Titta

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Om UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Linköpings universitet firade 40 år och bjöd in till en jubileumskonferens fylld av vetenskap, nya lärdomar och många möten. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken : När mobbning plötsligt verkar okDela
  1. Vår nästa miniföreläsning
    handlar om mobbning.

  2. Det är något som tyvärr drabbar
    många barn i skolan nu för tiden.

  3. Det påverkar dem också som vuxna.

  4. Robert Thornberg
    är professor i pedagogik-

  5. -vid Institutionen
    för beteendevetenskap och lärande.

  6. Han forskar om just mobbning i skolan-

  7. -betraktat som
    sociala och moraliska processer.

  8. Vi välkomnar Robert Thornberg.

  9. Tack. Det är en ära att vara här.

  10. Jag ska först
    försöka säga något om mobbning-

  11. -och vad moraliskt disengagemang är.

  12. Sen går jag i korthet in på forskningen
    om det i förhållande till mobbning.

  13. På slutet pratar jag lite om en studie
    här på Linköpings universitet.

  14. Vad menar vi då
    när vi pratar om mobbning?

  15. Det kan definieras som upprepade,
    aggressiva eller kränkande handlingar-

  16. -riktade mot individer som är
    i underläge eller socialt svagare.

  17. Mycket forskning har visat
    att den som blir mobbad i skolan-

  18. -löper en högre risk
    vad gäller depression, ångest-

  19. -självmordstankar, självmordsförsök
    och somatiska problem.

  20. Det här är alltså
    en viktig fråga att ta tag i.

  21. Studier har också visat...

  22. ...att barn i regel ser mobbning
    som moraliskt fel.

  23. De motiverar det med den skada
    som orsakas av mobbning.

  24. Elever utsätts dock för mobbning-

  25. -fastän det generellt anses vara fel.

  26. Åskådare tar sällan rollen som
    försvarare för att stoppa mobbning.

  27. Det typiska är enligt forskningen att
    förbli passiv eller att hjälpa mobbaren.

  28. Moraliskt disengagemang...

  29. Tittar man på mobbning
    så kan det ses som ett resultat-

  30. -av ett komplext samspel mellan
    individuella och kontextuella faktorer.

  31. Vi är intresserade av...

  32. Vi är bland annat intresserade
    av moraliskt disengagemang.

  33. Det är ett koncept som lockat till sig-

  34. -många mobbningsforskare
    internationellt på senare tid.

  35. Moraliskt disengagemang
    är sociala och psykologiska processer-

  36. -som påverkar moralisk
    självmedvetenhet och självreglering-

  37. -så att människor blir benägna
    att bete sig grymt utan att känna skuld.

  38. Enligt teorin
    om moraliskt disengagemang-

  39. -så består konceptet av åtminstone
    åtta disengagemangs-mekanismer.

  40. Jag ska gå igenom dem en och en.
    Vi börjar med den första.

  41. Det är moraliskt rättfärdigande.

  42. Man använder moraliska syften
    för att rättfärdiga grymma handlingar.

  43. När det gäller skolmobbning
    kan det låta så här:

  44. "Det är okej att skada andra ibland
    om det är för att skydda ens vänner."

  45. Förskönande omskrivningar innebär
    att beskriva en negativ handling-

  46. -på ett sätt som får den att låta
    mindre negativ och mer respektabel.

  47. Ett exempel från skolgården
    skulle kunna vara:

  48. "Vi mobbar honom inte.
    Vi skojar bara lite med honom."

  49. En tredje mekanism
    är fördelaktig jämförelse.

  50. En dålig handling verkar mindre dålig
    om den jämförs med en värre handling.

  51. "Det är ingen fara om man retar någon
    ett par gånger i veckan."

  52. "Det är mycket värre
    att slå personen varje vecka."

  53. Ansvarsförskjutning handlar om
    att förminska det egna ansvaret-

  54. -genom att skylla sitt beteende
    på någon annan.

  55. I skolan kan det låta så här:

  56. "Han sa att jag skulle slå henne"
    eller "Jag hade en svår uppväxt".

  57. En närliggande mekanism
    är ansvarsdiffusion.

  58. Man förminskar sitt eget ansvar-

  59. -och hänvisar till andra människor
    som närvarat eller medverkat.

  60. Ett exempel från mobbning i skolan
    kan vara:

  61. "Mobbar mina vänner någon så kan
    man inte klandra mig om jag är med."

  62. Att förvränga konsekvenserna
    handlar om-

  63. -att minimera, ignorera eller förvränga
    handlingens skadliga effekter.

  64. "Hon tar ingen skada av att bli retad.
    Det är bara ord."

  65. Vid dehumanisering fråntar man offret
    dess mänskliga kvaliteter och värde.

  66. När det gäller mobbning i skolan
    kan det låta så här:

  67. "Vem bryr sig om nördar?"
    Som om nördar inte är som oss.

  68. Slutligen: att skylla på offret.
    Man tror att offret förtjänar lidandet.

  69. I skolan kan det vara:

  70. "Går hon klädd så där så får hon
    skylla sig själv om hon blir mobbad."

  71. Nu blir det en oerhört snabb överblick-

  72. -över forskningen om mobbning
    och moraliskt disengagemang.

  73. Vi har lärt oss av forskningen-

  74. -att moraliskt disengagemang
    är vanligare hos elever som mobbar.

  75. Detsamma gäller
    de elever som blir medhjälpare.

  76. De ansluter sig alltså till mobbarna
    och hjälper dem-

  77. -eller skrattar och hejar på.

  78. Det moraliska disengagemanget
    är lägre hos de elever-

  79. -som brukar ta rollen som försvarare
    vid mobbning.

  80. De försöker att hjälpa
    eller försvara offret-

  81. -när de blir vittne till mobbning.

  82. Emellertid... Det är bra att överraska.

  83. I forskningen ni såg här-

  84. -har moraliskt disengagemang
    setts som något individuellt.

  85. Moraliskt disengagemang
    förekommer dock-

  86. -både på individuell och kollektiv nivå.

  87. Forskning har visat att moralisk agens-

  88. -lärs ut i den miljö och kultur där man
    etablerar sina sociala förhållanden.

  89. Moraliskt disengagemang
    kan också känneteckna en grupp.

  90. Det finns inte bara på individuell nivå.

  91. Forskningen om
    moraliskt disengagemang i grupper-

  92. -som i en skolklass,
    är fortfarande eftersatt.

  93. Det är där vi kommer in i bilden.
    Så...

  94. Jag ska säga lite om en pågående
    studie här på Linköpings universitet.

  95. Och...
    I studien var det, som ni ser-

  96. -899 studenter från 49 olika klasser
    som deltog.

  97. Man måste tänka på att det jag säger-

  98. -bara är presentation av datan
    i grova drag.

  99. Jag ska presentera sammanhanget
    på skolklassnivå.

  100. Studier har visat-

  101. -att förekomsten av mobbning
    varierar mellan olika skolklasser.

  102. Vi är intresserade av att förstå-

  103. -vilka faktorer som influerar
    eller kan förklara den här variationen.

  104. I vår planerade publikation är den
    statistiska analysen mer sofistikerad-

  105. -men det är lättare att presentera
    sambanden på klassnivå-

  106. -för att göra datan mer lättillgänglig.

  107. I vår data kan vi se
    att i skolklasser som kännetecknas-

  108. -av omtänksamma, varma,
    stödjande lärar-elevrelationer-

  109. -är det också vanligare
    att hitta ett omtänksamt-

  110. -varmt, stödjande socialt klimat
    mellan barnen.

  111. Det finns ett positivt samband
    mellan lärar-elevrelationer-

  112. -och elev-elevrelationer på klassnivå.

  113. Vi ser också ett negativt samband-

  114. -mellan kvaliteten på klassklimatet
    och moraliskt disengagemang.

  115. Klassens moraliska disengagemang
    är medelvärdet-

  116. -av det moraliska disengagemanget
    hos eleverna.

  117. I skolklasser med ett mer varmt,
    omtänksamt, positivt-

  118. -vänskapligt och stödjande
    socialt klimat...

  119. I de klasserna är barnen mindre
    benägna till moraliskt disengagemang.

  120. Vi kan också titta
    på olika åskådarbeteenden.

  121. När man blir vittne till mobbning
    kan man bete sig på tre olika sätt.

  122. Man kan vara en förstärkare.

  123. Man ansluter sig till mobbaren
    och skrattar och hejar på.

  124. Man kan också förbli passiv
    och hålla sig utanför-

  125. -eller så kan man försöka
    att hjälpa och försvara offret.

  126. Vi hittade
    ett väldigt starkt, positivt samband-

  127. -mellan moraliskt disengagemang
    på klassnivå och förstärkning.

  128. I klasser med högre nivåer
    av moraliskt disengagemang-

  129. -är det vanligare att elever
    tar rollen som förstärkare-

  130. -när de blir vittnen till mobbning.

  131. Vi såg ett samband mellan moraliskt
    disengagemang och passivitet-

  132. -och ett negativt samband mellan
    disengagemang och försvarande.

  133. I klasser med en lägre nivå
    av moraliskt disengagemang-

  134. -är barnen mer benägna
    att ta rollen som försvarare.

  135. Avslutningsvis tittade vi också på-

  136. -andelen offer i klasserna.

  137. Ett offer innebär i det fallet
    någon som blir utsatt varje vecka.

  138. Vi upptäckte
    att det finns ett positivt samband-

  139. -mellan förstärkning
    och andelen offer i en klass.

  140. Vi såg inget signifikant samband
    mellan passivitet och andelen offer-

  141. -men vi hittade ett negativt samband
    mellan försvarande och andelen offer.

  142. Åskådarna spelar roll
    när det gäller mobbning.

  143. Vi hittade också ett negativt samband-

  144. -mellan mängden omtanke, värme
    och stöd i lärar-elevrelationerna-

  145. -i en klass och andelen offer.

  146. Vi såg också
    ett starkt, negativt samband-

  147. -mellan kvaliteten på klassklimatet
    mellan barnen och andelen offer.

  148. Vi såg även ett positivt samband-

  149. -mellan moraliskt disengagemang
    och andelen offer i en klass.

  150. Några slutsatser.

  151. Först: Moraliskt disengagemang
    är viktigt när man bekämpar mobbning.

  152. Både på individuell och kollektiv nivå.

  153. Omtanke och värme
    i lärar-elevrelationer och klassklimat-

  154. -är viktiga faktorer
    för att förebygga mobbning.

  155. Den mesta forskningen fokuserar på
    individuellt moraliskt disengagemang.

  156. Vi måste studera grupprocesser och
    kollektivt moraliskt disengagemang.

  157. Till sist: Vi måste studera hur man
    kan förutse moraliskt disengagemang.

  158. Det behövs fler longitudinella studier,
    och det är vårt nästa steg.

  159. Tack för att ni lyssnade.

  160. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När mobbning plötsligt verkar ok

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat vilka konsekvenser mobbning har för de inblandade. Mobbning i olika former förekommer på de flesta skolor idag. Nästan var tionde elev blir utsatt någon gång under sin skoltid. Lärare, föräldrar och elever som tvingas bevittna mobbning står ofta handfallna. Tillsammans med sitt team har Robert Thornberg undersökt hur människor beter sig när de blir vittne till mobbning. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

När mobbning plötsligt verkar ok

Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat vilka konsekvenser mobbning har för de inblandade. Mobbning i olika former förekommer på de flesta skolor idag. Nästan var tionde elev blir utsatt någon gång under sin skoltid. Lärare, föräldrar och elever som tvingas bevittna mobbning står ofta handfallna. Tillsammans med sitt team har Robert Thornberg undersökt hur människor beter sig när de blir vittne till mobbning. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Betydelsen av ett framgångsrikt universitet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar i sitt inledningsanförande till Linköpings universitets jubileumskonferens att ungdomars val av utbildningar fortfarande är stereotypa. Män måste bli bättre på att ta för sig och välja de utbildningar som anses typiskt kvinnliga, som förskollärare och sjuksköterska. Invigningstal: Helen Dennetun, rektor för Linköpings universitet. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Pappors deltagande i familjelivet

Professor vid Mittuniversitetet Mikael Nordenmark går igenom utvecklingen av jämställdhet mellan kvinnor och män i hemmet. Vi strävar mot att få balans i livet, men vi hamnar ibland i obalans mellan arbete som vi får betalt för och arbete som vi utför obetalt i hemmet. Hur stor är skillnaden mellan kvinnors och mäns engagemang i familjelivet? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.