker.

  70. Det kan vara filmer, bilder, webbsajter
    eller interaktiva utställningar-

  71. -allt som hjälper folk
    att förstå projektet i fråga.

  72. Det är så här vi gör det.

  73. I princip alla våra projekt
    innehåller tre steg:

  74. Förproduktion,
    produktion och postproduktion.

  75. Förproduktionen är
    den mest kreativa fasen i ett projekt.

  76. Då kan man skapa designbriefen-

  77. -och skala av projektets olika lager
    för att hitta hjärtat i det man gör-

  78. -och så också det bästa sättet
    att kommunicera kärnbudskapet.

  79. Under den här processen tar vi fram-

  80. -storyboards och moodboards-

  81. -och pillar med teknik
    för att hitta bra lösningar.

  82. Vi ska visa lite av det
    som vi har skapat tidigare.

  83. Vissa projekt handlar om rena fakta
    medan andra är mer konstnärliga.

  84. Här är ett exempel där vi försöker...

  85. ...förklara skillnaden i befolknings-
    täthet mellan olika städer...

  86. ...med LED-lampor
    i ett tredimensionellt rutnät.

  87. Här får man en känsla för skillnaden
    mellan Hongkong och Berlin.

  88. Mycket av det här
    ses snarare som konstinstallationer.

  89. Vi samarbetar mycket med konstnärer.

  90. I Milano 2015 formgavs den brittiska
    paviljongen av Wolfgang Buttress.

  91. Vi skötte det digitala...

  92. ...och i princip
    all kommunikation kring paviljongen.

  93. En sak som illustrerar vår process väl-

  94. -är att i det första mötet
    med en klient försöker vi ta reda på-

  95. -vad det är som de vill åstadkomma,
    och sen värnar vi om den visionen.

  96. När klienten bad oss att sätta högtalare
    där besökarna väntar på biljetter-

  97. -kom vi på att bin inte hör med sina
    öron, och därför undvek vi högtalare-

  98. -och uppfann i stället ett system
    där man biter på en träpinne-

  99. -och sen hör man information om bin
    med hjälp av vibrationer i innerörat.

  100. Vi har även ett annat exempel.

  101. Ett sjukhus ville ha en stor skärm där
    de kunde presentera sina donatorer-

  102. -och vi kom på att det de fokuserar på
    är grundläggande forskning-

  103. -vilket handlar om att upptäcka
    information, vilket fick bli temat.

  104. När man är på andra sidan gatan
    får man en känsla av att nåt pågår-

  105. -och ju närmare väggen man kommer
    desto mer information får man.

  106. Den abstrakta animationen blir ord-

  107. -och så mycket information som
    man kan ha på en Ipod Nano-skärm.

  108. Vi leker rätt mycket med ny teknik,
    inte så mycket för tekniken själv-

  109. -som för att hitta bättre sätt
    att kommunicera miljöer-

  110. -som ännu inte
    har formgetts eller skapats.

  111. Därför jobbar vi mycket
    med förstärkt och virtuell verklighet-

  112. -och även annat...

  113. Det är som ett stort labb
    där vi experimenterar mycket.

  114. Det är svårt att få med allt
    på bara tjugo minuter.

  115. När vi har hittat en kreativ lösning
    går vi vidare till produktionen.

  116. Den går ut på att skapa
    produktens individuella beståndsdelar.

  117. För att göra det har vi egna
    3D-konstnärer, compositorer-

  118. -UX-designer och programmerare,
    och dessutom olika frilansare.

  119. Vi har stor erfarenhet nu,
    och vårt team är väldigt specialiserat.

  120. Det handlar om
    att förstå arkitekturprojekt.

  121. På bilderna som ni ser här
    har detaljerna skapats av vårt team.

  122. Särskilt på stora projekt
    kontaktas vi av en arkitekt-

  123. -och då vet de
    i stort hur projektet ska se ut-

  124. -och sen är vårt jobb att förvandla
    informationen till en stad.

  125. På bara några veckor
    förvandlar vi en modell-

  126. -till bilder som gör att staden
    verkligen syns så som den ska se ut.

  127. Då kan folk förstå
    hur projektet är tänkt att se ut-

  128. -innan det är färdigt.

  129. Postproduktionen handlar om
    att sammanställa allt.

  130. Det kan handlar om klippning
    eller att montera upp projekten.

  131. En finputsning av allt, helt enkelt.
    - Nästa.

  132. Det här var en utställning.

  133. Vi hade film och bilder
    och satte upp montrar.

  134. Det handlar om att sätta ihop allt.

  135. Vi vill visa några projekt,
    om vi hinner...

  136. ...och vi börjar med
    infrastrukturkartläggningen.

  137. För två år sen bad borgmästarkontoret
    i London oss att illustrera-

  138. -deras infrastrukturvision
    för London 2050.

  139. Vi började diskutera
    med alla olika avdelningar-

  140. -och de jobbar alla i ensamhet utan
    att veta vad andra avdelningar gör.

  141. Trots att de delar budget är de ändå
    konkurrenter på nåt underligt vis.

  142. På det här projektet började
    vi prata med kommunen-

  143. -om att skapa ett program
    som låter dem se-

  144. -all infrastrukturaktivitet i realtid-

  145. -och som låter alla i processen eller
    som har ett potentiellt projekt på gång-

  146. -att gå igenom de områden
    som intresserar dem-

  147. -för att ta reda på
    vad som redan planeras-

  148. -och vad som händer
    om tio eller femtio år.

  149. Plattformen använder realtidsdata
    från olika källor-

  150. -och tanken är
    att den ska bli ett verktyg-

  151. -som hjälper alla
    att kommunicera mer med varandra.

  152. De olika avdelningarna
    är väldigt specialiserade-

  153. -men man tänker inte övergripande
    trots det gemensamma målet-

  154. -om att skapa en bättre stad.

  155. Med den här kan man se
    även väldigt små projekt som pågår.

  156. Ett annat resultat av det här är-

  157. -att infrastrukturprojekt i framtiden
    förhoppningsvis koordineras bättre-

  158. -så att samma väg inte grävs upp
    två gånger av olika anledningar.

  159. Nästa projekt är Gardens by the Bay.

  160. 2006 kontaktades vi av ett landskaps-
    arkitektföretag i Bath i Storbritannien-

  161. -en månad
    innan deadlinen för en tävling.

  162. Då hade de inte ens börjat med
    formgivningen. Men de bad om en film.

  163. Vår lösning blev att se filmen
    som ett jättelik anslagstavla.

  164. I takt med att de olika teamen
    designade saker-

  165. -satte vi upp dem på anslagstavlan
    och animerade dem.

  166. Filmen dokumenterade
    alltså lite formgivningsprocessen-

  167. -och teamens entusiasm.

  168. Av de 150 tävlande bidragen vann de,
    otroligt nog.

  169. För ovanlighetens skull-

  170. -presenterades bidragen lite som här,
    inför publik.

  171. Efter filmen fick de stående ovationer.

  172. De andra byråerna-

  173. -menade att det var filmen
    som avgjorde tävlingen.

  174. Om man tittar på de här
    ursprungliga konceptbilderna-

  175. -påminner de mycket
    om det som faktiskt byggs nu.

  176. Så den här filmen som visade
    vilka visioner byrån hade-

  177. -hjälpte till att vinna tävlingen
    och att få idén att fästa hos folk-

  178. -så att alla designteam
    visste hur visionen såg ut.

  179. Och det har nog bidragit till
    att projekt blivit lyckat.

  180. Vi ska avsluta med
    ett rent kommersiellt projekt.

  181. Vi jobbar mycket med sånt
    och har många långa samarbeten.

  182. Ett företagskomplex
    har nyss öppnat i Hongkong-

  183. -och målet är att skapa nåt som kan bli
    Hongkongs nya centrum om femtio år.

  184. Så målet var att skapa nåt som klienten
    kan uppdatera under kommande år-

  185. -för att sälja
    ett par skyskrapor i Taikoo Place.

  186. Till dem skapade vi
    fönster med förstärkt verklighet-

  187. -där vi visar hur utvecklingen kommer
    att ske med interaktiva videoväggar.

  188. Den här filmen på 280 grader-

  189. -sätter tonen för hur känslan
    kommer att bli när det är klart.

  190. Det var en utmaning, för vi
    brukar försöka vara nyskapande-

  191. -vad gäller upplösning och kvalitet.

  192. Så att jobba med drygt sextio skärmar-

  193. -var lite av en utmaning.

  194. Vi ska spela upp filmen,
    men ha i åtanke...

  195. ...att den egentligen
    ska vara mycket större.

  196. På grund av att skärmen är så bred
    kommer filmen att se liten ut.

  197. Du måste nog gå tillbaka...

  198. Så.

  199. Slut ögonen.

  200. Ta ett djupt andetag.

  201. Och andas ut.

  202. Se bortom illusionen...

  203. ...och välkomna nåt annorlunda.

  204. Det här är inte bara en arbetsplats...

  205. ...det här är en miljö som inspirerar.

  206. Här finns inga trafikskyltar,
    beräkningar eller formler.

  207. Men resultaten är långtifrån ordinära.

  208. En korsning
    som fyller oss alla med kreativitet...

  209. ...och bildar en atmosfär
    som förvandlar det omöjliga...

  210. ...till det möjliga.

  211. Lite löjlig men ändå avancerad.

  212. Ledsen att jag kom från fel håll.
    Jag beklagar teknikproblemen.

  213. -Det är en paus i början av videon.
    -Jaha.

  214. Vilka sanslösa projekt.
    Har ni nåt drömprojekt?

  215. Vi vill jobba mer med tv.

  216. Just nu är de flesta av våra filmer
    mellan tre och fem minuter långa-

  217. -och oftast är de relaterade till
    arkitektur. Det vill vi ändra på.

  218. Vi har fått in
    en fot i barn-TV-branschen-

  219. -och dokumentärer lockar också-

  220. -och att få möjligheten att förmedla
    arkitektur till en bredare publik.

  221. -Har vi frågor från publiken?
    -Ja. Jag hoppas vi hinner med några.

  222. En intressant fråga:
    Sverige har många spelutvecklare-

  223. -arkitekter, konstnärer och filmskapare.

  224. Men vi arbetar inte som ni gör.

  225. Vad kan vi göra
    för att börja arbeta mer som ni?

  226. Det finns nåt väldigt enkelt
    i vårt sätt att jobba-

  227. -och det är att vi även innerst inne-

  228. -bryr oss väldigt mycket om städer
    och de platser där vi lever.

  229. De flesta av våra anställda
    delar vår passion.

  230. Utöver det här...

  231. ...försöker vi ha
    en så platt organisation som möjligt...

  232. ...där alla får bidra med idéer
    oavsett projekt.

  233. Om man litar på människor
    och låter dem få ansvar-

  234. -och sammanför människor
    som delar en passion-

  235. -har man stora möjligheter att lyckas.

  236. Jag har även en fråga om
    hur ni väljer era projekt.

  237. Tänker ni etiskt,
    eller tar ni er an alla som betalar?

  238. Hur hanterar ni makten som ni har?

  239. Vi har lite skapat ett monster
    som vi ständigt behöver mata.

  240. Eftersom vi har många anställda
    kan vi inte vara alltför kräsna-

  241. -men vi försöker göra både och-

  242. -och ta projekt som betalar räkningarna
    i den mån vi måste-

  243. -och annars ta projekt som verkar-

  244. -sikta mot värderingar som vi delar.

  245. Det låter lite löjligt, men
    det handlar om att förbättra världen.

  246. Den tredje kategorin är...

  247. ...personer som vi tycker om eller
    intressanta projekt som vi stöter på.

  248. Hur ofta
    presenterar ni dåliga projekt-

  249. -på ett så bra sätt
    att de blir förverkligade?

  250. -Bra fråga!
    -Det är hemskt...

  251. Du kan få svara.

  252. Vi har ett projekt just nu som är...

  253. Det är lätt att vara nedlåtande.

  254. Det är ett köpcentrum i Qatar som är...

  255. ...lite av... Det kallas Place Vendôme
    och bygger på ett område i Paris.

  256. -En blandning av Venedig och Paris.
    -Det är...

  257. ...en qatariers fantasi
    om en shoppingrunda i Paris.

  258. Det är ett väldigt underligt projekt.

  259. Men på vissa sätt är det
    ett av våra trevligare projekt.

  260. Ur ett rent estetiskt perspektiv-

  261. -är det värt att påpeka
    att vi alla har olika smak-

  262. -och jag hade inte velat bo
    i ett hus som ser ut så-

  263. -men samtidigt är de väldigt öppna.

  264. De vill alltid
    att vi ska tänka utanför ramarna.

  265. De har en stor budget och
    vill därför att vi ska vara kreativa.

  266. Det är en bra poäng.
    Vi har stora projekt med stor budget-

  267. -och då försöker vi komma på saker-

  268. -som senare kan vara till nytta
    även på projekt med mindre budget.

  269. Men självklart tar vi projekt som vi
    kanske inte är förtjusta i personligen.

  270. Men det är en del av vår verklighet
    att göra såna jobb också.

  271. Tack så mycket, Jan och Nick.
    - Ge dem en applåd!

  272. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Arkitektur och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.