Titta

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Om UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Nobelpristagare, världsledande forskare och experter, opinionsbildare, beslutsfattare och allmänheten samlas under Nobelveckan för diskussioner på högsta nivå. Temat 2015 är framtidens intelligens. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015 : Hur förändras världen av artificiell intelligens?Dela
  1. Debatten om AI handlar ofta om
    hur man tänjer på gränserna-

  2. -vad gäller
    innovation och tekniska framsteg-

  3. -men jag vill prata
    om hur AI påverkar folk i bottenskiktet.

  4. De som inte bär Apple-klockor
    eller jobbar med IT i Silicon Valley.

  5. Jag vill veta
    hur framstegen påverkar dem.

  6. Michael, vi börjar med dig.
    Försök att hålla inläggen korta.

  7. Förlåt på förhand
    om jag avbryter en nobelpristagare.

  8. Jag vill inleda lättsamt med ett skämt
    som min svärdotter berättade.

  9. Det här är en packlista
    inför en klassresa på valfri skola.

  10. "Kamera - finns i smartmobilen."

  11. "Ficklampa - finns i mobilen.
    Kompass - finns i mobilen."

  12. "Karta, musik, väckarklocka, spel,
    tidningar, resehandböcker, tv."

  13. "Ett gott humör - behövs inte,
    alla umgås med sina mobiler."

  14. "Så vad behöver man? En laddare."

  15. Den här saken har förändrat världen
    mer än nåt annat kommer att göra.

  16. -Jag är färdig.
    -Bra poäng. - Joel, du håller väl med?

  17. Ja. Vi pratar mycket
    om ojämlikheter i världen-

  18. -och alla ekonomer
    inser hur illa det är.

  19. Men vi måste förstå att på vissa sätt
    är teknik en fantastisk utjämnare.

  20. I det avseendet har få saker
    förändrat u-länder mer än mobilen-

  21. -för mobilen låter folk bygga upp
    kommunikationsnätverk-

  22. -utan att man behöver betala dyrt
    för att bygga fasta telefonnät.

  23. Sättet på vilket smartmobiler
    har förändrat Afrika och Sydasien-

  24. -är omöjligt att förstå
    för nån som bor i ett i-land.

  25. Folk har dem till att göra bankärenden,
    söka jobb och leja rörmokare.

  26. Allt görs på en smartmobil.

  27. I det här hänseendet
    borde vi verkligen fundera över-

  28. -hur mycket teknik
    faktiskt är en utjämnare-

  29. -och inte bara mellan i- och u-länder.

  30. På nyheterna såg jag att USA:s
    näst rikaste man är Sheldon Adelson.

  31. Han och jag
    har precis samma smartmobil-

  32. -och det finns inget han kan göra
    med sina 28 miljarder dollar-

  33. -för att få en bättre smartmobil.

  34. Teknik är en utjämnare
    både i länder och mellan länder.

  35. Där är jag en optimist,
    för när tekniken gör framsteg-

  36. -ser jag att många av klyftorna
    mellan rika och fattiga krymper-

  37. -och det är
    århundradets bästa nyheter.

  38. Dzul, du arbetar med u-länder.
    Håller du med om det här?

  39. Miljontals människor
    har fortfarande inte tillgång till el-

  40. -snabbt Internet eller smartmobiler.
    Vad tänker du?

  41. Hur det förändras kommer an på
    vilka villkor vi diskuterar.

  42. Jag vill prata om det som
    Gandhi kallade de sju dödssynderna.

  43. Tre av dem är relevanta här i dag.
    En är vetenskap utan humanism.

  44. När vi gör vetenskapliga framsteg,
    bryr vi oss om människors liv i stort?

  45. Jag menar då inte en grupp individer,
    utan hela den fattiga befolkningen.

  46. Berörs de
    av vetenskap utan humanism?

  47. Den andra är kunskap utan visdom,
    och visdom diskuterades här tidigare.

  48. Visdomen måste vägas in.
    Var finns visdomen i tekniken?

  49. Vi kanske har kunskap,
    men vi måste ha visdom också.

  50. Det är ett problem som är relaterat
    till AI i det här sammanhanget.

  51. Vetenskap finansieras också allt oftare
    av privata aktörer-

  52. -så det kan bli
    en fråga om handel utan moral.

  53. Vetenskapens och affärslivets mål
    stämmer inte alltid överens-

  54. -och därför vill man veta om moral
    påverkar hur vetenskapen utvecklas-

  55. -beroende på hur den finansieras
    och på hur förhandlingarna ser ut.

  56. I u-länder har vi exempelvis
    diskuterat vetenskap utan humanism.

  57. I år var det sjuttio år sen atombomber
    exploderade i Hiroshima och Nagasaki.

  58. Var fanns humanismen
    när vi utvecklade kärnvapen-

  59. -och varför har man två mål,
    Hiroshima och Nagasaki?

  60. Vad hände med vetenskapen då?

  61. Kunskap utan visdom kan appliceras
    på klimatförändringarna och COP21.

  62. Finns det en klyfta mellan kunskap
    och visdom? Det måste vi fråga oss.

  63. -Det här är viktiga frågor.
    -Det angränsar till Cynthias arbete.

  64. Hon är mest känd som robottekniker
    men har även arbetat med utbildning.

  65. Jag vill gärna prata
    om den djupgående positiva effekten-

  66. -som AI kan få,
    särskilt inom utbildning.

  67. Jag vill belysa
    ett projekt som behandlar frågan.

  68. Vi vet att personlig undervisning
    är mer effektivt än föreläsningar.

  69. Vi har nu möjligheten att studera
    hur barn hanterar digitalt material-

  70. -och AI kan skräddarsy lärmodeller
    utifrån vad barnen förstår-

  71. -och vad de nästan börjar förstå.

  72. Vi kan skapa
    skräddarsydda lärupplevelser.

  73. Nu arbetar jag med ett projekt
    som heter Curious Learning Initiative.

  74. Vi skapar en AI-plattform för utbildning
    som riktar sig mot fattigare barn.

  75. Tack vare teknikens spridning,
    överkomliga pris och skalbarhet-

  76. -kan vi studera den
    i extrema lärsituationer.

  77. Det är byar i Etiopien
    som ligger för långt från skolan-

  78. -skolor i Sydafrika där förhållandet
    mellan elever och lärare är 80 till 1-

  79. -och till och med fattiga områden i USA
    där man har för få förskoleplatser.

  80. Tekniken har används där
    med positiva resultat.

  81. Vårt fokus är läs- och skrivkunnighet,
    vilket är så viktigt i och med Internet-

  82. -och utbildning är nu en rättighet
    i paritet med mat, kläder och bostad.

  83. Det finns stora möjligheter här
    med alla tekniktrender.

  84. Vi har barn som lär sig genom teknik-

  85. -och vi kan se
    hur de hanterar den här tekniken.

  86. Det är vetenskapligt intressant,
    och det tycks vara en social process.

  87. De sitter inte med näsan i plattan,
    de pratar med varandra.

  88. Teknik stöder naturliga lärprocesser,
    vilket leder till positiva resultat-

  89. -så jag ser en enorm potential
    för utbildning för alla med AI.

  90. Jag skulle vilja prata lite
    om vetenskap och empati.

  91. Michael, du är forskare.
    Hur fungerar empati inom vetenskap?

  92. Vi utvecklar ju en massa nya system-

  93. -och i Silicon Valley
    tänker man på resultat eller innovation-

  94. -medan empati sällan
    är en del av diskussionen.

  95. Jag tänker prata om det utifrån...

  96. Där har man tillämpad vetenskap,
    men jag ska prata om grundforskning.

  97. Min gissning är att
    många framgångsrika grundforskare-

  98. -är...kanske inte autistiska-

  99. -men de saknar social förmåga.
    Att vara en nörd har sitt pris.

  100. Man måste fokusera på nåt som är
    svårt och ointressant för gemene man-

  101. -så grundforskare ligger i framkant-

  102. -och letar efter information
    som är obegriplig när man hittar den.

  103. Jag är nog superautistisk,
    men jag gifte mig när jag var tjugo-

  104. -så nu har jag sex barnbarn, en fru
    och tre barn som gör stor skillnad.

  105. Ett problem är-

  106. -att grundforskare sällan vet
    vad resultaten ska användas till.

  107. Moralen kommer av att man tror
    att man vet vad som kommer att ske-

  108. -men mycket av det som har hänt
    hände på ett oväntat sätt.

  109. Trenderna är förutsägbara,
    men man kan aldrig veta.

  110. Jag tror att grundforskning...

  111. Grundforskning är inte i fokus nu.

  112. Man vill nu ha
    translationell och tillämpad forskning-

  113. -men om man vet vart man ska
    hittar man inget intressant.

  114. Man måste låta folk
    forska om nåt obegripligt.

  115. Jag tror att empati...
    Empati är en invecklad fråga.

  116. Jag vet inte ens hur empatisk jag är,
    min fru skulle nog kalla mig likgiltig.

  117. -Det är därför jag har en fru.
    -Du har i alla fall självkännedom.

  118. Har nån en kommentar på det?

  119. Inte på Michaels empatiska förmåga,
    utan på själva ämnet.

  120. Nu för man i alla fall samtal om det.
    Jag är en innovatör som skapar teknik-

  121. -och vi diskuterar vilka värderingar
    vi tillämpar när vi skapar teknikerna.

  122. Eftersom vi nu har
    superdatorer i våra fickor-

  123. -måste vi designa systemen på ett sätt-

  124. -som gör att vi kan frodas.
    Vi kan inte bara tänka på effektivitet.

  125. Vi måste tänka på verkliga människor,
    inte bara på specialister och forskare.

  126. Vi måste tänka på alla, och det här
    diskuteras oftare nu, vilket är viktigt.

  127. Som ekonom
    oroar man sig alltid för en sak.

  128. Det är att den riktning
    som forskningen är på väg i-

  129. -bestäms av marknadskrafter.

  130. Frågan som vi
    behöver ställa oss själva är:

  131. Vill vi verkligen
    förlita oss på marknaden-

  132. -vad gäller vetenskapens inriktning?

  133. Det finns anledning
    att tro att svaret är nej.

  134. Det här är ett klassiskt fall
    där marknaden måste påverkas-

  135. -av politiker, folkopinionen
    och folk utanför marknaden-

  136. -som filosofer, etiker och så vidare.

  137. Poängen är
    att forskningen borde fokusera-

  138. -på t.ex. malaria och schistosomiasis,
    som drabbar så många i fattiga länder-

  139. -snarare än på Botox
    till rika amerikanska kvinnor.

  140. Men det är tyvärr dit
    mycket pengar går.

  141. Eller impotensläkemedel till rika män,
    bara för att få det sagt.

  142. -Förlåt.
    -Touché.

  143. Men poängen är...
    Det är sorgligt, för jag är ekonom-

  144. -och jag borde tro på marknaden,
    men man måste kunna erkänna-

  145. -att vi här inte bör lita på marknaden.

  146. Vem ska vi då lita på?

  147. Dessvärre tror jag att
    våra statstjänstemän, särskilt i USA-

  148. -inte alltid har det som krävs
    för att kunna stötta marknaden-

  149. -så vi måste välja
    mellan två föga tilltalande alternativ.

  150. Det ena är marknaden
    med pengar i ryggen-

  151. -och det andra är politiker
    som tänker på att få röster.

  152. Inget alternativ är perfekt,
    så vi lär inte få den bästa av världar.

  153. Vi kommer bara att hanka oss fram.

  154. Pessimism från teknikoptimisten.
    Det var överraskande. - Dzul.

  155. Den här frågan är viktig
    för forskning i utvecklingsländer.

  156. Forskningen i u-länder
    kommer oftast från i-länder.

  157. Vi tar det som är "aktuellt" i världen
    och försöker imitera det.

  158. Ibland är resurser ett stort problem,
    och malaria, dysenteri och diarré-

  159. -är uråldriga sjukdomar
    som ännu sprids i många u-länder.

  160. Jag är så glad över att årets
    Nobelpris i fysiologi eller medicin-

  161. -går till uppfinnaren av artemisinin-

  162. -en naturlig produkt gjord av örter.
    Det är ett malarialäkemedel.

  163. Det är sån forskning som är "relevant"
    för att u-länder ska kunna gå framåt.

  164. Om vi inte utrotar sjukdomarna
    är teknik sekundärt för oss.

  165. Det finns nya insamlingsmodeller,
    crowdfunding är en av dem-

  166. -så nu kan man rösta med sin plånbok
    på de projekt man finner viktiga.

  167. Det kan ge nya företag
    eller ideella organisationer fotfäste-

  168. -så att de förhoppningsvis
    kan samla in mer pengar efter det.

  169. Här behövs mycket innovation-

  170. -men att demokratisera processen
    är ett steg i rätt riktning.

  171. Vi har en fråga från publiken
    som för in oss på nåt annat-

  172. -så vi avslutar lite mer lättsamt.
    Kommer AI att göra folk lata?

  173. -Michael.
    -Förut sa folk...

  174. ...att GPS-system
    skulle göra oss oförmögna att resa...

  175. ...men jag gillar att hitta nya vägar,
    så AI lär nog inte göra oss lata.

  176. Jag anser
    att smartmobiler är rätt stimulerande.

  177. Den största faran är att man kan bli
    påkörd av en bil när man kollar mejlen.

  178. Annars ser jag inga faror.

  179. Som ekonom
    känner man inte till ord som "lat".

  180. Jag känner bara till
    begreppet "förkärlek för fritid".

  181. Men faktum är att under min livstid,
    och nu förstår ni hur länge jag levt-

  182. -kom den revolutionerande
    elektroniska räknemaskinen-

  183. -en maskin som kunde multiplicera,
    dividera, addera och subtrahera.

  184. Folk sa: "Om vi har räknemaskiner,
    glömmer inte folk då bort aritmetik?"

  185. Nu har vi datorer som gör regressioner
    och som vi kan programmera på-

  186. -så förlorar vi inte tankeförmågan?
    Svaret är nej. AI gör oss inte lata.

  187. AI hjälper oss att kanalisera vår energi
    i en mer produktiv riktning-

  188. -eftersom den gör skitgörat åt oss,
    vilket är ett stort framsteg.

  189. Maskiner gör oss inte lata,
    de riktar om vår energi-

  190. -vanligtvis till mer produktiva sysslor.
    Där är jag optimist.

  191. Jag håller med, men vem som
    styr utvecklingen är en viktig fråga.

  192. Vi har diskuterat smartmobiler,
    och en studie visade att i vissa länder-

  193. -finns det fler mobiler
    än offentliga toaletter.

  194. Det finns få offentliga toaletter
    men många mobiler-

  195. -så vi får ingen balans-

  196. -när grundläggande mänskliga behov
    inte tas i beräkning i utvecklingen.

  197. Möjligheterna finns
    i den billiga och skalbara tekniken.

  198. Förhoppningsvis kommer problemen
    att korrigeras genom designvalen-

  199. -som bör stödja
    våra mänskliga värderingar.

  200. Människor är veliga och söker mening.

  201. Jag tror inte att AI gör oss lata,
    för vi vill ha ett meningsfullt liv.

  202. Vi kommer att utnyttja teknikerna
    för att göra det lättare att få det.

  203. Som avslutning vill jag
    att ni med en mening berättar-

  204. -hur AI kommer att påverka oss.

  205. Tänk er att det är en tweet,
    så använd max 140 tecken.

  206. Jag använder inte Twitter,
    men jag vill säga-

  207. -att teknik är nåt positivt, så häng på.

  208. Teknik ska designas
    så att den hjälper oss att blomstra.

  209. Absolut, och den måste balanseras
    så att människors framtid är i fokus.

  210. Till alla dem som tror att de enkla
    teknikupptäckterna redan är gjorda-

  211. -och att det nu
    blir svårare och svårare:

  212. Jag förutspår
    att det här bara är början.

  213. Tack så mycket!

  214. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Artificiell intelligens, Databehandling, Datorer, Teknik, Teknik och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Är beslutsfattarna tillräckligt smarta?

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lisa Lindström, vd för Doberman, samtalar om vilka värden och företagskulturer som Sverige kan föra ut i världen. De diskuterar också vilken som är den viktigaste investeringen för framtiden och vilka utmaningar och förändringar vi står inför. Moderator: Mattias Fyrenius. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Vem vill opereras av en robot?

Vilken roll har människan i framtidens vård och vilken ska robotens vara? Vilka känslor väcker en robot hos oss? Litar vi på roboten? Ett samtal om etik, mänsklighet och behov. Medverkande: Sara Ljungblad, doktor i människa-maskin interaktion, Simon Winter, interaktionsdesigner och doktor i kognitionsforskning och Clara Lindblom, äldre- och personalborgarråd. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.