Titta

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Föreläsningar, diskussioner och paneldebatter från Arkitekturgalan 2015. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Till första programmet

UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015 : Om ung svensk arkitekturDela
  1. Medelåldern här på scenen
    har väl inte varit den yngsta.

  2. Jag är också skyldig till
    att dra upp den.

  3. Men nu kommer unga Sverige.

  4. Nu kommer unga, hoppfulla framtiden-

  5. -för att berätta om
    ung, svensk arkitektur.

  6. Det är tredje gången vi gör det.

  7. Vi presenterar representanter
    ur alla delar inom svensk arkitektur.

  8. Alla arkitekter under 40.

  9. De tre första är nominerade till
    Ung Svensk Arkitektur-

  10. -som delas ut i kväll. Ni har
    framför er ännu en pecha kucha.

  11. 20 snabba bilder,
    20 sekunder till varje.

  12. De som ska hålla i det heter
    Alexandra Lindberg, Karin Skoglund-

  13. -Johanna Dehlin, Johan Arrhov,
    Hanna Areslätt och Martin Ku.

  14. Jag och Alexandra ska berätta om
    Vasakronans regionkontor i Göteborg-

  15. -som vi ritat med Moa Rundlöf
    och Annika Hedeblom.

  16. Vårt uppdrag var att rita
    en attraktiv arbetsplats-

  17. -där alla medarbetare skulle trivas,
    oavsett roll på företaget.

  18. Det skulle vara anpassat för
    aktivitetsbaserat arbetssätt-

  19. -papperslöst, inspirerande, kreativt-

  20. -modigt och välkomnande för nuvarande
    och blivande hyresgäster.

  21. Det skulle vara hållbart och stödja
    kreativ samverkan och interaktion.

  22. Alla skulle få tycka.

  23. Alla medarbetare intervjuades
    och vi skapade Vasakronan-spelet.

  24. Det blev en succé både för oss
    arkitekter och för referensgruppen.

  25. Genom rollspel rörde sig medarbetarna
    genom lokalen.

  26. Vi diskuterade entrésituation, kaffe,
    livliga platser och tysta zoner.

  27. Spelandet och lokalens förutsätt-
    ningar gav två entrésituationer-

  28. -och visade olika sätt att dela
    offentligt från privat.

  29. Var skulle gränsen gå?
    Skulle den få finnas?

  30. Frågorna var många,
    men åsikterna var ännu fler.

  31. Alla valde inspirationsbilder. Vi
    pratade om vilka platser man önskade.

  32. Vi pratade om puls, strikt, lekfullt,
    mjukt, hårt.

  33. Alla hade åsikter,
    särskilt om tempot.

  34. "Många lugna platser."
    "Massor av puls."

  35. Naturen var viktig. Favoritplatsen
    för många var utomhus bland grönska.

  36. "Pocket park" blev en självklarhet.
    En grön samlingsplats i Nordstan.

  37. En oas bland affärer, kontor och
    kommers. Kunde man ha rulltrappor-

  38. -rakt upp till kontoret från en av
    Göteborgs mest folkfyllda gator?

  39. Så blev det inte, men det blev ett
    inbjudande kontor fyllt av grönska-

  40. -med bra spanlägen ut över Nordstan.

  41. Vi har arbetat med planlösningen
    som en stadsplan.

  42. Vi ville inte ha motorvägar. Man
    skulle överraskas när man gick runt.

  43. Vasakronans medarbetare
    fick sina gläntor-

  44. -bland hängstolarna mot innergården
    eller under receptionens gröna tak.

  45. Vasakronan höll vad de lovade.

  46. I naturen finns inte mycket vitt.

  47. Vi skapade en miljö där målet var att
    inte använda nåt vitt på ytskikten.

  48. Ett kubbgolv över hela lokalen
    tillsammans med få fasta väggar-

  49. -skapar en lokal-

  50. -där man kan jobba med hållbarhet
    och flexibilitet över tid.

  51. Färgskalan är solblekt, men fylld av
    nyanser som varierar mellan rummen.

  52. Växter, färg och material skapar
    en kontorsmiljö som sticker ut-

  53. -och som Vasakronan
    känner sig stolta över.

  54. Lokalen som Vasakronan valde var
    nedgången, mörk och med låg takhöjd.

  55. Men den hade ett jättebra läge.

  56. Utmaningen var att få in dagsljuset.

  57. Vi har förstärkt det med ljusa
    kulörer och material genomgående.

  58. Det första som man möts av
    är receptionen.

  59. Den är inramad av växter som ger
    känslan av en grönskande park.

  60. Det var viktigt att receptionen
    var bemötande och representativ-

  61. -men samtidigt lekfull.

  62. Receptionsdisken är byggd av plywood
    med fronter av mässingsplåt.

  63. Kombinationen av plywood och plåtar-

  64. -tillsammans med väl bearbetade
    detaljer har varit en röd tråd.

  65. I anslutning till receptionen
    ligger lunchmatsalen.

  66. Bänkskivorna är av betong
    och ger ett rått intryck-

  67. -i kontrast mot de lekfulla mönstren
    och det ljusa kubbgolvet.

  68. Köksön och skåpluckorna
    är gjorda av printad plywood.

  69. Tekniken gör att träets struktur
    lyser igenom-

  70. -och känslan av solblekt färg
    blir tydligare.

  71. Beslagen är av mässing. Ett material
    som återkommer på detaljer i lokalen.

  72. Lunchmatsalen ramas in av rabatter
    gjorda av spontade plank.

  73. Rabatterna återkommer
    runtom i lokalen som avdelare.

  74. Här ramas rummet också in av
    spaljéer.

  75. Soffor och bord har vi ritat och
    kompletterat med second hand-stolar.

  76. Mötesrummen som saknar fönster
    har bakbelysta ljusväggar.

  77. Här ville vi få fram
    känslan av ett uterum.

  78. De spröjsade glaspartierna
    återkommer ut mot lokalen-

  79. -och ger ett intryck av att byggnader
    har placerats ut i parkmiljön.

  80. Mötesrummen har olika karaktär
    och färgskala.

  81. Bordsskivorna har olika bildmotiv,
    bl.a. Vasakronans egna fastigheter.

  82. Eller som i det här fallet:
    en karta över Göteborg.

  83. Armaturerna i de här rummen
    har vi formgivit för Vasakronan.

  84. Det finns småplatser runtom i lokalen
    där man kan arbeta ostört.

  85. Bl.a. den här platsen som blickar ut
    över Nordstans huvudgata.

  86. Här ser ni hur vi har jobbat med
    väggabsorbenter och textilier-

  87. -i samma solblekta färgskala.

  88. Vi har formgivit
    en stor del av möblerna.

  89. Bl.a. de här hammockarna som har
    höga ryggar för ljudavskärmning.

  90. Hammockar är en standardmöbel
    i många trädgårdar-

  91. -så det var en självklarhet för oss
    att föra in dem. Tack så mycket!

  92. Det här är Husbyparken i Stockholm
    som den ser ut-

  93. -sen upprustningen blev färdig 2013.

  94. Husbyparken ligger mitt i Husby.

  95. Söder om den finns en lekplats
    och en basketplan.

  96. Norr om parken ligger Husby centrum.

  97. Husby är tätt bebyggt.

  98. Men här finns det möjlighet att komma
    upp på höjden och få utsikt.

  99. För parken är ett berg med tre
    terrasser som byggdes på 70-talet-

  100. -när övriga Husby byggdes.

  101. När vi först kom till platsen
    fick man en...

  102. Det var väldigt instängt och mörkt.
    Det var mycket sly.

  103. Man fick inte utblickarna som man
    skulle kunna få från terrasserna.

  104. Det var mycket trasigt markmaterial
    och trasiga möbler.

  105. Men det fanns några fina kvaliteter
    på platsen. Det fanns fina tallar.

  106. Berghällar. Det fanns granitblock
    lite här och där i parken.

  107. Två fontäner. Och så fanns det
    granitmurar som var väldigt gedigna.

  108. Och granittrappor och gångvägar
    upp till toppen på berget.

  109. Vad gör man i den här parken?

  110. Hur rustar man upp parken
    för två miljoner som var vår budget?

  111. Undrade vi och trafikkontoret
    på Stockholms stad.

  112. Vad vill man göra i parken?

  113. Eftersom det är såna höjdskillnader
    är det ingen park man går igenom-

  114. -för att ta sig från punkt A
    till punkt B.

  115. Man går hit för att uppleva nånting
    och för att känna nånting.

  116. Våra tankar var att ta till vara på
    de fina kvaliteterna som fanns-

  117. -med tallarna, murarna, berget,
    fontänerna och terrasserna.

  118. Sen ville vi vidga rummet och skapa
    en ljusare plats med fler utblickar.

  119. Och så ville vi skapa några noder.
    Några samlingspunkter.

  120. Sen ville vi skapa nåt extra.
    Lite mys.

  121. Och då kom vi på att...

  122. Vi insåg att stenarbetena
    skulle kunna bli en resurs-

  123. -och att vi ville göra
    några enkla tillägg-

  124. -och jobba med sten som material för
    att plocka fram platsens identitet.

  125. Alla här vet hur roligt det är
    att sätta avtryck.

  126. I alla projekt som vi jobbar med
    åt Stockholms stad har vi samråd.

  127. Förutom det fick vi kontakt med
    en lärare på Husbygårdsskolan-

  128. -via konstnären i projektet.

  129. Då kom vi att tänka på de fina
    stenarna som vi kunde använda oss av.

  130. Vi frågade barnen i årskurs fem om de
    ville skriva texter till stenarna.

  131. Vi tog med dem ut och skissade med
    kolkritor, som sen regnade bort.

  132. De skrev texter på svensklektionerna
    och bildlektionerna...

  133. ...som en gravör ristade in
    på tretton platser i parken.

  134. Man kan gå runt i parken
    och leta rätt på de här texterna-

  135. -som en liten upptäcktsfärd.

  136. Förutom arbetet med barnen jobbade
    några tjejer på Kista teater med-

  137. -att skriva texter
    som handlade om Husby och identitet-

  138. -som projiceras på marken
    på tre platser i parken.

  139. När vi jobbade med barnen...
    Innan vi började skissa-

  140. -visade vi vårt förslag för
    upprustning av parken för dem.

  141. Och...jag berättade hur man jobbar
    som landskapsarkitekt.

  142. De fick tycka till om vårt förslag.

  143. Det de gillade mest
    var kanske det vi var minst säkra på.

  144. Det var en stor betongbänk
    som ligger högst upp i parken.

  145. Men det kändes självklart att ha med
    den här efter det. Där är den.

  146. Jag tycker att ni ska åka
    och titta på parken.

  147. Jag kan ta med er på en rundtur här
    så länge med lite bilder.

  148. Här är översta terrassen
    med grus av dalslandskvartsit-

  149. -som ger en väldigt varm känsla.

  150. Vi har röjt mycket sly
    och skapat utblickar här-

  151. -och bytt ut döda träd
    mot körsbärsträd.

  152. Det var översta terrassen.

  153. Sen kommer den mellersta terrassen.
    Den kändes särskilt igenstängd.

  154. Det var mycket sly kring den.
    Den hade också bara en entré.

  155. Vi öppnade upp en del av terrassen
    och byggde en terrängtrappa till den-

  156. -och röjde en massa sly
    så tallarna skulle komma fram.

  157. Här är nedersta terrassen
    med en samlingspunkt med parasollen-

  158. -och en plantering i södersluttning
    med salvia, anisisop och strandråg.

  159. Här är vi på marken och tittar upp.
    Bilden sammanfattar projektet bra.

  160. Vi ville ta vara på kvaliteterna
    på platsen-

  161. -göra några enkla tillägg och sen
    förankra projektet på platsen.

  162. Ja... Johan Arrhov heter jag-

  163. -och driver Arrhov Fricks arkitekt-
    kontor med min kollega Henrik Frick.

  164. Det här skulle inte ha varit en bild
    i bildspelet.

  165. Vi håller på mycket med bostäder.

  166. Det här projektet är en privatvilla
    som vi kallar "Six Walls House".

  167. Det började med en barndomsvän
    till mig sen vi var två, ungefär.

  168. Han skickade ett sms med den här
    bilden för tre år sen.

  169. Han skrev "kan vi jobba med det här"
    lite ödmjukt.

  170. Det var helt fantastiska
    förutsättningar.

  171. Det här visar tomten.
    Den hade allting.

  172. Tallskog, klippor.
    Både mitt i tomten ungefär-

  173. -och även mot vattnet
    och en väldigt speciell karaktär.

  174. Så vi pratade mycket och funderade på
    hur vi skulle hantera-

  175. -en sån här enastående prakt
    i naturen.

  176. Vi var inne på att göra nånting
    ganska tungt och solitt-

  177. -i den här typen av miljö.

  178. Att tomten var fantastisk var bra.
    Men den hade klippor mot vattnet.

  179. Så innan vi ens börjat med projektet
    var egentligen budgeten sprucken.

  180. Så å ena sidan hade vi idén om
    att bygga nånting ganska rejält.

  181. Å andra sidan hade vi en tajt budget.

  182. Vi började fundera på olika sätt
    att hantera detta.

  183. Ganska tidigt började vi titta på
    att bygga huset i sten.

  184. Platsgjuten betong var uteslutet
    kostnadsmässigt.

  185. Sten var en viktig beståndsdel.

  186. Det här slängde jag med. Ett pågående
    dokument jag håller på med-

  187. -där vi kartlägger projekten
    vi jobbar med. Olika delar i dem.

  188. Det här visar strukturer.

  189. Uppe till vänster
    har vi detta projekt.

  190. Vi började titta på beståndsdelen.
    Stenen. Mått, egenskaper.

  191. Hur vi kunde på ett ganska
    effektivt sätt arbeta med det-

  192. -som egentligen den enda komponenten
    i huset.

  193. Vi testade olika planscheman.

  194. Programmet försökte vi inrymma
    inom de olika väggarna.

  195. Givetvis även mot platsen...
    var en viktig del att prova detta i.

  196. Sollägen, var träden var placerade,
    var vi hade klippor och såna saker.

  197. Detaljsektionen här visar principen
    hur vi byggde huset.

  198. Så det var ganska enkelt.

  199. En gjuten platta på mark, murade
    väggar och sen ett tak på det.

  200. Sen hade vi glaspartier mellan
    väggarna. Det var det vi jobbade med.

  201. Anledningen var att hitta ett sätt
    att bygga det här.

  202. Göra det så enkelt som möjligt
    för att nå ut till många byggare.

  203. Inte bara den bästa byggaren,
    utan alla.

  204. Så vi tänkte på projektet
    som en enkel byggsats-

  205. -som man kunde arbeta med.

  206. I den här processen
    med komponenten stenen-

  207. -testar vi givetvis det här
    hela tiden i program.

  208. Alltså funktioner,
    och hur vi kunde laborera med detta.

  209. Mellan de här väggarna i sten
    hängde vi in bjälklag på vissa delar.

  210. Det här är en bild från
    när vi göt plattan.

  211. Vi kom dit dagen efter.
    Det hade blåst mycket.

  212. Det var tallar runt omkring. Vi lyfte
    på duken och upptäckte barrfossiler-

  213. -i hela golvet egentligen.

  214. En bra start på projektet,
    för det var helt omedvetet.

  215. Här ser vi
    hur vi börjar få upp väggarna.

  216. Entrésituationen är smal.
    Dubbel takhöjd.

  217. Sen har vi den cirkulära uppgången
    som sköter kommunikationen i huset.

  218. Här ser vi en del utav allrummet
    och principen med detaljer.

  219. Hur glaspartiet egentligen bara möter
    de här blocken.

  220. De har en fin egenskap,
    för de isolerar.

  221. Man kan jobba med det
    ganska primitivt.

  222. När det började bli klart...
    Här har vi badrummet på nedre plan.

  223. Och...

  224. Den här fasta inredningen
    som vi jobbade med-

  225. -lade vi hela tiden utanpå väggarna.

  226. Och försökte få ihop det
    på nåt annorlunda sätt.

  227. Samma sak med kommunikation.
    Spänger mellan rummen på övre plan-

  228. -och trappa försökte vi göra
    ganska lätt-

  229. -som kontrast till
    de här tunga väggarna.

  230. De är i vitlackat stål.

  231. Det fina med tomten är att det är
    ingen insyn. Det är bara utsikt.

  232. Man har det urtypiska,
    svenska landskapet direkt inpå.

  233. Så vi placerade medvetet badkar
    och såna saker-

  234. -så man kunde njuta av utsikten
    så mycket som möjligt.

  235. Väggarna är putsade
    i vanligt cementbruk.

  236. Exakt samma puts
    både på insidan och utsidan på huset.

  237. För hand också. Det var en stor del
    av budgeten som rök där.

  238. Men det var det värt.

  239. Det blir ett fint ljusspel invändigt
    när solen ligger på.

  240. Utifrån sett är det ett ganska...

  241. Det blir ett schema av huset
    och de olika funktionerna.

  242. Matplatsen till höger, sovrummet
    ovanför, allrummet till vänster.

  243. Här kryper vi tillbaka ännu mer-

  244. -och ser klipporna, träden och huset.

  245. Hur det på nåt sätt...

  246. ...smälter ihop fast samtidigt inte.

  247. Och samtidigt då...
    Ja... Programmet syns. Tack. Tack.

  248. Hanna Areslätt heter jag.

  249. Det är underbart att fortfarande
    få räknas som ung och lovande.

  250. Jag ska prata om projekt Frihamnen.

  251. Frihamnen är ett av landets största
    stadsutvecklingsprojekt i Göteborg.

  252. Vi har en unik potential
    att skapa en ny stad.

  253. Vi har satt ambitionen att vi också
    ska vara pilot- och testarena.

  254. Frihamnen är ungefär
    en kvadratkilometer stort.

  255. Det ligger bara ett stenkast ifrån
    centralstationen och stadskärnan.

  256. Här ska det växa fram
    15 000 nya boenden-

  257. -och lika många arbetsplatser.

  258. Utvecklingen av Frihamnen
    tar avstamp i visionen om Älvstaden.

  259. Visionen om
    att vara öppen för världen.

  260. En vision som kanske är viktigare
    i dag än nånsin.

  261. Den här visionen togs fram
    i en bred, öppen process-

  262. -med både professionella
    och med medborgare.

  263. Visionsarbetet startade i
    en internationell workshop 2011-

  264. -där vi bjöd in team från stora delar
    av världen i Asplunds anrika rådhus-

  265. -för att under en vecka tillsammans
    ge inspel till visionsarbetet.

  266. Genom den här workshopen och i dialog
    med nästan 3 000 göteborgare-

  267. -skapades visionen om Älvstaden.
    Visionen som skulle möta vattnet-

  268. -stärka kärnan och hela staden. Hela
    staden som i att läka samman staden-

  269. -men hela staden som i
    att alla också ska vara med.

  270. För Älvstaden ska vara inkluderande.

  271. I det fortsatta samtalet om staden
    ska vi visa vart vi är på väg.

  272. Vi ska köra dialog i skala 1:1.

  273. Genom prototyper
    kan vi provtrycka planer-

  274. -och vi kan återföra kunskap
    till det långsiktiga arbetet.

  275. Vi har påbörjat arbetet i Jubileums-
    parken. En stadspark för hela staden.

  276. En allmötesplats
    som ska möta vår tids behov.

  277. En plats som bara kan skapas
    med dem som ska använda platsen.

  278. Som svar på visionens önskan om
    att möta vattnet-

  279. -har vi startat utforskandet om-

  280. -hur en park kan ta form vid vattnet
    men också i vattnet.

  281. I dag har över 8 000 barn
    från hela Göteborg-

  282. -provat på segling i Jubileumsparken.

  283. I dialogen om Älvstaden var önskan
    också stor att få bada mitt i stan.

  284. Bada i älven. Men vad är att bada
    när man har badförbud i älven?

  285. Vad är badkultur? I parken i dag
    finns det flera delar badkultur.

  286. Strand, grillar och vattenlek.
    Sen i somras också ett bad.

  287. Många hann besöka poolen
    under de veckor som den hade öppet.

  288. En uppskattad prototyp-

  289. -som får avtryck i planarbetet för
    den första etappen för Frihamnen.

  290. Men badkultur
    är inte bara sommar och sol.

  291. Ur dialogen för badkultur väcktes
    idén om ett varmt rum i en kall park.

  292. Den allmänna bastun. Det här är
    ett fantastiskt stycke arkitektur-

  293. -som är ett resultat av
    en minst lika fin process.

  294. Som jag sa är det bara tillsammans vi
    kan skapa de inkluderande platserna-

  295. -genom att också bjuda in i
    bygget av den allmänna platsen.

  296. Jag är otroligt ödmjuk över allt
    engagemang, slit och all kärlek-

  297. -från de här personerna,
    processledare-

  298. -och andra som deltagit på plats.

  299. Det är ovärderligt för arbetet
    nu och fortsatt.

  300. Vi har de bästa ambassadörerna
    och medskaparna.

  301. På den här platsen som var en
    asfaltöken har vi medspelare-

  302. -som prövar platsen och feedar
    tillbaka kunskap till vår planering.

  303. Ur "möta vattnet" väcktes idén
    om vattenkonst och vattenlek.

  304. Det här är Berget
    skapat av Akay och E.B. Itso.

  305. Det besöks varje dag
    av barn från hela stan.

  306. Det är en temporär lekskulptur
    som liksom växt upp ur asfalten.

  307. Frihamnen är inte bara en all-
    mötesplats, här ska också många bo.

  308. Vem är det som ska bo i Frihamnen?
    Här är visionen jättetydlig.

  309. Vi ska arbeta för att alla ska ha
    möjlighet att bo i Älvstaden.

  310. I dag finns inga bostäder i Frihamnen
    och det är dyrt att bygga nytt.

  311. När vi gick ut med en markanvisning-

  312. -hade vi med oss visionen
    som grund för etapp ett.

  313. Målet var minst 50 procent hyresrätt.
    Vi hade också en ambition-

  314. -att ha hyresnivåer
    som fler har råd att efterfråga.

  315. Åtta parter antog utmaningen
    att jobba med den första etappen.

  316. Fyra av dem bygger hyresrätter
    till målnivåerna.

  317. Med Göteborgs stad har vi påbörjat
    planeringen av den första etappen.

  318. Det ska vi göra fortsatt där
    kunskaperna från platsdialogen-

  319. -vävs samman med kunskap från
    arkitekter och andra kompetenser.

  320. Arbetet har vi fört fortsatt
    i workshop-format.

  321. Under våren körde vi tre workshops
    på plats i Frihamnen.

  322. Varje workshop avslutade vi med en
    öppen presentation för allmänheten-

  323. -där alla intresserade bjöds in.

  324. Visst var det läskigt att visa upp
    vad man hade jobbat med.

  325. Men som det har uppskattats! Det var
    ett ärligt öppnande av planprocessen.

  326. Är det här är enkelt? Nej.
    Vet vi precis vad vi får? Nej.

  327. Men om vi ska skapa en ny stad
    måste vi göra det på nya sätt.

  328. Vi vet också att det startar med
    att resan är målet. Tack!

  329. Jag heter Martin Ku och jobbar på
    Wingårdhs arkitektkontor.

  330. Jag har tänkt prata om en tävling
    som vi har vunnit.

  331. Det är med Max hamburgerrestauranger.
    Tävlingen har resulterat i-

  332. -att integrera arkitektur, inredning
    och ett landskapsprojekt.

  333. Vi började med att konstatera
    att Max är ett familjeföretag-

  334. -som har sin bas uppe i Norrland.

  335. De började sin verksamhet
    med gatuköket-

  336. -till att expandera
    till ett välkänt varumärke-

  337. -till deras ambition
    att expandera globalt.

  338. De söker en arkitekt-

  339. -som kan skapa ett koncept där man
    kan känna igen att man är på Max-

  340. -oavsett om du är i Sverige
    eller nån annanstans i världen.

  341. Vi fastnade för hur Max vill
    framställa sig till massmedia.

  342. Det är retro-looken och ursprunget
    till deras varumärke.

  343. Och det är den här stoltheten
    som de känner-

  344. -som resulterar i deras slogan
    "Vi gör Sveriges godaste hamburgare".

  345. Befintliga Max-restauranger
    har en stor brokighet i uttrycken-

  346. -beroende på decennium.

  347. Det som binder dem samman
    är den röda logotypen.

  348. Vår analys kring interiören är att
    det finns mycket starka accentfärger.

  349. Ett starkt, friskt ljus
    när det kommer in.

  350. Det finns också
    en avsaknad utav rumslighet-

  351. -när man kommer in på
    dagens Max-restauranger.

  352. Max har gjort
    en gedigen varumärkesanalys-

  353. -där de vill rikta in sig till
    yngre män som bor i storstäder-

  354. -medvetna kvinnor i storstäder
    och framför allt aktiva barnfamiljer.

  355. De finns representerade
    över hela landet.

  356. Sin varumärkesanalys har de kokat ner
    till fyra kärnvärden:

  357. Passionerat, personligt,
    enkelt och ansvarsfullt.

  358. Under arbetet tolkade vi orden till
    arbetsnamnet "inga konstigheter".

  359. Huset är uppbyggt utav 50 procent
    funktionsytor.

  360. Personalytor, beredning och kök.

  361. Den nedre delen är kundytan.
    Det är fokus på hela tävlingen.

  362. Vårt grepp kring tävlingen-

  363. -är att vi vill dela in kundytan
    i två tydliga karaktärer.

  364. Dels är det beställningsytan, som ska
    ha det här lite friskare ljuset.

  365. Sen är det ätytan, som har
    den något dämpade belysningen.

  366. Som alla snabbmatsrestauranger
    är det viktigt att det ska gå snabbt.

  367. Vi har valt att manipulera rummet
    så att flödet ska vara supertydligt.

  368. Du ska veta exakt hur du ska gå
    och lätt kunna ledas till utgången.

  369. Ett annat grepp
    vi valt att jobba med är-

  370. -att tidigare har alla funktioner
    legat utspridda.

  371. Vi har valt att samla ihop dem
    för att skapa enhetlighet-

  372. -intuition och för att du lätt
    ska ta dig till de olika delarna.

  373. På motsvarande sätt har vi gjort med
    reklamkommunikation-

  374. -som tidigare varit utplacerad
    över hela kundytan.

  375. Dem har vi också valt att samla ihop.

  376. När du väl köpt en hamburgare, kanske
    du inte vill se reklam när du käkar.

  377. Formen på huset har uppkommit utav
    alla viktiga funktioner som finns-

  378. -när man ska driva
    snabbmatsrestaurang.

  379. Drive-in-funktionen har legat
    som en utstickande del.

  380. Vi har valt
    att integrera den i huset.

  381. Alla de här funktionerna
    bildar formen på huset.

  382. Möblerna ska kännas mobilära för att
    man lätt ska kunna variera dem-

  383. -och att det lätt ska kunna
    produceras utomlands.

  384. Därför har vi jobbat med
    en rationalitet och modularitet.

  385. Också för att hålla nere kostnaderna.

  386. Konceptmässigt har vi tagit fasta på
    stoltheten Max känner för varumärket.

  387. Vi har jobbat med
    "äkthet är materialitet"-

  388. -och ursprunget till gatuköket.

  389. Den aktiva livsstilen har vi valt
    att försöka väva samman i konceptet.

  390. Här ser vi resultatet av huset.

  391. Kännetecknet för den är ljuslådan
    som sveper kring fasaden.

  392. Den ska vara en attraktionspunkt när
    du är långt ifrån huset på kvällen.

  393. Den här ljuslådan fungerar också
    som ett skärmtak-

  394. -som bildar ett tredje rum
    under skärmtaket-

  395. -som vi har gjort som en sittbänk
    längs hela fasaden.

  396. Den ska binda samman
    insidan med utsidan.

  397. När du kommer in har vi samlat all
    reklamkommunikation på vänster sida.

  398. På höger sida har vi expresskassorna.
    Längst fram har vi-

  399. -funktionerna av diskar som vi lagt
    som en lina längs hela väggen.

  400. Resultatet utav ätytan har vi här.

  401. En mer sober färgställning.
    Vi har en vuxnare karaktär.

  402. Vi har valt att addera träkänsla
    för att skapa taktilitet-

  403. -och för att det ska slitas över tid
    och ändå se värdigt ut.

  404. Ni kan väl ställa er upp, allihopa,
    så vi får ge er en stor applåd!

  405. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om ung svensk arkitektur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitekter, Arkitektur
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Se stadens bortglömda potentialer

Assemble har nyligen fått ta emot det prestigefyllda Turner-priset för ett pågående projekt, Granby Street i Liverpool. Det speciella med Londonkontoret Assemble är att man jobbar på tvärs mellan arkitektur, konst och design. Sedan kontoret grundades 2010 har man konsekvent arbetat aktivt med att involvera allmänheten i sina projekt. Här har man nått resultat som når långt bortom en traditionell medborgardialog. Delägarna Fran Edgerley och Lewis Jones berättar om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektur som påverkar människors livsvillkor

Den chilenske arkitekten Alejandro Aravena berättar hur man som arkitekt kan påverka och förbättra levnadsvillkoren för människor över hela världen. Detta är också temat för 2016 års Venedigbiennal som Alejandro Aravena är curator för. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Om ung svensk arkitektur

Fem unga arkitekter presenterar sina visioner och projekt i form av en pecha kucha, som är tjugo snabba bilder och tjugo sekunders väl avvägd information. De prisbelönta arkitekterna berättar bland annat om nyskapande inredningar, annorlunda landskapsarkitektur och ett integrerat projekt mellan arkitektur, inredning och landskap. Medverkar gör de båda arkitekterna Alexandra Lindberg och Karin Skoglund, landskapsarkitekten Johanna Dehlin, arkitekten Johan Arrhov, projektledaren Hanna Areslätt och inredningsarkitekten Martin Ku. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Scenografi - ett rum i ständig förändring

Konstvetaren Magdalena Holdar berättar om scenografins förändring. Under 1800-talet var det dekormålade kulisser och i dag kan det handla om att skådespelarnas rörelser, byggnadskonstruktionerna, ljud och ljus bildar en helhet. Inspelat på Kungliga Operan i Stockholm den 11 maj 2016. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.