Titta

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Om UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Föreläsningar som behandlar mäns våld, destruktiva manliga förebilder och vad vi kan göra för att påverka dessa. Kända debattörer från USA, Kanada och Sverige belyser ämnet från olika perspektiv. Moderator: Nisha Besara. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Till första programmet

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det? : Våldspreventivt arbete med föräldrarDela
  1. Jag, som heter Kristina Gustavsson,
    och min kollega Annika Rosén-

  2. -kommer från Linnéuniversitetet
    i Växjö och Kalmar.

  3. Vi befinner oss på institutionen
    för socialt arbete-

  4. -och den ingången har vi valt
    för dagens föredrag.

  5. Det blir ytterligare en pusselbit
    inom i arbetet med våldsprevention.

  6. Det hakar i det Anja sa om att vända
    blicken mot sin egen profession.

  7. Vi har valt att särskilt prata om
    tre teman: juridik, makt och etik.

  8. Vi har arbetat länge som lärare
    vid högskola och universitet-

  9. -och utbildat lärare, sjuksköterskor,
    militärer och poliser-

  10. -och nu då socionomer.

  11. En utgångspunkt har alltid varit
    att vi arbetar-

  12. -i ett pluralistiskt, mångkulturellt,
    flerspråkigt, mångreligiöst samhälle-

  13. -och att det ställer höga krav
    på det som vi nyss tog del av.

  14. Det finns strukturer som ger
    mer makt vill vissa grupper.

  15. Det handlar om makt mellan könen,
    mellan svenska och invandrare-

  16. -rika och fattiga samt föräldrars
    makt över barn, som vi ska prata om.

  17. Utgångspunkten för vårt föredrag...

  18. Jag ville se
    vad som hände när jag klickade.

  19. ...är att vuxna i vardagen
    är de ungas normgivare.

  20. Vi utgår från en utvärdering som vi
    gjorde av två föräldrastödsprogram-

  21. -under vintern 2014 och våren 2015.

  22. Föräldrastödsprogrammen är
    en sorts utbildning.

  23. Ett preventivt arbete
    där man ska stötta föräldrar.

  24. Ofta vänder sig såna utbildningar
    till alla föräldrar.

  25. Många här har kanske gått på
    ABC, Komet eller Incredible Children.

  26. Vi har tittat på två program som
    särskilt har utlandsfödda föräldrar-

  27. -eller det vi kallar föräldrar med
    migrationserfarenhet, som målgrupp.

  28. De genomfördes i studiecirkelform
    vid Hässelby-Vällingbys socialtjänst-

  29. -och av Unizon, Sveriges
    kvinno- och tjejjourers riksförbund-

  30. -under flera års tid.

  31. Vår utvärdering
    finns att läsa i en rapport-

  32. -som kan laddas ner på länsstyrelsen
    i Stockholms läns hemsida.

  33. Den ligger också på andra våningen,
    bland allt annat material.

  34. Det är en kortversion
    av en längre rapport-

  35. -som också finns länkad på läns-
    styrelsen i Stockholms läns hemsida.

  36. I dag ska vi inte i första hand
    berätta om utvärderingarnas resultat-

  37. -utan att försöka lyfta blicken
    och se-

  38. -utifrån vår roll som forskare
    och lärare för socialarbetare-

  39. -vad man bör ta ställning till
    när man jobbar med förändringsarbete-

  40. -och våldspreventivt arbete
    med utlandsfödda föräldrar.

  41. Vi ska fokusera på socialarbetaren-

  42. -och på vad som kan vara
    ett gott och rättssäkert arbete-

  43. -med våldsprevention i allmänhet-

  44. -och med utlandsfödda föräldrar
    i synnerhet.

  45. Vi valde att ta med den här bilden.

  46. Den finns på framsidan
    på en SOU som kom 2005-

  47. -och handlade om diskriminering
    på grund av etnicitet och religion.

  48. Den heter "Det blågula glashuset".
    Flera av er har kanske läst den.

  49. Bilden har jag använt många gånger
    i undervisning.

  50. Den visar bra det som vi har berört
    i dag.

  51. Vad som händer i samhället
    och hur ojämlika relationer ser ut.

  52. Vi har en man,
    det kan vara socialarbetaren-

  53. -som sitter på en trave lådor
    och tittar ut över ett hav av folk-

  54. -som inte går att få ut i arbete och
    på olika sätt avviker från normen-

  55. -som vi hörde innan.

  56. Personen sitter på en massa lådor.

  57. Den sitter på sina fördomar,
    på sin historia, sin etnocentrism-

  58. -sin dolda rasism, självbild
    och förnekelse.

  59. En del av lådorna
    har vi börjat rota i i dag-

  60. -och de ska vi också rota i nu.

  61. Att vända blicken mot den egna rollen
    och se närmare på det.

  62. Vi har valt att ta upp fyra teman
    som vi ser som extra viktiga.

  63. Juridik, relationen
    mellan stat, familj och individ-

  64. -makt och etik.
    Vi börjar med juridiken.

  65. Utöver amerikanska och stockholmska
    vill jag se om ni klarar skånska.

  66. Juridik är nåt som man som
    socialarbetare och myndighetsperson-

  67. -måste förhålla sig till.

  68. Men egentligen handlar det om
    att se och tala om våld och heder.

  69. Kunskapen
    i många skikt är begränsad-

  70. -om våld och hedersrelaterad
    problematik och brottslighet.

  71. Hedersrelaterad brottslighet
    osynliggörs på många sätt-

  72. -men framför allt i statistiken
    kring brottslighet.

  73. Därför föreslår forskare i dag-

  74. -att man ska markera misstänkt
    hedersvåld i rättsprocessen-

  75. -på ett särskilt vis,
    man kan säga "flaggning".

  76. Flaggningen följer sen ärendet
    genom hela rättsprocessen.

  77. Idén med att flagga misstänkt
    hedersbrottslighet är god-

  78. -men även på ett symboliskt plan
    är det viktigt att flagga-

  79. -att synliggöra och intressegöra våld
    och särskilt hedersrelaterat våld.

  80. Man kan göra det på många sätt.

  81. Man kan jobba med att förändra
    attityder till våld och heder-

  82. -och det är faktiskt möjligt,
    framför allt med utbildningsprogram.

  83. Föräldrastödsprogram som tar sikte
    på det tidiga stadiet är ett exempel-

  84. -även om vi är medvetna om
    att det är en lång, mödosam process.

  85. Arbetet mot våld och heder-

  86. -handlar på kort sikt om kompetens,
    att öka kunskap.

  87. Men på lång sikt handlar det om
    mänskliga rättigheter-

  88. -och om ett jämställt samhälle.

  89. Då måste vi lägga fokus på att förstå
    våldets bakomliggande orsaker-

  90. -och verkligen kunna identifiera
    riskerna och riskfaktorerna.

  91. Juridik, då...

  92. Alla aktörer inom socialt arbete
    måste förhålla sig till juridik-

  93. -och då särskilt fundera över...
    Ska vi gå vidare, kanske?

  94. Vad bra med en liten assistent!

  95. Vad inom juridiken är begripligt?

  96. Vad är tolkningsbart
    och vad är kanske förhandlingsbart?

  97. Mycket samhällsinformation som ny-
    anlända får har med juridik att göra.

  98. Då gäller det att navigera
    i det juridiska landskapet-

  99. -och få en maggropsförståelse-

  100. -för vilka lagar som utgör
    frivilligt bistånd och insatser-

  101. -och å andra sidan vad som är
    det icke förhandlingsbara.

  102. Förbuden, till exempel mot aga
    och övergrepp.

  103. Vad är tvångslagstiftning-

  104. -och vad är
    till exempel anmälningsplikt?

  105. Vi kan prata
    om mycket inom juridiken-

  106. -men vi behöver särskilt
    titta på brottsbalken.

  107. Vi har i den svenska brottsbalken
    regler om misshandel.

  108. Här klarlägger man tydligt-

  109. -att den som tillfogar annan person
    kroppsskada, sjukdom eller smärta-

  110. -eller försätter honom
    eller henne i vanmakt-

  111. -döms för misshandel till fängelse.

  112. Det är helt oberoende
    av syftet med handlingen-

  113. -och av relationen
    mellan offret och förövaren.

  114. Vi har regler om grov fridskränkning
    och grov kvinnofridskränkning.

  115. Även här följer fängelse-

  116. -då förövaren utsätter närstående för
    upprepade kränkningar av integritet-

  117. -och när gärningarna har varit ägnade
    att allvarligt skada självkänslan.

  118. När det handlar om barn
    hänger det ihop med föräldrabalken.

  119. Vi pratar ibland om "aga-lagen"-

  120. -men i 6:e kapitlet, 1:a paragrafen
    i föräldrabalken framgår det-

  121. -att barn har rätt till omvårdnad,
    trygghet och en god fostran.

  122. Barn ska behandlas med aktning
    för sin person och egenart-

  123. -och får inte utsättas
    för kroppslig bestraffning-

  124. -eller annan kränkande behandling.

  125. Vad som är en god fostran
    måste rimligen kunna tolkas-

  126. -medan förbudet att utsätta barn
    för kroppslig bestraffning-

  127. -eller annan kränkande behandling,
    det är inte förhandlingsbart.

  128. Jag trycker mycket på detta, men
    en annan icke förhandlingsbar regel-

  129. -är anmälningsplikten,
    som vi hittar i socialtjänstlagen.

  130. Den riktar sig till myndigheter
    och deras anställda.

  131. Den inriktar sig också till
    privata aktörer-

  132. -när man arbetar inom skola, socialt
    arbete och hälso- och sjukvård.

  133. Den här plikten,
    att anmäla till socialnämnden-

  134. -den inträder direkt
    och oundvikligen-

  135. -när nån i sin verksamhet misstänker
    att ett barn far illa.

  136. Det här kan tyckas tolkningsbart,
    men det är det inte.

  137. Faktum är att myndighetspersoner-

  138. -även när de
    inte utför myndighetsutövning-

  139. -utan kanske arbetar
    i ett föräldrastödsprogram-

  140. -är bundna av anmälningsplikten.

  141. Detta trots att de har tystnadsplikt.
    Det bryts, det är oundvikligt.

  142. Man bör också vända blicken
    till våra konventioner:

  143. Europakonventionen
    och barnkonventionen.

  144. Europakonventionen om
    skydd för de mänskliga rättigheterna-

  145. -gäller redan som svensk lag.

  146. I det här sammanhanget är det viktigt
    att titta på artikel 3.

  147. Ingen får utsättas för tortyr-

  148. -eller omänsklig eller förnedrande
    behandling eller bestraffning.

  149. Men vi har också artikel 8,
    som säger-

  150. -att var och en har rätt till respekt
    för sitt privat- och familjeliv.

  151. Att utforma sin familjs liv.

  152. Här har vi också olika aspekter på
    tolknings- och förhandlingsutrymme-

  153. -men att ingen får utsättas för
    tortyr eller förnedrande behandling-

  154. -det är vi alla överens om.
    Det är icke förhandlingsbart.

  155. Men uttrycket, att alla har rätt
    till sitt privat- och familjeliv-

  156. -det lämnar ett visst utrymme
    för tolkning och mycket diskussion.

  157. Barnkonventionen är
    som vi alla vet ännu inte svensk lag-

  158. -men kommer sannolikt
    att bli svensk lag under 2016-

  159. -eller kanske 2017.

  160. Det kommer att innebära
    väldigt stora förändringar för oss.

  161. Det kommer att förändra våra rutiner
    och arbetssätt på många myndigheter.

  162. Artiklarna i barnkonventionen är en
    helhet, alla artiklarna är viktiga-

  163. -men det finns fyra grundläggande
    principer som vi måste ta upp här.

  164. Den första är att alla barn
    har samma rättigheter - alla barn.

  165. Det hittar vi i artikel 2.

  166. Nästa är att barnets bästa
    ska beaktas vid alla beslut.

  167. Barnets bästa.

  168. Det tredje är att alla barn
    har rätt till liv och utveckling.

  169. Det ställer vi upp på, men det sista,
    i artikel 12, är problematiskt:

  170. Att alla barn har rätt
    att säga sin mening-

  171. -och få den respekterad.

  172. Den här artikeln lär vi på
    myndigheterna få vända och vrida på-

  173. -för att landa
    i ett rimligt innehåll.

  174. Hur hittar vi hanterbara rutiner-

  175. -för att uppfylla
    barnkonventionens artiklar?

  176. Här finns en dynamik,
    eller möjligtvis en motsättning-

  177. -mellan att barnet har rätt att säga
    sin mening och få den respekterad-

  178. -och Europakonventionens artikel 8-

  179. -som säger att alla
    har rätt till respekt-

  180. -för sitt privat- och familjeliv.

  181. De här båda storheterna, alltså
    familjen och familjens juridik-

  182. -och barnets rättigheter-

  183. -de förhåller sig inte
    på ett självklart sätt till varandra.

  184. Men åter till våra
    utvärderade föräldrastödsprogram.

  185. Detta att få möjlighet
    att sätta sig ner i en grupp-

  186. -och på sitt eget språk kunna tala
    om lagar och regler-

  187. -att tala om våld, om barn-

  188. -och om barns rättigheter
    och position i det svenska samhället-

  189. -det gör faktiskt att föräldrar
    med migrationserfarenhet-

  190. -får en inblick i det offentlig-
    rättsliga systemet i Sverige.

  191. Jag pratar om att det finns
    en möjlighet att kunna knäcka koden.

  192. Barnet blir en form av ingång-

  193. -för att förstå svenska myndigheters
    uppdrag och också hur relationen-

  194. -mellan offentligrättsliga myndig-
    heter och medborgaren ska fungera.

  195. I ett längre perspektiv
    kan det leda till-

  196. -att föräldrarna får redskapen
    i sin roll som föräldrar-

  197. -avseende rättigheter
    och skyldigheter på olika plan.

  198. Om vi lyfter upp...

  199. Nu har vi nästa bild, hoppas vi.

  200. Om lyfter blicken en nivå till-

  201. -och resonerar
    på planet det allmänna-

  202. -i förhållande till
    familjen och individen-

  203. -då kan man säga att vi har en privat
    arena och en offentlig arena.

  204. Att i det här sammanhanget inta
    ett genusperspektiv-

  205. -hänger ihop med synen på den andre.

  206. I ett vidare perspektiv handlar det
    om hur Sverige som mottagarland-

  207. -möter dem som kommer hit.

  208. En styrka i de utvärderade programmen
    som vi kan dra lärdom av-

  209. -är att de lyfter upp ett område-

  210. -som ofta förpassas
    till den privata sfären-

  211. -nämligen den om omsorgen
    om barn, familj och hem.

  212. Den där sfären som uppfattas som
    kvinnornas och mammornas arena.

  213. Den där arenan som drar till sig
    mindre intresse-

  214. -mindre forskningspengar
    och mindre mediautrymme.

  215. Men en utmaning är-

  216. -att synliggöra och intressegöra
    den här familjesfären.

  217. Och vilka möjligheter det finns
    i den här sfären att medvetandegöra.

  218. Att reflektera kring grundläggande
    resonemang och värden.

  219. Om genus, om pojkar och flickor.

  220. Och kunna fånga upp föreställningarna
    om våld, heder och jämställdhet.

  221. Att se potentialen
    i att arbeta med familjer-

  222. -på ett riktigt tidigt stadium.

  223. Det är viktigt att finna
    de här vägarna till integration-

  224. -som annars ses som
    det privata och det onåbara.

  225. Vi fokuserar ofta på den manliga
    och den offentliga arenan.

  226. Vi diskuterar straffrätt
    och radikalisering.

  227. Mycket integrationsarbete
    och satsningar på integration-

  228. -handlar om språkutbildning,
    utbildning och arbete.

  229. Vi resonerar kring migranten
    som en produktiv person.

  230. Men erfarenheterna
    från vår utvärdering-

  231. -är att det är lika viktigt att satsa
    på det som berör den privata sfären-

  232. -och också se migranten
    som reproducerande.

  233. Detta ger inte bara möjligheter
    att förändra attityder och beteenden-

  234. -när det gäller heder och våld.

  235. Det är också viktiga verktyg
    för hur man som förälder tar makt-

  236. -över sin egen situation-

  237. -och hur man kan navigera
    som förälder och familj i samhället.

  238. Dessa kunskaper är grundläggande-

  239. -för att man som förälder ska kunna
    stå upp för sina barns rättigheter-

  240. -och sina skyldigheter. Men tillbaka
    till juridiken, det är viktigt.

  241. Hur ska man
    som socialarbetare förhålla sig?

  242. Hur hittar jag min roll
    och mina möjligheter att arbeta?

  243. Att arbeta i rollen
    som representant för en myndighet-

  244. -för socialnämnden till exempel,
    det är en balansakt-

  245. -för att hitta var gränsen går.

  246. Vilket mandat och vilken position
    har jag som socialarbetare?

  247. Vad kan jag egentligen bidra med,
    och vad kan jag inte bidra med-

  248. -när det handlar om
    att hitta de lagliga möjligheterna-

  249. -enligt socialtjänstlagen
    och tvångsvårdslagarna LVU.

  250. Hur mycket kan vi intervenera
    i de här familjerna?

  251. Och att vara den här representanten
    för det offentligrättsliga Sverige-

  252. -vare sig man är representant
    för skolan eller socialtjänsten-

  253. -det innebär skyldigheter.

  254. Skyldigheter att alltid definiera den
    legala ramen som jag befinner mig i.

  255. Det innebär också ett uppdrag
    att förmedla den här utgångspunkten-

  256. -om vad en svensk myndighet är-

  257. -och att en svensk myndighet finns
    till för medborgarna och människorna.

  258. På nåt sofistikerat sätt förmedla-

  259. -att en svensk myndighet
    både är stödjande och styrande.

  260. Men också att kunna hantera den här
    rädslan för svenska myndigheter.

  261. Rädslan för att nån
    ska komma och ta mina barn.

  262. Att kunna hantera, minska
    och förebygga denna rädsla.

  263. Det våldspreventiva arbetet
    handlar om en balans-

  264. -mellan information och dialog.

  265. Det är ett ställningstagande,
    att vilja arbeta förebyggande-

  266. -och att inom socialt arbete
    använda de här redskapen-

  267. -som vi nu far efter.
    De innebär att barnet får en röst.

  268. Vi gör våld talbart.

  269. Vi har ett inkluderande tilltal när
    vi arbetar i föräldrastödsprogrammen.

  270. Vi bygger helt enkelt föräldraskap.

  271. Detta innebär ett våldspreventivt
    arbete som stärker föräldrarna-

  272. -i det här fallet
    just med migrationserfarenhet.

  273. Vi ser dem också som aktiva aktörer,
    som vi hörde om under förmiddagen.

  274. Poängen med att göra föräldrar-

  275. -både kvinnor och framför allt män
    till aktiva aktörer-

  276. -i det våldspreventiva arbetet.

  277. Jag menar att det är konstruktivt
    att använda barnperspektivet-

  278. -barnet som ingång
    för att kunna samtala om våld.

  279. Och samtala om barn
    som utsätts för våld.

  280. Genom att utgå
    från barnens erfarenheter-

  281. -förflyttar vi fokus från föräldrarna
    och vad de har och inte har gjort.

  282. I stället finns möjlighet att
    med barnet i centrum tänka framåt-

  283. -och fundera över vad vi kan göra.

  284. Om vi kan möta människor
    i de vardagliga bestyren-

  285. -inom den privata sfären så skapas
    förutsättningar till förändring-

  286. -i syn på barnen,
    om omsorgen och om föräldraskapet-

  287. -och då kan vi på allvar förebygga-

  288. - våld, heder
    och radikalisering på sikt.

  289. Tack...

  290. Om man som socialarbetare
    med det här juridiska ramverket-

  291. -bestämmer att man vill intervenera
    i den privata sfären-

  292. -vilket föräldrastöd går ut på,
    att förändra föräldrars föräldraskap-

  293. -så finns det ytterligare saker
    att ta ställning till.

  294. En av dem handlar om makt.

  295. Inom utbildningen
    på socionomprogrammet-

  296. -talar vi mycket om den formella makt
    som man har som socialarbetare.

  297. Makten ligger
    i det som Annika beskrev.

  298. Man representerar och befinner sig
    i den offentliga sfären-

  299. -alltså en myndighet
    eller organisation.

  300. Det gör man alltid
    i mötet med föräldrar-

  301. -medan föräldrarna eller klienterna
    representerar sig själva-

  302. -i den privata sfären.

  303. Positionen som socialarbetaren har,
    den formella makten man har-

  304. -innebär att man
    många gånger äger rummet.

  305. Man är på den plats
    där socialtjänsten håller till.

  306. Man äger uppdraget,
    som att jobba med våldsprevention.

  307. Man äger kunskapen om lagen-

  308. -både för en själv
    och vad man ska lära föräldrarna.

  309. Och man äger makten
    att fatta beslut och utreda-

  310. -och även att anmäla,
    som Annika tog upp.

  311. I mötet med utlandsfödda föräldrar
    äger man också språket.

  312. Man behärskar det svenska språket,
    medan föräldrarna som deltar-

  313. -är från Somalia, Eritrea
    och arabisktalande länder-

  314. -och har inte det svenska språket
    på samma sätt.

  315. Man befinner sig i ett överläge
    hur man än gör.

  316. Man har den offentliga platsen, medan
    föräldern kommer som privatperson.

  317. Man är den aktive och ska ge nåt,
    medan föräldern ska ta emot.

  318. I detta finns det en dominans.

  319. Om man tittar på
    projektens beskrivningar-

  320. -står det explicit i ett av dem-

  321. -att vi ger kunskap om det svenska
    samhällets syn på barns rättigheter-

  322. -jämlikhet i uppfostran, och vi ger
    redskap för ett gott föräldraskap.

  323. Det innebär att den andra parten
    är den som tar emot.

  324. Vi hade exempel på hur språket
    ger oss en aktiv eller passiv roll.

  325. Att tänka igenom
    den formella makten som man har-

  326. -att man är offentlig och aktiv,
    det är viktigt.

  327. Annars finns det en risk för
    paternalism inom socialt arbete.

  328. Det är en inställning om att
    socialtjänsten eller myndigheterna-

  329. -vet vad som är bra för föräldrar-

  330. -och att föräldrar har brister
    som måste kompenseras.

  331. Det leder in på
    en annan aspekt av makt:

  332. Det tolkningsföreträde man har
    som representant för en myndighet-

  333. -eller socialt arbete.

  334. Socialarbetaren definierar
    föräldrarnas behov.

  335. Man har bestämt att de har behov
    av våldspreventivt arbete-

  336. -och bör veta mer om barns
    rättigheter, våld och jämställdhet.

  337. Det betyder inte
    att behovet inte finns-

  338. -men tolkningsföreträdet kommer
    från det sociala arbetets håll.

  339. Målet med att definiera behoven är
    att förändra nåt hos föräldrarna.

  340. I det finns en normativ utgångspunkt.

  341. Det innebär att det finns
    en förutfattad mening-

  342. -om vad som är ett bra föräldraskap.

  343. Det gör att även
    ett normkritiskt arbete är normativt.

  344. I vårt fall handlar det om-

  345. -att skapa förutsättningar
    för ett gott föräldraskap.

  346. Socialarbetaren har alltså
    både makten att definiera behoven-

  347. -men också hur de ska mötas upp.

  348. Även det kan leda till paternalism,
    där socialtjänsten vet bäst-

  349. -och föräldrarna har brister
    som måste kompenseras.

  350. Vad skapar det
    för förutsättningar för ett möte?

  351. En tredje aspekt av makt är
    makten att bestämma vem som är vem.

  352. För socialarbetarna bestämmer inte
    bara behoven och vad som ska göras-

  353. -utan beskriver också
    vilken målgruppen är.

  354. Här handlar det om
    utlandsfödda föräldrar.

  355. I projektbeskrivningarna beskriver
    man att man påverkar värderingar-

  356. -som har sin grund
    i ett patriarkalt hederstänkande-

  357. -och en kollektivistisk familjesyn.

  358. Man tänker att den här målgruppen
    har ett patriarkalt hederstänkande-

  359. -och en kollektivistisk familjesyn.

  360. Det är inte så att de inte har det.

  361. Det är sprunget ur lång erfarenhet
    av arbetet-

  362. -men poängen är att se vad den här
    beskrivningen av målgruppen gör.

  363. Som Annika var inne på finns det
    andra ingångar att använda-

  364. -som att alla är föräldrar till barn.

  365. Det ska man kanske hellre lyfta fram
    än att föräldrarna är patriarkala-

  366. -för att skapa förutsättningar
    för ett möte.

  367. Dessa tre aspekter - den formella
    makten, tolkningsföreträdet-

  368. -och rätten att bestämma vem som är
    vem är viktig att tänka igenom-

  369. -när man ger sig in det här arbetet.

  370. Det leder också över
    till ett antal etiska frågor.

  371. Jag ska först stanna upp vid
    det här komplicerade begreppet etik-

  372. -så att vi har nån gemensam tanke
    om vad det handlar om.

  373. En beskrivning av etik är-

  374. -en medveten, välgrundad
    överenskommelse som vi har-

  375. -om vad som är bra, rätt,
    fel och inte så bra.

  376. Etik talar om hur nåt bör vara
    och vad som är rätt, bra eller fel.

  377. Det vi brukar kalla moral hänvisar
    mer till det vi gör i vardagen.

  378. Hur vi handlar och agerar, och det
    är inte alltid så väl genomtänkt-

  379. -och inte vara nåt som vi delar.

  380. Etiken är en teori om moralen.

  381. Etik omfattar också ett mycket vidare
    område än lagstiftningen.

  382. Socialarbetare
    kan inte bara utgå från lagen.

  383. Som Annika visade finns det alltid
    ett tolkningsutrymme.

  384. Som exempel
    kan vi ta förbudet mot aga.

  385. Vi har en lagstiftning
    som förbjuder aga i Sverige-

  386. -men om jag flyttar till ett land
    där det inte är förbjudet-

  387. -börjar jag inte slå mina barn.
    Där träder etiken in.

  388. Det är också det som är problemet
    i våldspreventionsprogrammen-

  389. -att många föräldrar från länder
    där det inte är förbjudet-

  390. -inte slutar slå sina barn
    bara för att det är förbjudet här.

  391. Etik är
    ett väldigt omfattande område.

  392. Det finns många olika grenar
    och filosofiska inriktningar-

  393. -som leder fram till etiska paradigm
    om vad som är rätt och fel.

  394. Ett exempel på en etisk grundregel
    är den gyllene regeln.

  395. Den kan ni.

  396. Behandla din nästa
    så som du själv vill bli behandlad.

  397. Mycket bra inom barnuppfostran.

  398. Men kanske lika bra
    är Bernard Shaws omvända regel.

  399. Behandla inte din nästa
    så som du vill bli behandlad-

  400. -för den vill kanske ha nåt annat.

  401. En annan grundregel
    har varit gångbar runtom i världen-

  402. -och handlar om största möjliga lycka
    åt största möjliga antal.

  403. Några får fara illa
    så länge det stora antalet mår bra.

  404. Sånt som nationalekonomer kan mycket
    om. Nej, jag ska inte dra in dig.

  405. Det var bara för att ge några exempel
    på etiska grundprinciper.

  406. Om man återvänder till oss som ska
    arbeta med våldspreventivt arbete-

  407. -så har vi i dag
    en grundläggande etik-

  408. -som de flesta liberala demokratier
    utgår ifrån.

  409. Den finns nedlagd i lagstiftning och
    inom alla offentliga verksamheter.

  410. Vi utgår från
    ett antal liberala värden.

  411. En etisk grundprincip
    att varje människa är autonom-

  412. -och att varje människa
    är lika mycket värd-

  413. -och värd lika respekt.
    Den känner ni igen, hoppas jag.

  414. Det är ett rättesnöre
    som vi såg exempel på-

  415. -när Annika tog upp den första
    principen i barnkonventionen.

  416. Det leder till en människosyn...

  417. ...som bygger på att alla människor,
    oavsett bakgrund-

  418. -och maktstrukturerna
    som vi pratar om-

  419. -oavsett kön, klass, etnicitet,
    ålder, förmögenhet eller hudfärg-

  420. -så är man värd samma respekt
    och har lika värde.

  421. Några nyckelord i denna etik, som
    man benämner som en rättighetsetik-

  422. -är att vi utgår från likhet.

  423. I abstrakt mening
    är vi alla lika värda.

  424. Och den är universell
    och omfattar alla.

  425. Du är inte mer värd än vad du är.
    Alla ska behandlas lika.

  426. Det är en väldigt respektfull-

  427. -och framgångsrik människosyn,
    har det visat sig i världen.

  428. Den möter vi hos socialarbetare
    och bland lärare.

  429. Det är utgångspunkten
    för hur vi ska jobba.

  430. Men i det här fallet och i andra
    fall när man arbetar med människor-

  431. -i det här fallet med föräldrastöd
    och våldsprevention-

  432. -är det lika viktigt att utgå
    från ett annat etiskt paradigm-

  433. -som inte finns nedlagt
    i lagstiftningen-

  434. -eller i...
    Möjligtvis i mänskliga rättigheter.

  435. Det utgår från skillnad och att vi
    människor kan vara lika mycket värda-

  436. -men också är olika.

  437. Vi har olika syn på
    vad som är grundläggande värden-

  438. -som jag exemplifierade
    med den gyllene regeln.

  439. Vi har olika syn på
    vad som är ett gott föräldraskap.

  440. Det kan kallas en värdighetsetik-

  441. -som erkänner skillnader
    mellan människor.

  442. Den erkänner också att även om alla
    är lika värda på abstrakt nivå-

  443. -är vi inte alls lika mycket värda
    i praktiken.

  444. Inte i hur vi behandlar varandra
    eller vår tillgång till resurser.

  445. I stället finns det stora skillnader
    i hur människor värderas.

  446. Kanske har i dag präglats av en tanke
    om att män är mer värda än kvinnor-

  447. -och det är grunden
    för mycket våld och dominans.

  448. Men även andra kategoriseringar
    skapar över- och underordningar-

  449. -och ger oss olika värden: svensk
    eller invandrare, rik eller fattig-

  450. -svart eller vit och gammal
    eller ung, när det gäller barn.

  451. Det är grunden för
    en sorts diskrimineringsproblematik.

  452. Som socialarbetare är det viktigt att
    tänka igenom dessa etiska paradigm-

  453. -och inte bara utgå från
    att behandla alla lika-

  454. -utan också från att vi är olika.

  455. Det kan leda till ett av nyckelorden
    inom värdighetsetiken:

  456. En ödmjukhet för skillnader.

  457. Det leder över till en annan
    dimension av etik-

  458. -som också är viktig.

  459. Det handlar om människosyn.

  460. Uppfattningen om vad
    som är ett bra föräldraskap.

  461. Är ett rätt föräldraskap
    när man följer lagen?

  462. Är ett gott föräldraskap
    när man följer etiken?

  463. Utmaningen för föräldrastöds-
    programmen är att hitta en balans-

  464. -där man hanterar
    vad som är förhandlingsbart.

  465. Föräldrar ska ej förändras i grunden,
    men man måste veta var gränsen går.

  466. När man har arbetat i programmen
    med utlandsfödda föräldrar-

  467. -så har man utgått
    från att föräldrar är olika.

  468. För att förstå skillnaderna
    har man använt en modernitetsteori.

  469. Den bygger på en linjär uppfattning-

  470. -om att i förmoderna,
    agrara samhällen-

  471. -har traditioner, familj
    och kollektiv ett stort inflytande.

  472. Vem du gifter dig med är familjens
    och kollektivet angelägenhet.

  473. I senmoderna, urbaniserade samhällen-

  474. -har betydelsen av familjen och
    ansvaret för kollektivet förändrats.

  475. Individ och frihet
    har väldigt högt värde.

  476. Vem du gifter dig med
    är din egen angelägenhet.

  477. Den här tanken har använts
    väldigt ofta och mycket-

  478. -för att förstå
    kulturella skillnader.

  479. Det är också utgångspunkten
    i föräldrastödsprogrammet.

  480. Det är ett sätt att fråga
    vad som gör oss olika.

  481. Det hänger ihop med våra samhällen.

  482. Ett auktoritärt föräldraskap där
    man kanske daskar till sina barn-

  483. -hänger ihop med ett större
    sammanhang. Det är inte individuellt.

  484. Programmet uppmuntrar till att se
    sig själv i ett större sammanhang-

  485. -och jämföra sin egen barndom
    med nutid och Sverige med hemlandet.

  486. Teorin är bra för att förstå
    skillnader mellan människor-

  487. -och att ställa
    en diagnos på olikhet-

  488. -men ett problem är
    den linjära utvecklingstanken.

  489. När vi utgår från den här teorin
    placerar man inte bara föräldrarna-

  490. -som har beskrivits som patriarkalt
    hederstänkande kollektivister-

  491. -som annorlunda, utan man placerar
    dem också bakåt i tiden.

  492. Det är ett etiskt problem-

  493. -som man måste vara noga med
    att tänka igenom.

  494. Jag menar att de här sakerna
    är viktiga att ta upp-

  495. -när det handlar om program
    för utländskfödda föräldrar.

  496. I dag har vi pratat om genus, kön
    och jämställdhet-

  497. -och där är terminologin
    och metoderna välutvecklade-

  498. -men vi är sämre på att hantera
    makt, etik och diskriminering-

  499. -när det handlar om etnicitet,
    religion och migranter.

  500. Det är svårare att närma sig,
    och risken för paternalism-

  501. -eller att man förpassar människor
    bakåt i tiden är så stark.

  502. Avslutningsvis vill jag återvända
    till mannen på lådorna.

  503. Inom mitt område, som är etnologi
    och migrationsforskning-

  504. -har postkolonial teori,
    som vi brukar kalla det-

  505. -en teori sprungen ur kolonialismen
    och avkoloniseringen-

  506. -bidragit med just det
    som vi har försökt göra här.

  507. Att inte bara se på den andre
    som bristfällig-

  508. -utan även att rikta blicken
    mot dem som har makten-

  509. -som vi aldrig ser
    och problematiserar-

  510. -och försöka se vad vi håller på med
    och vilka lådor vi sitter på.

  511. Först när man börjar packa upp dem
    och tittar över makten-

  512. -är det möjligt att göra
    ett våldspreventivt arbete-

  513. -som kan ske på mer jämlika villkor-

  514. -och kan leda till "empowerment"
    i stället för paternalism-

  515. -och, för att använda Unizons vision,
    ett jämlikt samhälle fritt från våld.

  516. Det väldigt viktiga
    föräldrastödsarbetet-

  517. -kan vi slå ett slag för,
    det är viktigt och genomtänkt-

  518. -men utmaningen är hur vi ska
    få med fler föräldrar och söner.

  519. Det var allt.

  520. Tack för att ni delar med er av
    era intressanta metoder och teorier.

  521. Var allt glasklart eller vill nån ha
    nåt lite mer fördjupat?

  522. Har nån en fråga?

  523. Varsågod, en första fråga.
    Sen längst bak.

  524. Presentera er gärna.

  525. Louise Lindfors, ordförande
    i Fredrika-Bremer-Förbundet

  526. En fråga till Annika.
    Spännande att bottna i teorin-

  527. -efter alla praktiska exempel.

  528. Men som alltid när man pratar
    om mänskliga rättigheter-

  529. -blir det öppet för tolkning.
    Det är så svåra begrepp.

  530. Men du nämnde att inför att
    barnkonventionen ska bli svensk lag-

  531. -kommer det att ske
    stora förändringar.

  532. Vi på FBF har jobbat mycket
    med kvinnokonventionen-

  533. -och tittat på hur implementerad
    den är i kommuner och landsting.

  534. Hur förhåller vi oss till
    ratificeringen eller gör vi inte det?

  535. Där finns det stora utmaningar,
    så jag vill bara ha lite pep talk-

  536. -och mer konkreta exempel
    utifrån din vision-

  537. -kring barnkonventionens
    implementering som lag.

  538. Det var ingen liten fråga.

  539. Att bygga rättssäkra rutiner-

  540. -där man tar erfarenhet
    av andra länder-

  541. -som har haft barnkonventionen
    som lag, till exempel Norge-

  542. -och ta detta på allvar.

  543. Framför allt att barnet
    ska få bli lyssnat på-

  544. -och få säga sin mening.

  545. Att hitta den här dynamiken.

  546. Föräldrarnas
    och familjens rättigheter-

  547. -men att kunna lyssna på barn ända
    ner till fem-sju års ålder-

  548. -så fort det handlar mål
    där barn är inblandade.

  549. Erfarenheter,
    forskning från annat håll-

  550. -men också att inte vara rädd
    för att belysa att det är svårt.

  551. Det är inte förenligt rakt av
    med den struktur som vi har i dag.

  552. Ja, lite kort.

  553. Då ska vi se. Vi hade en till fråga,
    allra längst bak.

  554. Mikrofonen är på väg.

  555. Ni kan vifta om ni har
    en fråga under tiden.

  556. Hanna heter jag
    och kommer från Unizon-

  557. -ett av programmen som utvärderades
    ur barnens perspektiv.

  558. Jag vill bara ge en kommentar.

  559. Det är ju viktigt att inte...

  560. Nu hör jag mig själv. Det studsar!

  561. Ursäkta!

  562. Det är viktigt att våga lyfta
    problematik som man ser.

  563. När vi startade det här
    så kom det från kvinnojourerna.

  564. Somaya kvinnojour jobbade
    med hedersrelaterat våld-

  565. -och vi kände ett stort behov
    av att lyfta barns rättigheter.

  566. Det är en balansgång att våga peka ut
    de problem som vi ser-

  567. -och samtidigt lyfta perspektiven
    som ni har lyft nu:

  568. Vilka är vi i relation till
    de här barnen eller familjerna?

  569. Vad har vi för rättigheter
    och skyldigheter i det samtalet?

  570. Jag ville bara säga
    att vi har pratat mycket om det-

  571. -också i relation
    till er utvärdering.

  572. Det är viktigt att inte svika barnen-

  573. -när vi ser att de far illa. Tack.

  574. Vill nån av er kommentera det?

  575. Jag kan ju säga att det är...

  576. Det vi tog upp är ur utvärderingarna,
    och man ska ge all heder-

  577. -både åt er och Hässelby-Vällingby-

  578. -för att man har tänkt igenom
    sin makt och tolkningsföreträdet-

  579. -och rustat sig
    för att göra det på bästa sätt.

  580. Sen är det viktigt att ta frågan
    vidare, och de här programmen-

  581. -som jobbar med våldsprevention
    skulle kunna spridas.

  582. Då gäller det att få med
    det genomtänkta förarbetet-

  583. -som finns i de här programmen
    in i det fortsatta arbetet.

  584. Tack. En sista fråga.

  585. Hej, jag jobbar med umo.se,
    ungdomsmottagning på nätet.

  586. Jag funderade på
    det här med föräldrautbildningarna.

  587. Hur ser det ut för övrigt?

  588. Finns det såna som har
    inriktning på de här frågorna?

  589. Jag tänker
    att alla föräldrar behöver det här.

  590. Det är inga specifika grupper.

  591. Om rättigheter och möjligheter-

  592. -är kunskapsnivån jättelåg
    i de breda folklagren.

  593. Det här med normer och rättigheter
    behövs väl för alla?

  594. Det man kan säga är
    att det finns en påtaglig brist-

  595. -på samtalet om vad våld är.

  596. Det talbara våldet
    och det inkluderande tilltalet-

  597. -det är en brist i befintliga
    föräldrastödsprogram.

  598. Mer generell samhällsinformation
    om barnkonventionen och så-

  599. -det förekommer tydligare än den
    specifika diskussionen om våld.

  600. Ville du också säga nåt kort?

  601. Vi har funderat på att ta reda på
    hur de generella programmen ser ut-

  602. -när det gäller jämställdhetsfrågor
    och makt och våld.

  603. Tack så jättemycket.

  604. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Våldspreventivt arbete med föräldrar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med fokus på utlandsfödda föräldrar pratar Kristina Gustafsson och Annika Rosén, lektorer i socialt arbete, om våldspreventivt arbete. Hur navigerar nyanlända i juridiken? Vad kan man inte förhandla? Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Barnmisshandel, Invandrare, Juridik, Kriminologi, Medicin, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Straffrätt, Våld, Våld i familjen, Våld mot barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Regeringens syn på mäns våld

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér berättar om sitt eget jämställdhetsengagemang och om hur regeringen jobbar för att minska mäns våld. Hon pratar också om att man idag ser allvarligare på mäns våld än tidigare då det sågs som en familjeangelägenhet. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Mäns våld är en ledarskapsfråga

Från födseln och framåt blir flickor och pojkar systematiskt behandlade på olika sätt. Det menar Michael Kaufman, författare och populär föreläsare om manlighet. Han pratar om fysiskt och sexuellt våld som en epidemi. Men också om något fantastiskt som händer: att regeringar över hela världen tar initiativ och att män börjar tala ut. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Det är en mansfråga

Den före detta amerikanske fotbollspelaren Jackson Katz jobbar nu med genus och manlighetsfrågor inom bland annat USA:s militär. Han argumenterar för att manligt våld inte är en kvinnofråga utan en mansfråga. Män måste prata med andra män om genusfrågor i kulturer som sportskulturer och militärkulturer. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Så mycket kostar en våldtäkt

Nationalekonomen Stefan de Vylder går systematiskt igenom tre våldtäktsscenarier och vad de kan kosta samhället och personerna som drabbas. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Onödvändiga normer

Socialantropologen Anja Norell berättar om "Lås upp", som är en metod för att utbilda lärare, pedagoger och elever i normkritiskt tänkande. Utgångspunkten i metoden är att synliggöra, ifrågasätta och utmana normer och strukturer som strider mot de mänskliga rättigheterna och kan bidra till förtryck och diskriminering. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Våldspreventivt arbete med föräldrar

Med fokus på utlandsfödda föräldrar pratar Kristina Gustafsson och Annika Rosén, lektorer i socialt arbete, om våldspreventivt arbete. Hur navigerar nyanlända i juridiken? Vad kan man inte förhandla? Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Lärdomar av att jobba mot våld

Tre personer som har varit engagerade i manligt våld under lång tid reflekterar kring vad de lärt sig. Olga Persson från Unizon, Peter Söderström från Män för Jämställdhet och Jeff Jonsson från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor diskuterar vikten av män som engagerar män och om att höja statusen för de som jobbar med barn- och kvinnofrid. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.