Titta

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Om UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Föreläsningar som behandlar mäns våld, destruktiva manliga förebilder och vad vi kan göra för att påverka dessa. Kända debattörer från USA, Kanada och Sverige belyser ämnet från olika perspektiv. Moderator: Nisha Besara. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Till första programmet

UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det? : Mäns våld är en ledarskapsfrågaDela
  1. Nästa gäst är Michael Kaufman-

  2. -vars nyskapande metod, att engagera
    män och pojkar för att främja jämlikhet-

  3. -har fört honom jorden runt, och nu har
    du kommit till Stockholm. Välkommen.

  4. I går kväll i, säg, Washington D.C.
    blev en kvinna slagen av sin man.

  5. Han gillade inte middagen,
    så han slog henne.

  6. I den stunden kände sig kvinnan
    väldigt ensam, men det var hon inte.

  7. I går kväll blev tiotusentals kvinnor
    misshandlade fysiskt eller psykiskt-

  8. -av en make eller pojkvän.

  9. I går i, säg, Rio de Janeiro i Brasilien
    våldtogs en kvinna av sin man.

  10. Han ville ha sex. Han sa att det var
    hans rättighet och våldtog henne.

  11. Efteråt låg hon i sängen och kände sig
    så ensam, men hon var inte ensam.

  12. För i går kväll var det tusentals
    och åter tusentals kvinnor-

  13. -och flickor och män och pojkar som
    våldtogs, och de kände sig ensamma.

  14. I går kväll i, säg, London tvingades
    en kvinna ha sex med flera män.

  15. Annars hotade man att skada hennes
    släkt i Ryssland. Hon kände sig ensam.

  16. I går i, säg, Toronto trakasserades
    en kvinna sexuellt på arbetsplatsen.

  17. Hon kände sig ensam.

  18. Och här i Stockholm,
    denna vackra och fridfulla stad-

  19. -finns det en kvinna just i denna stund
    som kanske sitter vid sin arbetsdator-

  20. -eller står vid en maskin eller kör
    buss, men hon tänker inte på arbetet.

  21. Hon tänker inte på sina studier,
    för det enda hon kan tänka på-

  22. -är vad som kommer att hända i kväll
    när hennes pojkvän kommer hem.

  23. Hon kan bara tänka på om det blir i
    kväll som han till slut ska döda henne-

  24. -och om han gör det
    är hon inte ensam.

  25. Det finns en epidemi av sexuellt,
    fysiskt, känslomässigt våld-

  26. -som begås av vissa män världen runt.

  27. Men det är nåt otroligt som sker.

  28. Nåt otroligt sker här i Sverige,
    Sydafrika, Indien, Japan, Brasilien-

  29. -USA och Kanada, i hela världen.

  30. Det är att kvinnor och nu män
    ställer sig på de kvinnornas sida-

  31. -och säger:
    Ni ska inte vara ensamma längre.

  32. Det innebär att det är en positiv dag
    att samlas på.

  33. Det som samlar oss i dag är inte
    problemet med våld mot kvinnor.

  34. Det som samlar oss är att vi arbetar
    för att stoppa våldet mot kvinnor.

  35. Det gör det till en speciell dag.

  36. Hur kan jag säga med säkerhet att vi
    ska stoppa mäns våld mot kvinnor?

  37. För det första på grund av hjältemodet
    och insatserna och initiativen-

  38. -hos kvinnor här och i hela världen.
    Kvinnor under de senaste 30-40 åren-

  39. -som mot ofattbara odds
    har höjt sina röster-

  40. -och hjälpt kvinnor och byggt skyddade
    boenden för kvinnor som flyr våld-

  41. -och arbetat för ändringar
    av lagar och tänkande.

  42. Skälet till att vi kan hoppas
    på förändring-

  43. -är de kvinnornas hjältemod,
    mod och ledarskap.

  44. De som mot alla odds
    har lämnat våldsamma förhållanden.

  45. Jag vet att det här i rummet
    finns kvinnor som har arbetat i åratal-

  46. -med att hjälpa kvinnor,
    med lagstiftning och upplysning.

  47. Med risk för att göra er generade
    vill jag be de kvinnorna-

  48. -som har arbetat i 5, 10, 20, 30 år
    med att stoppa mäns våld mot kvinnor-

  49. -jag vill be er att ställa er upp.

  50. Tack för ert arbete.

  51. Det är första skälet till att vi
    kan vara säkra på förändring.

  52. Det nästa är att stater äntligen
    ingriper världen runt med bättre lagar-

  53. -utbildning av polis och domare,
    stöd till program och härbärgen.

  54. Tredje skälet är att män äntligen börjar
    säga ifrån, här och i hela världen.

  55. Män säger äntligen att det inte bara är
    en fråga för kvinnor utan även för män.

  56. Det kommer att vara temat
    för flera talare i dag:

  57. På vilka sätt mäns våld mot kvinnor
    är en fråga för män-

  58. -som män måste ta tag i.

  59. För att förstå och komma på hur vi
    kan förhindra mäns våld mot kvinnor-

  60. -måste vi förstå varför vissa män
    tar till våld i förhållanden-

  61. -och varför de flesta män har tigit.

  62. Det är trots allt en minoritet,
    om än stor, som använder våld.

  63. Men det är majoriteten som
    har tigit och låtit våldet fortsätta.

  64. Det måste vi förstå
    om det ska förändras.

  65. Vi måste förstå skälen till det och
    hur vi kan engagera män och pojkar-

  66. -för att främja jämlikhet
    och stoppa mäns våld.

  67. Så det som jag, Jackson
    och andra talare ska göra under dagen-

  68. -är nåt vi inte alltid gör när vi pratar
    om genusfrågor och våld mot kvinnor.

  69. Vi försöker synliggöra
    det som ofta är osynligt.

  70. Män som en del av genusekvationen.

  71. Genus handlar lika mycket
    om maskulinitet som om femininitet.

  72. Genus handlar om föreställningar
    och maktförhållanden.

  73. Vi synliggör nåt i dag
    och utforskar det.

  74. Men jag vill säga det här
    till männen i rummet:

  75. Jag kommer att ta upp frågor om
    vissa mäns attityder och beteenden.

  76. Jag kommer att ta upp frågor som
    antagligen alla män måste tänka på.

  77. "På vilket sätt gäller det mig?"

  78. Men jag vill understryka att det inte är
    för att säga att män är odjur.

  79. Det tycker inte jag. Det handlar inte om
    kollektiv skuld eller skuldbeläggning.

  80. Det handlar om att nå ut till män och
    ta gemensamt ansvar för förändring.

  81. Det är inte ett kollektivt fördömande.

  82. Okej, vi har mycket att göra på...
    Var det två timmar jag fick? Bra.

  83. Det är mycket att gå igenom,
    så vi sätter i gång.

  84. Alla har vi diskuterat arv och miljö.
    Vad ligger bakom mäns våld?

  85. Är det arv eller miljö?

  86. Om det är arv
    ska vi snabbt besvara.

  87. Jag tycker inte vi ska ägna hela dagen
    åt det. Vi kan fika i stället eller nåt.

  88. Det finns en viss mängd arv i det.

  89. Människor har en biologisk förmåga
    att bruka våld mot andra. Det stämmer.

  90. Men de flesta av oss, särskilt vuxna,
    använder inte den förmågan.

  91. Det är en möjlighet
    men inte en oundviklighet.

  92. Några smarta antropologer testade det
    för några år sen.

  93. Två forskare granskade
    150 års antropologisk forskning.

  94. Främst studier av stamsamhällen.

  95. En del var rent skräp, men det var
    en återblick på vårt förflutna.

  96. De tittade på ett stort antal studier
    och frågade:

  97. Fanns det våld mot kvinnor och barn
    bland män?

  98. Resultatet var att i ungefär hälften
    av kulturerna förekom våld.

  99. Men i andra halvan förekom lite eller
    inget våld. Det var inte oundvikligt.

  100. Vad utmärkte samhällena med våld?
    Skillnaden var enkel.

  101. De med våld dominerades av män.
    Patriarkala samhällen.

  102. Samhällen präglade av mäns makt.

  103. Samhällena med lite eller inget våld
    var grundade på jämlikhet-

  104. -mellan kvinnor och män. Det handlar
    alltså inte om mäns existens.

  105. Hälften var män i de samhällena.

  106. Det hängde på makt och ojämlikhet.

  107. Så fort en grupp har makt
    över en annan blir våld ett medel.

  108. Det blir en grupps medel att utöva makt
    över en annan grupp.

  109. Ta apartheid och slavsamhällena
    i USA:s sydstater och Västindien-

  110. -där en minoritet med min hudfärg
    hade makt över en mörkhyad majoritet.

  111. Det skedde med hjälp av våld
    och hot om våld. Våld är ett verktyg.

  112. Berättelsen i början om mannen som
    slog sin fru handlade inte om maten.

  113. Han använde våld som ett verktyg
    för att behålla makten i förhållandet.

  114. För att behålla makten i förhållandet.

  115. En del säger att kopplingen till mans-
    dominerade samhällen stämde förr-

  116. -men nu lever vi väl i en jämlik värld?

  117. Visst, den är mer jämlik, men män
    tjänar fortfarande 50 % mer än kvinnor.

  118. Män har fortfarande
    den politiska makten.

  119. Det här är nordkoreanska parlamentet
    eller vad de nu kallar sig. Många män.

  120. De flesta politiska och religiösa ledare
    är fortfarande män.

  121. Om man vill hitta en manlig ledare i
    ett folkhav, leta efter den som vinkar.

  122. En av dem ber, men ändå.

  123. Vi utbildar fortfarande män
    till soldater, ända till denna dag.

  124. Män styr fortfarande
    världens ekonomier.

  125. Och vilket toppenjobb min halva
    av vår art har gjort med ekonomin...

  126. Fortfarande är våra största och
    mest välbetalda idrottsstjärnor män.

  127. Med vissa undantag.

  128. I arbetsvärlden har vi fler män
    i maktpositioner.

  129. Fortfarande ska män leda vägen,
    ta kommandot.

  130. För vissa är den yttersta makten
    fortfarande en man.

  131. Vi lever fortfarande i ett patriarkalt
    samhälle även om det blir utmanat-

  132. -och inte är lika mansdominerat
    som förr, men vi har långt kvar.

  133. I ett individuellt hushåll eller
    förhållande fokuseras patriarkatet.

  134. Precis som solen koncentreras
    i förstoringsglas.

  135. Den strålen i förhållandet
    är när mannen slår sin fru-

  136. -för att behålla makten.
    Ingen har gett order om det.

  137. Det finns ingen patriarkatcentral.
    Förutom Vatikanen.

  138. Det finns några centraler, men han
    får inte order om att slå sin fru.

  139. Men det är så samhällen fungerar.

  140. Individuella förhållanden reproducerar
    samhälleliga förhållanden i sin helhet.

  141. Mäns våld handlar som feministiska
    forskare har påpekat om berättigandet-

  142. -som män känner att de har.

  143. Berättigandet att ha sex med vem
    han vill, när han vill och hur han vill.

  144. Sexuellt våld bottnar i berättigande.

  145. Våld mot kvinnor sker också
    för att patriarkat har tillåtit våldet.

  146. Vi tillåter det om vi har otillräckliga
    lagar eller inte utbildar polisen.

  147. Vi tillåter våld när vi hyllar våldsamma
    män som ingriper våldsamt.

  148. Vi hyllar det i krigsstatyer-

  149. -och i filmer.

  150. Vi tillåter våld, för våld mot kvinnor
    och i många länder våld mot barn-

  151. -är den enda sortens våld som ses
    som privat eller familjerelaterat.

  152. Varenda dag i Stockholm hör nån
    en kvinnlig granne bli misshandlad.

  153. Varenda dag på arbetet är det
    nån kvinna som har fått en blåtira.

  154. Folk kanske börjar säga nåt, men
    ingen anmälan görs. Ingen hjälper.

  155. Vi ser det som en privat angelägenhet.
    Det ger tillåtelse till det.

  156. Så det är en naturlig förmåga, men det
    som får det att ske är samhället-

  157. -som koncentreras hos individen.
    Vi har sett att det handlar om makt.

  158. Hur tillägnar sig
    den individuella mannen den makten?

  159. Jag ska berätta en historia. Mitt livs
    finaste stund var när min son föddes.

  160. Jag har en dotter också,
    så ni tänker säkert: "Vilken sexist!"

  161. Hon är min styvdotter,
    så jag var inte inbjuden till födseln.

  162. Men där i förlossningsrummet hade
    min son fötts för fem sekunder sen.

  163. Jag visste inte
    om det var en pojke eller flicka.

  164. Jag var så tårögd-

  165. -att jag inte såg den lilla saken
    på den lilla saken.

  166. Jag visste inte förrän barnmorskan sa
    nåt. Tidigare han hon pratat normalt.

  167. Plötsligt sa hon med mörk röst: "Det
    är en pojke. Vilken stark liten kille."

  168. Jag häpnade. Inte över att det var pojke
    utan över förändringen i hennes röst.

  169. Om det hade varit en flicka han hon
    sagt med ljus röst: "Vad vacker hon är."

  170. Min son var fem sekunder gammal.

  171. Visst var han stark, men också
    det gulligaste som nånsin fötts.

  172. Men från födseln behandlas du och jag
    systematiskt olika.

  173. Som barn hade jag en bibel med en
    bild där Moses delade Röda havet.

  174. Det var kaskader av vatten
    och fiskar på vardera sidan.

  175. Det som vi gör är att slänga blå fiskar
    dit och rosa fiskar dit.

  176. Sen går vi i mitten och säger:
    "Sån är en man. Sån är en kvinna."

  177. Vi tar en hel rad mänskliga möjligheter
    och drag, behov och önskningar-

  178. -och säger: "Den får penisbärarna.
    Den får vaginabärarna."

  179. Vi begränsar vår kapacitet
    som människor till smala definitioner-

  180. -av vad det innebär
    att vara man eller kvinna.

  181. Vi bombarderar pojkar och flickor
    med ideal från födseln.

  182. Vi leker med pojkar och flickor på olika
    sätt, pratar och håller dem olika.

  183. Så lär vi oss. Vi lär oss i leken
    och vidrörandet.

  184. Det är ingen intellektuell inlärning.
    Barnet antecknar inte.

  185. Våra hjärnor absorberar det.
    Vi absorberar den sociala verkligheten.

  186. När vi föds är våra hjärnor
    utvecklade till tio procent.

  187. Varje dag som barn skapar vi miljontals
    nervkopplingar. Vi skapar vår hjärna.

  188. Vi gör det inte isolerat
    utan i den fysiska och sociala världen.

  189. Vi växer upp i genuspräglade familjer
    med förväntningar om vad vi ska bli-

  190. -och vad pojkar och flickar gör.
    Det sugs upp av våra hjärnor.

  191. Våra hjärnor blir genuspräglade.
    Våra kroppar blir det.

  192. Vi övar på det. Jag minns när jag och
    vännerna gick ut i skogen för att röka.

  193. Min vän gav mig en cigarett som jag
    höll så här. Han tittade generat på mig.

  194. "Michael, riktiga män håller inte
    cigaretten så." "Jaså, gör vi inte?"

  195. "Du måste stå så här
    och titta på cigaretten."

  196. "Den är livsfarlig, så man måste glo på
    den som om man inte är rädd för nåt."

  197. "Och sen...
    Sen snärtar man i väg den."

  198. Man övar på att vara en riktig man.

  199. Vi bombarderar pojkar med bilder.

  200. "Du kommer att bli stor och stark."

  201. "Du kommer att bli en krigare. Du
    kommer att kunna hantera maskiner."

  202. "Du kommer att stå ensam och barsk
    och regera över kvinnor."

  203. Det är så vi gör. Som jag sa lever vi
    i ett samhälle där män har makten.

  204. Vi gör män mer makt, mer privilegier.
    Att vara man belönas i vårt samhälle.

  205. Vi bombarderar pojkar det budskapet
    från födseln. Det går rakt in i hjärnan.

  206. Man kunde tro att de flesta män skulle
    passa fint i den rollen och de kraven.

  207. Men saken är den
    att ingen man klarar det.

  208. För om jag säger: "Du kommer alltid
    att vara stark och mäktig."

  209. "Du är känslolös och kommer aldrig
    att gråta. Du kommer att bli stenrik."

  210. Vi lurar in pojkar och män
    i misslyckande.

  211. För vi definierar manlighet på ett sätt
    som ingen kan leva upp till.

  212. Dessutom säger vi att de egenskaper
    som inte är manliga är kvinnliga.

  213. Vi talar nedsättande om en hel rad
    egenskaper och dessutom om kvinnor.

  214. Nu får pojkar det ännu svårare att klara
    kraven, för vi supersizar manligheten.

  215. Jag ska förklara. Det här var mina
    superhjältar på 50- och 60-talet.

  216. Det var min bild
    av oövervinnlig manlighet.

  217. Den kunde jag inte leva upp till,
    även om jag nu börjar se lika småfet ut.

  218. Men tänk en pojke som försöker leva
    upp till det här. Inte bara musklerna.

  219. Dessutom har vi gått från en snäll stil
    till "jag ska döda dig, din jävel".

  220. Den här är också bra, en amerikansk
    pojkleksak, en soldatdocka.

  221. Det är den ursprungliga.
    Så här ser den ut nu.

  222. Det finns en ny "Star Wars"-film.
    Här är Luke Skywalker då och nu.

  223. Vi har tagit en omöjlig mansroll
    och blåst upp den ännu mer.

  224. Pojkar leker med spel som antyder
    att män är mördarmaskiner.

  225. När vi blir äldre går vi vidare till
    "Men's Health"-porrens omöjliga ideal.

  226. För att se ut så här tränar de hela
    dagen och går på specialdiet.

  227. En del tar steroider eller opererar sig.
    Dessutom photoshoppas bilderna.

  228. Men män konsumerar det
    och tänker att så ser en riktig man ut.

  229. Jag fick fram originalbilden
    till den här. Vill ni se hur han ser ut?

  230. Det här är ofattbart. Innan han
    photoshoppades såg han ut så här.

  231. Jag älskar den bilden. Hur som helst...

  232. Kvar har vi en otrolig paradox.

  233. Det blir ännu värre, för när pojkar och
    män inte lever upp till förväntningarna-

  234. -förödmjukar vi honom. En pojke som
    gråter blir retas. "Var inte en mes."

  235. Vi lär honom att misstro sina känslor.
    "Gråt inte. Det gjorde inte ont."

  236. Vi hamrar systematiskt bort
    en del av människan från pojkarna.

  237. Vi lurar in pojkar och män
    i misslyckande. Var kommer våldet in?

  238. Jag sa att våld är ett sätt för män
    att behålla makt och kontrollera.

  239. Det är sant. Men det är också så att de
    flesta män inte känner att de har makt.

  240. Så vissa män använder våld som
    verktyg för att de känner sig maktlösa.

  241. Då kan man ju inte vara en riktig man.

  242. Han blir hunsad på jobbet. Riktiga män
    blir inte hunsade. Då slår han sin fru.

  243. Han kan inte försörja familjen -
    och går hem och slår sin flickvän.

  244. Han bestämmer på jobbet, men inte
    utanför. Så han går hem och...

  245. Våld ärr ett paradoxalt verktyg, både
    ett uttryck för mäns makt och kontroll-

  246. -och ett uttryck för maktlöshet.
    Jag vill säga att det inte är en ursäkt.

  247. Men vi bör förstå att våldet handlar
    om mäns makt och smärta.

  248. Smärtan uppstår i vår definition av
    makt. Jag säger inte att män förtrycks.

  249. Men smärtan uppstår i vårt sätt
    att definiera mäns makt.

  250. Vad gör vi med kunskapen
    om paradoxen hos mäns våld-

  251. -och hur engagerar vi män och pojkar
    för att förhindra våld?

  252. Vi måste förstå skälet till att vissa
    män brukar våld och andra män tiger.

  253. Antingen tillåter vi det-

  254. -eller så är vi rädda att verka omanliga
    om vi protesterar mot våldtäktsskämtet.

  255. Bäst att inte kommentera vännens sätt
    att behandla sin fru eller flickvän.

  256. Så när jag hör talas
    om en svensk fotbollstränare-

  257. -som visar pornografi för 14-15-åriga
    spelare inför en fotbollsmatch-

  258. -för att göra nåt manligt, så kanske han
    inte går runt och misshandlar nån-

  259. -men han deltar i ett komplex av saker
    som uppmuntrar kvinnoförnedring.

  260. Vårt arbete
    måste hantera båda delarna.

  261. Vi måste utmana ojämlikhet och våld.

  262. Samtidigt måste vi komma på sätt
    att nå fram till män med medkänsla.

  263. Det innebär inte att ursäkta våld
    eller att säga "du är offret".

  264. Men om vi vill att nån ska förändras
    och höja sin röst behöver de respekt.

  265. De måste känna att ett annat liv
    är möjligt för dem och för andra.

  266. En dragkamp
    mellan ifrågasättande och medkänsla.

  267. Det som vi vet fungerar
    är positiva budskap.

  268. Inte utskällningar. Det biter bara inte.

  269. Utan budskap om hur män kan bidra till
    förändring. Det krävs positiva budskap.

  270. Budskapen och utbildningssatsningar
    och upplysningskampanjer-

  271. -måste ge gehör
    till kvinnoorganisationerna.

  272. För kvinnor har varit experterna på det,
    och de har lett arbetet.

  273. Vi måste skapa trygghet,
    och vad vi än gör för att engagera män-

  274. -så måste vi förändra mansrollen.

  275. Det räcker inte att säga:
    "Var en gentleman. Slå inte din fru."

  276. Vi måste i våra satsningar utmana
    föreställningarna om manlighet.

  277. För det är både källan till våldet och
    källan till osäkerheten och smärtan-

  278. -som män bär på. Visst är det bisarrt?

  279. Man kan tro att ett system som ger
    män makten skulle få dem att må bra.

  280. Men så är det inte. Män missbrukar
    droger mer, hamnar oftare i fängelse.

  281. De dör yngre, begår oftare självmord
    och så vidare. Rätt märkligt.

  282. Jag vill bara prata
    under min sista kvart...

  283. Ungefär. Eller mindre.

  284. Jag vill visa på två tillvägagångssätt.

  285. Det är viktigt att inte säga:
    "Det här är lösningen."

  286. "Jag hörde om ett bra program.
    Det ska vi satsa på!"

  287. Nej, det krävs en kombination av
    insatser, kampanjer och program-

  288. -kort- och långsiktiga initiativ
    för att åstadkomma förändring.

  289. Här är några exempel för att visa
    vad som pågår runtom i världen.

  290. Ett exempel är en kortsiktig kampanj
    för att få män att prata och utmanas.

  291. Det finns bra kampanjer och program
    för upplysning och utbildning.

  292. Snart får ni höra min vän och kollega
    Jackson Katz prata om sitt arbete.

  293. Vi kommer att höra
    om Män för Jämställdhet.

  294. Jag har arbetat
    med White Ribbon Campaign-

  295. -som tre av oss startade 1991.
    Vi hade inga resurser och inga pengar.

  296. Vi startade kampanjen för att engagera
    män. Den spreds i Kanada-

  297. -och nu har den spridits
    till 70-90 länder.

  298. Några kampanjer har kommit och gått.
    Det fanns en i Sverige på 1990-talet.

  299. Men det är olika sorters kampanjer.

  300. Grunden är att de flesta män
    inte brukar våld-

  301. -förutom i Papua Nya Guinea.

  302. Majoriteten av oss har tigit, och det
    har gjort att våldet kunnat fortsätta.

  303. Därför har vi fokuserat
    på att stoppa tigandet.

  304. Det handlar inte om kollektiv skuld,
    utan om kollektivt ansvar.

  305. Bandet är ett löfte att inte begå,
    tolerera eller tiga om våld mot kvinnor.

  306. White Ribbon Campaign är också en
    uppmaning till regeringar att agera.

  307. Jag vill visa hur lätt det är att starta
    en kampanj. Här är mitt vita band.

  308. Det är en katalysator för diskussion.
    Jag ska visa hur det kan se ut.

  309. I Brasilien har de karneval när de inte
    spelar fotboll, så vita bandet är där.

  310. De har anpassat bandet
    med landets färger.

  311. De har värvat kända män. Vi vill skapa
    trygghet för män att höra budskapet.

  312. Det här är komiker.

  313. I vissa länder som Namibia har män
    demonstrerat utanför parlamentet-

  314. -för att visa stöd för en föreslagen lag
    mot våldtäkt inom äktenskapet.

  315. Medierna sa att bara kvinnor
    var för den.

  316. I vissa länder vill man bara få folk
    att stanna och prata.

  317. I Pakistan: en brottningsturnering. Ser
    ni mönstret? Det finns inget mönster.

  318. Det är en helt decentraliserad kampanj.
    Folk vet bäst i sitt eget samhälle-

  319. -på skolor och arbetsplatser
    hur man når ut till män och pojkar.

  320. Folk gör olika saker.
    Ibland är det en formell organisation.

  321. Här är det sjömän från Australien
    som verkar ha fastnat vid Antarktis.

  322. Den här pojken
    såg folk dela ut band på gatan.

  323. Han sa: "Jag känner till mäns våld
    mot kvinnor. Pappa slår ofta mamma."

  324. I stället för att föra våldet vidare
    ville han hjälpa till.

  325. Här ger han ett band till en
    gatuförsäljare som undrar vad det är.

  326. Pojken förklarar om mäns våld och
    varför han som man bör säga ifrån.

  327. Vi vill uppmuntra till insatser. Det kan
    vara poliser, vanliga män, ungdomar.

  328. I Australien har försvaret
    arbetat mycket med White Ribbon-

  329. -för att ta fram riktlinjer mot våld.

  330. De har satt vita band på vissa plan.

  331. Kampanjen är decentraliserad.

  332. I Kanada finns
    Muslims for White Ribbon.

  333. Ursprungsfolken har ändrat symbolen.

  334. Det är alltid positiva bilder
    av män som kräver förändring.

  335. Vi måste uppmuntra såna kampanjer-

  336. -och tänka långsiktigt
    på hur vi kan stoppa våldet.

  337. Det handlar både om att skapa jämlika
    samhällen och att förändra mansrollen.

  338. Nu är jag i ett rum i ett land med dem
    som är världsledande i det här:

  339. Nämligen förändring av faderskapet.

  340. Om ni undrar om ni gör rätt:
    det här gör ni sannerligen rätt.

  341. Antropologerna som jämförde
    samhällen med och utan våld-

  342. -kom också fram till
    att i samhällen utan våld-

  343. -där tog även pappor hand om barnen.
    I de andra var pappa nån annanstans.

  344. Så vi vet att det är viktigt
    med en förändrad fadersroll.

  345. Vi har två bilder: Den perfekta fadern,
    i centrum av familjen och universum.

  346. Och pappan som är en total idiot.
    Det är två overkliga extremer.

  347. Och bilden av pappan som bestraffare.

  348. Det som våra nätverk i länder
    som de nordiska länderna arbetar för-

  349. -är att göra fäder till omhändertagare.
    Inte att de "hjälper till".

  350. Jag hatade när folk sa till mig
    att jag "hjälpte till med barnen".

  351. Tänk att säga till en kvinna:
    "Kul att du hjälper till med barnet."

  352. Den förvandlingen av män är
    avgörande för att stoppa mäns våld.

  353. Det omformar manlighetens kärna.

  354. Dessutom är det empati man behöver
    när man tar hand om barn-

  355. -eftersom spädbarn inte kan prata.

  356. Om män utvecklar mer empati
    blir de mindre förmögna att bruka våld-

  357. -eftersom de känner smärtan de vållar.

  358. Vårt nätverk MenCare
    som jag tror finns i 25 länder-

  359. -har som mål att män ska sköta hälften
    av barnomsorgen.

  360. Män för Jämställdhet
    är ledande inom det.

  361. Det finns kampanjer i olika länder
    för lagstiftning som ni har här.

  362. Jag hörde att ni just har gjort
    förbättringar i föräldraledigheten.

  363. I många länder finns pappagrupper
    som hjälper fäder lära sig föräldraskap.

  364. Vi har nyligen släppt rapporten
    "State of the World's Fathers".

  365. Om ni är intresserade av såna frågor
    kan ni ladda ner den.

  366. Pappor som inte bara leker utan gör
    faderskapets hårda, dagliga arbete.

  367. Låt mig avsluta med en berättelse.

  368. Alla undrar vi om förändring är möjligt.

  369. Det kan verka omöjligt
    efter 8 000 års historia.

  370. För det första, det som kvinnorörelsen
    har gjort i Sverige och i världen-

  371. -på en eller två generationer har fått
    den patriarkala ångvälten att vända.

  372. Det är långt kvar, men framstegen och
    segrarna på bara 40-50 år är otroliga.

  373. Det måste vi fira. Män, då?
    Att förändra män, är det för svårt?

  374. Jag ska berätta en historia från
    Pakistan som jag hörde av en man.

  375. Han var från Swat-dalen i Pakistan.
    Då hade jag aldrig hört talas om den.

  376. Nu har de flesta det,
    för därifrån kommer Malala.

  377. Han kom från Swat och åkte till
    huvudstaden för att bli advokat.

  378. När han studerade skedde en
    statskupp och en general tog makten.

  379. Generalen ställde sig in
    hos fundamentalisterna-

  380. -och införde en lag om att en våldtagen
    kvinna behöver fyra manliga vittnen.

  381. Gissa hur ofta det går. Aldrig.
    Och då blir hon åtalad för otrohet.

  382. När hon blir dömd blir hon fängslad
    eller avrättad.

  383. Mannen hade studerat, såg detta
    hända, och sa två saker:

  384. "Det här är inte god pakistansk lag"-

  385. -"och som muslim är det här
    inte förenligt med min religion."

  386. Så han försvarade de kvinnorna
    och lyckades få dem frikända.

  387. Maktens reaktion
    var att kasta honom i fängelse.

  388. Jag vet inte om nån av er
    har besökt ett fängelse-

  389. -men även i ett fint land som Sverige
    är fängelser hemska platser.

  390. Tänk er då ett fängelse i Swat-dalen.
    Det var ett helvete han låstes in i.

  391. Men det blev värre, för vet ni
    vad de andra fångarna gjorde-

  392. -när de fick veta att han satt där?
    Kan ni tänka er vad de gjorde?

  393. När de hörde att han hade fängslats
    för att ha försvarat kvinnorna-

  394. -började de hungerstrejka.

  395. De sa: "Vi äter inte förrän ni friger
    vår broder som försvarar kvinnorna."

  396. Och de lyckades.

  397. Om de klarar det,
    i den avlägsna Swat-dalen i Pakistan...

  398. Tänk vad ni kan göra här,
    med en stark kvinnorörelse-

  399. -och feministiska organisationer
    som arbetar med män.

  400. Med statligt stöd,
    lagar på er sida, ekonomiskt stöd.

  401. Tänk vad ni kan göra.
    Och om ni tvivlar:

  402. Män har väntat hela livet
    på vårt budskap.

  403. Män har väntat hela livet på att friges
    från snäva definitioner av manlighet-

  404. -och inte behöva köra med kvinnor
    och spela boss och herre på täppan-

  405. -utan lägga bort det
    och vara människor.

  406. Det innebär,
    när vi pratar om förebyggande-

  407. -och skapandet av en jämlik värld,
    är det som ni och jag gör i dag-

  408. -det fantastiska som vi gör är att vi
    samarbetar som kvinnor och män-

  409. -för att skapa en bättre värld
    för kvinnor, men även för män.

  410. Och viktigast av allt, en mycket bättre
    värld för våra barn och barnbarn.

  411. Tack så mycket.

  412. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mäns våld är en ledarskapsfråga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Från födseln och framåt blir flickor och pojkar systematiskt behandlade på olika sätt. Det menar Michael Kaufman, författare och populär föreläsare om manlighet. Han pratar om fysiskt och sexuellt våld som en epidemi. Men också om något fantastiskt som händer: att regeringar över hela världen tar initiativ och att män börjar tala ut. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Juridik, Kriminologi, Kvinnomisshandel, Mansfrågor, Mansrollen, Medicin, Misshandel i parrelationer, Män, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialmedicin, Våld, Våld mot kvinnor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Regeringens syn på mäns våld

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér berättar om sitt eget jämställdhetsengagemang och om hur regeringen jobbar för att minska mäns våld. Hon pratar också om att man idag ser allvarligare på mäns våld än tidigare då det sågs som en familjeangelägenhet. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Mäns våld är en ledarskapsfråga

Från födseln och framåt blir flickor och pojkar systematiskt behandlade på olika sätt. Det menar Michael Kaufman, författare och populär föreläsare om manlighet. Han pratar om fysiskt och sexuellt våld som en epidemi. Men också om något fantastiskt som händer: att regeringar över hela världen tar initiativ och att män börjar tala ut. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Det är en mansfråga

Den före detta amerikanske fotbollspelaren Jackson Katz jobbar nu med genus och manlighetsfrågor inom bland annat USA:s militär. Han argumenterar för att manligt våld inte är en kvinnofråga utan en mansfråga. Män måste prata med andra män om genusfrågor i kulturer som sportskulturer och militärkulturer. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Så mycket kostar en våldtäkt

Nationalekonomen Stefan de Vylder går systematiskt igenom tre våldtäktsscenarier och vad de kan kosta samhället och personerna som drabbas. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Onödvändiga normer

Socialantropologen Anja Norell berättar om "Lås upp", som är en metod för att utbilda lärare, pedagoger och elever i normkritiskt tänkande. Utgångspunkten i metoden är att synliggöra, ifrågasätta och utmana normer och strukturer som strider mot de mänskliga rättigheterna och kan bidra till förtryck och diskriminering. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Våldspreventivt arbete med föräldrar

Med fokus på utlandsfödda föräldrar pratar Kristina Gustafsson och Annika Rosén, lektorer i socialt arbete, om våldspreventivt arbete. Hur navigerar nyanlända i juridiken? Vad kan man inte förhandla? Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Lärdomar av att jobba mot våld

Tre personer som har varit engagerade i manligt våld under lång tid reflekterar kring vad de lärt sig. Olga Persson från Unizon, Peter Söderström från Män för Jämställdhet och Jeff Jonsson från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor diskuterar vikten av män som engagerar män och om att höja statusen för de som jobbar med barn- och kvinnofrid. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.