Titta

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Om UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Föreläsningar som behandlar mäns våld, destruktiva manliga förebilder och vad vi kan göra för att påverka dessa. Kända debattörer från USA, Kanada och Sverige belyser ämnet från olika perspektiv. Moderator: Nisha Besara. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Till första programmet

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det? : Onödvändiga normerDela
  1. Nu ska vi få lyssna till några
    exempel på våldspreventivt arbete-

  2. -som också fokuserar på vuxna
    som finns i barns och ungas vardag.

  3. Vuxna, som lärare eller föräldrar,
    är starkt normgivande-

  4. -och måste bli medvetna om vilka
    föreställningar de vidareförmedlar-

  5. -som kan leda till våld, helt enkelt.

  6. Först kommer
    socialantropologen Anja Norell-

  7. -från
    Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

  8. Du berättar om dina erfarenheter
    av normkritiskt arbete i skolan.

  9. Sen kommer forskarna Kristina
    Gustafsson och Annika Rosén-

  10. -att berätta om förändringsarbete
    bland utlandsfödda föräldrar.

  11. Men först alltså Anja Norell.
    Varsågod.

  12. Jag heter Anja Norell och
    kommer från Mångkulturellt centrum.

  13. Inom utbildningsverksamheten jobbar
    jag med Marit, som är sjuk i dag-

  14. -med
    Lås Upp - normutmanande metoder.

  15. Vi finansieras av Länsstyrelsen.

  16. Innan jag berättar mer om Lås Upp
    tänker jag läsa upp en berättelse-

  17. -som ingår i våra metoder och som an-
    knyter till frågor som vi jobbar med.

  18. "Jacob har flera nära kompisar."

  19. "De hänger mycket, både i skolan och
    på fritiden, och har jättekul ihop."

  20. Detta ingår i en diskussionsövning-

  21. -som vi har utvecklat för högstadiet
    och gymnasiet - Dilemmaberättelsen.

  22. Jag vill understryka att vi har
    fler cases som handlar om tjejer.

  23. Jacob begränsas i sin vardag.
    Vi förstår berättelsen-

  24. -utifrån normer som bidrar till
    att Jacob ifrågasätts.

  25. Normer
    kring maskulinitet och sexualitet.

  26. Ungdomar och barn
    som utmanar normer-

  27. -utsätts för begränsningar, diskrim-
    inering och lider av psykisk ohälsa.

  28. Vi vet att det finns samband mellan
    normer och olika former av våld.

  29. Vuxna i ungas liv
    har en stor möjlighet-

  30. -och ett stort ansvar
    att utmana och bidra till-

  31. -att förändra normerna
    där det finns koppling till våld.

  32. Vårt förebyggande arbete handlar om-

  33. -att stärka lärare i att utmana
    begränsande normer i sin yrkesroll.

  34. Vi gör så här. Vi tar avstamp
    i de mänskliga rättigheterna-

  35. -för vi vill utmana
    de normer och strukturer-

  36. -vars konsekvenser kolliderar
    med de mänskliga rättigheterna.

  37. Vi utgår från
    en bred definition av våld.

  38. Det är grunden
    för de metoder som vi arbetar med.

  39. Vi kan orientera oss
    med Per Isdals definition av våld:

  40. Vi arbetar för att förebygga
    våld och diskriminering.

  41. Begränsningar
    både av handlingar och möjligheter.

  42. Vi förstår våldets konsekvenser både
    på individuell och strukturell nivå.

  43. Jag är socialantropolog i botten.

  44. Marit Nygård, som är sjuk i dag-

  45. -är gymnasielärare
    i svenska och geografi.

  46. Här är vår hemsida-

  47. -med de metoder som vi använder
    när vi utbildar lärare.

  48. Pedagoger kan gå in här och sen
    tillämpa metoderna i undervisningen.

  49. Metoderna består av fyra teman
    med diskussionsövningar för unga.

  50. De kretsar
    kring normer och rättigheter.

  51. Sen har vi även texter och metoder
    för pedagoger.

  52. Jag går in mer på det längre fram.

  53. De två spåren på hemsidan
    jobbar vi med när vi utbildar lärare-

  54. -som verktyg
    för att diskutera normer-

  55. -och integrerat normkritiskt
    perspektiv i undervisningen.

  56. Det kan handla om personligt förhåll-
    ningssätt. Vilket språk vi använder-

  57. -vilka normer
    som reproduceras i läromedel-

  58. -och kunskapen som grund till lyckat
    likabehandlingsarbete på skolan.

  59. Lås Upp ingår i Mångkulturellt centr-
    ums utbildningsverksamhet sen 2015.

  60. MkC jobbar sen 1987 med forskning,
    utbildning och konstnärliga uttryck.

  61. Det är
    en kommunal stiftelse i Botkyrka-

  62. -som arbetar kring migration,
    segregation, rasism och kulturarv.

  63. Vi har varit där sen i år.

  64. Men vår historia började på Botkyrka
    kvinnojour för ett antal år sen.

  65. 2008 utlyste Länsstyrelsen
    i Stockholm projektmedel-

  66. -för att förebygga
    hedersrelaterat förtryck och våld.

  67. Då hade Botkyrka kvinnojour
    en tjejjour-

  68. -där man ville bedriva
    utåtriktat arbete med ungdomar.

  69. Då hade aktörer inom skolan som skol-
    hälsovårdspersonal och pedagoger-

  70. -fört samtal med kvinnojouren
    om utåtriktat arbete med ungdomar.

  71. Behovet upplevdes gälla
    samtal om mänskliga rättigheter-

  72. -utifrån begränsningar och våldet som
    är en del av många tjejers vardag.

  73. Begränsningar som kan förklaras
    utifrån oro för familjens anseende...

  74. Det som vi pratar om som heder.

  75. ...och mäns våld mot kvinnor
    generellt.

  76. Och normer kring kropp, utseende,
    sexualitet och sexuellt våld.

  77. Botkyrka kvinnojour
    beviljades projektmedel-

  78. -så 2009
    började min kollega Lotta och jag-

  79. -att genomföra
    samtalsbaserade workshops-

  80. -i högstadie- och gymnasieskolor,
    med fokus på kön och sexualitet-

  81. -utifrån
    mänskliga rättighetersperspektiv.

  82. Under det första året inventerade vi
    och experimenterade.

  83. Vi försökte hitta
    en fungerande metod.

  84. Utmaningen var att hitta former att
    tala om erfarenheter av begränsning-

  85. -och om våld inom familjen
    - i vissa former kallat heder-

  86. -på ett sätt som berör alla ungdomar
    och som inte pekar ut nån specifikt.

  87. Så småningom
    landade vi i ett upplägg.

  88. Normer som begränsar står i centrum.

  89. Förväntningar kring kön och
    sexualitet som begränsar ungas liv-

  90. -och som också leder till olika
    former av begräsningar och våld.

  91. Hur unga tjejer förväntas se ut, hur
    killar förväntas ta mer talutrymme-

  92. -och hur alla människor
    förväntas vara heterosexuella.

  93. Och vilka konsekvenser det har
    att bryta mot normerna.

  94. När vi pratar om normer finns alltid
    en dimension av makt och privilegier.

  95. Vilka privilegier får de personer
    och grupper som passar in på normer?

  96. Vi hade ett stort fokus
    kring maskulinitet under elevarbetet.

  97. Hur normerna är kopplade till våld
    och mäns privilegier i samhället-

  98. -och hur män påverkas
    av maskulinitetsnormer-

  99. -vilket bl.a. speglas
    i självmordsstatistiken.

  100. Kopplingen normer-makt-privilegier
    har breddat diskussionen-

  101. -från att gälla kön och sexualitet
    till att även gälla andra normer-

  102. -som
    hudfärg, språk och funktionsförmåga.

  103. Så vi diskuterar olika maktordningar
    som rasism, homofobi eller funkofobi.

  104. För att kunna synliggöra och försöka
    förändra normer som leder till våld-

  105. -arbetar vi med
    intersektionella perspektiv.

  106. D.v.s. hur normer samverkar, så vi
    förstår det våld vi vill förebygga.

  107. I arbetet med elever
    har vi haft ett informativt syfte-

  108. -kring rättigheter, lagstiftning
    och kunskap om stödinsatser-

  109. -i relation till de konsekvenser
    av normerna som vi diskuterar.

  110. Och vi jobbade i ungefär tre år
    med att träffa elevgrupper i skolor.

  111. Vi träffade över 3 000 ungdomar
    främst i Stockholms län och Botkyrka.

  112. I arbetet med workshops såg vi risken
    att det skulle bli en engångsinsats.

  113. Det ville vi motverka.

  114. Så vi hade obligatorisk uppföljning
    med lärarlagen runt eleverna-

  115. -för att diskutera
    hur de kunde arbeta vidare-

  116. -med de perspektiv som vi hade lyft.

  117. Så vi hade tidigt en ambition om
    ett långsiktigt arbete på skolorna.

  118. Det räcker inte med att utomstående
    kommer med diskussionsövningar-

  119. -eller att utbilda lärare
    i normutmanande diskussioner.

  120. Vi behövde jobba med-

  121. -att stärka skolorna i att integrera
    normkritiska perspektiv genomsyrande.

  122. Lärare behöver få möjlighet-

  123. -att kritiskt granska
    sina egna föreställningar-

  124. -för att kunna utmana i stället för
    att reproducera begränsande normer.

  125. Lärare har ett uppdrag
    att fostra elever in i vissa normer-

  126. -men även att utmana normer som kan
    bidra till diskriminering och våld.

  127. I läroplanen står det att skolan ska
    motverka traditionella könsmönster.

  128. Vi började utveckla
    ett utbildningskoncept för lärare-

  129. -för att stödja ett långsiktigt
    arbete med normkritiska perspektiv.

  130. Så vi gick över till att huvud-
    sakligen kompetensutveckla lärare.

  131. Vi ville ge lärare en trygghet i
    att de kan hantera dessa frågor.

  132. De kan uppleva att det här är svårt
    eller känsligt på olika sätt.

  133. Lärare har en enorm potential
    att göra skillnad som professionella-

  134. -och som vuxna med en nära relation
    till de ungdomar som är deras elever.

  135. Längst ner på bilden ser ni
    vår metodbok Lås Upp.

  136. Det är min kollega Marit till höger.

  137. Boken tog vi fram för att sprida våra
    metoder för elever och pedagoger.

  138. Så erbjuder vi
    ett verktyg för att stärka skolan i-

  139. -att jobba förebyggande och främjande
    utifrån normkritiska perspektiv.

  140. Allt finns på vår hemsida
    som vi uppdaterar löpande.

  141. Några faktorer
    som utmärker våra metoder-

  142. -är den långa, praktiska kunskapen
    som ligger bakom-

  143. -men även språklig tillgänglighet
    och frågor om familjens anseende.

  144. Jag har nämnt normkritik, och såna
    perspektiv genomsyrar våra metoder.

  145. Vi ser ett normutmanande arbetssätt:

  146. Det finns tre fokusområden som vi
    anser att normkritik handlar om.

  147. Att synliggöra
    och ifrågasätta normer.

  148. Vi behöver upptäcka
    för att kunna utmana och förändra.

  149. Där handlar det om kopplingen att se
    normen i dess vardagliga uttryck-

  150. -som ofta är socialt legitimerade,
    och se sambanden med våld-

  151. -som socialt fördöms som grövre.

  152. Undvik ett "vi och de".

  153. En motreaktion mot det som kallats
    toleranspedagogiska perspektiv-

  154. -där orsak till problem,
    som kränkningar-

  155. -ses som okunskap om grupper
    som inte passar in på normen.

  156. Det anses kunna botas genom
    att ett "vi" som tillhör normen-

  157. -ska få mer kunskap
    av de som avviker från normen.

  158. Grupper som homosexuella,
    muslimer eller döva.

  159. Det är självklart
    väldigt problematiskt.

  160. Hos lärare och skolpersonal
    så upplever vi ofta att det finns-

  161. -en föreställning om
    att elever behöver upptäcka-

  162. -och ändra sina attityder gällande
    normer. Att eleverna blir "de andra".

  163. Men många av övningarna för elever
    använder vi också med lärare.

  164. Det är ändå samma normer som vi
    förhåller oss till och reproducerar.

  165. Låsa upp nya möjligheter handlar om
    att öka ungas handlingsutrymme-

  166. -både i skolan och i livet i stort.

  167. Det kan gälla
    normöverskridande yrkesval-

  168. -och att handla på ett specifikt sätt
    som omgivningen inte förväntar sig.

  169. Kunskap förankrade i normkritiska
    perspektiv är en förutsättning-

  170. -för att bedriva
    ett lyckat likabehandlingsarbete.

  171. Utifrån
    förståelse för sambandet mellan-

  172. -normer, mobbning, trakasserier,
    kränkningar och våld-

  173. -går det
    att åstadkomma en förändring.

  174. Normkritiska perspektiv bidrar också
    till annat inom lärarens ansvar:

  175. Demokratifrågor.

  176. Analytiska perspektiv,
    som går att använda i undervisningen.

  177. Källkritiska frågor. Och det
    kan bidra till värdegrundsarbete.

  178. Vi vill stärka lärare i att hitta en
    balans mellan att diskutera normer-

  179. -och att utmana normer
    utan att kommentera det.

  180. Till exempel i ett normöverskridande
    val av läromedel.

  181. Ett normkritiskt arbete
    kan inte manualbaseras.

  182. Vi försöker ge lärare stöd att sätta
    i gång processer att utmana normer.

  183. En grund,
    så lärare hittar ett passande sätt-

  184. -och kan inkludera perspektiven
    i undervisningen och verksamheten.

  185. Och vi finns kvar, så det finns
    möjlighet till handledning.

  186. Jag ska visa exempel på verktyg som
    vi använder i utbildningssammanhang.

  187. Statistik använder vi för
    att synliggöra ojämlikheter och våld-

  188. -och för att jobba förebyggande
    mot problemen som statistiken visar.

  189. Frågorna ligger inom skolans uppdrag-

  190. -men lärarna och skolledningen
    behöver känna en övertygelse-

  191. -att detta är viktiga frågor och att
    lärare faktiskt kan göra skillnad.

  192. Att reflektera över kopplingen mellan
    statistik om mäns våld mot kvinnor-

  193. -eller
    självmordsstatistiken bland män-

  194. -och de maskulinitetsnormer
    som normaliseras i skolans vardag.

  195. Utifrån förståelsen
    får lärarna vägledning-

  196. -för att diskutera hur det ser ut
    på skolan och ta fram strategier-

  197. -hur skolan kan motverka
    och förebygga våld, rasism-

  198. -diskriminering, homofobi o.s.v.

  199. Samtidigt att kunna främja jämlikhet.
    Helt enkelt, sätta i gång processer.

  200. Förslagen kan vara stora som små.

  201. Vi har jobbat
    en del med förskolepedagoger.

  202. Där kan det föreslås att pedagogerna
    mer aktivt ska uppmuntra pojkar-

  203. -att visa känslor när de är ledsna.

  204. Det kan även gälla läromedel som inte
    reproducerar könsstereotypa roller-

  205. -eller inte befäster en koppling
    mellan manlighet och våld.

  206. Vi har övningar som syftar till att
    ta fram strategier till förändring-

  207. -och att utbyta erfarenheter, för det
    finns mycket kunskap och bra praktik.

  208. Osynliga fördelar
    är en fyrahörnsövning-

  209. -om olika gruppers privilegier
    i samhället.

  210. Där förs en diskussion om paralleller
    och likheter mellan olika normer.

  211. Samtidigt är frågan hur lärare
    förhåller sig till detta i sitt yrke.

  212. Vad innebär det för dem
    i deras vardag?

  213. Man måste förstå normer, privilegier
    och dess konsekvenser samhälleligt-

  214. -om man ska arbeta kritiskt. Lärare
    behöver rikta blicken mot sig själva.

  215. Här ser ni
    övningen Friktion och fördelar.

  216. Då kan läraren reflektera över
    sina privilegier-

  217. -i relation till sitt kön,
    sin hudfärg eller funktionsvariation.

  218. Utifrån det får de reflektera över
    vilka perspektiv de kanske saknar-

  219. -eller vilka normer
    de omedvetet återger.

  220. Som man kanske man inte har
    erfarenhet av att ha objektifierats.

  221. Jag behöver alltid förhålla mig till
    mina privilegier som vit person-

  222. -i synnerhet
    om jag utbildar om rasism.

  223. Vi kan problematisera
    att vi bara är vita talare här i dag.

  224. Vi har övningar som syftar till att
    granska våra värderingar, vårt språk.

  225. De påverkas av
    vilka positioner vi har i samhället.

  226. Hur kan vi förhålla oss till
    det här i den professionella rollen?

  227. Vi har en mall
    för att granska läromedel.

  228. Där kan lärare granska
    hur människor representeras-

  229. -utifrån kategorier som
    kön, sexualitet, religion, hudfärg-

  230. -i de läromedel
    som används på skolan de jobbar i.

  231. Här är en granskning
    av en geografibok på gymnasiet-

  232. -från kapitlet Vatten.

  233. Afrika gestaltas med törstiga barn
    och passiva människor.

  234. Europa gestaltas
    med forskning och fritidsfiske.

  235. Det är ensidiga bilder,
    ibland rent kränkande bilder.

  236. Vi reproducerar föreställningar genom
    att inte problematisera läromedlen-

  237. -eller bredda utbudet utanför normen.

  238. Det går att diskutera, men jag
    låter bilderna prata för sig själva.

  239. I granskningen ser man diskriminer-
    ande strukturer ta sig olika uttryck.

  240. I representation
    och i begränsningar och våld-

  241. -kan dessa vara mer påtagliga
    eller lättare att se.

  242. Vår målgrupp breddas hela tiden,
    så vi utvecklar nya övningar.

  243. Ett nytt utbildningstema
    för förskolan är under utveckling.

  244. Alla våra metoder går att hitta
    på vår hemsida lasupp.nu.

  245. Det har gjorts två vetenskapliga
    utvärderingar om Lås Upps metoder.

  246. En rörde arbetet med elever
    och gavs ut 2012-

  247. -av Mångkulturellt centrum
    - innan vi tillhörde dem.

  248. De skrev en utvärdering och ville
    ha in oss i sitt utbildningsteam.

  249. Utvärderingen 2015 granskade
    våra utbildningsinsatser med lärare-

  250. -och genomfördes av Linköpings
    universitet. Och där föreslår man-

  251. -att lärare ska få mer teoretisk för-
    djupning i normkritiska perspektiv.

  252. Mars-augusti kommer
    Lås Upp och Mångkulturellt centrum-

  253. -tillsammans med Södertörns högskola
    att hålla i en 7,5-poängskurs:

  254. Erfarenhetsbaserad kurs i normkritik
    för pedagoger.

  255. Daniel Wojahn från nordiska språk
    representerar Södertörn i samarbetet.

  256. Syftet med kursen är utveckla
    förhållningssätt och arbetsformer-

  257. -som kan främja inkludering och
    som kan förebygga våld i ungas liv.

  258. Just pedagogers egna erfarenheter
    är en viktig utgångspunkt i kursen.

  259. Bakgrunden till
    att vi kom in på detta-

  260. -är att det blir
    ganska korta insatser för lärare-

  261. -p.g.a. skolans praktiska verklighet.

  262. Det är svårt
    att få tillgång till lärartid.

  263. Här kan vi erbjuda
    teoretisk och praktisk fördjupning-

  264. -inom normkritisk pedagogik. Man får
    stöd med vikarier under tiden.

  265. Det kommer att finansieras av
    Länsstyrelsen i Stockholm.

  266. Som namnet antyder är pedagogiska
    erfarenheter en viktig dimension.

  267. Erfarenheter av situationer.

  268. Att förhålla sig till och hantera
    begränsande normer i yrkesrollen.

  269. I kursen kommer vi att utgå från
    vetenskapliga teorier och forskning.

  270. Och man upptäcker och synliggör
    privilegier och situationer-

  271. -som deltagarna inte tänkt på
    som problematiska.

  272. En dimension som ingår i kursen-

  273. -är att analysera
    olika normkritiska metoder.

  274. Övningar att använda i klassrummet.
    Lås Upps metod får en central roll.

  275. Kursen examineras med en essä
    som utgår från egna erfarenheter.

  276. Essäskrivande
    blir en viktig del av kursen.

  277. Det genomförs i samarbete med Centrum
    för praktisk kunskap.

  278. De har erfarenheter av essäskrivande
    kopplade till mellanmänskliga yrken.

  279. Vår ambition
    är att några texter av deltagarna-

  280. -ska ingå
    i en skrift om normkritisk pedagogik.

  281. En sorts antologi
    för framtida högskolekurser-

  282. -och som inspiration
    om man inte har gått kursen.

  283. Vi hoppas på samtal
    och en spridningseffekt.

  284. Vi utformar kursen just nu.

  285. Vi har väldigt olika ingångar.
    Socialantropolog och lärare.

  286. Och Daniel har nyligen disputerat
    i språkaktivism.

  287. Kursen är kostnadsfri. Det finns
    möjlighet till vikarieersättning.

  288. Informationen om kursen
    ligger ute i salen sen.

  289. Det finns anmälningsblanketter, så
    man kan anmäla sig och sprida dessa.

  290. Gör gärna det.

  291. Det är inte bara vi vuxna
    som vill utmana normer i skolan.

  292. Jag avslutar med
    att läsa upp två elevcitat-

  293. -från språkintroduktionsprogrammet
    på S:t Botvids gymnasium.

  294. Eleverna har skrivit detta
    efter en workshop med fokus på kön.

  295. Tack för att ni lyssnade.

  296. Vad har du eller ni som
    jobbar med Lås Upp mött för kritik?

  297. Om ni har mött nån kritik.

  298. Ja, absolut.

  299. Det har varit mest utmanande
    när vi har jobbat med pedagoger.

  300. Det finns ofta en uppfattning om
    att elever behöver attitydförändring-

  301. -och behöver samtala om dessa frågor.

  302. Men lärare
    kan lätt hamna i försvarsställning-

  303. -har vi märkt
    när vi jobbar med pedagoger.

  304. Man tänker att det är vissa elever,
    t.ex. byggprogrammet.

  305. Det blir så många dimensioner
    som kommer in. Om etnicitet, klass...

  306. Motstånd från lärare
    har vi stött på i vissa sammanhang.

  307. Har ni kunnat möta dem,
    eller hur känns det?

  308. Vi utvecklar våra metoder hela tiden,
    så vi har det i beaktning-

  309. -när vi ska träffa en grupp och
    har en längre process med en skola.

  310. Vi är beredda på motståndet
    och att det är lågt i tak.

  311. Normkritiken kan ju bli normerande.

  312. Sån kritik kommer. Vi behöver se
    detta som gemensamt utforskande-

  313. -där det inte finns rätt och fel. Men
    vi har de mänskliga rättigheterna-

  314. -som ett konkret ramverk
    så att allt inte blir relativt.

  315. Samtidigt är vi hela tiden
    beredda att utforska.

  316. Vi har ett kritiskt förhållningssätt
    till vår egen position som utbildare.

  317. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Onödvändiga normer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Socialantropologen Anja Norell berättar om "Lås upp", som är en metod för att utbilda lärare, pedagoger och elever i normkritiskt tänkande. Utgångspunkten i metoden är att synliggöra, ifrågasätta och utmana normer och strukturer som strider mot de mänskliga rättigheterna och kan bidra till förtryck och diskriminering. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Jämställdhet, Normer, Rättigheter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Regeringens syn på mäns våld

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér berättar om sitt eget jämställdhetsengagemang och om hur regeringen jobbar för att minska mäns våld. Hon pratar också om att man idag ser allvarligare på mäns våld än tidigare då det sågs som en familjeangelägenhet. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Mäns våld är en ledarskapsfråga

Från födseln och framåt blir flickor och pojkar systematiskt behandlade på olika sätt. Det menar Michael Kaufman, författare och populär föreläsare om manlighet. Han pratar om fysiskt och sexuellt våld som en epidemi. Men också om något fantastiskt som händer: att regeringar över hela världen tar initiativ och att män börjar tala ut. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Det är en mansfråga

Den före detta amerikanske fotbollspelaren Jackson Katz jobbar nu med genus och manlighetsfrågor inom bland annat USA:s militär. Han argumenterar för att manligt våld inte är en kvinnofråga utan en mansfråga. Män måste prata med andra män om genusfrågor i kulturer som sportskulturer och militärkulturer. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Så mycket kostar en våldtäkt

Nationalekonomen Stefan de Vylder går systematiskt igenom tre våldtäktsscenarier och vad de kan kosta samhället och personerna som drabbas. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Onödvändiga normer

Socialantropologen Anja Norell berättar om "Lås upp", som är en metod för att utbilda lärare, pedagoger och elever i normkritiskt tänkande. Utgångspunkten i metoden är att synliggöra, ifrågasätta och utmana normer och strukturer som strider mot de mänskliga rättigheterna och kan bidra till förtryck och diskriminering. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Våldspreventivt arbete med föräldrar

Med fokus på utlandsfödda föräldrar pratar Kristina Gustafsson och Annika Rosén, lektorer i socialt arbete, om våldspreventivt arbete. Hur navigerar nyanlända i juridiken? Vad kan man inte förhandla? Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Lärdomar av att jobba mot våld

Tre personer som har varit engagerade i manligt våld under lång tid reflekterar kring vad de lärt sig. Olga Persson från Unizon, Peter Söderström från Män för Jämställdhet och Jeff Jonsson från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor diskuterar vikten av män som engagerar män och om att höja statusen för de som jobbar med barn- och kvinnofrid. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.