Titta

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Om UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Föreläsningar av Nobelpristagare för gymnasieelever. Medverkande: Paul Modrich och Aziz Sancar, 2015 års Nobelpris i kemi, och Angus Deaton, ekonomi. Ann Fernholm, vetenskapsjournalist, och Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, berättar om kemipriset. Inspelat på Tumba gymnasium och Kungsholmens gymnasium, Stockholm, den 9 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015 : Populärt om Nobelpriset i kemiDela
  1. Nu ska vi ägna oss
    åt årets nobelpris i kemi.

  2. Jag ska ge en kort introduktion
    och sätta in priset i sitt sammanhang-

  3. -och då tänker jag prata svenska.
    - Ni får ursäkta mig.

  4. Jag ska ge er en kort introduktion
    till årets nobelpris i kemi.

  5. När man ritar DNA-molekylen,
    som är i centrum för årets kemipris-

  6. -brukar det se ut så här.
    DNA-molekylen bygger kromosomerna.

  7. Det är i DNA som informationen
    för hur vi ser ut är skriven.

  8. Om man tittar på DNA kan man säga att
    "livets språk" har fyra bokstäver:

  9. A, T, G och C.

  10. DNA-molekylen
    är byggd av fyra olika nukleotider-

  11. -med fyra olika baser:
    adenin, tymin, guanin och cytosin.

  12. I DNA är det så att G alltid parar
    med C, och A alltid parar med T.

  13. Det är så här
    det ritas i våra läroböcker-

  14. -men för att ni ska få en större
    känsla för DNA och vad det är-

  15. -ska vi zooma in på en hand.

  16. Här ser ni ovansidan av en hand,
    den är cirka 10 gånger 10 centimeter.

  17. Om man zoomar tio gånger och sedan
    tio gånger till, ser man bara huden.

  18. Man om man zoomar 100 gånger därifrån
    ser man de enskilda cellerna i huden.

  19. Om man zoomar 1 000 gånger därifrån
    har man zoomat 10 miljoner gånger-

  20. -och då ser man de enskilda
    DNA-molekylerna inuti cellens kärna.

  21. Där ligger informationen
    för hur vi ska se ut.

  22. Inuti en cells kärna
    ligger ju de 46 kromosomerna.

  23. Och om man räknar
    antalet celler i kroppen-

  24. -så är det ungefär
    10 upphöjt till 13 celler.

  25. Så i kroppen har vi 7,4 gånger
    10 upphöjt till 13 meter DNA.

  26. Det är svårt att förstå
    hur långt det är.

  27. Vi har DNA i kroppen-

  28. -så det räcker till solen
    250 gånger fram och tillbaka.

  29. Det här DNA:t måste kroppen hålla
    reda på. Visst är det helt sjukt?

  30. När man upptäckte att DNA-molekylen
    bar den genetiska informationen-

  31. -under mitten av 1960-talet-

  32. -tänkte man
    att det måste vara en stabil molekyl.

  33. Den ska ärvas
    från en generation till en annan.

  34. Den kan ju inte gå sönder, eller hur?

  35. Då skulle livet kollapsa
    och evolutionen inte ske.

  36. Det var otänkbart
    att DNA-molekylen var instabil.

  37. Men mot slutet av 1960-talet-

  38. -fanns det en forskare vid Princeton
    University som hette Tomas Lindahl.

  39. Han studerade en molekylär släkting
    till DNA, som heter RNA-molekylen.

  40. I sina experiment
    värmde han upp RNA-molekylen.

  41. Det ledde till att RNA:t bröts ner,
    experimentet blev misslyckat.

  42. Han kunde inte göra det han ville,
    men det sådde ett tankefrö.

  43. För om RNA bröts ner av lite värme-

  44. -hur kunde då DNA, som var likt RNA,
    vara stabilt under ett helt liv-

  45. -och under flera generationer?

  46. När han återvände till Stockholm
    och Karolinska institutet-

  47. -började han undersöka det här, och
    han tittade på basen cytosin i DNA.

  48. Den har faktiskt en känslighet.

  49. Cytosin tappar jättelätt en amino-
    grupp, och då formas basen uracil.

  50. Tomas Lindahl insåg
    att det här skedde i en takt-

  51. -som borde ha omöjliggjort
    livets utveckling.

  52. Men livet fanns runt omkring honom,
    det här kunde ju inte få finnas kvar.

  53. Hans slutsats blev att det
    måste finnas ett reparationssystem.

  54. Det måste finnas enzymer
    som lagar DNA.

  55. Det var början
    på 40 års framgångsrikt arbete.

  56. Tomas Lindahl har kartlagt
    hur celler reparerar sitt DNA.

  57. Han får nobelpriset för sin kart-
    läggning av "base excision repair"-

  58. -där skadade DNA-baser avlägsnas-

  59. -och en ny, hel bas sätts in,
    och DNA lagas.

  60. Det coola är att det här
    pågår i oss hela tiden - nu och här.

  61. Så lagas DNA vid spontant sönderfall.

  62. Sen uppstår det också felaktigheter
    varje gång som DNA kopieras.

  63. Vi började ju alla som en liten cell,
    som en befruktad äggcell.

  64. I den cellen fanns det 46 kromosomer.
    Det var grunden till oss.

  65. De 46 kromosomerna kopierades
    under första dygnet i livet-

  66. -cellen delade sig, och dottercellen
    fick en uppsättning kromosomer.

  67. Allt DNA kopierades igen.
    Det blev fyra celler och åtta-

  68. -och nu har ni cirka
    10 upphöjt till 13 celler i er.

  69. Varje gång DNA kopieras blir det
    faktiskt fel i den processen.

  70. Här ser ni DNA-strängarna
    omlindade kring varandra.

  71. När DNA kopieras separeras de.

  72. Kopieringsmaskineriet läser av dem-

  73. -och formar en ny sträng
    med de gamla som original-

  74. -och här blir det faktiskt fel.

  75. Det här repareras
    varje gång cellen delar sig.

  76. För varje tusen fel som blir-

  77. -reparerar "mismatch repair",
    som Paul Modrich upptäckte-

  78. -det reparerar 999 av 1 000 fel.

  79. Det minskar felfrekvensen
    vid DNA-kopieringen 1 000 gånger.

  80. Här har ni
    en alldeles nykopierad kromosom.

  81. Här har det blivit fel,
    ett A har matchats mot ett C.

  82. Det kallas "mismatch".

  83. Då kommer enzymerna som skannar DNA
    och ser till att allt är korrekt.

  84. Här ser enzymerna att det är fel.

  85. De ska laga det här, men frågan är
    vilken som var rätt från början.

  86. Ska de ersätta C med ett T,
    eller ersätta A med ett G?

  87. Om de tar bort fel, blir det en
    mutation, och sådana vill vi inte ha.

  88. Bland annat Paul Modrich har visat-

  89. -att hos bakterier används
    de metylgrupper som sitter på DNA.

  90. Till DNA kopplas metylgrupper
    först efter ett tag-

  91. -så en nyformad DNA-sträng
    har inga metylgrupper.

  92. I bakterier används det
    av "mismatch repair".

  93. Enzymerna känner: "Här är en metyl-
    grupp, det är den gamla strängen."

  94. "Då tar vi bort C
    och sätter in ett T i stället."

  95. Det sker i bakterier, men i människor
    har metylgrupperna en annan funktion.

  96. Man vet inte hur "mismatch repair"
    hittar rätt sträng att laga hos oss.

  97. Man har en del idéer,
    som jag inte ska redogöra för här.

  98. Det återstår att slå fast
    hur det går till.

  99. Spontana sönderfall i DNA lagas-

  100. -och felaktigheter
    vid DNA-kopieringen korrigeras.

  101. Då återstår
    den externa attacken på DNA-

  102. -skador som blir på DNA-molekylen-

  103. -när vi till exempel utsätts för
    cigarettrök. Det skadar vårt DNA.

  104. Och UV-strålning skadar oss dagligen.

  105. När vi går ut i solen
    blir det skador i DNA-

  106. -men kroppen måste vara ute i solen
    för att få D-vitamin.

  107. Men när vi är i solen, om det
    finns två angränsande tyminer i DNA-

  108. -kan de forma
    en kovalent bindning mellan sig-

  109. -och det blir ett fel här
    som behöver repareras.

  110. Aziz Sancar
    har visat hur det går till-

  111. -genom "nucleotide excision repair".

  112. En längre sträng nukleotider,
    12-13 stycken, avlägsnas från DNA.

  113. De klipps ut och ersätts
    med nya, fräscha, fina nukleotider-

  114. -som fyller igen
    det här tomrummet i DNA.

  115. Människor med genetiska mutationer
    i det här reparationssystemet...

  116. Vissa har det,
    men det är ganska ovanligt.

  117. De utvecklar
    sjukdomen xeroderma pigmentosum.

  118. Om de är ute solen
    kan de jättelätt få hudcancer.

  119. På Internet kan man se bilder på
    hur de täcker ansiktet-

  120. -och har heltäckande kläder i solen.

  121. Om "mismatch repair" inte funkar-

  122. -kan man få
    en ärftlig form av tarmcancer.

  123. Många former av cancerceller har fel
    i nåt av de här reparationssystemen.

  124. Då kan mutationer lättare uppstå.

  125. Då går kontrollen över celldelningen
    förlorad-

  126. -och cellerna
    kan börja dela sig för snabbt.

  127. Det här utnyttjar man
    i nya cancerbehandlingar.

  128. Eftersom cancercellen har fel
    i ett reparationssystem-

  129. -så är den beroende
    av de andra reparationssystemen-

  130. -för om den har för många mutationer
    dör cancercellen.

  131. Man attackerar de återstående
    reparationssystemen i cancercellerna.

  132. Då kan cancercellen inte
    reparera sitt DNA.

  133. I dag finns det cancerbehandlingar
    som bygger på det här.

  134. Kemipristagarna har gett oss grund-
    läggande kunskap om hur DNA lagas-

  135. -vilket är fundamentalt
    för att vi ska finnas.

  136. Det har också bidragit till
    utveckling av nya cancerbehandlingar.

  137. Och man har börjat förstå
    varför vi åldras.

  138. Ja, det var en kort introduktion.

  139. Jag berättade att ni har upptäckt
    grundläggande saker inom biokemin-

  140. -som också har bidragit
    till nya cancerbehandlingar.

  141. Nu vill vi höra er berätta
    om er forskning.

  142. Vi börjar med professor Paul Modrich.
    - Välkommen upp!

  143. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Populärt om Nobelpriset i kemi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, som själv studerat biokemi, ger här en introduktion och en bakgrund till årets kemipris. I år gick priset till tre forskare som på olika sätt kartlagt hur det går till när cellerna reparerar sitt dna. Varje dag skadas vårt dna av till exempel UV-strålning och andra carcinogena ämnen. Att vår arvsmassa ändå är relativt stabil beror på rad sinnrikt konstruerade reparationssystem. I förlängningen kan årets pris leda till nya och mer effektiva behandlingsmetoder för cancer. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Kemi, Kulturell verksamhet, Naturvetenskap, Nobelpriset i kemi, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Angus Deaton, Nobelpristagare i ekonomi

Angus Deaton växte upp i en gruvarbetarfamilj i en fattig by i Skottland. Men pappan ville att sonen skulle satsa på skolan, och till slut tog sig Angus Deaton hela vägen till ett Nobelpris i ekonomi. Här berättar Deaton sin historia, personligt och enkelt, för gymnasieklasser i Tumba som också ställer frågor om allt från hur man ska lösa världsfattigdomen till klimathotet. Inspelat på Tumba gymnasium den 9 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Hur får man ett Nobelpris i kemi?

Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, ger här flera konkreta tips att tänka på för den som siktar på ett Nobelpris i kemi. Gemensamt för alla pristagare, menar hon, är ett gott självförtroende, nyfikenhet, envishet och en förmåga att arbeta extremt hårt. Alfred Nobel som instiftade priset var själv kemist, berättar Astrid. Han älskade att laborera och var samtidigt en framgångsrik entreprenör, vilket så småningom lade grunden till den förmögenhet som än idag genererar den prissumma som delas ut till Nobelpristagarna. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Populärt om Nobelpriset i kemi

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, som själv studerat biokemi, ger här en introduktion och en bakgrund till årets kemipris. I år gick priset till tre forskare som på olika sätt kartlagt hur det går till när cellerna reparerar sitt dna. Varje dag skadas vårt dna av till exempel UV-strålning och andra carcinogena ämnen. Att vår arvsmassa ändå är relativt stabil beror på rad sinnrikt konstruerade reparationssystem. I förlängningen kan årets pris leda till nya och mer effektiva behandlingsmetoder för cancer. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Paul Modrich, Nobelpristagare i kemi

Paul Modrich, en av årets tre Nobelpristagare i kemi, berättar om sin forskning för gymnasieelever. I samband med celldelning i kroppen kopieras det dna som finns i cellkärnan, och ofta uppstår då spontana felaktigheter. Modrich visar hur det går till när cellerna korrigerar felen, en mekanism som kallas "mismatch repair". Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Aziz Sancar, Nobelpristagare i kemi

Aziz Sancar, en av 2015 års Nobelpristagare i kemi, berättar för gymnasieelever om sitt arbete och om själva mekanismen som cellerna använder för att laga de skador som uppstått på dna vid till exempel UV-strålning. Människor som föds med en defekt i det här reparationssystemet drabbas lätt av hudcancer om de vistas i solen. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Frågestund med Nobelpristagare i kemi

Gymnasieelever ställer nyfikna frågor till årets Nobelpristagare i kemi. Många elever har valt att läsa naturvetenskap men inte alla är beredda att välja en forskarkarriär. Två av 2015 års kemipristagare, Paul Modrich och Aziz Sancar, försöker här övertyga genom att berätta om sina vetenskapliga gärningar. Moderator: Ann Fernholm. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - teckenspråkstolkat

Krig

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - teckenspråkstolkat

Sex

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Frantzén som berättar om orgasmer.