Titta

UR Samtiden - Rivaliserande divor

UR Samtiden - Rivaliserande divorDela
  1. Tack så jättemycket! Jätteroligt
    att få vara i det här vackra rummet.

  2. Jag tänkte börja med att prata om
    vad jag ska prata om-

  3. -i...kväll är det inte.
    Eftermiddag är det fortfarande.

  4. Jag har några nyckelord.
    Det första är diva.

  5. Vad är en diva? Det är nånting
    man slänger ur sig lite vardagligt.

  6. Men diva är den feminina formen
    av ordet "divus"-

  7. -som på latin betyder "gud".
    Så diva betyder gudinna.

  8. Från början användes diva
    om en stor, kvinnlig artist-

  9. -som synonym till primadonna,
    den kvinnliga huvudrollen i operor.

  10. Men i början på 1800-talet
    börjar det här förändras.

  11. Då börjar man säga diva också om andra
    kvinnliga, sceniska artister-

  12. -som dansöser
    eller talskådespelerskor-

  13. -som är lite extraordinära.

  14. När man använder ordet diva
    om de här kvinnorna-

  15. -antyder det att de har
    nåt överjordiskt över sig.

  16. Att de är "larger than life"
    som man säger på engelska.

  17. De har en alldeles särskild status.

  18. Sen tänker jag prata om scenpersonan.
    "Persona" är också ett latinskt ord.

  19. Det betyder "teatermask".
    Det var den teatermask-

  20. -som skådespelarna i antiken tog på sig
    för att gestalta karaktärer.

  21. När man säger scenpersona i dag,
    handlar det mycket om utstrålning.

  22. Vad det är för specifikt hos just den
    här artisten i hennes utstrålning.

  23. Sen tänker jag prata om divapose.
    Divagest kan man också säga.

  24. Det är den där posen eller gesten
    som gör en stor artist-

  25. -helt igenkänningsbar för sin publik.

  26. Ni som har sett Zarah Leander
    vet att hon hade stora händer-

  27. -och hon gestikulerade kraftigt
    med dem. Det var hennes signum-

  28. -som artist. När man såg ett foto
    på Zarah Leander med hennes händer-

  29. -var det inget snack om vem det var.
    Sen tänker jag prata om femininitet.

  30. Det kan man också fråga sig vad det är.
    Genusforskaren Beverley Skeggs-

  31. -förklarar femininitet med
    att det är den process som genom...

  32. Den process som en kvinna blir
    en speciell sorts kvinna.

  33. Genom den process som hon får genus.

  34. Femininitet, precis som maskulinitet-

  35. -är kvaliteter
    som inte bara är könsbundna.

  36. Utan både män och kvinnor
    kan vandra genom det här nätet-

  37. -av femininitet och maskulinitet.

  38. Varje tid har sina speciella idéer-

  39. -om vad som är femininitet
    eller maskulinitet-

  40. -som är knutna till tid och kultur,
    som vi kommer att se här.

  41. Sen pratar jag om strategier.
    Det var i början på 1800-talet-

  42. -som Jenny Lind
    och Emélie Högqvist var aktiva.

  43. Det är här framför allt, i Sverige, som
    den kvinnliga kändisen-

  44. -eller den kvinnliga celebriteten,
    kommer fram och blir tydlig.

  45. Hade de strategier? Absolut. De var båda
    otroligt medvetna yrkeskvinnor.

  46. De gjorde val
    för att befrämja sin karriär-

  47. -och de gjorde också val
    för sin celebritetsstatus.

  48. Sin status som kändis.

  49. Det ger nästa ord. De hade en image.

  50. De hade klara tecken och koder
    som gjorde dem igenkänningsbara-

  51. -för sin publik. Sen kommer jag
    slutligen att prata om byxroller.

  52. Det långa 1800-talet finns det
    vissa historiker som pratar om.

  53. Man kan säga att det börjar med
    den franska revolutionen 1789-

  54. -och det fortsätter till
    första världskrigets utbrott 1914.

  55. Under den här tiden händer så mycket i
    samhället som inte hänt tidigare.

  56. I och med franska revolutionen börjar
    klasshierarkierna att omvandlas.

  57. Borgerskapet blir mäktigare.
    Man behöver inte vara född adlig-

  58. -för att få viktiga positioner.
    Man kunde arbeta sig till dem.

  59. Naturligtvis fanns
    ett klassamhälle fortfarande.

  60. En annan revolution inträffar
    också: industriella revolutionen.

  61. Teknologiska uppfinningar
    möjliggör en produktionsapparat.

  62. Plötsligt börjar det byggas fabriker.

  63. Folk strömmar in till städerna
    för att söka arbete.

  64. Det blir en urbanisering. Plötsligt bor
    människor på samma ställe.

  65. Då blir de här kvinnorna
    i offentligheten ännu viktigare-

  66. -som förebilder
    och identifikationsobjekt.

  67. Kvinnorna i början på 1800-talet fanns
    inte mycket i offentligheten.

  68. De kungliga hade en offentlig roll,
    och så fanns det kvinnor på scenen.

  69. Men under seklets gång-

  70. -blir det mer kvinnor
    i offentligheten successivt.

  71. Det börjar komma författare,
    kvinnor utbildar sig-

  72. -de får tillgänglighet till
    universiteten o.s.v.

  73. Det här gör att kvinnor börjar kräva
    medborgerliga rättigheter.

  74. Detta föder en annan revolution
    i slutet på 1800-talet.

  75. Första vågens feminism. Det här är
    bakgrunden till de här kvinnorna.

  76. Det är i det här samhället
    som de verkar.

  77. Kategoriseringen av kvinnorna
    under 1800-talet.

  78. Kategorisering av kvinnor och män
    sysslar vi med i dag också.

  79. Det är inget nytt påfund.

  80. Men varje tid har sin kategorisering
    som är speciell.

  81. Under 1800-talet... Nu pratar jag bara
    om medel- och överklass.

  82. Arbetarklassen
    tänker jag inte vidröra.

  83. Men den respektabla kvinnan av värld-

  84. -det var den förebild
    inom överklassen-

  85. -som sen medelklasskvinnan skapade ett
    kvinnoideal som hon följde efter.

  86. Det viktigaste för den kvinnan var
    att hon var domesticerad.

  87. Det innebär
    att hon bara verkade inom hemmet.

  88. Först som dotter, sen som maka
    och sen som mor.

  89. Att hon arbetade är självklart,
    men inte i offentligheten-

  90. -och hon hade inte en offentlig röst.

  91. Sen fanns hennes motsats: den
    moraliskt komprometterade kvinnan-

  92. -av s.k. halv-värld, det som på franskan
    kallades för "demi-monde".

  93. Alltså en kvinna
    som kanske levde själv-

  94. -hade fött barn, inte var gift,
    hade ett yrke o.s.v.

  95. Under 1800-talet börjar man
    att inte kunna se skillnad på de här.

  96. De börjar likna varandra
    på det yttre.

  97. Det här upprör många, så under 1800-
    talet finns det två starka krafter.

  98. En kraft som verkar för modernitet,
    för omvandling av samhället.

  99. Och en annan kraft som verkar bakåt-

  100. -mot nån sorts nostalgi om hur
    det var före franska revolutionen-

  101. -när man tydligt kunde se
    vem som tillhörde vilken klass-

  102. -och där kvinnor inte hade nån plats i
    offentligheten.

  103. Vad säger man om skådespelerskan eller
    divan under den här tiden?

  104. Så här. Det här är en dagbok
    av Erik af Edholm-

  105. -som blev chef för Kungliga Teatern.
    Han säger så här:

  106. "Barnbalen hos Pontins,
    ehuru barnen utgjorde minsta delen"-

  107. -"var rätt animerad,
    tack vare Mamsell Lind."

  108. "Jenny själv är högst originell. Sann
    originalitet lyser i hennes ögon"-

  109. -"och i den minsta av handlingar.
    Hennes behag ligger i själfullheten"-

  110. -"som tränger fram överallt
    i hennes väsende."

  111. "Det är ej grace, ej känsla,
    men snille som gör henne tjusande."

  112. "Både i sång och spel och även
    utom scenen." Nu kommer det här.

  113. "Den sanna kvinnligheten,
    blygsamhet och mildhet"-

  114. -"den har hon dock ej i mina ögon."

  115. "Den tror jag ingen kan äga
    som inför publiken"-

  116. -"vänder ut och in på sina känslor."

  117. Så kunde man säga.
    Här har vi Jenny Lind.

  118. Så här kan man bli ihågkommen
    om man varit-

  119. -den första svenska superstjärnan.
    Hon var känd som operasångerska.

  120. Hon gjorde stor succé 1838
    då hon var 17 år gammal.

  121. Hennes internationella karriär
    tog fart 1844.

  122. Redan 1848, bara fyra år efteråt,
    lämnar hon operascenen-

  123. -men fortsätter som konsertsångerska.
    1850 kröner hon sin karriär-

  124. -med att göra en stor turné
    över Nordamerika under två års tid.

  125. Därigenom fick hon en enorm status
    och tjänade mycket pengar.

  126. Det var startskottet till
    att alla de här stora divorna-

  127. -och stjärnorna i Europa
    åkte på de stora turnéerna-

  128. -för det var där pengarna
    och ryktet fanns.

  129. Emélie Högqvist,
    hur blev hon ihågkommen?

  130. T.ex. så här.
    Genom en film från 1930-talet.

  131. Emélie Högqvist var talskådespelerska
    och dog väldigt tidigt.

  132. Redan vid 34 års ålder.

  133. Hon har blivit väldigt mytologiserad
    efter sin död. Under första delen-

  134. -av 1800-talet skrevs det många
    romantiska biografier om henne.

  135. Höjdpunkten på mytologiseringen...
    Hon var den svenska Kameliadamen.

  136. Den här skandalartade, lättfärdiga
    kvinnan som ändå var god-

  137. -men fick betala för sina synder
    med att hon dog tidigt.

  138. Men Jenny Lind blev den respektabla,
    professionella divan-

  139. -i början på 1900-talet. Man be- slutade
    att skapa en staty av henne.

  140. Den står på en udde
    som heter Framnäs.

  141. Framnäs var inte associerad
    med Jenny Lind-

  142. -utan med Emélie Högqvist.
    För här stod hennes sommarhus-

  143. -som betalats av kronprins Oscar,
    sedermera Oscar I-

  144. -som hon hade en lång relation med.

  145. Huset hade rivits runt sekelskiftet
    och var fortfarande starkt-

  146. -i minnet hos folk. Här verkade de
    i Stockholm. 1846 är detta.

  147. Det är ingen särskilt stor stad.
    Det är inte så mycket folk.

  148. De verkade här på Gustav III:s opera
    som då kallades för Kungliga Teatern.

  149. Den låg där vi är nu i dag.

  150. Som ni ser såg den likadan ut
    som UD på andra sidan torget.

  151. Här stod de på scen båda två.

  152. För det var nämligen så
    att 1825-1863-

  153. -delades den här scenen
    av Dramaten, Operan och Baletten.

  154. Då såg inte en kväll på Operan ut
    som den gör i dag.

  155. Om det spelades en stor opera-

  156. -eller en klassiker
    av Schiller eller Shakespeare-

  157. -var det bara en föreställning per
    kväll. Annars var det plockprogram.

  158. Man kunde börja med en vådevill
    på kanske en timme.

  159. Sen var det paus och sen kanske det
    spelades en akt ur en opera.

  160. Och så avslutade man kvällen
    med en komedi. T.ex.

  161. Ibland var vissa scener populära.
    Då fick en skådespelare framföra dem.

  162. Emélie Högqvist spelade Ofelia.

  163. Hon fick ofta spela bara scenerna
    där Ofelia var galen.

  164. Man behövde inte hela pjäsen.
    Man ville se specifika saker.

  165. Här är Emélie Högqvist
    med en av sina söner.

  166. Hon kom från ett fattigt hem. Det gjorde
    ofta flickor som stod på scen.

  167. De kom från arbetarklass
    eller mycket fattig medelklass.

  168. Hon gick Balettskolan. Efter det blev
    hon anställd som fjortonåring-

  169. -i ett teatersällskap,
    så hon turnerade svenska landsorten.

  170. Hon kom tillbaka till Stockholm och fick
    aktriselevkontrakt på Dramaten.

  171. Sen omvandlades det här till
    att hon blev aktris.

  172. Hon var mest uppmärksammad för
    att hon var vacker-

  173. -och kunde klä sig vackert.
    Hon hade oerhörd smak.

  174. Det var viktigt på den tiden.
    Skådespelarna bestämde själva oftast-

  175. -vad de skulle ha på sig
    och det var det visuella uttrycket-

  176. -som de hade makt över.
    Det var ett viktigt visuellt uttryck.

  177. Emélie Högqvist var också
    mycket känd för sitt privata liv.

  178. Hon allierade sig väldigt tidigt
    med mäktiga män-

  179. -som kunde hjälpa henne i sin karriär.
    Det var hennes strategi.

  180. Hon lyckades med detta. Genom deras
    hjälp kom hon fram i sin karriär.

  181. Hon kunde också bo väldigt bra
    och leva väldigt gott-

  182. -och hon kunde få hjälp att betala vissa
    uppsättningar.

  183. För det gjorde Emélie Högqvist.
    En av hennes första succéer var-

  184. -en komedi av Scribe som heter
    "Qväkaren och dansösen" från 1834.

  185. Här kan man se de här fina sakerna.

  186. Det var saker från hennes hem.
    Möblerna och rekvisitan.

  187. På det sättet
    skapade hon sig makt över-

  188. -hur de här föreställningarna såg ut
    i sin scenografi.

  189. Hon lanserade samtidigt sig själv
    och marknadsförde sig som en dyr-

  190. -glamorös och elegant kvinna.
    Man kan också se här-

  191. -hur hon sitter och leker med
    en lorgnette lite kokett.

  192. Hon är väldigt vackert klädd.
    Hennes ben ligger utsträckta.

  193. Det är typiskt för Emélie Högqvist.
    Hon var lång och smal.

  194. Väldigt ofta kommer hennes ben
    i fokus. Här ser man det också.

  195. Det här är en vådevill
    där hon spelar man. Byxroll.

  196. Hon spelar en yngling
    från början till slut.

  197. Det är en av de dramaturgiska fårorna i
    de s.k. byxrollerna.

  198. Att skådespelerskan spelar man.
    Det är inget hon klär ut sig som.

  199. Då uppstod den prekära situationen
    att kvinnan-

  200. -tar den manliga positionen
    i att flörta med en kvinna-

  201. -och hon kan ha kärleksscener med en
    annan kvinna. Det ansågs skandalöst.

  202. Samtidigt var det ett sätt
    att förhöja sin femininitet.

  203. För hon visar kroppen
    på ett annat sätt än annars.

  204. Att man kunde se hur hennes stjärt såg
    ut var otroligt upphetsande.

  205. Här spelar hon
    i en annan fåra av byxrollen.

  206. Då är det att hon spelar
    en ung kvinna-

  207. -som av nån anledning
    klär ut sig till man-

  208. -för att hon har ett problem eller för
    att hon vill vara emanciperad.

  209. Sättet som hon står
    med handen vid sidan-

  210. -och med en cigarett i handen
    ansågs otroligt skandalöst.

  211. Just att en kvinna tog
    den manliga positionen.

  212. Det var omdebatterat. Det kan man se.

  213. Så här lät det i tidningar.
    "En författare borde aldrig låta"-

  214. -"kvinnan från scenen bortlägga
    sitt köns värdighet och blygsamhet"-

  215. -"om icke för att varna för
    något dylikt."

  216. Eller en annan tidning.
    "Det gör ett vidrigt intryck"-

  217. -"att se en kvinna ikläda sig
    manlig rustning."

  218. "Man älskar lika lite hjältemod
    hos en kvinna"-

  219. -"som poltroneriet hos en man."

  220. Här uppträder hon
    i sin sista föreställning.

  221. En komedi som heter "Polka".

  222. Sista gången hon stod på scen var 1845.
    Hon var bara 33 år gammal.

  223. Året därefter dog hon i Turin
    i tuberkulos.

  224. Hon ansågs skickligast i komedier.
    Det var där hon briljerade.

  225. Men hon spelade också i tragedier-

  226. -som i den här pjäsen av Victor Hugo.

  227. I den här pjäsen spelade också
    Jenny Lind en liten roll.

  228. Här ser man henne i Ofelia.
    Hon har ena handen vid hjärtat-

  229. -när hon spelar tragedier.
    När hon spelar komedier har hon-

  230. -fingret uppe vid hakan.
    Det är Emélie Högqvists divaposer.

  231. Här har vi då Jenny Lind.
    Hon var tio år yngre.

  232. Hon kom till elevskolan tidigt och
    började tidigt uppträda som statist-

  233. -och sen i småroller.
    De spelade ofta i samma pjäs-

  234. -eller under samma kväll
    mot varandra.

  235. Sen gjorde hon succé
    som operastjärna.

  236. Jenny Lind ansågs ful i sin samtid.

  237. Det tycker inte jag.
    Hon kanske inte var nån stor skönhet.

  238. Men det var tydligt att det här var nåt
    som många tyckte var konstigt.

  239. Utseendet var så viktigt för
    en skådespelerska på den här tiden.

  240. Men det konstiga var
    att hon blev vacker när hon sjöng.

  241. Det förbryllade människor. Det var
    nånting som de tyckte var konstigt.

  242. Sen tog hon väldigt tidigt en helt annan
    strategi än Emélie Högqvist.

  243. Hon var djupt religiös
    och kom från en fattig bakgrund.

  244. Hon tog beslutet
    att inte gå samma väg-

  245. -och bli kurtisan eller skaffa sig
    manliga beskyddare.

  246. Hon allierade sig med
    mäktiga kulturkvinnor.

  247. Bl.a. Fredrika Bremer och
    salongskvinnan Malla Silfverstolpe.

  248. Genom dem fick hon i sin tur
    kontakter med viktiga personer-

  249. -som i sin tur gav henne kontakter
    vidare ut i Europa.

  250. Hon blev societetens älskling,
    för hon var den dygdiga flickan.

  251. Det var viktigt.
    Hon gjorde det till sin image.

  252. Att hon verkligen var nån
    som var...rättrådig-

  253. -och naturlig. Man ser att hon är enkel
    i sin klädsel och sin stil.

  254. Det togs som bevis för hennes
    blygsamhet och hennes mildhet.

  255. Hon lyckades tidigt... I tidningarna
    började man sammanblanda-

  256. -hennes privatperson
    med hennes rollfigurer-

  257. -som var de rättrådiga kvinnorna.

  258. Hon ansågs använda sina ögon
    på ett speciellt sätt.

  259. Hennes vackraste drag
    var hennes ögon. Man kan se här-

  260. -att hon ansågs själfull i sin stil.

  261. Här var ett väldigt viktigt moment
    i en opera där hon omfamnar ett kors-

  262. -och blickar trotsande tillbaka
    på sin antagonist. Folk jublade.

  263. Den här bilden gjordes till
    små statyer och porslinsfigurer.

  264. Här kan man se henne på en teckning.

  265. Det finns många avbildningar
    av Jenny Lind. Man kan tydligt se-

  266. -att hon ofta avbildas med händerna så
    här eller i kors över bröstet.

  267. Och så blickar hon uppåt.

  268. Det här är samma sak.
    Det här är hennes divapose.

  269. Det kommer i hur många bilder
    som helst. Här kan vi se-

  270. -på hennes avskedsföreställningar
    hur hon kunde iscensätta sig-

  271. -som den milda, ödmjuka,
    tacksamma kvinnan-

  272. -som överensstämde precis
    med kvinnoidealet.

  273. Hon står fortfarande så här med
    händerna. Hon böjer tacksamt på sig.

  274. En kvinna viftar med näsduk.

  275. Respektabla kvinnor applåderade inte på
    den här tiden-

  276. -utan de viftade med en näsduk. Om ni
    känner att ni vill göra det i kväll.

  277. Det här är ett foto på Jenny Linds
    publik och den effekt som hon hade.

  278. En kvinna på tredje raden gråter
    och folk kastar ner blommor.

  279. Men en kvinna på tredje raden
    tittar inte ner.

  280. Jenny står på scenen,
    men hon tittar inte på henne.

  281. Jag vet inte om ni ser henne.
    Här högst uppe.

  282. Hon tittar åt andra hållet
    och gör samma gest och tittar uppåt.

  283. Jag skulle vilja hävda
    att hon härmar Jenny Linds divapose.

  284. Där kan man se hur viktiga kvinnorna var
    som förebilder-

  285. -stilikoner och identifikationsobjekt
    för den kvinnliga publiken.

  286. För de hade inte så mycket annat
    att gå på.

  287. Var de här kompisar? Nej, det var de
    inte. Emélie Högqvist uttrycker-

  288. -i ett brev sin nyfikenhet.
    Hon skriver så här från Hamburg 1842:

  289. Alltså träffades de i Hamburg.
    Då var Jenny Lind på väg hem.

  290. För hon hade varit i Paris
    och studerat scenteknik.

  291. Emélie Högqvist var på väg bort
    till Italien-

  292. -för att försöka bota sin hälsa.
    Hon var borta under hela år 1842.

  293. Sen kom hon hem 1843-

  294. -och sen -44 tar Jenny Linds
    internationella karriär fart.

  295. De sista åren gick de omlott-

  296. -och växlade om att vara
    den stora stjärnan på scenen.

  297. Jenny Lind var inte lika förtjust
    i Emélie Högqvist.

  298. Året efter att Emélie Högqvist dött
    anordnades en fest till hennes ära-

  299. -och även till Esaias Tegnér som hade
    dött samma år, och Per Wickenberg.

  300. Det här sa Jenny Lind om det.

  301. Bernhard von Beskow som var akademi-
    ledamot skriver i sin dagbok 1847:

  302. Jenny Lind var ett tag förlovad med en
    tenor som hette Julius Günther.

  303. Några år tidigare hade han haft
    en kort historia med Emélie Högqvist.

  304. Det tror inte jag är det mest
    betydelsefulla i fiendskapen-

  305. -utan när man ser dem sida vid sida
    blir det tydligt-

  306. -att de tagit två olika positioner.
    Jenny Lind: enkelt klädd.

  307. "Naturlig" som alla kallar henne.
    Hon har utstrålning-

  308. -av "flickan i dörren bredvid"
    eller "the girl next door"-

  309. -som man säger på engelska.
    Här ser man också hennes blå ögon.

  310. Emélie Högqvist: superelegant.
    Hon visar mycket hud.

  311. Hon har också den här juvelen
    som hon kokett leker med.

  312. Oerhört tjusig. Det är två femininiteter
    som tar sig uttryck-

  313. -som har olika ideologier bakom sig.

  314. Men båda de här typerna av femininitet
    är på ett sätt-

  315. -uttryck för en modernitet
    som uppstår på 1800-talet-

  316. -och som i viss mån hänger med oss
    än i dag.

  317. Den här bilden på Jenny Lind
    hänger här i huset, men inte publikt.

  318. Däremot kan ni titta på Emélie Högqvist
    i parkettens foajé.

  319. Den här tavlan finns här nere.

  320. Jag ska avsluta med att säga
    att vill ni läsa mer om Jenny Lind-

  321. -kan jag rekommendera en avhandling
    av en kvinna som heter Ingela Tägil.

  322. Den finns på internet gratis.

  323. Den handlar mycket om hennes röst
    och hennes femininitet.

  324. Det är en alldeles utmärkt
    och väldigt tillgänglig avhandling.

  325. Vill ni läsa mer om byxroller ska jag
    rekommendera Rosenbergs "Byxbegär".

  326. En alldeles utmärkt bok om byxroller.

  327. Vill ni läsa nån vetenskaplig text
    om Emélie Högqvist-

  328. -får ni vänta
    i ungefär ett och ett halvt år-

  329. -när hoppfullt min avhandling
    har sett dagens ljus. Arbetsnamnet:

  330. "Svenska divor och subversiva hjältinnor
    under 1800-talet".

  331. Den handlar om Emélie Högqvist
    och Ellen Hartman-

  332. -som var stor diva under 1880-
    och 1890-talet på Dramaten.

  333. Tack så jättemycket för mig.
    Om det är nån som har några frågor-

  334. -är ni mycket välkomna att fråga mig.
    Tack så jättemycket.

  335. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Rivaliserande divor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hélène Ohlsson som är doktorand i teatervetenskap vid Stockholms universitet föreläser om Jenny Lind och Emilie Högqvist. De var båda lysande stjärnor inom operan respektive teatern under 1830- och 1840-talen. Ohlsson berättar om de olika typer av femininitet de representerade, deras rivalitet och karriärval. Inspelat den 30 september 2015 på Kungliga Operan i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Musik, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Högqvist, Emilie, 1812-1846, Kvinnliga skådespelare, Lind, Jenny, 1820-1887, Musik, Musiker, Operasångerskor, Sceniska konstnärer
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Sjung så blir du en bättre chef

I en snabb och globaliserad värld ställs en chef idag inför många utmaningar. Kanske kan sång vara ett sätt att tackla dem? Medverkande: Hélène Barnekow, chef för Telia Sonera Sverige och Eva Hillered, låtskrivare, chef och grundare av Sångskolan på nätet. Moderator: Lisa Lindström, chef på Doberman. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.