Titta

UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Om UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Författaren och evolutionsbiologen Richard Dawkins är känd för sina starka åsikter om religion, vetenskap och kultur. Här samtalar han med Björn Ulvaeus om vetenskap, fakta och den samtida nyhetsrapporteringen. Medverkar gör också fysikprofessorerna Max Tegmark och Ulf Danielsson som möts i ett samtal om kosmologi. Moderator: Christer Sturmark och Björn Ulvaeus. Inspelat den 12 december på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademin.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran : Två sorters kosmologiDela
  1. Då är vi framme
    vid kvällens första existentiella-

  2. -vetenskapliga programpunkt.

  3. Två svenska rymdprofessorer
    lyser extra starkt på stjärnhimlen.

  4. Ulf Danielsson sitter i vetenskaps-
    akademin och forskar på strängteorin-

  5. -mörk materia och mörk energi.
    Han skriver även populärvetenskap.

  6. Hans bok "Mörkret vid tidens ände"
    har blivit oerhört omtyckt.

  7. Den andra lysande stjärnan
    är professor Max Tegmark-

  8. -verksam vid MIT i USA.

  9. Hans "Vårt matematiska universum" har
    också blivit mycket uppskattad.

  10. Hans teori om att universum
    är gjort av matematik-

  11. -att matematik är det enda
    som existerar-

  12. -är en teori som ganska många
    funnit kontroversiell.

  13. Det roliga är att en som finner den
    väldigt kontroversiell är Danielsson.

  14. På en föreläsning nyligen
    sade han så här:

  15. "Tegmark har en nästan religiös före-
    ställning om att allt är matematik."

  16. "Det är en naiv världssyn, som bio-
    logerna före Darwin. Det är hybris."

  17. Tegmark å andra sidan tycker att
    Danielssons område, strängteorin, är-

  18. -nu citerar jag: "Pinsam.
    Den har varit pinsam i decennier."

  19. "Det finns ännu inte en förutsägelse
    från strängteorin som kan testas."

  20. "Den förklarar helt enkelt
    ingenting."

  21. Nu drabbar de för första gången
    samman inför publik.

  22. Som två galaxkluster som krockar,
    eller som två supernovor-

  23. -ska de nu lysa upp vår tillvaro
    med sina kunskaper.

  24. Vi ska kanske kalla det "Star Wars
    Battle - Episod 42".

  25. Mina damer och herrar:
    Ulf Danielsson och Max Tegmark.

  26. Hej.

  27. Vilket upplägg, var ska vi börja?
    Vi har en hel del att reda ut.

  28. Han rök på dig sist,
    så du kan ju försvara strängteorin.

  29. Vad säger du om att trots
    alla idoga försök under så många år-

  30. -att göra detta till en vetenskap
    man kan testa, så går inget att mäta.

  31. Man måste ha klart för sig
    vad det här handlar om.

  32. Frågan är inte enkel. Man vill förstå
    hur kvantgravitationen kan fungera.

  33. Hur man kan foga samman
    de naturlagar vi vet fungerar.

  34. Kvantmekaniken beskriver en stor del
    av materians inre struktur.

  35. Och den allmänna relativitetsteorin
    allt annat. Nu ska vi få ihop dem.

  36. Det är svårt, och då tar det tid.

  37. Strängteorin är ett rätt konservativt
    försök, det erkänner jag.

  38. Men det utgår från det vi vet,
    och sedan försöker gå vidare.

  39. Precis som Einstein tog den speciella
    relativiteten och gravitationen-

  40. -och fick den allmänna relativiteten.

  41. Och kvantmekaniken och speciella re-
    lativiteten och fick partikelfysiken.

  42. Nu är det nästa steg, och det är
    besvärligt. Men jag är ändå optimist.

  43. Så småningom hittar vi det här.
    Och det finns många olika goda skäl-

  44. -att tro att vi snart gör framsteg.

  45. Vi har en stor partikelaccelerator,
    LHC. Vad kommer den att hitta?

  46. Den kan hitta nya partiklar,
    vars existens man kan spåra-

  47. -upp till höga energier och kanske
    testa strängteorin den vägen.

  48. Eller via kosmologin, som du håller
    på med. Du kan bevisa strängteorin-

  49. -genom den typ av observationer som
    du kan analysera. Men det kan ta tid.

  50. Jag hoppas naturligtvis
    att din optimism är välgrundad.

  51. Det är ju pinsamt att vi inom fysiken
    har en schizofren situation-

  52. -med två olika teorier
    som inte vill prata med varandra.

  53. Vi har Einsteins gravitationsteori
    som beskriver allt stort i kosmos-

  54. -och kvantmekaniken som beskriver
    allt litet, men får inte ihop dem.

  55. Vi måste försöka.

  56. Man kan ju inte bara ge upp
    och inte försöka foga samman dem.

  57. Strängteorin är det enda
    framgångsrika sätt-

  58. -i den mening att teorin fungerar,
    som vi har lyckats formulera.

  59. Vissa kollegor menar att strängteorin
    är lite som Microsoft inom fysiken-

  60. -som vill skapa monopol. Kollegor
    jobbar med loop quantum gravity-

  61. -och menar att det är den sanna vägen
    och att strängteorin är lite fel.

  62. Vad säger du till dem?

  63. De kan ju inte ens reproducera
    den kända fysiken.

  64. -Hårda bud.
    -Det går inte ihop alls.

  65. Strängteorin kan någorlunda,
    det finns vissa svårigheter-

  66. -men det finns en möjlighet
    att reproducera partikelfysiken-

  67. -och allmänna relativiteten. Vi måste
    få fram den partikelfysik vi ser-

  68. -och även det nya, för att testa det.
    Matematiken är svår och kan ta tid.

  69. Einstein hade jätteproblem
    med den allmänna relativiteten.

  70. Matematiken var så svår. Och nu med.

  71. Är det inte lite farligt att säga
    att strängteorin är det enda rätta?

  72. En strängteoretisk kollega på MIT
    höll ett föredrag om strängteori-

  73. -och fick frågan vad strängteorin
    förutsagt och som går att testa.

  74. Han sa: "Gravitationen existerar."

  75. Folk skrattade. Han sa det på skoj,
    men förutsägelsen imponerar inte.

  76. Du tycker den är lite i efterhand?
    Ingen överraskning?

  77. Det är en inskränkt teoretiker
    som räknar ut att gravitation finns.

  78. Jag är nyfiken... Du nämnde två bra
    skott på mål som vi kommer få.

  79. Dels på Cern där vi krockar partiklar
    i nära ljushastighet.

  80. Kan vi se supersymmetriska partiklar
    så kan det ge intressanta kunskaper-

  81. -om hög energi och strängteori,
    och kanske inom kosmologin.

  82. Men rent teoretiskt, om man frågar:

  83. När blir den så väldefinierad att man
    kan säga "det här är strängteorin"-

  84. -utan att en matematiker klagar på
    att den verkar odefinierad? När då?

  85. För att komma vidare
    krävs det att man får experiment.

  86. Jag tror inte att man kan räkna sig
    fram till sanningen.

  87. För att komma fram till den teori som
    beskriver världen på ett bra sätt-

  88. -behövs dialogen med experiment
    och observationer.

  89. Man kan kritisera kvantfältteorin,
    den tidiga partikelfysiken, likadant.

  90. Den hade också matematiska problem,
    men experiment utvecklade teorin-

  91. -så att den blev så rigorös
    och möjlig att konkret hantera.

  92. Man behövde experimenten.
    Jag kan dela den här frustrationen-

  93. -att vi hittills haft så svårt
    att testa och få en dialog-

  94. -vilket gör att den teoretiska
    utvecklingen försvåras.

  95. Det är ett problem.
    Men naturen ser ut på det här viset.

  96. Det är ett långt steg till nästa
    nya fysik. Det är det vi brottas med.

  97. Du är en tålmodig dalmas,
    men hur länge orkar du vänta?

  98. Om vi aldrig hittar
    någon supersymmetri på Cern-

  99. -eller nya ledtrådar i kosmologin
    och det går tio-tjugo år till-

  100. -kommer du till slut att tappa sugen?

  101. Ja, men vad är alternativet? Att ge
    upp? Några måste ju jobba med det-

  102. -för att... Vi måste ju få veta
    hur det går ihop.

  103. Kan man lösa det eller inte?

  104. Om det inte finns något alternativ
    måste man ju fortsätta.

  105. Men om det påstås att strängteori är
    en del av matematiken, inte fysiken?

  106. Därför att man räknat ut
    intressanta saker... Vad säger du då?

  107. Då skulle den vara mindre intressant.

  108. Matte är kul, rent terapeutiskt.
    Det är roligt att räkna.

  109. Sudoku och sånt... Det är kul. Men
    jag vill veta hur det är på riktigt.

  110. Matematiken är för mig ett verktyg
    för att... Du anar vart vi är på väg.

  111. -Ja, precis.
    -Den är ett verktyg för att förstå...

  112. ...hur världen fungerar. En materiell
    värld som jag inte vet vad den är-

  113. -som jag är en del av med min hjärna
    och biologiska varelse.

  114. Det intresserar mig.
    Matematik är ett verktyg.

  115. Om strängteorin bara vore matematik
    skulle jag bli besviken.

  116. Efter att jag har retat dig lite
    är det min tur att få på pälsen.

  117. Jag ser ju matematiken
    som något mycket mer grundläggande-

  118. -och fundamentalt här i vår värld.

  119. Många ser matematiken som ett trick
    för att multiplicera siffror-

  120. -eller, som min mamma såg den-

  121. -som ett tortyrredskap som uppfanns
    av sadistiska skollärare.

  122. Men själv tror jag matematiken
    är något mycket mer fundamentalt-

  123. -i vår verklighet. Det är en gammal
    idé från Sokrates, Platon och andra.

  124. Det är väl det som är problemet?

  125. Ja, men om vi hade en tidsmaskin
    och fick in Galileo på scenen-

  126. -då skulle han säga hur imponerad han
    var över hur matematisk vår värld är.

  127. Galileo, hur fräscht är det?

  128. Ja, men det som vore bra och skulle
    hjälpa mig i diskussionen är att-

  129. -om du berättade hur många fler mate-
    matiska regelbundenheter vi upptäckt-

  130. -efter att han sa att universum
    skrevs på matematikens språk-

  131. -skulle han nog bli mer sympatiskt
    inställd till det jag säger.

  132. Han visste att man kan beskriva hur
    allt rör sig med elegant matematik.

  133. Men han visste inte varför grejer
    var som de var.

  134. Fåtöljen är röd och mjuk.
    Glaset är genomskinligt och hårt.

  135. Det känns ju ickematematiskt,
    något som måste stoppas in för hand.

  136. Men sedan fick vi Maxwells ekvationer
    om hur ljuset fungerar.

  137. Vi fick kvantmekaniken
    som beskriver varför glaset är hårt.

  138. Matematiken har lyckats beskriva
    en allt större andel av vår värld.

  139. -Galileo skulle ha blivit imponerad.
    -Vi begriper världen i någon mening.

  140. Vi kan koppla ihop de olika
    regelbundenheterna vi observerar.

  141. Vi kan göra förutsägelser med dem
    och hitta nya saker.

  142. Allt det här stämmer. Men att det är
    på det här viset innebär inte-

  143. -vare sig att matematiken
    existerar oberoende av oss-

  144. -eller, vilket är ditt förslag,
    som går tillbaka till Pythagoras-

  145. -att världen i sig är matematik.
    Det följer inte ur det du säger.

  146. Tvärtom, menar jag, är matematiken-

  147. -en del av vår kognitiva förmåga.

  148. Matematiken existerar inte oberoende
    av oss.

  149. Det betyder heller inte
    att matematiken är godtycklig.

  150. Matematiken, dess regler och struktur
    är en följd av något materiellt-

  151. -och påtagligt, vilket är vår hjärna.
    Den har evolverat under miljoner år-

  152. -och tänker, uppfattar, karakteri-
    serar världen på ett specifikt sätt.

  153. Den ger oss möjlighet att överleva
    och interagera ganska framgångsrikt-

  154. -med en omvärld.
    Det är vad matematiken är.

  155. Frågan du ställer är intressant,
    men jag håller inte med om svaret.

  156. Det är en fråga som inte bara fysiker
    utan även matematiker funderat över.

  157. Är matematik något som vi uppfinner?
    Eller är det något som vi upptäcker?

  158. Jag säger inte något av det.
    Jag säger inte att vi uppfinner den-

  159. -och heller inte att den är där ute,
    utan något annat-

  160. -att matematiken är ett resultat
    av vår fysiska och biologiska natur.

  161. Vi uppfinner inte matematiken
    utan är födda med den.

  162. Världen där ute är inte matematik
    utan snarast vi själva.

  163. Jag förstår, men det är lite hybris
    för det sätter oss i centrum.

  164. Jag ser det tvärtom, universum
    är i grund och botten matematiskt.

  165. Därför är det naturligt
    att evolutionen ger oss hjärnor-

  166. -som kan förstå matematiken
    och utveckla ett språk.

  167. För om vi hade väldigt dålig koll på
    de här matematiska parabelbanorna-

  168. -som stenar kastades mot oss i
    skulle vi ha städats ur genpoolen.

  169. Nu vänder du på det. Du pratar om
    att världen är matematisk-

  170. -och att det finns en parabelbana
    där ute.

  171. Låt mig dra en liknelse
    som du säkert har hört.

  172. Låt oss säga att två teoretiska
    fysiker vandrar i fjällen.

  173. Vi är generösa och säger att de är
    teoretiska fysiker. En har en karta.

  174. Den andra frågar: "Var är vi?"

  175. Fysikern tittar på kartan och säger:
    "På toppen av berget där borta."

  176. Det är så jag uppfattar din syn
    på det här.

  177. Du vägrar inse var du befinner dig.

  178. Du befinner dig mitt i världen och
    ser den från den här utgångspunkten.

  179. Det är inte hybris att sätta dig
    i centrum-

  180. -utan det är bara insikten
    om var du är.

  181. Du har en hjärna på 1,5 kg,
    lika stor som min.

  182. Den är evolverad, fysisk, konkret.

  183. Den är full med hjärnceller,
    blodådror och annat.

  184. Det är den som skapar tankarna
    och bilden av världen där ute.

  185. Du har inte en direkt kontakt
    med en matematisk verklighet-

  186. -utan du är kött och blod.

  187. Vi tar min hjärna, eller din,
    som du känner är ickematematisk-

  188. -och har egenskaper som blodighet,
    och tittar lite närmare på den.

  189. När jag säger att universum är helt
    matematiskt menar jag ju så klart-

  190. -att universum bara har matematiska
    egenskaper, inga andra.

  191. Vi tittar på din hjärna, köttklumpen.

  192. Den är lite grå och vit, och har
    egenskaper som inte är matematiska.

  193. Den är säkert lite mjuk och klämbar.
    Men om vi ser på den som fysiker-

  194. -ser vi en kvarkklimp.

  195. En klimp med ungefär 1027 protoner,
    neutroner och elektroner där inne.

  196. Om vi frågar
    om elektronernas egenskaper-

  197. -ja, då vet vi ju båda att de har
    egenskaperna minus ett-

  198. -en halv, ett, och så har vi fysiker
    givit det här en massa namn:

  199. "elektrisk laddning", "spinn",
    "leptonnummer".

  200. Men elektronen bryr sig inte, den är
    bara matematiska egenskaper, siffror.

  201. Kvarkar också. Enda skillnaden är
    de siffror som är deras egenskaper.

  202. Allt som finns i rymden är partiklar
    som har matematiska egenskaper.

  203. Själva rymden vi är i,
    vilka egenskaper har den?

  204. Jo, tre. Det största antalet fingrar
    vi kan sätta vinkelrätt mot varandra.

  205. Du kallar det här för antalet
    dimensioner rymden har-

  206. -men det är en matematisk egenskap.

  207. Tror du att din hjärna
    har några andra egenskaper-

  208. -förutom de matematiska? Vilka?

  209. När du pratar matematiska egenskaper
    och världen... Det blir en cirkel.

  210. -Det är också matematiskt. Tid.
    -Men du säger...

  211. ...att kvarkar
    bara har matematiska egenskaper.

  212. Det du beskriver är vår matematiska
    beskrivning av verkligheten.

  213. Det är den du diskuterar. Vad världen
    i sig och kvarkarna är för något-

  214. -är något som du inte kommer åt,
    du diskuterar bara beskrivningen.

  215. Och det du pratar om är i grunden
    något som är helt omöjligt att testa.

  216. -Som strängteorin?
    -Nej, inte som strängteorin.

  217. Den kommer kunna testas.
    Den rör sånt som kan förutsägas.

  218. Men hur skulle man kunna falsifiera
    ditt påstående-

  219. -ens i princip,
    att världen är matematisk?

  220. -Jag får smaka på min egen medicin.
    -Den är nog besk, misstänker jag.

  221. Du sätter fingret på något som jag
    vill nämna innan falsifierbarheten.

  222. Det är viktigt att inte förväxla
    beskrivningen med det som beskrivs.

  223. -Det är min poäng.
    -Fysikerna i fjällen förväxlade...

  224. ...beskrivningen - kartan -
    med terrängen den beskrev.

  225. Inom matematiken får man inte
    förväxla beskrivningen - dess språk-

  226. -med det som beskrivs:
    matematikens struktur.

  227. Du nämnde Pythagoras och Platon.

  228. Platon var intresserad av
    hur många strukturer det finns-

  229. -som man kan bygga i tre dimensioner
    av identiska polygoner. Han fann fem:

  230. Kuben, tetraedern, oktaedern,
    dodekaedern och ikosaedern.

  231. Dodekaedern tyckte han var så kul
    att han länge höll den hemlig.

  232. Han uppfann namnet dodekaedern-

  233. -som var en del av språket,
    beskrivningen, men inte dodekaedern.

  234. Det finns just fem platonska kroppar.

  235. Han upptäckte dem, inte uppfann.
    Precis som vi upptäcker nya planeter.

  236. De är fem, inte sex. Så är det bara.

  237. Och när jag tänker vad matematik är-

  238. -tänker jag inte att det är ett
    tortyrredskap, eller en beskrivning-

  239. -utan jag ser den som studien av
    de matematiska strukturer som finns.

  240. Precis som en astronom-

  241. -ägnar sig åt studier av planeter
    och annat. De uppfinner dem inte.

  242. Man får inte blanda ihop de två.

  243. Det jag säger att vårt universum är,
    är inte en beskrivning-

  244. -utan universums själva struktur
    är matematisk.

  245. Om det går att testa och falsifiera
    är en jätteviktig fråga.

  246. Det jag säger är att jag tror-

  247. -att universum
    bara har matematiska egenskaper.

  248. Det går ju att testa. Om du hittar en
    ickematematisk egenskap i universum-

  249. -som att Gud finns och inte kan be-
    skrivas matematiskt, då har jag fel.

  250. Men har du något bättre exempel?
    Något mer konkret?

  251. Vad skulle man hitta med LHC,
    partikelacceleratorn, till exempel?

  252. Eller en astronom med teleskop?
    Vilken observation skulle motbevisa?

  253. Vi kan ta något mindre religiöst,
    som vårt medvetande.

  254. Alla här är överens om att vi förstår
    det dåligt, som även pristagaren sa.

  255. Varför är det så att om man sätter
    ihop kvarkar och elektroner-

  256. -i den komplexa strukturen som är din
    hjärna, att du då får en upplevelse?

  257. Du upplever färger, ljud
    och så vidare.

  258. Varför känns det att vara dig? Många
    tror att matte inte kan beskriva det.

  259. -Det är en knepig fråga.
    -Det forskas mycket om det nu.

  260. Om det visar sig att det tar stopp,
    att det där...

  261. -På vilket sätt tar det stopp?
    -Du ska vederlägga teorin, du får...

  262. Nej, det är tvärtom. En teori ska ge
    en förutsägelse som kan vederläggas.

  263. Vad för typ av förutsägelse?

  264. Att ingenting
    inte kan beskrivas matematiskt.

  265. Vad innebär det?
    Hur vederlägger jag det?

  266. Att visa att medvetandet
    inte går att beskriva med matematik.

  267. Folk försöker och kommer lyckas
    eller misslyckas-

  268. -precis som jakten på tecken efter
    strängteorin kommer lyckas eller ej.

  269. Vi får vänta och se, helt enkelt.

  270. När du pratar om de matematiska
    objekten, dodekaedern-

  271. -menar du inte att den existerar
    i någon slags oberoende värld?

  272. Eller? Hur får du ihop det? Är den
    materiella världen i någon mening...

  273. Precis! Det är precis så jag menar.
    Det är en och samma.

  274. Därför så... Egentligen sköt jag
    mig själv i foten när jag hävdade-

  275. -att strängteorin bara är matte, inte
    fysik. Ni säger att matte är fysik.

  276. Då är du fysiker hur som helst.

  277. För att komma tillbaka
    till strängteorin lite grann...

  278. Jag måste erkänna att fastän jag gick
    hårt åt den, är det spännande att se-

  279. -hur det ska gå med den mörka
    energin. Där känner jag faktiskt...

  280. Om jag skulle slå vad är nog
    strängteorin den bästa förklaringen.

  281. Hoppas inte Christer blir arg
    för att jag är för försonlig.

  282. Men... Det har du skrivit
    den här boken om också.

  283. Jag är nyfiken, hur hoppfull är du?
    Vi vill alla veta vad mörk energi är-

  284. -för det avgör kosmos framtid, om det
    blir oändliga expansioner eller inte.

  285. Är du optimist?
    Kommer vi lära av experimenten?

  286. Eller tror du att det finns risk...
    att det bara rinner ut i sanden.

  287. Jag är lite bekymrad på så sätt att
    man har sagt att den mörka energin-

  288. -och det forskar jag på teoretiskt -
    att den är ledtråden vidare.

  289. Det är det som tyder på att universum
    är betydligt större än det vi ser-

  290. -en form av multiversum, och att det
    kan beskrivas av strängteorin.

  291. Men det har visat sig svårt att komma
    mycket längre än där vi är nu-

  292. -utan mer experiment. Vi måste
    lära oss något mer om mörk energi.

  293. Vi får inte bara konstatera att
    den finns och har ett visst värde.

  294. Det måste finnas mer data att ta på.

  295. Som att den varierar med tid,
    det vore fantastiskt att uppmäta.

  296. Ja, annars blir det som "gravita-
    tionen finns". Vi vill veta lite mer.

  297. Och kanske om det finns en koppling
    till inflationsteorin-

  298. -teorin om hur universum i ett tidigt
    skede expanderade snabbt.

  299. Om man kan säga
    att det fanns en mörk energi-

  300. -och en koppling mellan den nuvarande
    mörka energin och den då-

  301. -och vi kan studera den
    på något sätt...

  302. Det har ju varit berg-och-dal-bana
    under det senaste året-

  303. -när det jättespännande resultatet
    trumpetades ut.

  304. Jag satt med när de sa "vi har hittat
    beviset, inflationsteorin stämmer"-

  305. -och nu har allt gått i kras.

  306. Det var damm,
    Vintergatan var ostädad.

  307. Ja... Men där är det absolut inte så
    att matchen är slut.

  308. Utan jag tror det finns stor chans
    att om inflationsteorin stämmer-

  309. -kommer någon under de närmaste åren
    hitta signalen, fast mindre.

  310. Visst är det imponerande hur de
    jobbar på Sydpolen för att ta bilder-

  311. -på kosmos såsom det såg ut
    för 13,8 miljarder år sedan.

  312. -Vi teoretiker får aldrig komma dit.
    -Jag ville komma med till sydpolen...

  313. ...som teoretiker, men de ville ha
    folk som kan hantera en skruvmejsel.

  314. Det vore spännande om de hittar det,
    för när inflationsteorin kritiseras-

  315. -hör man "det kan inte finnas
    en substans som gör allt större."

  316. "Det kan inte finnas en substans
    som kan tänjas ut utan att..."

  317. "...densiteten går ner."
    Men sån är ju den mörka energin.

  318. Då tänker man gärna
    att det kanske hänger ihop-

  319. -och det här att mörk energi
    får universum att accelerera...

  320. -...är kanske inflation i ultrarapid.
    -Så skulle det väl kunna vara.

  321. För att förstå den mörka energin
    måste vi få mer information.

  322. Inflationen är en möjlighet.
    Mörk materia, kanske indirekt.

  323. Det har inte med mörk energi att göra
    men kan fungera-

  324. -som en värdefull ledtråd
    om man är intresserad av strängteori-

  325. -att bland alla modeller zooma in på
    den som beskriver vårt universum.

  326. Då kan det vara viktigt att veta
    vad mörk materia är.

  327. Supersymmetriska partiklar
    är en möjlighet-

  328. -men det faktum att det dröjer
    lite grann-

  329. -att man inte hittat något på LHC,
    gör att man kan bli lite fundersam.

  330. Man kanske måste tänka på alternativ
    till de supersymmetriska partiklarna.

  331. En slutsats vi redan kan dra av
    mörk energi är att vara mer ödmjuka-

  332. -för vi trodde att om vi bara väntade
    skulle vi kunna se allt som fanns.

  333. Nu kan vi inte se allt, för ljuset
    har inte nått oss från långt bort-

  334. -men om man väntar når det oss. Mörk
    energi gör att det aldrig hinner hit.

  335. Dessutom gör det oss ödmjuka, för vi
    har länge haft hybristendensen-

  336. -att utgå från att allt är
    som det vi känner till.

  337. Om det finns atomer och annat
    som vi lär oss om i skolan-

  338. -så måste det vara så överallt.
    Strängteorin har givit oss insikten-

  339. -om att det inte alls måste vara så.
    Det kan finnas mer mångfald.

  340. Det här är bara ett av många sätt
    materia kan finnas på.

  341. Det är intressant att se hur
    motivationen hos strängteoretiker-

  342. -har förändrats
    och hur teorin presenterats.

  343. Från början var det mycket
    att matematisk logisk nödvändighet-

  344. -skulle kunna förklara exakt hur vårt
    universum ser ut i alla detaljer.

  345. Minsta lilla partikel och kraft
    skulle kunna räknas fram.

  346. Jag minns att jag snackade med din
    strängteorikollega Ed Witten-

  347. -för ungefär tjugo år sen.

  348. En dag skulle vi inse att allt
    bara kunde vara på ett unikt sätt-

  349. -och det skulle bara funka därför att
    pi var mellan tre och fyra.

  350. Jag träffade honom nyligen
    på en fest och han hade druckit lite.

  351. Han hade då helt givit upp det där
    och börjat acceptera-

  352. -att det nog är så att de naturkon-
    stanter vi fick höra var konstanter-

  353. -som beskrev verklighetens natur,
    kanske bara var en del av vår adress.

  354. Jag brukar tänka...
    Vi har ju studenter-

  355. -som gillar nördiga t-tröjor
    med ekvationer på.

  356. Om man har en tröja med strängteorin
    eller den sanna matematiska teorin-

  357. -som jag tror är matematisk, ska det
    stå "åtta", för våra åtta planeter?

  358. -Eller?
    -En bra liknelse och parallell.

  359. Täcker strängteorin multiversum
    eller är det naturlagarna just här?

  360. Det är en miljö, vår miljö just här.
    Det är ett geografiskt konstaterande.

  361. På samma sätt som ingen nu
    skulle få för sig att förklara-

  362. -varför jorden har det avstånd
    till solen det har. Eller ens fråga-

  363. -varför jorden har atmosfär, vatten
    och är vänligt inställd till liv.

  364. Att försöka hitta en förklaring
    till det skulle ingen göra nu.

  365. Man förstår att vår jord är en planet
    bland otroligt många i universum-

  366. -som är förskräckligt stort.
    Och slumpen ligger bakom allt.

  367. Ja, vi har blivit mer ödmjuka där.
    Det är häftigt i en bredare kontext-

  368. -att fråga "vad är vetenskap?",
    "var går dess gränser?".

  369. Det är inte så att några snubbar för
    tusen år sedan skrev en definition-

  370. -som man aldrig behövde ändra på.
    Kepler, en av världens bästa fysiker-

  371. -försökte räkna ut precis det du sa.
    Varför är det så att Mars-

  372. -omloppsbana är så här mycket större
    än jordens. Han hade en dodekaeder...

  373. Han var förhäxad av de där kropparna
    liksom du...

  374. -Visst är dodekaedern väldigt vacker?
    -Visst.

  375. Nu skrattar vi åt det, för vi har
    hittat tusen andra olika solsystem.

  376. En del har åtta planeter,
    en del har två och en del tre.

  377. Åttan är ju bara en del
    av vårt kosmiska postnummer.

  378. Om man ber en intergalaktisk
    brevbärare leverera paket till dig-

  379. -skulle man säga "åk till solsystemet
    med åtta planeter".

  380. Det du säger nu
    är väl att om strängteorin stämmer-

  381. -och det finns en rymd större än vi
    kan se, så får man tillägga:

  382. "Åk till den där delen av rymden
    där protonerna är"-

  383. -"1 836 gånger tyngre än elektroner,
    inte där de är 2 015 gånger tyngre."

  384. Finns struktur konstant?

  385. Då säger han "då vet jag var du bor".
    Alltmer av det vi trodde vi lärde-

  386. -om verklighetens natur
    visade sig bara vara om vår adress-

  387. -i en mycket större verklighet.
    Därför måste jag fråga-

  388. -för vi har pratat om hur allt
    visat sig vara större än vi trodde.

  389. Vi människor är en mindre del
    av helheten än vi trodde.

  390. Hur får det dig att känna dig? Liten?

  391. Nej, inte alls! Jag blir upplyft,
    för jag är en del av den här världen-

  392. -och av detta universum. Min hjärna
    och varelse är en del av universum-

  393. -som är så otroligt fantastiskt,
    stort och underbart.

  394. Om jag tittar på stjärnhimlen en natt
    känner jag mig inte liten-

  395. -utan jag säger:
    "Wow, jag är en del av allt det här".

  396. Och en rätt viktig del, trots allt,
    tycker jag. Och du också.

  397. Det är en vacker idé. När vikingarna
    navigerade efter stjärnorna-

  398. -trodde de att prickarna uppe i skyn
    inte hade något samband med oss.

  399. Men nu vet vi att vi till och med är
    stjärnbarn, gjorda av syreatomer...

  400. -...som tillverkades av stjärnorna.
    -Den mörka energin vi pratade om...

  401. ...som fanns före Big Bang och innan
    materian i vårt universum blev till-

  402. -den materia vi består av kommer från
    denna mörka energi. Allt hänger ihop.

  403. Det här mörka som vi trodde var
    onödigt och bara fanns som en lyx-

  404. -för att vi fysiker ska underhålla
    oss visar sig nu vara livsviktigt.

  405. Vi skulle inte finnas här annars.
    Jag kanske håller med dig för mycket-

  406. -men jag håller också med om att
    vi inte ska känna oss betydelselösa-

  407. -för att verkligheten är större.
    Tvärtom är det inspirerande.

  408. Vi... Först och främst, om du och jag
    blev skeppsbrutna mitt i natten-

  409. -och hamnade på en klipphäll
    och inte visste var vi var-

  410. -vad skulle vi föredra?

  411. Att upptäcka att vi är på en kobbe
    50 m från land eller på en kontinent?

  412. Precis det har hänt.
    Vi har upptäckt mycket mer potential.

  413. Vi har inte bara en liten planet
    utan ett otroligt kosmos-

  414. -med otroligt mycket möjligheter för
    framtida liv, och mer tid än vi anat.

  415. I stället för att som förr fråga
    "hur ger kosmos mening till oss?"-

  416. -känner jag att det är vi
    som ger mening till vårt kosmos.

  417. Tycker du att galaxer är vackra?

  418. Jag är amatörastronom,
    så det tycker jag.

  419. Jag försöker så ofta jag kan
    gå ut och uppleva den här skönheten.

  420. Jag tycker också de är vackra.
    Men om man frågar varför-

  421. -så är det för att vi med vårt med-
    vetande, vad det nu är, kan se dem.

  422. Jag känner att om inte vi
    såg galaxerna med våra teleskop-

  423. -skulle de inte vara vackra,
    bara slöseri med plats.

  424. Det är därför jag känner att jag är
    en betydelsefull del av kosmos.

  425. För det är vi, när vi tittar på det,
    som skapar denna skönhet.

  426. Vi skapar även meningen med
    universum. Efter 13,8 miljarder år-

  427. -så har det fått mening
    genom att det finns liv...

  428. Tack vare oss! Ett perfekt tillfälle
    att sluta, eller hur?

  429. -Tack så mycket.
    -Tack så mycket.

  430. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Två sorters kosmologi

Avsnitt 1 av 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik och författare till boken "Mörkret vid tidens ände". Max Tegmark är professor i fysik och författare till "Vårt matematiska universum". De två möts i ett stjärnspäckat samtal om kosmologi, matematik och fysik. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 12 december på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademin.

Ämnen:
Fysik > Astronomi, Matematik
Ämnesord:
Astronomi, Fysik, Inflationsteorin (astronomi), Kosmologi, Kvantteori, Matematik, Matematisk fysik, Naturvetenskap, Strängteori, Teoretisk fysik, Universum
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Två sorters kosmologi

Avsnitt 1 av 2

Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik och författare till boken "Mörkret vid tidens ände". Max Tegmark är professor i fysik och författare till "Vårt matematiska universum". De två möts i ett stjärnspäckat samtal om kosmologi, matematik och fysik. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 12 december på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademin.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Björn Ulvaeus möter Richard Dawkins

Avsnitt 2 av 2

Författaren, etologen och evolutionsbiologen Richard Dawkins är världskänd för sitt energiska deltagande i debatter om religion, vetenskap och kultur. Boken "Kampen mot illusionerna" kretsar kring andra hälften av hans händelserika liv och berör hans möten och upplevelser kopplade till vetenskap och forskning. Här möter han Björn Ulvaeus i ett samtal om sitt liv vid forskningens frontlinjer och om sin kamp mot vidskepelse och villfarelser. Inspelat den 12 december 2015 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Vatten i rymdhjälmen

Att sväva runt i en rymddräkt utanför en rymdstation kan vara nog så svårt. Men vad händer om man dessutom råkar ut för ett allvarligt fel? Astronauten Luca Parmitano berättar en nervkittlande historia med hjälp av filmer och bilder om hur hans hjälm plötsligt börjar fyllas med vatten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

En ny sorts optik

Med centralt synfältsbortfall, skotom, förlorar man synen i den mittersta delen av näthinnan. Däremot finns det ofta synrester i de perifera delarna. Linda Lundström och hennes forskarlag på Tekniska högskolan i Stockholm testar nu hur man kan ta tillvara på detta och förbättra synen med hjälp av nya mätmetoder och specialslipade glasögon eller linser. Inspelat på Stockholm Waterfont den 4 maj 2019. Arrangör: Synskadades riksförbund.