Titta

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Om UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Föreläsningar som behandlar mäns våld, destruktiva manliga förebilder och vad vi kan göra för att påverka dessa. Kända debattörer från USA, Kanada och Sverige belyser ämnet från olika perspektiv. Moderator: Nisha Besara. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Till första programmet

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det? : Det är en mansfrågaDela
  1. Jag ska börja med
    att prata om ett paradigmskifte-

  2. -när det gäller sexuellt våld,
    våld i hemmet, sexuella trakasserier-

  3. -sexövergrepp mot barn
    och annat könsrelaterat våld.

  4. De har alltid setts som kvinnofrågor
    som några goda män hjälper till med-

  5. -men vi måste omdefiniera begreppet.

  6. Jag ser inte dem som kvinnofrågor.

  7. Jag anser att de främst är mansfrågor.

  8. Michael Kaufman sa liknande grejer-

  9. -men jag ska dela med mig av en
    massa andra åsikter och funderingar.

  10. Att kalla könsrelaterat våld
    en kvinnofråga är en del av problemet-

  11. -av flera orsaker. För det första
    ger det män en ursäkt att inte bry sig.

  12. Många män som hör "kvinnofrågor"
    tänker: "Det där gäller kvinnorna."

  13. Många hör bara första meningen.
    Vi verkar nästan ha ett chip i hjärnan-

  14. -som distraherar oss
    när vi hör "kvinnofrågor".

  15. Detsamma gäller ordet "genus", för
    många tror att det betyder "kvinnor".

  16. De tror att genusfrågor
    är synonymt med kvinnofrågor.

  17. Låt mig illustrera förvirringen
    genom att prata om ras.

  18. Jag använder USA som referensram,
    så ni kan använda svenska exempel.

  19. Folk som hör ordet "ras"
    tror att det betyder "afroamerikan".

  20. "Latinamerikan", "indian", "sydasiat"...

  21. När folk hör "sexuell läggning" brukar
    de tänka "gay", "lesbisk", "bisexuell".

  22. När de hör "genus" tänker de "kvinnor".
    Man förbiser den dominanta gruppen-

  23. -som om vita inte är en rasidentitet,
    en raskategori eller ett rasbegrepp-

  24. -som om heterosexuella saknar sexuell
    läggning, som om män saknar kön.

  25. Så bibehålls dominanta system.
    Den dominanta gruppen-

  26. -tänker sällan på sin dominans. Det
    kännetecknar makt och privilegium.

  27. Att slippa granskning
    eller sakna självmedvetenhet.

  28. Man blir osynlig i delar av diskursen
    om frågor som till stor del gäller oss.

  29. Jag ska ge exempel. Folk frågar:

  30. "Hur många kvinnor
    mördades i Sverige i fjol?"

  31. Inte:
    "Hur många män mördade kvinnor?"

  32. "Hur många kvinnor våldtogs?" Inte:
    "Hur många män våldtog kvinnor?"

  33. Folk frågar:

  34. "Hur många flickor i Stockholms skolor
    blev trakasserade eller slagna i fjol?"

  35. Inte "Hur många pojkar
    trakasserade flickor?"-

  36. -eller "Hur många flickor gjorde det?"

  37. "Hur många tonårstjejer
    blev med barn i Sverige i fjol?"

  38. Inte: "Hur många män och killar
    gjorde tonårstjejer med barn?"

  39. Den passiva formen
    har en kraftfull politisk effekt.

  40. Fokus flyttas från män till kvinnor-

  41. -från dem med makt till dem utan.

  42. Det är ingen slump.
    Det är inget misstag. Det är inte slarv.

  43. Det är så makt fungerar.
    I det här fallet flyttar man ansvaret.

  44. De av oss som vill förändra paradigmet
    måste synliggöra det som är osynligt-

  45. -i diskursen eller samtalet. Jag
    säger inte heller "våld mot kvinnor".

  46. Vad saknas i begreppet?

  47. Lingvistiskt sett saknas den aktiva
    agenten. Det finns ingen aktiv agent.

  48. Våld mot kvinnor är hemskt, men ingen
    utövar det. De är bara med om det.

  49. Med män som aktiv agent
    blir det "mäns våld mot kvinnor".

  50. Det är svårare att säga, men ärligare.
    Kvinnor brukar våld mot kvinnor.

  51. Mödrar slår döttrar, lesbiskt våld,
    kvinnor trakasserar och slår varandra-

  52. -men män står för det mesta av våldet.

  53. Sexuellt våld mot kvinnor
    utövas allra mest av män-

  54. -men uttrycket "våld mot kvinnor",
    visar inte det, för männen saknas.

  55. Att säga "mäns våld mot kvinnor" är
    korrekt, men vet ni vad problemet är?

  56. Den sortens klarspråk gör vissa män
    defensiva, så de protesterar.

  57. Många kvinnor här vet att när man
    försöker tala klarspråk om ämnet-

  58. -så blir många män defensiva
    eller till och med fientliga.

  59. "Jag är man, och jag är inte våldsam."

  60. "Jag tål inte feministsnacket om män."

  61. "Vissa män har problem, men inte jag.
    Jag är man, men jag gör inte sånt."

  62. Ni sa bara att mäns våld mot kvinnor är
    och förblir ett stort problem överallt.

  63. Det är ett stort problem, men
    vissa män tål inte ens att höra det.

  64. Har många av er varit med om det?

  65. Vi måste göra nåt åt den här motviljan.

  66. Fler män måste våga säga sånt här
    klart och tydligt och till andra män-

  67. -inom manskulturen, militärkulturen,
    idrottskulturen och tuffingkulturen-

  68. -liksom på såna här konferenser.
    Fler män måste ta risker-

  69. -och ställa sig bakom våra kvinnor-

  70. -i stället för att motarbeta dem i
    en löjlig, påhittad "kamp mellan könen".

  71. Vi lever i världen tillsammans. Allt som
    påverkar kvinnor påverkar väl män?

  72. Allt som påverkar män
    påverkar väl kvinnor?

  73. Vissa är varken män eller kvinnor.
    De påverkas.

  74. En del av det här är så självklart-

  75. -men inte tillräckligt många män
    har mod och moral nog-

  76. -att säga en del av det här
    högt och med stolthet.

  77. Eller hur? Vi behöver förändringen.

  78. Ett av sätten att förändra det här är
    att prata om det här som mansfrågor.

  79. Vissa säger: "Varför kan man inte säga
    att det gäller mänskliga rättigheter?"

  80. Samhällsfrågor.
    Folkhälsofrågor. Sociala rättvisefrågor.

  81. Det stämmer, men genusneutralt språk
    drar inte män till såna här konferenser.

  82. Män kommer att tänka: "Visst stödjer
    jag kvinnorna, men det rör inte mig."

  83. Vi måste förändra det, för vi
    måste få in fler män i såna här rum-

  84. -om vi vill minska mäns våld
    mot kvinnor och andra män.

  85. Jag ska prata om mäns ledarskap
    när det gäller allt det här-

  86. -men först vill jag prata om kvinnors
    ledarskap. Vi måste prata om män...

  87. När män som jag, Michael Kaufman
    och andra män i världen och här inne...

  88. Vi män som jobbar med sånt här skulle
    inte göra det utan kvinnors ledarskap.

  89. Det finns en växande mansrörelse i
    mångkulturell och mångetnisk mening-

  90. -en växande mansrörelse
    som äntligen börjar "ta för sig"-

  91. -och ge sig in i delar av manskulturen-

  92. -som har mött kvinnors kontaktförsök
    med likgiltighet eller fientlighet.

  93. En växande mansrörelse pratar om
    faderskap, om män som offer-

  94. -och att män måste hållas ansvariga.

  95. Det händer ju allt möjligt
    över hela världen.

  96. Men det skulle inte hända utan
    kvinnors ledarskap. Till exempel...

  97. Våld i hemmet. Rörelsen mot våld
    i hemmet fanns inte före 1970-talet.

  98. Män hade slagit kvinnor i tusentals år-

  99. -men det fanns inte program
    för slagna kvinnor, stödtelefoner-

  100. -och utbildade rådgivare i samhället.
    Det hände inte förrän på 1970-talet-

  101. -när smarta, starka, modiga kvinnor
    skapade de där tjänsterna.

  102. Några av kvinnorna här inne,
    och självklart efterföljare.

  103. Det sociala landskapet
    var mer fientligt på 1970-talet.

  104. Det är mer välkomnande. Det finns
    många fler mäktiga bundsförvanter-

  105. -i dag jämfört med på 1970-talet.
    Det var bra gjort av kvinnorna-

  106. -som hjälpte offer och ställde förövare
    till svars. De hade preventionsprogram.

  107. Våldtäkter
    hade också skett i tusentals år.

  108. Män hade våldtagit, kvinnor, män och
    barn i tusentals år nästan utan påföljd-

  109. -ända fram till 1970-talet. Rörelsen
    mot våldtäkter över hela världen-

  110. -skapade våldtäktscenter och lärde ut
    hur man hanterar offer och överlevare.

  111. De ville göra våldtäkt inom äktenskapet
    olagligt. Det var inte ens olagligt.

  112. Inte ens i det fina landet Sverige
    förrän runt 1965.

  113. I delar av världen i dag...

  114. Miljardtals människor bor i länder där
    våldtäkt inom äktenskapet är lagligt.

  115. Män får fortfarande våldta sina fruar.
    Men vilka fick lagarna att ändras?

  116. Det var kvinnor - modiga, starka
    feminister som förändrade världen.

  117. Jag vill nämna några missuppfattningar
    om kvinnors ledarskap.

  118. Många tänker: "Kvinnor hjälper
    flickor och kvinnor. Det är ju bra."

  119. "Men vi män och pojkar
    påverkas inte så mycket."

  120. "Okej, det är väl bra för tjejerna och
    kvinnorna. Män och pojkar berörs inte."

  121. Vissa tycker till och med att kvinnors
    framsteg har missgynnat män.

  122. Den så kallade "mansrörelsen".

  123. Det är för larvigt att säga mycket om.

  124. Män missgynnas av kvinnors framsteg.

  125. Det förtjänar inte att ödas tid på,
    men det finns vissa män-

  126. -som har så otroligt fel i sin analys av
    och förståelse för hur världen funkar.

  127. Jag vill prata om den vanligare åsikten
    att män inte har påverkats så mycket.

  128. Mäns och pojkars liv
    har klart förbättrats-

  129. -av kvinnors arbete
    mot våld i hemmet och sexuellt våld.

  130. Jag skulle kunna prata hela dagen-

  131. -om hur mäns liv har förbättrats tack
    vare feministiska kvinnors ledarskap-

  132. -i Sverige, USA och hela världen-

  133. -men jag ska ge två exempel.
    Det första handlar om våld i hemmet.

  134. De senaste tjugo åren har vi pratat om
    hur barn påverkas av våld i hemmet.

  135. Barn som växer upp
    med en far som misshandlar modern.

  136. I vissa fall är modern förövaren. Det
    är likadant i samkönade äktenskap-

  137. -men många barn
    påverkas av våld i hemmet.

  138. Många här inne arbetar med det.

  139. Vi har ett begrepp i USA - och ni har
    nog nåt liknande - för de här barnen.

  140. Barn som bevittnar våld i hemmet.

  141. Vissa säger bara "barn som bevittnar".

  142. Jag säger inte så. Vet ni varför?

  143. En sjuåring som gömmer sig medan
    fadern slår modern är inte ett vittne.

  144. Man är ett offer. Man ser inte nån
    drabbas av nåt. Man drabbas själv.

  145. Traumat är
    mycket mer direkt och svårt-

  146. -än vad det passiva ordet "vittne"
    antyder.

  147. Barnen som traumatiseras av mäns
    våld mot modern, dem själva, syskon...

  148. De barnen är både flickor och pojkar.

  149. Vet ni hur många pojkar i Sverige
    som traumatiseras så?

  150. Vet ni hur många män i Sveriges
    och mitt lands fängelsesystem-

  151. -de som åldersmässigt sett är män-

  152. -egentligen är små pojkar
    som tuffade till sig när de var unga?

  153. Traumatiserade pojkar brukar tänka:

  154. "Nån tog nåt från mig, så jag tar nåt."

  155. Det bidrar till att pojkar som har varit
    offer tio gånger oftare blir förövare-

  156. -än pojkar som inte har varit offer.
    Jag försvarar inte dåligt uppförande.

  157. Sverige är mycket mer progressivt än
    USA, där man jämt måste påtala det.

  158. Att förklara ett samhällsproblem och
    försöka förstå dess systemorsaker-

  159. -är inte att ursäkta dåligt uppförande.
    Vi kan gå medan vi tuggar tuggummi.

  160. Vi kan göra sociologiska iakttagelser
    om system och hur de skapar problem-

  161. -och hålla individer ansvariga,
    så jag påstår inte-

  162. -att det är okej att vissa killar
    som var offer gör andra till offer-

  163. -men om vi på 2000-talet vill ha
    sofistikerade lösningar på problemen-

  164. -måste vi tänka lite utanför ramarna
    och ställa större frågor om pojkars liv-

  165. -hur vi behandlar pojkar och hur
    våld mot pojkar är ett av problemen-

  166. -när det gäller pojkars och mäns våld.

  167. Många av pojkars och mäns illdåd-

  168. -beror på nåt som hände i familjen
    och en pojkes eller ung mans tidiga år.

  169. Många illdåd. Feminister har försökt
    göra kopplingarna i många årtionden.

  170. Vi måste överbrygga klyftan
    mellan privat och offentligt.

  171. Om man granskar bakgrunden för män
    som begår övergrepp och brukar våld-

  172. -både mot enskilda kvinnor och män,
    liksom massmord-

  173. -upptäcker man trauman och våld
    inom familjerna och under barndomen.

  174. Det är ingen slump. Allt hör ihop,
    och vi måste börja inse det.

  175. Om ni är ute efter
    en slogan till en bildekal...

  176. Man ser inte bildekaler så ofta nu.

  177. Bildekaler är gammaldags, nåt från
    60- och 70-talet. Jag älskar bildekaler.

  178. Om ni är ute efter en bildekalsslogan
    för att förklara vad jag har sagt...

  179. Inget lugn på gatorna och i samhället
    utan lugn i hemmet och inom familjen.

  180. Vi måste inse det.

  181. Jag hoppas att ni tänker på det här
    och talar högt om det.

  182. Det är viktigt.
    Det irriterar mig och många andra-

  183. -att kvinnor som är emot våld i hemmet
    kallas "manshatare" och "feminazister"-

  184. -vilket är stötande, och alla andra
    skällsord som kvinnor får höra.

  185. Det sker väl även i Sverige 2015?

  186. Rörelsen mot kvinnomisshandel
    är suverän för miljontals pojkar-

  187. -som får se sånt och som skadar andra
    och sig själva på grund av mäns våld.

  188. Kvinnorna håller männen ansvariga
    och vill förändra kulturen-

  189. -så att vi inte får nya generationer
    slagna pojkar som beter sig likadant.

  190. Att det som kvinnorna gör
    skulle missgynna män är skitsnack.

  191. Det visar solidaritet med pojkar
    att tala ut mot vuxna mäns våld.

  192. Det är inte manshat. Det gynnar oss.
    Jag har en son och är man-

  193. -så jag känner ett ansvar mot flickor,
    kvinnor och pojkar att tala ut om det-

  194. -och jag hoppas att ni håller med mig.

  195. En sak till som handlar om hur män
    har gynnats av kvinnors ledarskap-

  196. -gäller män som sexbrottsoffer.

  197. Det offentliga samtalet nämner oftare
    män som offer för sexuellt våld-

  198. -vilket förändrar världen,
    för vi har inte pratat om det tidigare.

  199. Det är bra att män ses som offer
    för sexövergrepp och sexuellt våld.

  200. Alla grenar inom USA:s militär har
    ett stort problem med sexövergrepp-

  201. -men alla inser inte
    att en stor del av problemet-

  202. -är att antalet män som utsätts för
    sexövergrepp är högre än man tror.

  203. Jag vet inte exakt, men uppåt 40 %.

  204. Många män utsätts för sexövergrepp-

  205. -men man måste inse att de flesta av
    männen är offer för andra mäns våld.

  206. Män är våldsoffer, men vi drabbas
    av andra mäns våld. Det är viktigt.

  207. Vissa män utsätts för sexövergrepp
    och misshandlas av kvinnor-

  208. -men det är överlägset mest män som
    utsätter andra män för sexuellt våld.

  209. Under tusentals år har män begått
    sexövergrepp mot varandra och pojkar-

  210. -utan att straffas eller ställas till
    svars, och utan att det diskuteras.

  211. Nu pratar vi om det, men varför? Tack
    vare kvinnliga feministers ledarskap.

  212. Det var de som först pratade om män
    som sexbrottsoffer på 1970-talet-

  213. -men mansaktivister säger:
    "De här kvinnorna hatar män."

  214. Diskussionen bland män och kvinnor
    om män som sexbrottsoffer-

  215. -startades av kvinnliga feminister.

  216. Det är viktigt för män att säga det,
    för kvinnor får inte äran för det.

  217. Alla män som de senaste åren
    har börjat prata om-

  218. -hur de har utsatts för övergrepp
    av präster, tränare, fäder, farbröder...

  219. Allt det där som vi pratar om nu.

  220. Det är modigt gjort av män
    att prata om att de är offer-

  221. -men vägen som männen vandrar på -
    från offer till överlevare, så att säga-

  222. -anlades av de kvinnoledda rörelserna
    mot sexuellt våld och våld i hemmet-

  223. -som skapade paradigmet för offret-

  224. -som låter dem ta kontrollen
    i egenskap av överlevare.

  225. "Jag tänker inte skämmas och tiga.
    Jag har inte gjort nåt. Det var han."

  226. Det där paradigmet - att ta kontroll
    över sig själv och sin identitet igen-

  227. -uppstod tack vare rörelserna
    mot våldtäkter och kvinnovåld-

  228. -på 1970-talet och 1980-talet.

  229. Men trots allt som kvinnorna har gjort
    för män kallas de manshatare.

  230. Det är helt fel, eller hur?

  231. Därmed sagt...
    Jag måste dricka ett glas vatten.

  232. Att kalla sånt här "kvinnofrågor"
    är ändå en del av problemet.

  233. Vi måste börja hålla män mer
    ansvariga igen - på ett positivt sätt.

  234. Inte "Du är en idiot", utan mer...

  235. "Du måste börja göra nåt.
    Du måste ta ansvar."

  236. Det är nästa del av paradigmskiftet.

  237. De måste inte bara ses
    som mansfrågor-

  238. -utan som ledarskapsfrågor för män.

  239. Ja, de är ledarskapsfrågor för kvinnor,
    men även för män.

  240. Vad menar jag? Om man är en man
    i en ledarroll i Sverige 2015...

  241. Ledarskap kan ha en bred definition.
    Inom familjen, affärer, politik-

  242. -facket, idrott, media, utbildning...

  243. Oavsett vilken ledarroll man än har
    måste man förstå de här frågorna-

  244. -som våld i hemmet och sexövergrepp,
    och dessutom förstå sambanden-

  245. -mellan de frågorna
    och andra samhällsproblem.

  246. Sen måste man lista ut
    hur man kan stoppa det-

  247. -inte för att vara schyst mot kvinnorna,
    utan för att det är vad ledare ska göra.

  248. Om vi kan få unga män som strävar
    efter att nå ledarroller att förstå-

  249. -att en del av det som förväntas
    av manliga ledare på 2000-talet-

  250. -är att de ska känna till
    och göra nåt åt frågorna-

  251. -så kommer saker att förändras
    mycket snabbare.

  252. Om män i institutionella, politiska
    och kulturella ledarroller vet-

  253. -att de förväntas göra nåt åt det - inte
    av godhet, utan för att de är ledare-

  254. -så sker förändringen
    mycket snabbare-

  255. -för många män har mycket makt
    som de inte har använt konstruktivt.

  256. Vet ni hur viktig idrott är
    för socialisation av barn?

  257. Se på alla män inom idrotten
    som inte har sagt ett ord om det här-

  258. -när de kan påverka ungdomar
    dagligen. De kan göra så mycket.

  259. Vi måste säga vad och pressa dem.

  260. "Vi förväntar oss att ni gör det här.
    Vi förväntar oss det."

  261. En sak som män i ledarroller måste
    förstå - och det gäller även kvinnor-

  262. -är sambanden mellan alla frågor.

  263. Vissa anser naivt att sexövergrepp
    och våld i hemmet är viktiga frågor-

  264. -"liksom mycket annat"-

  265. -som om det andra inte hör samman
    med våld i hemmet och sexuellt våld.

  266. Jag har redan nämnt några av dem,
    som mäns asociala beteende.

  267. Unga män som börjar slåss i kväll.

  268. En stor del av beteendet kan spåras
    tillbaka till våld inom familjen.

  269. Men det finns många andra samband.
    Jag ska nämna några av dem.

  270. I USA flyr över 50 % av
    hemlösa kvinnor och barn undan män.

  271. I mitt land är över 50 % av hemlösa
    kvinnor och barn på flykt från män.

  272. Hur diskuterar vi hemlöshet,
    men inte våld?

  273. Alkohol- och drogmissbruk drabbar
    mycket oftare våldsoffer och förövare-

  274. -för folk självmedicinerar
    mot traumat, skuldkänslor och ångest-

  275. -med alkohol och droger. Hur ska vi
    diskutera missbruksproblemen-

  276. -i den rika världen,
    som Europa och USA-

  277. -utan att diskutera förhållandet mellan
    trauma, våld och självmedicinering?

  278. En av HIV:s vanligaste smittvägar-

  279. -är män som har oskyddat sex
    med en prostituerad mot dennas vilja.

  280. De har inte kondom, smittas av HIV-

  281. -och har oskyddat sex
    med fruar, flickvänner och pojkvänner-

  282. -utan att säga att de hade oskyddat sex
    med en prostituerad.

  283. Hur diskuterar vi HIV-spridningen, men
    inte könsrelaterat våld och övergrepp?

  284. Vi måste självklart prata öppet
    om det här. Och depression, då?

  285. Depression hör samman med trauman
    och våld både bland kvinnor och män.

  286. Vi vet hur många problem som skapas
    av depression. Och självmord...

  287. Michael Kaufman pratar om
    mansvåldets treenighet:

  288. Mäns våld mot kvinnor, mot andra män
    och mot sig själva.

  289. Allt hör ihop.
    När jag hör att män tar livet av sig-

  290. -börjar jag genast tänka på könet.
    Det måste vara könsrelaterat.

  291. Andra tänker: "Han var deprimerad."

  292. Jag tänker direkt: "Han är man."

  293. "Varför kunde han inte be om hjälp?"

  294. "Trodde han att en riktig man
    biter ihop, så han sökte inte hjälp?"

  295. Det finns så mycket som vi måste
    prata uppriktigt om angående mäns...

  296. ..."fångenskap
    i manlighetens trånga låda".

  297. Poängen är att allt hör ihop.
    Om ni vill diskutera gängvåld...

  298. Låt oss prata
    om rasistiskt våld i Sverige.

  299. Angrepp mot invandrare och flyktingar
    som utförs av vita, svenska män.

  300. Det handlar om
    vita, svenska mäns oro och panik-

  301. -när de ställs inför förändringar,
    utmaningar och kulturellt tumult.

  302. Det är väl vita män som begår
    absolut mest av det rasistiska våldet?

  303. Måste vi inte säga det högt också?

  304. Känns det här besvärande?

  305. Får jag nämna språkbruket igen?

  306. Vi bör inte säga att kvinnor våldtogs
    utan i stället att män våldtog kvinnor.

  307. Säg inte att flyktingar angreps,
    utan säg att vita män angrep flyktingar.

  308. Eller hur? Är inte det poängen?

  309. Vill man kritisera vita män?
    Nej, man vill säga sanningen-

  310. -för hur ska vi diskutera vad som ska
    göras utan en uppriktig diskussion?

  311. Hur ska vi hitta lösningar
    utan att nämna problemet?

  312. Ni har knivdåd i skolan.
    Vi har skolskjutningar-

  313. -för det finns vapen överallt, och vita
    män är skraja överallt i USA också.

  314. Diskussionen om skolskjutningar och
    massmord i USA är helt könsbefriad.

  315. Vi säger att "barn dödar barn"-

  316. -men 99 % av skolskjutningar
    utförs av pojkar och unga män.

  317. Tänk er om flickor
    utförde 99 % av skolskjutningar.

  318. Skulle nån säga att problemet är vapen
    och psykisk sjukdom? Det sägs ju nu.

  319. Vi har för många vapen och många är
    psykiskt sjuka - och allt det är sant-

  320. -men om 99 % av förövarna var flickor-

  321. -skulle man då prata
    om vapen och psykisk sjukdom?

  322. Nej, folk skulle säga:
    "Vad är det med flickorna?"

  323. "Vilken inverkan har könet? Vilka
    kvinnliga ideologier ligger bakom det?"

  324. Men pojkar och män är
    det dominanta könet.

  325. "Barn dödar barn. Problemet måste
    vara psykisk ohälsa eller alla vapen."

  326. Ingen tycks inse svaret på debatten
    om vapen och psykisk sjukdom.

  327. Om det är orsaken, varför är inte
    50 % av förövarna flickor?

  328. Orsaken är inte vapen
    och psykisk sjukdom, utan främst kön-

  329. -i samverkan med vapen och psykisk
    sjukdom, men könet nämns inte-

  330. -och diskussionen
    leder bara ytligt framåt.

  331. Därför ber jag er att visa mod,
    eller vad som än krävs-

  332. -och säga sånt här högt.
    Jag riktar mig främst till män.

  333. Det är inte rätt att jag, en vit man,
    ska säga till kvinnor oavsett etnicitet-

  334. -att ni ska vara uppriktiga och tala ut.

  335. Det vore orättvist med tanke på mitt
    privilegium, men män måste säga sånt.

  336. Många män måste säga sånt här-

  337. -för vi kan säga saker
    som kvinnor inte alltid kan säga.

  338. Eller snarare...

  339. Vi har ibland lättare än kvinnor
    att bli hörda när vi säger sånt här.

  340. Det är inte rättvist. Folk säger:

  341. "Så när en vit man säger det är det
    lysande? Kvinnor har sagt det länge."

  342. Jag inser det,
    men män har en plattform.

  343. De av oss som är vita och har andra
    privilegier kan säga det och bli hörda-

  344. -och vi måste säga det.
    Vita måste förresten prata om rasism.

  345. Den larviga föreställningen att en vit
    person som pratar om rasism är rasist-

  346. -är så himla korkad.

  347. Vissa säger: "Jag ser inte färger.
    Jag ser inte ras."

  348. Hur kan man säga nåt så korkat?

  349. Vem lurar du? Alla ser ras. Alla.

  350. Färgade pratar jämt om ras-

  351. -och de kan bli lättade när vita medger
    att de pratar om och tänker på det.

  352. Vita tänker: "Jag pratar inte om ras.
    Då tror folk att jag är rasist."

  353. Om vi vill förbi rådande status quo där
    alla är så rädda måste vi säga sånt här.

  354. Andas djupt. Ta ett djupt andetag.
    Låt mig även säga:

  355. Om du är man eller vit - eller vit man -
    om du är heterosexuell...

  356. Du kommer att säga dumma saker.

  357. Du kommer att råka säga nåt sexistiskt
    eller rasistiskt. Det händer oss alla.

  358. Jag säger alltså att det är okej.
    Det är okej. Det är okej.

  359. Du tar till dig eventuell kritik,
    oavsett om du håller med om den-

  360. -för inte alla som kritiserar
    en vit person...

  361. Inte all kritik är sann eller befogad,
    men om du håller med, så tänker du:

  362. "Jag tänkte inte på det.
    Ursäkta, jag ska bättra mig."

  363. Se till att gå vidare.

  364. Vissa vita killar... Vissa män...

  365. När det gäller jämlikhet mellan könen
    och våld vill de inte göra bort sig.

  366. "Jag vill inte bli kallad sexistisk." De
    ger upp om en kvinna kallar dem det.

  367. "Jag försökte vara schyst, men de är
    inte tacksamma, så jag lägger av!"

  368. Om man känner så
    var rättvisa mellan könen inte viktigt.

  369. Om man tycker att det är viktigt så
    accepterar man väl det och går vidare?

  370. Jag mår bra...

  371. Jag är väl inte särskilt svensk?

  372. Jag märkte snabbt att det finns
    en kulturskillnad i Sverige-

  373. -och det var Lisa Lindström i Luleå...

  374. Var är Lisa?
    Jag var i Luleå för att utbilda...

  375. Jag kan ha fel om detaljerna,
    men det var hundra personer där inne.

  376. Jag presenterade min åskådartaktik
    som jag inte hinner prata om nu.

  377. Ni kan ställa frågor om mitt arbete
    inom idrotten, militären och skolor.

  378. Man får med alla i en kamratkultur
    eller ett samhälle i diskussionen.

  379. Det går bortom förövare och offer. Alla
    kan stoppa övergrepp och stötta offer.

  380. Det är åskådartaktiken.

  381. Jag höll föredrag
    och försökte få folk att...

  382. Min stil är dialogisk.
    Det var snarare en workshop-

  383. -och jag försökte få folk att delta,
    men det var som att dra ut tänder.

  384. Nån kom fram till mig
    under pausen och sa:

  385. "Har du hört talas om jantelagen?"

  386. Min svenska är dålig,
    men det låter väl ungefär så?

  387. "Ingen vill utmärka sig
    eller dra uppmärksamhet till sig."

  388. Då insåg jag: "Herregud,
    det är en intressant kulturskillnad."

  389. Jag har varit mycket
    i Mellanvästern i USA.

  390. Det skandinaviska inflytandet är starkt
    där. Jag har hållit en miljon tal där.

  391. Folk bara sitter där medan jag håller på
    så här. Jag tänker: "Lyssnar de ens?"

  392. Michael och jag pratade i går om hur
    man tolkar folk och kulturskillnader.

  393. Därifrån jag kommer skulle folk ropa
    saker och mer än gärna ställa frågor-

  394. -men de bara sitter där. Det är en
    kulturskillnad där Skandinavien ingår.

  395. Men i Skandinavien har man länge haft
    socialdemokrati och skött om varandra-

  396. -och visat stöd
    med fungerande system-

  397. -som är mycket mer progressiva
    och demokratiska än i USA.

  398. Er kultur har flera positiva sidor.

  399. Sverige och Norden sägs ju vara-

  400. -föregångare för jämlikhet
    mellan könen formellt sett.

  401. Det är viktigt att diskutera,
    utan att gå in på detaljer nu.

  402. Trots all formell jämlikhet mellan könen
    pågår sexuellt våld och våld i hemmet.

  403. En orsak till det är
    att tusentals års patriarkaliska seder-

  404. -kulturella seder och trossystem
    inte förändras av lagar på 20-30 år-

  405. -särskilt inte när kulturella
    institutioner underbygger gamla seder.

  406. Gå på hockey. Gå på fotboll.
    Titta på pornografikulturen.

  407. Allt sånt underbygger mäns dominans
    och kvinnors sexuella objektifiering-

  408. -samtidigt som kvinnor gör politiska
    och formellt könsjämlika framsteg.

  409. Samhällsförändringar är inte enkla.
    Saker händer i olika takt.

  410. Jag ska sluta. Hinner vi ta frågor?

  411. Inga frågor alls? En fråga, då?

  412. Ni sa att ni inte ville
    att jag skulle ställa frågor.

  413. -Men jag menade från publiken.
    -Har nån i publiken en fråga?

  414. -Ni har en minut på er att svara.
    -Tack!

  415. Jag gillar det som du säger. Jag
    förstår det och att du gör ditt jobb-

  416. -men du säger
    att män måste ta ansvar.

  417. Kan du ge minst två tips på hur man
    kan uppmuntra en man att göra det?

  418. Folk har försökt ragga upp mig
    otaliga gånger på många sätt-

  419. -och jag börjar ledsna lite på det.

  420. Jag förstår det.

  421. Får vi ett kort svar på frågan?

  422. Nej, men jag ska försöka.

  423. Det borde inte vara kvinnors ansvar.

  424. Män måste börja säga till andra män:
    "Du måste skärpa dig."

  425. Det är inte rätt att ansvaret för att
    engagera män ska ligga på kvinnor.

  426. Det måste göras av andra män.
    Jag hörde kvinnliga feminister säga...

  427. Jag började som studentaktivist.

  428. Kvinnliga aktivister brukade säga:

  429. En man som bryr sig om sånt här
    ska utbilda och organisera andra män.

  430. Vita antirasister ska arbeta med vita-

  431. -och utmana den vita maktstrukturen.

  432. Heterosexuella personer
    som vill minska heterosexism-

  433. -ska arbeta med andra heterosexuella
    och försvaga heterosexismens kärna.

  434. Det är inget jättebra svar
    till en kvinna-

  435. -men lista ut
    hur du ska få män att göra det.

  436. Det borde inte vara kvinnors ansvar.

  437. Tack, mr Jackson Katz!

  438. Tack.

  439. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det är en mansfråga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den före detta amerikanske fotbollspelaren Jackson Katz jobbar nu med genus och manlighetsfrågor inom bland annat USA:s militär. Han argumenterar för att manligt våld inte är en kvinnofråga utan en mansfråga. Män måste prata med andra män om genusfrågor i kulturer som sportskulturer och militärkulturer. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Juridik, Kriminologi, Kvinnomisshandel, Mansfrågor, Mansrollen, Medicin, Misshandel i parrelationer, Män, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialmedicin, Våld, Våld mot kvinnor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Regeringens syn på mäns våld

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér berättar om sitt eget jämställdhetsengagemang och om hur regeringen jobbar för att minska mäns våld. Hon pratar också om att man idag ser allvarligare på mäns våld än tidigare då det sågs som en familjeangelägenhet. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Mäns våld är en ledarskapsfråga

Från födseln och framåt blir flickor och pojkar systematiskt behandlade på olika sätt. Det menar Michael Kaufman, författare och populär föreläsare om manlighet. Han pratar om fysiskt och sexuellt våld som en epidemi. Men också om något fantastiskt som händer: att regeringar över hela världen tar initiativ och att män börjar tala ut. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Det är en mansfråga

Den före detta amerikanske fotbollspelaren Jackson Katz jobbar nu med genus och manlighetsfrågor inom bland annat USA:s militär. Han argumenterar för att manligt våld inte är en kvinnofråga utan en mansfråga. Män måste prata med andra män om genusfrågor i kulturer som sportskulturer och militärkulturer. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Så mycket kostar en våldtäkt

Nationalekonomen Stefan de Vylder går systematiskt igenom tre våldtäktsscenarier och vad de kan kosta samhället och personerna som drabbas. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Onödvändiga normer

Socialantropologen Anja Norell berättar om "Lås upp", som är en metod för att utbilda lärare, pedagoger och elever i normkritiskt tänkande. Utgångspunkten i metoden är att synliggöra, ifrågasätta och utmana normer och strukturer som strider mot de mänskliga rättigheterna och kan bidra till förtryck och diskriminering. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Våldspreventivt arbete med föräldrar

Med fokus på utlandsfödda föräldrar pratar Kristina Gustafsson och Annika Rosén, lektorer i socialt arbete, om våldspreventivt arbete. Hur navigerar nyanlända i juridiken? Vad kan man inte förhandla? Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Lärdomar av att jobba mot våld

Tre personer som har varit engagerade i manligt våld under lång tid reflekterar kring vad de lärt sig. Olga Persson från Unizon, Peter Söderström från Män för Jämställdhet och Jeff Jonsson från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor diskuterar vikten av män som engagerar män och om att höja statusen för de som jobbar med barn- och kvinnofrid. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.