Titta

Ditt förakt, min vardag

Ditt förakt, min vardag

Om Ditt förakt, min vardag

Hur känns det när rasism, förtryck och homofobi är en del av din vardag? Hur ser det ut när bristen på respekt för mänskliga rättigheter påverkar hur du lever? Vi möter människor från fem europeiska länder som delar med sig av sina unika livshistorier. Det är berättelser om daglig diskriminering och utanförskap och om rädslan som i sin tur föder ny intolerans.

Till första programmet

Ditt förakt, min vardag : Amsterdam, NederländernaDela
  1. -Vilka är vi?
    -Vi är molucker.

  2. -Vet du hur vi kom hit? Berätta.
    -Med båt.

  3. -Ja. Och sen?
    -Farfar var fortfarande en bebis då.

  4. -Varifrån kommer vi?
    -Maluku.

  5. -Maluku ligger långt bort, eller hur?
    -Ja.

  6. Det här är den moluckiska stadsdelen.

  7. -Här bor bara...
    -...molucker.

  8. Men nu kommer det
    nederländare också...

  9. -...och afrikaner.
    -Nej, de bor utanför vår stadsdel.

  10. Men i vår stadsdel...
    Ja, de är där borta.

  11. Och i den här stadsdelen
    bor det bara molucker. Och vi måste...

  12. Här får det bara bo molucker.

  13. Därför att det här är...

  14. ...för oss. Den moluckiska stadsdelen
    är för moluckerna. Okej?

  15. Det här är en KNIL-klewang-

  16. -från kolonialarmén,
    Koninklijk Nederlands-Indisch Leger.

  17. Det är faktiskt
    ett vapen som min far använde.

  18. Här har jag en karta
    över den stora ön Halmahera.

  19. Den är en del av norra Moluckerna.
    Hela ögruppen består av många öar.

  20. Jag har aldrig varit där, men platsen
    betyder mycket för där hör jag hemma.

  21. Inte i den här fina lägenheten,
    utan där hör jag verkligen hemma.

  22. Jag växte upp i den moluckiska delen
    av Krimpen aan den IJssel.

  23. Nu bor jag i Rotterdam.
    Var jag bor är inte så viktigt-

  24. -utan det viktiga är
    att jag kan vara mig själv som moluck.

  25. I över 300 år
    var Indonesien en nederländsk koloni.

  26. I kriget förlorade Nederländerna makten
    i Nederländska Indien.

  27. I självständighetskriget tjänade
    molucker i Nederländernas armé.

  28. De kunde inte återställa ordningen,
    utan Indonesien blev självständigt.

  29. De moluckiska soldaterna fick bli
    indonesier, men många vägrade.

  30. 1950 utropades RMS, Republik
    Maluku Selatan - en fri moluckisk stat-

  31. -som inte erkändes av Sukarno.
    1951 skeppades-

  32. -4 000 familjer till Rotterdam
    för en "tillfällig vistelse".

  33. Alla män fick avsked från armén.

  34. 12 500 molucker inhystes i f.d. läger
    och senare i moluckiska stadsdelar.

  35. De skulle få återvända inom ett halvår,
    när situationen hade blivit stabil.

  36. 65 år senare bor vi fortfarande kvar-

  37. -delvis i 60 moluckiska stadsdelar
    som är reserverade för oss.

  38. Relationen mellan oss och regeringen
    har alltid varit spänd.

  39. På 70-talet tändes gnistan.

  40. Inspirerade av palestinska terrordåd
    och terrorgrupper-

  41. -tog moluckiska ungdomar till vapen.

  42. Indonesiens konsulat belägrades,
    och 1975 kapades ett tåg vid De Punt.

  43. Tre i gisslan miste livet.

  44. Minuter efter
    att marinsoldater intagit tåget-

  45. -med lågflygande stridsplan ovanför,
    anlände hjälptrupperna.

  46. Passagerarna lämnade tåget till fots.
    Döda och sårade bars bort på bårar.

  47. På 80-talet bröt upplopp ut
    i stadsdelen Capelle aan den IJssel.

  48. Nyligen var Hoogeveen på nyheterna
    när nederländare skulle flytta dit.

  49. Ett hus i Hoogeveen blev nedklottrat-

  50. -när en nederländsk familj skulle
    flytta dit, trots moluckernas avtal.

  51. Bostadsföretaget Domesta
    och Moluckiska föreningen-

  52. -möttes för att tala om incidenten.

  53. Resultatet? Inga nederländska familjer.
    Stadsdelen förblir moluckisk.

  54. "Stadsdelen förblir moluckisk."

  55. Det är ju bra.

  56. Sen är det ju...

  57. Det är bra om det här går fram,
    och en annan viktig sak är att...

  58. I det nederländska samhället, som vi
    ju ingår i, får man hela tiden känslan:

  59. "Hur kan det komma sig efter 65 år
    att det behövs en moluckisk stadsdel?"

  60. Den moluckiska delen börjar här-

  61. -och slutar vid det sista kvarteret.
    Det är 53 hus.

  62. En moluckisk stadsdel
    har en särskild status-

  63. -hos den moluckiska befolkningen.

  64. Där samlas alla,
    och det skapar en väldigt varm känsla.

  65. Den varma känslan av
    att vara tillsammans igen.

  66. Det här är...

  67. ...vår familj. Det här är min far.

  68. Min mor. Min farbror, pappas bror.

  69. Det är min bror.

  70. Och det där är jag,
    min lillebror och min lillasyster.

  71. När vi kom hit placerades vi i baracker.

  72. Lägret Westerbork. Där bodde jag.

  73. Här är min mor.
    Det var första gången hon såg snö.

  74. Vi flyttade in i oktober 1962-

  75. -till Krimpen aan den IJssel.

  76. Här kan vi se ut över...renoverade hus.

  77. Ni ser att de husen blev renoverade-

  78. -men inte de moluckiska husen.

  79. I det där hörnet och det andra hörnet
    bor asylsökande.

  80. De asylsökande är människor
    som tvingas komma hit, förstås.

  81. Om man jämför med när vi kom hit...

  82. Allting är perfekt ordnat
    och inrättat åt dem.

  83. De får hjälp.

  84. De får hjälp, men inte vi.
    Men vi bor också här.

  85. -Mena! En för alla!
    -Muria! Alla för en!

  86. Självständighetsförklaring
    för Södra Moluckerna:

  87. I enlighet med viljan och kraven
    hos folket på Södra Moluckerna-

  88. -proklamerar vi härmed självständighet
    för Södra Moluckerna som republik.

  89. I dag firar vi 65-årsdagen
    av proklamationen-

  90. -av republiken Maluku Selatan.

  91. Det är delvis därför
    som våra föräldrar kom hit.

  92. När jag tänker på att våra föräldrar
    anlände hit med sina resväskor-

  93. -som får ligga kvar på vinden,
    eftersom de kommer att begravas här...

  94. Det känns svårt.
    Det är väldigt känslofyllt.

  95. Jag är från Ambon
    och mötte min man på Java.

  96. Eftersom han var soldat
    tvingades vi flytta till Holland.

  97. De sa åt oss
    att det bara var för ett halvår.

  98. "Efter ett halvår
    kan ni åka tillbaka till Indonesien."

  99. Jag flyttade till Zeeland
    och sen hit och...

  100. Jag är fortfarande här.

  101. Alla måste inse att moluckernas
    ankomst hit var väldigt annorlunda-

  102. -än andra minoriteters i Nederländerna.
    Det är därför vi kräver särskild status.

  103. Den första generationen och många
    i den andra tycker ännu, efter 64 år-

  104. -att den nederländska regeringen
    ansvarar för att vi molucker är här.

  105. Vi borde slippa bekymra oss om hyran.
    Det är deras sak.

  106. Vi är andra och tredje generationen,
    men känslan och tragedin är lika stor.

  107. Nån på tv sa: "Folk som har bott här
    länge måste lära sig nederländska"-

  108. -"och integrera sig
    i det nederländska samhället."

  109. Han skulle komma hit och säga det
    till mig, i mina föräldrars närvaro!

  110. Då hade vi kunnat skratta gott.
    "Det var ju ni som tog hit oss!"

  111. De ombads inte lära sig nederländska
    innan de kom hit från Moluckerna.

  112. "Frun är från Ambon. Packa väskan
    och följ er man till Nederländerna."

  113. Det var den första tragedin
    som de tvingades gå igenom.

  114. Och så kommer de med såna krav.

  115. Varför ska vi anpassa oss och lära oss
    nederländska? Vi tvingades ju hit.

  116. Det är kallt.

  117. Det här huset tillhör vår förening,
    stiftelsen UMAM.

  118. Det står för
    Untuk Menggabungkan Anak Maluku-

  119. -fritt översatt:
    "Enandet av det moluckiska folket."

  120. I dag kl. 15.30 får vi besök-

  121. -av kommunalrådet
    med ansvar för moluckiska frågor.

  122. I eftermiddag kommer han hit
    för att tala med styrelsen-

  123. -eller få en rundtur och se vad vi gör.

  124. Nyligen fick jag ett telefonsamtal
    från en tjänsteman i kommunen.

  125. Han frågade mig-

  126. -om en somalisk förening-

  127. -fick använda vårt hus.

  128. Jag svarade genom att hänvisa-

  129. -till det avtal som då skrevs
    med styrelsen.

  130. Bara molucker får använda-

  131. -stiftelsens byggnad.

  132. Det är också
    för att motverka oroligheter.

  133. Om de tillåter att en somalisk förening
    får använda byggnaden-

  134. -vet man ju aldrig var det slutar.

  135. Ett ledord i avtalet och stadens program
    är det vi kallar "förbindelser".

  136. Ni har bandet eller förbindelsen
    mellan er styrelse och kommunen-

  137. -alltså invånarna och kommunen.
    Men det finns även möjlighet-

  138. -att skapa förbindelser mellan
    er styrelse och andra organisationer.

  139. Det kan båda parter ha nytta av.

  140. Hör på. Vi slöt ett avtal-

  141. -med kommunen och borgmästaren
    om att...

  142. ...stiftelsens hus uteslutande
    ska användas för molucker.

  143. Vi känner inte
    den somaliska befolkningen.

  144. Därför sa jag: "Vi har ett avtal
    och tänker hålla oss till det."

  145. Får jag avbryta? Vi har inte talats vid
    förr, och jag vill inte göra det i tv.

  146. -Det känns inte så trevligt.
    -Är det på grund av ämnet?

  147. Vi kom överens om att talas vid,
    men första samtalet bör inte vara i tv.

  148. -Det känns inte så trevligt att...
    -Jag ska inte ta upp det.

  149. Vi ska överlägga med UMAM:s styrelse
    och så får vi se vad resultatet blir.

  150. Om vi återgår till mötets början...

  151. Jag kom hit för att presentera mig
    som kommunalråd-

  152. -och för att se vilka problem
    som ni vill ta upp.

  153. Min far följde henne mycket senare.

  154. Han avled den 11 februari 2012.

  155. Det speciella var att
    när min far låg på sin dödsbädd-

  156. -och alla hade tagit avsked
    och han drog sina sista andetag-

  157. -så talade jag med honom. Jag sa:

  158. "Gå vidare du, pappa.
    Vi har sett hur du gör saker och ting."

  159. "Vi tänker se till
    att följa i dina fotspår."

  160. Sen placerade jag min hand
    på hans bröst-

  161. -och sa åt honom: "Gå vidare bara."
    Då sa han nånting-

  162. -och sträckte ordentligt på sig, så här.
    Han sträckte på sig-

  163. -och sen drog han sin sista suck.

  164. Maluku

  165. Mitt fosterland

  166. Mitt ursprungsland

  167. Dig skänker jag min styrka

  168. Så länge jag får leva

  169. Jag skall minnas din hemska historia

  170. -Befria RMS! En för alla!
    -Alla för en!

  171. Vad än den nederländska regeringen
    försöker göra, kan de inte knäcka oss.

  172. Vi är...

  173. ...ett folk som känner stor lojalitet
    och beslutsamhet.

  174. Vi vill verkligen inte att icke-molucker
    ska bo i våra stadsdelar.

  175. Jag ser det inte som diskriminering,
    utan mer som en rättighet.

  176. En rättighet som vi vill behålla-

  177. -och som Nederländernas regering
    gav oss.

  178. Därför vill vi behålla
    de moluckiska stadsdelarna.

  179. I den moluckiska delen
    av Oost-Souburg-

  180. -flyttade en icke-moluckisk familj in,
    och då blev huset nedklottrat.

  181. Slagorden togs genast bort. Samma
    sak hände i Hoogeveen förra veckan.

  182. God eftermiddag.

  183. -Hur är det?
    -Bra.

  184. -Vilket fint väder.
    -Alex Soplantila.

  185. Soplantila? George Tonikoe.
    Men jag känner dig.

  186. George Tonikoe.

  187. Var bor den nederländska familjen?

  188. -Där borta, i hörnet.
    -Okej, i hörnet.

  189. Det är ruttet, men jag skyller
    på bostadsföretaget, inte människorna.

  190. De personerna
    har inget med det att göra.

  191. Det är... Ja, det är bostadsföretagets
    fel. Det är dem man ska tala med.

  192. -Det fanns inga molucker på listan.
    -Okej.

  193. -Det är så de säger.
    -Ja.

  194. Men bostadsföretaget ska respektera
    det avtal som fortfarande gäller.

  195. Moluckernas stadsdel är kärnan
    i den moluckiska gemenskapen-

  196. -inte bara för invånarna här,
    utan för alla molucker.

  197. Om de angriper kärnan, är frågan vad
    som sker. Kärnan måste vara stabil.

  198. Och det tycker jag
    är en hedersbetygelse...

  199. ...till den första generationen.
    Jag menar, precis som du sa...

  200. Om man tänker på
    vad de gick igenom...

  201. Jag hade inte klarat det.
    Man sätts på en båt med alla barn-

  202. -och förs till ett land,
    vars språk man inte talar.

  203. Hur klarade pappa och mamma det?
    Med så många barn. Och ändå!

  204. Jag tänker göra vad jag kan
    för att bevara deras och min kultur.

  205. Om det kräver en stadsdel
    så är det bara så.

  206. Det är det enda som jag kan ge
    tillbaka till dem. Ingenting annat.

  207. -Av respekt för dem.
    -Jag håller med dig. Fullständigt.

  208. Mål!

  209. -Vi är speciella, eller hur?
    -Ja...

  210. Därför att vi är
    väldigt duktiga soldater.

  211. Ojan säger alltid
    vi har det i vårt blod.

  212. När jag blir stor
    känner väl jag också det i blodet?

  213. Javisst. Därför att du är moluck.

  214. Och när du blir stor, kommer du
    att tänka: "Just det, jag är moluck."

  215. "Min farfar berättade
    det här och det här för mig."

  216. Och när du får barn en dag
    kommer du att berätta för dem också.

  217. -Det måste jag.
    -Ja.

  218. -Det är mycket viktigt att de vet det.
    -Ja.

  219. -Att vi är molucker.
    -Ja.

  220. -Molucker är speciella.
    -Ja.

  221. -Därför att vi...
    -...stred för Nederländerna.

  222. Och det får Nederländerna
    inte glömma. De får inte glömma det.

  223. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Amsterdam, Nederländerna

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Moluckernas särställning i det holländska samhället har varit en känslig fråga i över sextio år. När de förflyttades från Indonesien till Nederländerna efter andra världskriget var det inte deras eget val, så moluckerna har höga förväntningar på de nederländska myndigheterna. Vi möter dem i bostadsområden som endast är till för dem, där de försöker bevara sitt traditionella sätt att leva.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Främlingsfientlighet, Historia, Minoriteter, Moluckerna, Nederländerna, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Ditt förakt, min vardag

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Stockholm, Sverige

Avsnitt 1 av 6

För 15 år sedan lämnade Bienvenido Flores Ecuador för att leva som öppet homosexuell i Sverige. Idag arbetar han frivilligt och på egen hand för att förbättra EU-migranternas livssituation. Vi möter honom på gatorna när vakter vill köra bort tiggare och i domstolen tillsammans med rumänska Viorica som bor i ett skjul i skogen. Men rollen som hjälpare på egen hand gör också Bienvenido sårbar och att vara homosexuell gör det knappast lättare. Homofobi är ett problem han möter varje dag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Lleida, Spanien

Avsnitt 2 av 6

Under två års tid har Naima från Marocko varit offer för rasistiska och sexistiska trakasserier i sitt kvarter. Till slut lämnade hon in ett officiellt klagomål med hjälp av organisationen SOS Rasism. Gärningsmännen dömdes till böter men det satte inte stopp för trakasserierna, tvärt om. Falska rykten och smutskastning har gjort hennes liv ännu svårare. Det dagliga, psykiska våldet får Naima att väga mellan att fortsätta de rättsliga åtgärderna och ge upp och fly undan mobbningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Prag, Tjeckien

Avsnitt 3 av 6

Det är inte lätt att vara rom i det tjeckiska samhället. Mirek är dessutom homosexuell, och det är helt oacceptabelt för många av romerna. Mirek växte upp på ett barnhem där han utvecklade en negativ inställning till romer. Det gjorde att han under en tid till och med sympatiserade med de anti-romska och nynazistiska tankar som manifesterades i samhället. Mireks ljuspunkt i tillvaron är hans pojkvän. Tillsammans försöker de reda ut relationerna till familj och släkt och få dem att acceptera deras förhållande.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Groningen, Nederländerna

Avsnitt 4 av 6

23-åriga universitetsstudenten Ananda och hennes föräldrar bär davidsstjärnan för att visa solidaritet med den judiska befolkningen och som en protest mot den stigande antisemitismen i Nederländerna. Hela familjen är också hängivna anhängare av PVV, Frihetspartiet, ett högerpopulistiskt parti som leds av Geert Wilders. Hur upplevs det av medlemmar i det judiska samfundet?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Bjelovar, Kroatien

Avsnitt 5 av 6

Under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet blev Kroatien attackerat av serbiska rebeller. I Bjelovar, en fri stad utanför krigszonen, blev den serbiska minoriteten ett mål för hämnd. Tjugo år efter krigsslutet, gör staten fortfarande inte något för att hitta terroristerna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Amsterdam, Nederländerna

Avsnitt 6 av 6

Moluckernas särställning i det holländska samhället har varit en känslig fråga i över sextio år. När de förflyttades från Indonesien till Nederländerna efter andra världskriget var det inte deras eget val, så moluckerna har höga förväntningar på de nederländska myndigheterna. Vi möter dem i bostadsområden som endast är till för dem, där de försöker bevara sitt traditionella sätt att leva.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nyanländ

Är samkönade äktenskap lagligt i sverige?

Om samkönade äktenskap och kärlek. Är det lagligt för två personer av samma kön att gifta sig i Sverige? Kan de adoptera barn tillsammans?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Dag Hammarskjöld - att aldrig svika

Vi fördjupar oss i Dag Hammarskjölds tankar och i den dröm som ska kosta honom livet. I början av 1950-talet har Hammarskjöld nått höjden av sin karriär på UD. Men i sin dagbok beskriver han en känsla av äckel. Var detta verkligen meningen med livet? Han ber om ett uppdrag värt att dö för. Och så den första april 1953 får han oväntat frågan om han vill bli FN:s generalsekreterare. Plötsligt får Hammarskjölds liv en mening som det inte har haft tidigare.