Titta

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Om UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Föreläsningar som behandlar mäns våld, destruktiva manliga förebilder och vad vi kan göra för att påverka dessa. Kända debattörer från USA, Kanada och Sverige belyser ämnet från olika perspektiv. Moderator: Nisha Besara. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Till första programmet

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det? : Så mycket kostar en våldtäktDela
  1. Nu ska vi prata om
    vad våldet egentligen kostar-

  2. -och om det går att mäta
    i kronor och ören.

  3. Vi ska få lyssna på Stefan De Vylder,
    nationalekonom-

  4. -som har varit verksam
    på Handelshögskolan i Stockholm.

  5. År 2010 var du, Stefan,
    också en av de ledande experterna-

  6. -i antologin "Sju perspektiv
    på våldtäkt". Välkommen upp på scen.

  7. Tack. Det känns väldigt roligt
    och hedrande att vara här.

  8. Det har varit en intressant förmiddag
    och säkert på eftermiddagen också.

  9. Nu kan det bli ett lågvattenmärke,
    för jag ska väl illustrera-

  10. -de kulturella skillnader
    som Jackson var inne på.

  11. Jag är svensk nationalekonom
    och kommer att prata ekonomi.

  12. Hur kul är det?

  13. Tack för presentationen.
    Jag börjar med att säga några ord-

  14. -om hur jag kom in på det här.
    Jag är ändå nationalekonom.

  15. Den första ingången var när jag bodde
    i länder med hög våldsfrekvens-

  16. -och inbördeskrig. Jag insåg att våld
    inte bara är ett mänskligt problem-

  17. -utan ett väldigt allvarligt
    och underskattat utvecklingshinder.

  18. Det var då jag började
    titta på kostnaderna för våld-

  19. -och sen har jag återkommit till det,
    nu senast 2010, som Nisha nämnde.

  20. Det här var min första ingång. Det är
    väldigt viktigt att uppmärksamma-

  21. -även i våra länder, kostnaderna
    för våld, som är oerhört höga.

  22. Det är lite jobbigt när man rotar
    i det här med ekonomi-

  23. -att statistiken om många våldsbrott,
    inte minst våld i nära relationer-

  24. -sexuella brott och barnmisshandel
    och sånt, är väldigt dålig.

  25. Anmälningarna är få. I Sverige anmäls
    nästan 100 % av alla bilstölder-

  26. -men mindre än 20 % av våldtäkterna
    och ganska få får fällande domar.

  27. Det är svårt
    att riktigt få grepp om det hela.

  28. I de brottsofferundersökningar
    som man gör i olika länder-

  29. -får man mycket högre siffror på
    sexualbrott och andra typer av brott.

  30. Det visar underrapporteringen
    i polisanmälningar och sånt.

  31. Det finns också många exempel på-

  32. -att människor nämner
    oro för våld och kriminalitet-

  33. -som kanske det största orosmolnet.
    Det spelar väldigt stor roll.

  34. Jag kommer att ta upp det.

  35. Den kanske bästa statistiken
    finns över mord-

  36. -även om det är en underskattning.
    Många olycksfall är mord.

  37. Men det är hygglig statistik.
    Jag tänkte börja med att visa en...

  38. Jag tror att det är en mätare
    på våldsbrott i stort.

  39. På varje mord går det många fall
    av allvarlig misshandel-

  40. -och sexuella övergrepp,
    men det finns starka samband-

  41. -mellan mordfrekvens och våldsbrott,
    inklusive sexuella övergrepp.

  42. Jag tror att vi kan använda
    mordstatistik som en mätare-

  43. -på omfattningen av våld
    i ett givet samhälle.

  44. Där kan ju... Jag måste visa
    ett par såna här Powerpoint...

  45. Jag skäms lite,
    för jag såg nyligen en studie i USA-

  46. -som jämförde intelligenskvoten före
    och efter en Powerpointpresentation-

  47. -och både den som presenterade och
    de som lyssnade var dummare efteråt.

  48. Min ursäkt är väl
    att jag bara har några få bilder.

  49. Effekten är marginell, hoppas jag.

  50. Det kompenseras också av
    att vi blev klokare på förmiddagen.

  51. Jag hoppas att ni inte tar illa upp
    om jag har några små bilder.

  52. Den första bilden är...

  53. ...antalet mord i olika länder
    per 100 000 invånare och år.

  54. Det intressanta är
    de enorma skillnaderna.

  55. El Salvador och Honduras
    har länge tävlat om förstaplatsen.

  56. Honduras vann förra året, men nu har
    vapenvilan mellan ungdomsgängen-

  57. -i El Salvador brutits,
    så i år räknar man med ungefär 100-

  58. -per 100 000 invånare och år.

  59. Jag kan anknyta till vad Jackson var
    inne på. De flesta mord begås av män-

  60. -drygt 90 %. När det gäller allvarlig
    misshandel är det knappt 90 %.

  61. Tio procent av all allvarlig
    misshandel begås av kvinnor.

  62. Normalt är män
    både offer och förövare.

  63. Det är tre gånger fler män
    som mördas i världen än kvinnor-

  64. -men det är oerhört många fler män
    som är förövare.

  65. Det är farligt att vara man också.
    Farligast är att vara ung man.

  66. I åldersgruppen 15-30
    är männen oerhört överrepresenterade-

  67. -både bland offer och förövare. Det
    är farligare att vara fattig än rik.

  68. De flesta mord
    begås av fattiga unga män-

  69. -som mördar andra fattiga unga män.

  70. För mord i nära relationer är
    frekvensen män/kvinnor annorlunda.

  71. En överväldigande majoritet av alla
    förövare är män och offren kvinnor.

  72. Det finns naturligtvis våld
    även i samkönade relationer-

  73. -men det typiska mönstret
    är en man som misshandlar en kvinna.

  74. Vad jag tycker är spännande
    med de här siffrorna-

  75. -är att det går att skapa samhällen
    med ganska liten våldsfrekvens.

  76. De enorma skillnader vi ser
    tyder ju faktiskt på-

  77. -att vissa samhällen
    har lyckats bättre än andra-

  78. -och skillnaderna är enorma, när det
    gäller att minska våld och mord.

  79. Normalt är det mer våld
    i fattiga länder än i rika-

  80. -men mönstret är inte klart överallt.

  81. Vi har till exempel USA,
    som har betydligt fler mord-

  82. -än länder
    som Chile, Senegal, Vietnam-

  83. -och många gånger fler än länder
    som Indonesien och Algeriet.

  84. De som ligger lägst på den här
    listan, med minst antal mord-

  85. -är länder som Japan,
    Island och Singapore.

  86. Nå... Vi kan väl säga så här...

  87. Vad det här
    och flera studier tyder på-

  88. -är att det finns väldigt många saker
    som skapar våld och mord.

  89. Vi kan titta på några av de värsta
    länderna som ett exempel.

  90. Vad ser vi i El Salvador och
    Honduras? Gigantiska klassklyftor.

  91. Vi ser ett patriarkat, ett macho-
    ideal som växer fram på gatorna-

  92. -och som förstärks i hemmet.

  93. Unga män som använder våld på gatorna
    för att hävda sitt revir-

  94. -och sin grupps makt, kommer ofta
    att använda våld även i hemmet-

  95. -i köket och i sängkammaren.
    Det finns kopplingar mellan män-

  96. -som använder våld på gatan och
    som använder våld i nära relationer.

  97. Det finns andra saker
    som vi kan ta upp i de här länderna.

  98. Förutom gigantiska klassklyftor
    har vi mycket korruption-

  99. -ett domstols- och rättsförfarande
    som är undermåligt.

  100. I Guatemala är det mindre än
    en procent av alla mordfall-

  101. -där någon ställs till svars,
    och ännu färre blir dömda.

  102. 99 procent av morden begås
    av personer som aldrig ens anklagas.

  103. Det visar också att
    när det gäller att förebygga våld-

  104. -så måste man ta tag i
    väldigt många saker-

  105. -som har att göra med upplysning,
    information, ändrad mansroll-

  106. -men också med minskade klassklyftor
    och med ungdomsarbetslöshet.

  107. En av de stora orsakerna till
    våldsbrott är ungdomsarbetslösheten-

  108. -i många länder - även i Sverige-

  109. -som lockar män som inte ser nån
    framtid att gå in i kriminella gäng.

  110. I Sverige har antalet mord legat
    ganska konstant och sjunkit något-

  111. -men vi ser en ökning av
    gängrelaterade mord och våldsbrott-

  112. -och en minskning
    av andra typer av mord.

  113. Ungdomsarbetslöshet och mycket annat
    är faktorer som vi måste tänka på-

  114. -när det gäller att minska
    frekvensen av våld.

  115. Nu kommer jag in på det riktigt
    träiga - samhällsekonomiska analyser.

  116. Vad menar vi med det egentligen?

  117. Jag vill betona
    skillnaden mellan finansiella-

  118. -och samhällsekonomiska kostnader.
    Finansiella kostnader är ett konto-

  119. -som det betalas ut pengar från:
    fängelsekostnader för staten-

  120. -sjukvårdskostnader för landstinget,
    skyddat boende och sånt för kommuner.

  121. Det är direkta kostnader för våld,
    i det här fallet, självklart.

  122. De finansiella kostnaderna är bara en
    bråkdel av de faktiska kostnaderna.

  123. Jag ska gå igenom vilka typer
    av kostnader man bör ha med-

  124. -i en fullständig samhällsekonomisk
    kalkyl. Det här blir lite snårigt.

  125. Jag börjar här med direkta kostnader.

  126. Det är de som är lättast
    att mäta och identifiera.

  127. Det är naturligtvis
    lite approximativa siffror-

  128. -men på det hela taget
    kan vi beräkna dem ganska exakt.

  129. Sen har vi indirekta kostnader,
    framför allt förlorad arbetstid-

  130. -och lägre produktivitet, människor
    som mår dåligt och är sjukskrivna.

  131. Produktionsbortfall är en indirekt
    kostnad för våld i det här fallet.

  132. Sen kommer den tredje posten,
    som jag ägnar lite mer tid åt.

  133. Det är den klurigaste
    och den man oftast missar att ta med.

  134. Det är de immateriella kostnaderna -
    "intangible costs"-

  135. -lidande hos brottsoffer och anhöriga
    och sänkt livskvalitet hos berörda.

  136. Väldigt ofta ser jag formuleringar
    som tyder på att man har gjort-

  137. -en samhällsekonomisk analys utan
    att beakta immateriella kostnader.

  138. Jag kommer att visa
    när det gäller sexuellt våld-

  139. -att den största posten i många fall
    är de immateriella kostnaderna.

  140. Jag kan bråka lite med den
    i övrigt förträffliga utredningen-

  141. -som heter "2015:55" tror jag,
    om prevention.

  142. Jag tog med mig ett citat. De tar upp
    att det finns immateriella kostnader-

  143. -men jag gillar inte hur de skriver
    om samhällsekonomiska kostnader.

  144. De skriver: "Samhällsekonomiska
    kalkyler fångar dock inte upp allt"-

  145. -"och inom flera områden finns behov
    av att komplettera sådana analyser"-

  146. -"med andra värden som rör
    osynliga och långsiktiga kostnader"-

  147. -"såsom effekter
    på hälsorelaterad livskvalitet."

  148. Samhällsekonomiska analyser
    tar alltså inte upp de här frågorna.

  149. Det är dåliga analyser
    som inte tar upp dem.

  150. Det är inte samhällsekonomisk analys
    om man bortser från-

  151. -den största kostnaden
    i samband med våld.

  152. Innan jag kommer in på
    hur man mäter immateriella kostnader-

  153. -så vill jag nämna
    multiplikatoreffekterna.

  154. Våld går ofta i arv.
    Det var Jackson också inne på.

  155. Han nämnde att av män
    som begår sexuella övergrepp-

  156. -är de som själva har varit utsatta
    för övergrepp överrepresenterade-

  157. -med kanske faktor tio till ett.
    Det är självklart att det går i arv.

  158. Vi har andra långsiktiga effekter. I
    länder med mycket våld-

  159. -påverkar det hela samhället så till
    vida att vi får mindre investeringar-

  160. -välutbildade människor flyr landet
    och sätter barn i skolor utomlands-

  161. -så det får långsiktiga effekter när
    ett land blir klassat som våldsamt.

  162. Vi kan också se på
    turism och såna saker-

  163. -i länder som Tunisien och Egypten.

  164. Vissa typer av våld
    har långsiktiga negativa effekter-

  165. -på turism, investeringar och
    utbildades vilja att stanna i landet.

  166. Jag har inte försökt skatta dem,
    men i vissa länder är de viktiga-

  167. -men kanske inte i Sverige.
    Men visst går våld i arv.

  168. Nå, det här med sänkt livskvalitet...

  169. Ibland talar man om omätbara
    kostnader. Jag gillar inte det.

  170. Jag vill säga svårmätbara kostnader,
    immateriella kostnader.

  171. Jag ska använda ett par minuter
    till att diskutera metodik-

  172. -som används mycket
    inom hälsoekonomi.

  173. Om man sätter in en miljon för att
    förbättra livskvaliteten hos sjuka-

  174. -eller för att förebygga sjukdomar,
    var gör det störst nytta?

  175. I form av förbättrad livskvalitet?

  176. Hur kan vi mäta det om vi inte har
    något mått på livskvalitet-

  177. -eller på vad
    ett räddat människoliv är?

  178. För Trafiksäkerhetsverket är det
    självklart att använda såna kalkyler-

  179. -när man mäter effekten
    av vissa trafiksäkerhetsåtgärder.

  180. Hur många människoliv
    och skador på personer räddas-

  181. -om vi bygger en motorväg
    på en olycksdrabbad sträcka?

  182. Det är självklart. Det är legitimt
    att skatta i kronor och ören-

  183. -kostnaden för ett människoliv
    och ett liv med nedsatt livskvalitet.

  184. Väldigt många ryggar inför tanken-

  185. -att försöka översätta lidande
    i kronor och ören.

  186. Det är nåt stötande i det. Hur kan vi
    säga att kostnaden för någon-

  187. -som har våldtagits och som i 20 år
    har posttraumatiskt stressyndrom-

  188. -hur kan vi säga att det kostar så
    och så mycket pengar? Det är svårt.

  189. Om vi inte gör det kommer vi att
    underskatta de faktiska kostnaderna-

  190. -så jag tycker att vi ska försöka.
    Ingen analys som förtjänar namnet-

  191. -"samhällsekonomisk analys" ska
    låta bli att ta upp de kostnaderna-

  192. -även om det är svårt.

  193. Ett annat exempel är
    Socialstyrelsens rapport från 2006.

  194. Det kanske är nån här därifrån
    som jag sårar, men det tar jag.

  195. De kom 2006 med en rapport
    med den pretentiösa titeln:

  196. "Kostnader för våld
    - en samhällsekonomisk analys."

  197. Den kom fram till att kostnaden
    för en våldtäkt var 40 000 kronor.

  198. De sa att det inte täckte
    alla kostnader, men ändå...

  199. Siffran 40 000 kronor
    valsade runt i pressen.

  200. Ni kan tänka er, alla som jobbar med
    prevention av våld och övergrepp-

  201. -vilken liten siffra det är,
    och hur politiker skulle kunna säga:

  202. "Det är ju bara 40 000
    per minskad våldtäkt."

  203. Jag blev förbannad när jag såg det
    och jag är fortfarande arg.

  204. Ja, förlåt mig.

  205. Jag hoppas att ingen
    någonsin använder denna siffra-

  206. -i samband med
    kostnader för våldtäkter.

  207. Om man mäter
    förlorad livskvalitet och död-

  208. -måste man börja med:
    vad är ett människoliv värt?

  209. Det är svårt att resonera kring,
    men många gör det.

  210. Inom Trafiksäkerhetsverket och inom
    hälso- och sjukvårdsekonomi görs det.

  211. Det vanliga är att siffran i Sverige
    skattas till 20-25 miljoner kronor.

  212. För ett människoliv.
    Det kan diskuteras.

  213. I brittiska studier är man uppe
    i 50-60 000 pund, betydligt högre...

  214. Förlåt, nu hoppar jag i förväg här-

  215. -men man har betydligt högre siffror
    på värdet av människoliv.

  216. Det viktiga är i alla fall
    att man redovisar vad man pratar om.

  217. Om vi har en siffra på 24 miljoner
    kronor för ett människoliv-

  218. -ger det 300 000 kronor per levnadsår
    med fullgod livskvalitet.

  219. Om man lever i 80 år i genomsnitt.

  220. Vi delar 24 miljoner med 80-

  221. -så får vi värdet av ett år med
    fullgod livskvalitet till 300 000.

  222. Det kan använda inom trafiksäkerhet,
    inom sjukvården och så vidare.

  223. Nu ska jag säga hur man kan använda
    det i samband med sexuella övergrepp.

  224. Då är frågan:
    hur mäter vi livskvalitet?

  225. Nedsatt livskvalitet,
    hur får vi en prislapp på det?

  226. Det är svårt, men det finns
    en etablerad internationell metodik-

  227. -för att skatta människors subjektiva
    uppfattningar om livskvalitet.

  228. Det är det enda vi har att gå efter.
    Ingen ekonom kan säga:

  229. "Din livskvalitet är så mycket lägre
    än fullgod livskvalitet."

  230. Det måste människor själva göra,
    och det finns en metodik.

  231. Det är fem olika faktorer:
    möjligheten att kunna gå-

  232. -att sköta sig själv och sin hygien,
    om man har smärtor-

  233. -och om man har psykiska problem.
    Det blir 250 olika sammanställningar-

  234. -av försämrad livskvalitet. Jag har
    bara med några för att illustrera-

  235. -hur man kan resonera.

  236. Då kan vi titta på nästa bild här.

  237. Då utgår jag från att ett år med
    fullgod livskvalitet är lika med ett.

  238. Sen minskar vi värdet
    beroende på vilken typ...

  239. ...av somatiska
    eller psykiska problem vi talar om.

  240. Det här är ett urval.
    Det finns 250 olika varianter.

  241. Jag har med ett par stycken.

  242. Det första är nedsatt livskvalitet
    med ungefär 25 procent.

  243. Det är vissa problem med vardagliga
    aktiviteter, måttlig smärta-

  244. -men ingen ångest eller depression.
    Vi har somatiska problem-

  245. -som gör det lite svårt
    att gå och sköta sig.

  246. Då är vi nere i 75 procent
    av värdet av ett fullgott levnadsår-

  247. -ett år med fullgod livskvalitet.

  248. Sen har vi vissa problem som gör
    att vi är nere i ungefär hälften.

  249. Hur översätter vi det till kronor?
    Om ett år med fullgod livskvalitet-

  250. -är värt 300 000, om livskvaliteten
    är nedsatt med 50 procent-

  251. -så är kostnaden
    för nedsättningen 150 000 kronor.

  252. Ungefär. Allt detta är approximativt.

  253. Det är för att ni ska se
    ungefär hur man kan tänka.

  254. Det finns värre exempel. I ett fall
    av självmord är vi nere i noll.

  255. Då är livet inte värt att leva.
    Livskvaliteten är noll eller negativ.

  256. Här har man vissa problem att gå-

  257. -men man är extremt ångestfylld
    och deprimerad.

  258. Det kan vara posttraumatiskt
    stressyndrom eller nåt annat.

  259. Det intressanta... Det är människor
    själva som skattar sin livskvalitet.

  260. Kostnaden i form av försämrad
    livskvalitet är oerhört mycket högre-

  261. -för psykiska sjukdomar
    än för somatiska sjukdomar.

  262. Det finns också studier som visar
    att friska, utan funktionshinder-

  263. -tenderar att överskatta
    nedsättningen av livskvalitet-

  264. -hos människor som är rullstols-
    bundna eller har somatiska sjukdomar-

  265. -som mår bättre
    än vad omgivningen tror.

  266. Motsatsen gäller psykiska problem.

  267. Då tenderar den friska omgivningen
    att underskatta deras lidande.

  268. Det är intressant. Jag ska inte
    gå in i den politiska debatten-

  269. -men i Sverige rör 40 procent av nya
    sjukskrivningar psykiska problem-

  270. -och inte fysiska problem.
    Då kan vi undra om prioriteringar.

  271. Varför ska vården av själen
    vara så väldigt eftersatt?

  272. Varför satsar man så väldigt lite,
    varför är det så enorma köer-

  273. -och så lite forskning? Har ni sett
    forskning om posttraumatisk stress-

  274. -som är oerhört vanligt? Nej.
    Vi har privata pengar...

  275. Jag har själv haft cancer och det är
    jättebra att Cancerfonden får pengar-

  276. -men det står inte i dödsannonser:
    "Tänk gärna på psykisk sjukdom".

  277. Nu ska jag inte lägga mig i
    den politiska debatten-

  278. -men det är viktigt
    för att förstå kostnaderna-

  279. -för våld och sexuella övergrepp, att
    psykiska problem är underforskade-

  280. -underskattade och där offren får
    mycket mindre stöd och hjälp-

  281. -än vad man får om man har brutit
    revbenen. Jag kan också säga...

  282. Vad kul att ni håller med!
    Inte alla, du där borta, men okej.

  283. Uppmuntrande.

  284. Många internationella studier visar
    kostnader för nedsatt livskvalitet-

  285. -för olika våldsbrott. Säg en ung man
    som blir nedslagen i en krogkö-

  286. -och får några revben brutna
    och blir sjukskriven i några veckor.

  287. Om vi frågar personer
    med liknande fysiska problem-

  288. -finner vi att det bara är några
    veckor av nedsatt livskvalitet.

  289. Det är en enorm skillnad på
    kostnaderna för sexuella övergrepp-

  290. -jämfört med att bli
    nedslagen i en krogkö eller nåt sånt.

  291. Det är oerhört stora skillnader,
    och ändå är det väldigt eftersatt.

  292. De studier jag har sett
    pekar på att omhändertagandet-

  293. -av offer för sexuella övergrepp kan
    spela stor roll för rehabiliteringen.

  294. Mottagandet, polisen... Domstolen
    upplevs ju ofta som en ny kränkning-

  295. -men också hur sjukvårdsapparaten
    och alla tar hand om offren.

  296. Där finns det mycket... Det handlar
    inte bara om att förebygga-

  297. -det handlar också om att ta hand om
    efteråt, där väldigt många säger-

  298. -att det dröjde för länge innan nån
    förstod problemen, ingen frågade-

  299. -och det var inte tillräckligt stöd
    och psykologisk efterbehandling.

  300. Om jag nu går in på...
    Ni förstår metodiken ungefär.

  301. Hur mycket ett människoliv är värt
    kan diskuteras-

  302. -men låt oss börja med nånting,
    och sen kan vi se.

  303. Vad nedsatt livskvalitet är
    kan också diskuteras.

  304. Det här är en sammanställning
    enligt en etablerad metodik-

  305. -som används i många sammanhang,
    så varför inte när det gäller våld?

  306. Vi skulle ju kunna ta till oss-

  307. -av de försök som görs
    att mäta immateriella kostnader-

  308. -på ett någorlunda rättvist sätt.

  309. Nu kommer jag till min avslutning,
    och det är fyra fall.

  310. När jag gjorde studien för Nationellt
    centrum för kvinnofrid i Uppsala-

  311. -fick jag från dem ett antal fall.
    Jag valde ut några.

  312. De var oerhört detaljerade när det
    gällde både ambulanstransport-

  313. -vad läkemedlen kostade,
    hur många sjukbesök som behövdes-

  314. -och hur kvinnorna mådde efteråt,
    om de repade sig ganska snabbt-

  315. -om de fick bra behandling
    och så vidare. Det var anonymiserad-

  316. -detaljerad information om kostnader,
    inklusive psykiskt lidande-

  317. -och hur lång tid det tog
    att bli av med vissa symtom-

  318. -hur lång tid det tog
    att kunna återgå till heltidsarbete-

  319. -eller återuppta studier.
    Allt detta fick jag serverat-

  320. -och försökte efter förmåga
    sätta en prislapp på det.

  321. Det här är resultatet. Det är inte
    en enstaka våldtäkt i fallet Eva.

  322. Det är en kvinna som under många år
    misshandlades av sin man.

  323. De hade två gemensamma barn. Hon hade
    gått till sjukhuset många gånger-

  324. -med synliga skador, blåmärken, men
    ingen hade frågat vad som hade hänt.

  325. De plåstrade om henne.
    Ingen tog tag i fallet och sa:

  326. "Herregud, du är ju misshandlad."
    Till slut ringde hon till polisen-

  327. -som hämtade mannen
    och hon fick ambulanstransport-

  328. -och hade
    ganska allvarliga fysiska skador.

  329. Men ändå,
    när man lägger ihop allt detta-

  330. -ser vi att de direkta kostnaderna
    för läkemedel, vård, behandling-

  331. -ambulanstransport,
    även häktning, var ganska små.

  332. Vi talar alltså om 83 000. Mycket mer
    än 40 000, men i alla fall.

  333. Jämfört med övriga kostnader är det
    nästan ingenting. Vad är kostnaderna?

  334. Det är indirekta kostnader.
    Han dömdes till fängelse-

  335. -och här har vi räknat på
    dels produktionsbortfall...

  336. Nej, förlåt, nu går jag händelserna
    i förväg. Rena fängelsekostnader.

  337. 2 000 spänn för staten
    för varje dygn i fängelse.

  338. På säkerhetsfängelserna
    är man uppe i 5 000, nästan.

  339. Fängelsekostnaderna blir
    en väldigt hög del av kostnaderna.

  340. Därmed inte sagt
    att de inte ska dömas till fängelse.

  341. I övrigt, inte så stora kostnader.
    Indirekta kostnader:

  342. Eva gick ner till halvtid efteråt,
    men blev förtidspensionerad-

  343. -trots att hon bara var över 40
    när hon ringde ambulans och polis.

  344. Det är ett förstört yrkesliv,
    kan man säga.

  345. Hon hade fysiska skador
    och oerhört svåra psykiska problem-

  346. -att repa sig efter detta.
    Det kommer hon aldrig att göra.

  347. Jag talar om hur jag räknade
    för att ni ska kunna kritisera det.

  348. 30 år med psykiska problem,
    allvarliga såna.

  349. Då satte jag nedsatt livskvalitet-

  350. -till 0,3 av fullgod livskvalitet.

  351. På 30 år blir det
    ungefär tre miljoner.

  352. Ni kan kritisera kalkylen, men det
    viktiga är att det är en viktig post-

  353. -som vi måste ta upp.
    Sen har vi indirekta kostnader.

  354. Indirekta kostnader är
    bortfall av arbetstjänst-

  355. -både för förövaren i fängelse, och
    för Eva som tappade fotfästet helt.

  356. De immateriella kostnaderna
    är det jag var inne på.

  357. Hon led fruktansvärt. Livskvaliteten
    var oerhört försämrad i många år.

  358. Tillsammans
    blev det tolv miljoner, drygt.

  359. Då har jag inte försökt räkna på
    barnens lidande och anhöriga.

  360. Även anhöriga till förövaren
    är nåt slags brottsoffer-

  361. -när det gäller lidandet, så det här
    är snarast en underskattning.

  362. Lisa handlar om vad man kallar
    nöjesrelaterad våldtäkt.

  363. Hon dansade länge på en studentfest,
    hon pluggade juridik-

  364. -och Gustav,
    som hon var lite förtjust i-

  365. -släpade in henne på toaletten
    och våldtog henne.

  366. Hon polisanmälde,
    men förundersökningen lades ner.

  367. Det fanns inga vittnen,
    och det är väldigt vanligt-

  368. -att förundersökningen läggs ner.

  369. Men hon tappade fotfästet,
    avbröt sina studier och flyttade.

  370. Hon stod inte ut med tanken på att
    möta förövaren på gatan i sin hemort-

  371. -och hon förlorade ett par år
    av studierna och hankade sig fram-

  372. -tills hon återupptog sina studier,
    tog examen och bildade familj.

  373. Hon anser själv
    att hon är i stort sett återställd-

  374. -även om minnet alltid finns kvar.
    Hon lever ett normalt, hyggligt liv.

  375. Det är den i särklass lägsta siffran,
    men är i alla fall en dryg miljon.

  376. Sen har vi
    den klassiska överfallsvåldtäkten-

  377. -Anna, som blev överfallen och
    våldtagen med grova fysiska skador.

  378. De direkta kostnaderna
    uppgår till ganska mycket-

  379. -och även hennes egna kostnader
    för terapi som hon själv betalade.

  380. De direkta kostnaderna... Han fick
    ett väldigt långt fängelsestraff.

  381. Det visade sig att han kunde fällas
    för andra våldtäkter också.

  382. Han fick åtta år, vilket är
    exceptionellt i såna här sammanhang.

  383. Det var typ Hagamannen. Väldigt
    allvarliga, upprepade våldtäkter.

  384. Därav den höga siffran
    på fängelsekostnader.

  385. De indirekta kostnaderna
    är bådas förlorade arbetsförtjänst-

  386. -och sen har vi hennes problem.
    Hon hade ett starkt nätverk-

  387. -och hon hade också bra stöd
    och fick bra terapi.

  388. Efter ett par år hade hon lämnat
    det mesta efter sig.

  389. Hon är fortfarande rädd
    för att gå ensam när det är mörkt.

  390. Nånting av det kommer att hänga med
    hela livet. Hur mäter vi det?

  391. Jag vet inte.
    Nånstans måste man sluta.

  392. Även där finns det
    lite effekter som sprids.

  393. Tänk er Umeå när Hagamannen gick lös.

  394. Det påverkade inte bara brottsoffren,
    de som blev våldtagna-

  395. -utan kvinnor i hela Umeå
    drog sig för att gå ut ensamma.

  396. Det skapar en stämning
    som är svår att skatta i pengar-

  397. -men det är viktigt att hålla
    i minnet att det påverkar-

  398. -tilliten i samhället
    och människors rörelsefrihet.

  399. Ett frihetsingripande, om man så
    vill. En inskränkning av friheten.

  400. Nu börjar jag närma mig slutet här.

  401. Som ni förstår går det inte att svara
    på frågan "Vad kostar en våldtäkt?"

  402. Det finns oerhört många olika typer
    av våldtäkter och vi kan inte...

  403. Men alla är dyra
    och alla kostnader är oerhört höga.

  404. Det är skillnaden
    mot andra typer av våldsbrott också.

  405. Vanlig misshandel,
    som jag var inne på tidigare-

  406. -ger oftast större somatiska
    kostnader. Vården kan vara större-

  407. -än efter en våldtäkt, men de
    psykiska problemen är ofta större.

  408. Enligt en studie från Storbritannien-

  409. -ansåg 47 procent av de kvinnor
    som hade blivit utsatta för våldtäkt-

  410. -att de led
    av posttraumatiskt stressyndrom-

  411. -mot sju procent av de
    som hade utsatts för misshandel.

  412. Det är en väldig övervikt
    för långvariga psykiska lidanden-

  413. -hos de som har varit
    utsatta för sexuella övergrepp.

  414. Jag vill tjata om att inte missbruka
    "samhällsekonomiska kostnader".

  415. När en kalkyl utgör sig för att vara
    en samhällsekonomisk analys-

  416. -så kolla noga att de också har med
    någon diskussion-

  417. -om de kostnader som ofta är
    allra högst. Annars har jag ett råd:

  418. Kasta den i papperskorgen och använd
    aldrig siffrorna offentligt.

  419. Det underskattar både kostnaderna
    och betydelsen av våldsprevention.

  420. Så att... Ja, okej.

  421. Okej, tack för det.
    Det här var ett försök bara.

  422. Det viktiga är att visa vad man gör
    och vad man inte gör.

  423. Så här har jag tänkt,
    så här har jag resonerat.

  424. Det är ett försök att fånga in
    det som väldigt ofta försummas.

  425. Slutsatsen är ju självklar. Det är
    det som konferensen handlar om.

  426. Att våldsprevention inte bara är
    viktigt ur ett mänskligt perspektiv-

  427. -det är också
    himla bra och billigt ekonomiskt-

  428. -och värdefullt även från en
    samhällsekonomisk utgångspunkt. Tack.

  429. Du kan stanna på scen.
    Vi har ett par minuter kvar.

  430. Jag tänkte ställa ett par frågor.

  431. Vad har du mött för kritik när du har
    visat den här typen av uträkningar?

  432. Nej, jag har väl mötts av tystnad
    snarare än kritik.

  433. Ingen har brytt sig riktigt.

  434. När ni kom med "Sju perspektiv
    på våldtäkt" för fem år sen...

  435. -...var det tystnad då också?
    -Det var lite skriverier...

  436. ...lite referat och sånt där,
    men inga beslutsfattare hakade på...

  437. ...och insåg hur lönsamt det är
    med prevention.

  438. De rösterna hörde jag aldrig.

  439. Tråkigt att höra.

  440. Andra länder ligger
    långt före Sverige i det avseendet-

  441. -och använder såna uträkningar
    för att visa hur dyrt det är-

  442. -och i Sverige alldeles för lite.

  443. Jag tänkte på det när du pratade om
    hur vi påverkas av psykisk...

  444. ...vad ska man säga, sjukdom, ohälsa,
    hur mycket mer det kostar...

  445. ...än fysisk ohälsa
    eller bara funktionsvariationer...

  446. ...som inte är normen.
    Varför är det så att politiken...

  447. ...inte riktigt förmår
    tänka på det sättet...

  448. ...att det kostar mer i ett kort
    perspektiv men lönar sig i längden?

  449. Det beror nog på
    olika grupper röststyrka politiskt.

  450. De psykiskt sjuka har en svag
    ställning när det gäller DN Debatt-

  451. -och andra fora
    för att komma till tals.

  452. Tyvärr är det en grupp
    som är underrepresenterad i debatten-

  453. -och deras politiska styrka
    motsvarar inte deras antal-

  454. -och de samhällsekonomiska
    kostnaderna för deras sjukdom.

  455. Det finns andra grupper också.
    Om man räknar förlorad livskvalitet-

  456. -så är ju reumatism
    en av de dyrbaraste folksjukdomarna-

  457. -när det gäller nedsatt livskvalitet
    under lång tid-

  458. -men även de är svagt representerade
    och forskningsresurserna-

  459. -kan inte jämföras med många andra
    områden där man satsar mycket.

  460. Det är bra att man satsar på cancer,
    men det finns också...

  461. Då kan man nog använda det här
    med förlorad livskvalitet-

  462. -för att påvisa
    brister i prioriteringarna-

  463. -inom både vårdapparaten
    och inte minst inom rehabiliteringen-

  464. -och, naturligtvis, prevention.
    Man skulle kunna fatta beslut-

  465. -som gynnade fler människor
    än vad som sker i dag.

  466. Tack så jättemycket,
    Stefan De Vylder.

  467. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så mycket kostar en våldtäkt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nationalekonomen Stefan de Vylder går systematiskt igenom tre våldtäktsscenarier och vad de kan kosta samhället och personerna som drabbas. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Ekonomi, Finansrätt, Finansväsen, Juridik, Kriminologi, Nationalekonomi, Offentlig ekonomi, Rättsvetenskap, Statshushållning, Våld, Våldtäkt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Regeringens syn på mäns våld

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér berättar om sitt eget jämställdhetsengagemang och om hur regeringen jobbar för att minska mäns våld. Hon pratar också om att man idag ser allvarligare på mäns våld än tidigare då det sågs som en familjeangelägenhet. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Mäns våld är en ledarskapsfråga

Från födseln och framåt blir flickor och pojkar systematiskt behandlade på olika sätt. Det menar Michael Kaufman, författare och populär föreläsare om manlighet. Han pratar om fysiskt och sexuellt våld som en epidemi. Men också om något fantastiskt som händer: att regeringar över hela världen tar initiativ och att män börjar tala ut. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Det är en mansfråga

Den före detta amerikanske fotbollspelaren Jackson Katz jobbar nu med genus och manlighetsfrågor inom bland annat USA:s militär. Han argumenterar för att manligt våld inte är en kvinnofråga utan en mansfråga. Män måste prata med andra män om genusfrågor i kulturer som sportskulturer och militärkulturer. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Så mycket kostar en våldtäkt

Nationalekonomen Stefan de Vylder går systematiskt igenom tre våldtäktsscenarier och vad de kan kosta samhället och personerna som drabbas. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Onödvändiga normer

Socialantropologen Anja Norell berättar om "Lås upp", som är en metod för att utbilda lärare, pedagoger och elever i normkritiskt tänkande. Utgångspunkten i metoden är att synliggöra, ifrågasätta och utmana normer och strukturer som strider mot de mänskliga rättigheterna och kan bidra till förtryck och diskriminering. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Våldspreventivt arbete med föräldrar

Med fokus på utlandsfödda föräldrar pratar Kristina Gustafsson och Annika Rosén, lektorer i socialt arbete, om våldspreventivt arbete. Hur navigerar nyanlända i juridiken? Vad kan man inte förhandla? Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Lärdomar av att jobba mot våld

Tre personer som har varit engagerade i manligt våld under lång tid reflekterar kring vad de lärt sig. Olga Persson från Unizon, Peter Söderström från Män för Jämställdhet och Jeff Jonsson från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor diskuterar vikten av män som engagerar män och om att höja statusen för de som jobbar med barn- och kvinnofrid. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.