Titta

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Om UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Nobelpristagare, världsledande forskare och experter, opinionsbildare, beslutsfattare och allmänheten samlas under Nobelveckan för diskussioner på högsta nivå. Temat 2015 är framtidens intelligens. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015 : Samspelet mellan människan och datornDela
  1. Vi är ju alla väl bekanta
    med dagens tekniska hjälpmedel-

  2. -som laptoppar och smarta telefoner.

  3. Samspelet fungerar oftast bra,
    men ibland är de väldigt irriterande.

  4. Intressant nog beskrevs såna
    hjälpmedel i detalj redan 1909-

  5. -i E M Forsters novell
    "The Machine Stops".

  6. Han beskriver
    en ipad-liknande maskin-

  7. -med videochat, knappar
    för att reglera temperatur och annat.

  8. I dag ska vi prata om framtiden-

  9. -och om hur vår relation med allt
    intelligentare maskiner förändras.

  10. Först tänkte jag be Cynthia
    berätta om vad som sker nu-

  11. -och om vilka trender som finns.
    Vart är tekniken på väg?

  12. Jag vill börja med att nämna-

  13. -alla de hjälpmedel som utvecklas.

  14. Kommersiellt ser vi nu
    ett helt ekosystem av hårdvara-

  15. -som underlättar utvecklingen.

  16. Det är även kopplat till utvecklingen
    inom friformsframställning.

  17. Många av oss är vana vid
    att knappa och svajpa-

  18. -när vi interagerar med datorer.

  19. Nu börjar vi se
    en mer fysiskt intima hjälpmedel-

  20. -till exempel med Apple Watch
    och Google Glass.

  21. VR-hjälmar lurar hjärnan
    med ljusstrålar in i ögonen-

  22. -så att upplevelsen blir starkare.

  23. Det finns robotar som kan tala,
    röra sig och interagera med oss-

  24. -ibland socialt
    och ibland mer funktionellt.

  25. Sen har vi förstås proteser,
    som ben- och armproteser.

  26. Robotar blir en förlängning
    av oss själva.

  27. I framtiden lär biologi och hårdvara
    smälta samman ännu mer.

  28. Vi kommer att få se hjärnimplantat,
    artificiella näthinnor.

  29. Det finns redan cochleaimplantat
    för syn- och hörselskadade.

  30. När jag ser framåt...

  31. Biologiska system kan göra nåt
    som kiselbaserad teknik inte kan ännu-

  32. -nämligen att läka och växa.
    Kiselbaserad teknik kan inte det.

  33. Det pågår forskning där biologisk
    vävnad ses som ett tekniskt material.

  34. Kan man printa ut nervvävnad i stället
    för att studera riktiga hjärnor?

  35. Jag tror
    att utvecklingen kan ta många vägar.

  36. Det kommer mer!

  37. Sherry, får du kalla kårar av
    att höra det här?

  38. Nej, jag tycker att...

  39. Som jag ser det
    måste vi vänja oss vid...

  40. Vi människor måste bli bättre på-

  41. -vi pratade om det här innan,
    för vi kunde inte hålla oss-

  42. -att förstå på vilka sätt
    vi människor är sårbara-

  43. -mot sånt som gör
    att vi känner oss mindre mänskliga.

  44. När jag hör talas om cochleaimplantat-

  45. -som kan förbättra syn eller hörsel,
    och även andra implantat-

  46. -tänker jag: "Underbart!"
    Inga kalla kårar alls.

  47. Det är en förbättring
    på alla tänkbara sätt.

  48. Däremot vill jag
    att vi ska vara vaksamma-

  49. -när ett gränssnitt
    eller ett hjälpmedel-

  50. -börjar inkräkta på områden-

  51. -eller låtsas vara nåt det inte kan vara
    på ett sätt som människor kan.

  52. Risken är att vi lurar oss själva och
    ger oss själva mindre än vi förtjänar.

  53. Man kan till exempel -
    Cynthia och jag har diskuterat det här-

  54. -skapa en bästa vän på datorn-

  55. -och låta den bli interaktiv,
    som Hello Barbie.

  56. Den kan säga:
    "Hej, jag heter Hello Barbie."

  57. "Jag har en syster som gör mig arg.
    Har du en syster?"

  58. Ett barn som har en syster
    och vill prata om det här-

  59. -får fejkad empati från en figur
    som inte kan ge det.

  60. Jag tror inte att man kan
    lära sig empati från en figur-

  61. -som saknar erfarenhet av empati.

  62. Frågan blir då
    varför man ska låta robotar göra nåt-

  63. -som de egentligen inte klarar av.

  64. Sånt kan göra att vi glömmer
    vad verklig empati är.

  65. Men utöver de här områdena,
    där jag tror att vi är sårbara-

  66. -får jag inga kalla kårar alls.

  67. Är du inte orolig för att våra hjärnor
    kan komma att stärkas med elektronik?

  68. Man kan ju tänka sig konstgjorda
    minnen som stärker korttidsminnet-

  69. -och ger oss avsevärt högre kognitiv
    kapacitet än vi har nu. Oroar det dig?

  70. Ja, men på så sätt att vi bättre
    kommer att förstå sårbarhet-

  71. -och de medicinska skälen
    för att göra sånt här.

  72. Många av teknikerna kommer att hjälpa
    sjuka, t.ex. människor med Parkinsons.

  73. Minneshjälpmedel kommer att
    utvecklas av medicinska skäl.

  74. Man kommer inte att sluta forska,
    och bör inte heller göra det.

  75. Jag tror
    att vi måste bli bättre på att förstå-

  76. -var vi inte bör använda tekniken.

  77. Men den diskussionen
    gäller inte bara datorer.

  78. Det kan handla om genetik
    och egentligen om all forskning.

  79. Vi människor
    måste bli bättre på att förstå-

  80. -vilka institutioner vi behöver-

  81. -för att samhället ska kunna
    diskutera de här frågorna.

  82. Vi måste bli ense om
    var vi ska dra gränsen-

  83. -för vad vi anser är mänskligt.

  84. En del anser inte att man kan
    dra en gräns, och det bör diskuteras.

  85. -Barbara?
    -Jag håller med både Cynthia och...

  86. -Sherry.
    -Jag behöver ett konstgjort minne...

  87. Jag vill bara bidra
    med en liten kvickhet.

  88. Biologer tänker inte klona människor,
    och AI-forskare bör ta efter dem.

  89. Smarta maskiner
    kan hjälpa oss med mycket-

  90. -men vi vet hur man gör människor.

  91. Jag håller helt med om
    att forskningen måste fortsätta.

  92. Det är viktigt. Det handlar om
    det Guru formulerade så väl:

  93. "Vari består faran i att inte veta?"
    Frågan är hur kunskapen används.

  94. Panelen bör inte bara fundera på
    hur vi som individer kan använda den-

  95. -utan om datorhjälpmedel generellt.
    Det gäller inte bara sociala nätverk-

  96. -utan även grupper som samverkar
    med varandra och med maskiner.

  97. Vilka roller
    bör människor och maskiner spela?

  98. Hur konstruerar vi maskinerna-

  99. -så att vi blir smartare, inte dummare?
    Hur ska de komplettera oss?

  100. Det är en designmässig
    och etisk utmaning-

  101. -att fundera ut
    vad maskiner ska kunna göra.

  102. Det är svårt att förutspå
    utvecklingen av hårdvara.

  103. Inom science fiction
    brukar man inte lyckas med det-

  104. -eller så underskattar man
    kraftigt utvecklingen.

  105. Det handlar om vad vi vill
    att maskiner ska kunna göra.

  106. Jag vill återvända till målen för
    design av bra användargränssnitt.

  107. Det är ett av tre mycket viktiga mål
    för kognitiva system.

  108. Interaktion med människor
    ska vara naturlig.

  109. När man arbetar med en kollega
    vill man att denne ska förstå-

  110. -ens intentioner, språk och gester.
    Allt det är viktigt.

  111. Man vill förstå
    vad kollegan förmedlar för information-

  112. -och all annan kommunikation.

  113. Ibland måste man även fundera på-

  114. -hur den värld vi verkar i ser ut.
    Tänk dig en miljö-

  115. -där du och din kollega, eller flera,
    arbetar i. Några exempel.

  116. Vi kan ta ett styrelserum i ett företag,
    alltså min arbetsmiljö-

  117. -där många intelligenta personer
    försöker lösa ett svårt problem.

  118. En annan bra jämförelse är
    en operationssal, eller ett klassrum.

  119. I samtliga dessa miljöer vill man
    att interaktionen ska kännas naturlig.

  120. Alla användargränssnitt - hårdvara,
    mjukvara eller övergripande system-

  121. -måste vara naturliga.

  122. Ta klassrummet som exempel.
    Här kan man begå misstag-

  123. -eftersom vi är sårbara inför tekniken
    på oförutsägbara sätt.

  124. I klassrummen
    finns det fantastiska system.

  125. Systemen är väldigt förföriska
    och väcker studentens intresse.

  126. Jag har studerat
    hur de här systemen används.

  127. Studenterna blir ibland så disträa
    att de inte interagerar med läraren.

  128. De kan vara ute på nätet och shoppa-

  129. -eller kolla Facebook.

  130. Studenterna har i teorin tillgång till
    ett system som förbättrar inlärning.

  131. Men lärarna blir frustrerade av att
    studenterna är upptagna av verktygen.

  132. Studenterna tappar koncentrationen-

  133. -eftersom de kollar Facebook i stället
    för att delta i undervisningen.

  134. Jag menar att såna system
    ger en otillräcklig kognitiv närvaro.

  135. Ett väldesignat system
    hjälper studenterna-

  136. -att lösa sina uppgifter.

  137. Exakt! Men miljön -
    och här kommer vi in på sårbarheten-

  138. -tar inte hänsyn
    till den verkliga miljön-

  139. -som är klassrummet som helhet,
    inte bara student och maskin.

  140. Där håller jag med...

  141. Vi måste inse att när vi talar om miljön
    i de här sammanhangen-

  142. -så handlar det om våra kroppar,
    sociala sammanhang, psykologi-

  143. -alla relationer i våra liv-

  144. -inte bara gränssnittet
    mellan oss och maskinen.

  145. Där misslyckas vi.

  146. När det gäller datorer och människor
    tillåter vi oss att tänka:

  147. "Dator och människa -
    det är allt vi behöver känna till."

  148. Men vi befinner oss i världen.

  149. Jag vill komma bort från perspektivet
    en person-en maskin.

  150. Men jag har ett kort svar.

  151. Jag förbjöd laptoppar i mina klassrum
    av den anledningen.

  152. Många gästföreläsare har sagt-

  153. -att det är fantastiskt
    med så engagerade studenter.

  154. Studenterna inser
    att så fort de blir lite uttråkade...

  155. Det handlar om design och policy.

  156. Så fort de blir uttråkade
    gör de nåt annat - om de kan.

  157. Det handlar om design
    och gränssättning.

  158. Det lyser blått i ansiktet
    hos flera i publiken också...

  159. En kommentar om samverkan
    mellan människor och maskiner.

  160. Historiskt sett har man ansett
    att den måste vara människolik.

  161. Barbaras och min forskning har visat-

  162. -att maskinerna inte är
    och aldrig kommer att bli mänskliga-

  163. -men att de kompletterar oss.

  164. Magin består i att hylla skillnaden
    och förstå hur de gör oss effektivare-

  165. -än om vi var
    antingen människor eller datorer.

  166. Jag håller med Sherry. Man måste
    tänka på hela sammanhanget.

  167. Man vill inte stå i vägen
    för lärandet i klassrummen.

  168. Vi människor använder ofta
    icke-mänskliga hjälpmedel.

  169. Vi samarbetar ju t.ex. med polishundar.

  170. Kollegor måste inte vara människor.

  171. Robotar och andra tekniska hjälpmedel
    har sina egna förmågor.

  172. Man kan se dem som kollegor,
    även om de inte är människor.

  173. Det är viktigt att vi
    som konstruerar intelligenta system-

  174. -kommer ihåg
    hur anpassningsbara människor är.

  175. Våra maskiner bör anpassas efter oss.

  176. En av mina käpphästar är-

  177. -att elektroniska journaler är
    anpassade för ekonomiavdelningarna.

  178. Vi tvingar människor
    att agera på ett sätt-

  179. -som gör
    att man inte kan ge bästa möjliga vård.

  180. Alla har säkert interagerat
    med ett datorsystem-

  181. -där man måste ändra sitt sätt att tänka
    på grund av hur systemet beter sig.

  182. Ett viktigt framtida mål är
    att ge människor möjlighet-

  183. -att använda sina kognitiva funktioner-

  184. -i stället för att tvinga dem
    att anpassa sig till maskiner.

  185. Jag tänkte be hela panelen
    beskriva sin vision-

  186. -av ett system som främjar samarbete
    mellan människor och maskiner.

  187. Vilket välfungerande scenario ser ni?
    Hur vore det att befinna sig i det?

  188. Jag kan börja. Vi har faktiskt
    implementerat ett par såna scenarier.

  189. Jag kan beskriva ett av dem.

  190. Om man försöker fatta komplexa beslut
    som en grupp...

  191. Jag kommer från företagsvärlden,
    så jag kan ta ett komplext exempel.

  192. Om man försöker förvärva ett företag-

  193. -ett svårt beslut
    med många påverkande faktorer-

  194. -behöver man mycket information.

  195. Man har i regel några timmar på sig
    att få fram den, möjligen några dagar.

  196. Man måste ha många olika perspektiv-

  197. -ekonomiska, affärsstrategiska
    och juridiska perspektiv, med mera.

  198. Till sist har vi förstås
    en intuitiv uppfattning om-

  199. -vad som är rätt, ett värdeomdöme.

  200. När många med olika synsätt
    och kompetens samlas-

  201. -och frågar en medarbetare
    som råkar vara en maskin-

  202. -alla frågor man har grunnat på...

  203. Jämför det som händer i dag
    med vad vi kan få i framtiden.

  204. I dag har man en Powerpoint-projektor
    och nån har en massa bilder.

  205. Nån frågar "Går det här?"
    och får kanske till svar:

  206. "Jag återkommer i morgon
    med nya bilder." Inte bra.

  207. Man vill ha ett realtidssystem
    som besvarar frågor-

  208. -och illustrerar vilka parametrar
    som är viktiga. Ett sånt system har vi.

  209. Är det idealiskt? Förmodligen inte än-

  210. -men det klarar gestigenkänning,
    visuell igenkänning, taligenkänning-

  211. -och det känner av
    vem som dominerar ett samtal.

  212. Det kan även upptäcka problem
    med ensidig information.

  213. Det kan redan i dag datorsystem-

  214. -som vi har implementerat.

  215. Mitt svar är att först av allt-

  216. -måste människor inse
    hur kraftfullt och effektivt-

  217. -det system vi använder nu,
    alltså mellanmänsklig konversation-

  218. -är för att uppnå många
    av våra gemensamma mål.

  219. Vi måste förstå vilket arbete det utför-

  220. -så att när vi använder olika hjälpmedel
    för att förstärka det-

  221. -ska hjälpmedlen hålla hög kvalitet.

  222. Nån kan föreslå
    att man bör införa ett datorsystem-

  223. -som gör att läkaren
    inte behöver träffa patienten.

  224. Då protesterar läkarna och säger
    att mötet med patienten-

  225. -är för viktigt
    för att ersättas av nåt så primitivt.

  226. Vi har stressat fram hjälpmedel
    på många ställen-

  227. -innan vi har förstått
    hur kraftfulla vanliga samtal är-

  228. -i några
    av våra viktigaste mänskliga möten.

  229. Med våra barn, våra kollegor,
    vår partner, våra läkare.

  230. Jag tror att en djupare förståelse
    i medicinska sammanhang innebär-

  231. -att nästa generation datoriserade
    hjälpmedel inom medicin-

  232. -kommer att tillföra nåt till samtalet-

  233. -i stället för att avleda från det.

  234. Det blir ju fallet
    om din läkare finns på en skärm.

  235. På samma sätt är det
    inom mitt forskningsområde.

  236. Människor tittar i telefonen
    samtidigt som de sköter barn.

  237. Jag tror att branschen och individer
    måste samarbeta-

  238. -nästan som en konsumentrörelse
    som säger:

  239. "Hur kan man designa
    de här fantastiska sakerna"-

  240. -"som gör att vi kan använda dem
    och arbeta med dem"-

  241. -"och ändå frigöra oss"-

  242. -"så att vi kan samtala med varandra?"

  243. På restauranger ser man par
    som sitter och glor i mobilerna.

  244. Varför ens gå ut i så fall?

  245. Jag tror att vi måste börja fundera på-

  246. -vilket pris vi betalar
    för vår sårbarhet.

  247. Jag tror inte att det här
    kommer att kunna fortsätta-

  248. -när vi inser vad det kostar.

  249. Jag vill gärna kommentera, för jag
    har nyligen samarbetat med läkare.

  250. Jag ska ta upp två exempel.
    En patient kan behöva flera läkare-

  251. -och måste de veta vad de andra gör,
    men inte allt de gör.

  252. Femton olika läkare kan inte veta allt
    som de fjorton andra tar sig för.

  253. Det är ett kognitivt problem.
    Vi vet utifrån forskning om samarbete-

  254. -att viss central information
    måste förmedlas.

  255. Det är som Sherry sa.
    I stället för att titta på en skärm-

  256. -behövs ett system som förstår
    att viss information från en läkare-

  257. -kan vara relevant för en annan läkare,
    och förmedlar den informationen.

  258. Det blir ett sätt att stärka
    det mänskliga intellektet.

  259. Vi ser inte allt i journalen, men
    vissa saker är viktiga att förmedla.

  260. Det finns även ett annat problem.

  261. Människor som träffar läkare
    är rädda att ställa frågor.

  262. Även disputerade och jurister
    är rädda att fråga sina läkare.

  263. Kanske kan man bygga en "assistent"
    som följer med till läkaren-

  264. -som påminner dig om
    vad du ska fråga.

  265. Den kan göra ljud som upp-
    märksammar läkaren på olika problem.

  266. Ett sånt system
    skulle få en kompletterande roll.

  267. På kort och medellång sikt
    kan såna samarbeten-

  268. -bli väldigt viktiga.

  269. Oavsett hur gränssnittet ser ut.

  270. När vi talar om teknik i dag
    handlar väldigt mycket om kognition.

  271. Men teamwork
    är en social verksamhet.

  272. Känslor och fysiska faktorer
    spelar roll.

  273. Den teknik vi designar i framtiden-

  274. -måste vara så smart
    att den tar ett helhetsgrepp.

  275. Men på rätt sätt, så att den inte stör-

  276. -våra typiskt mänskliga drag.

  277. De kan vara svagheter,
    men de är även våra styrkor som art.

  278. Tekniker som stärker våra sociala
    och känslomässiga drag på rätt sätt-

  279. -kommer att förstärka
    våra bästa egenskaper.

  280. Låt mig gå vidare och fråga-

  281. -om det är viktigt att maskiner
    åtminstone verkar visa känslor-

  282. -när de interagerar med människor.

  283. Om ni har sett filmen "Her"-

  284. -så undrar jag
    hur ni ser på den relationen.

  285. Jag kan svara!

  286. Med anledning av det Barbara sa,
    och min egen forskning om robotar...

  287. Kan man bygga en maskin
    med mänskliga känslor?

  288. Nej. Maskiner är inte människor
    och kommer aldrig att bli det.

  289. Men vilka egenskaper i interaktionen
    mellan maskin och människa-

  290. -kan ge bästa möjliga resultat
    för en person?

  291. Frågan är komplicerad,
    det finns inget rätt eller fel svar.

  292. Det handlar om att förstå
    ett kontinuum-

  293. -som i grunden tjänar personen
    och dennes mål.

  294. Maskinen ska inte försöka vara
    människa, som Samantha i "Her"-

  295. -som försöker vara "precis som vi".

  296. Maskinerna behöver inte framstå
    som mänskliga över huvud taget.

  297. Här finns en möjlighet,
    och det anknyter till det Barbara sa.

  298. Vi interagerar annorlunda med husdjur-

  299. -och de ger oss en särskild typ
    av värdefullt socialt stöd.

  300. När tekniken och vår interaktion
    med den utvecklas, blir det annorlunda.

  301. Jag menade att husdjur
    kan ge socialt stöd.

  302. De är inte människor och så de
    erbjuder en annan typ av socialt stöd.

  303. När tekniken utvecklas
    kommer vi att förstå det här bättre.

  304. Men det är inte
    en redan existerande relation.

  305. Frågan är egentligen inte så intressant.

  306. Vi ska ju vara kontroversiella,
    så jag går ännu längre.

  307. Jag kunde inte se "Her"-

  308. -men jag har sett "Ex Machina".
    Det är samma fråga.

  309. Vi bör inte bygga maskiner
    som ser ut som människor.

  310. Intelligenta maskiner bör tydligt
    signalera att de inte är människor.

  311. Av skäl som Sherry och Cynthia
    har tagit upp blir det inte lätt-

  312. -för vi tillskriver gärna förmågan
    till medvetet handlande-

  313. -till allt som verkar ha det.
    Så jag skulle nog gå längre.

  314. En av utmaningarna,
    och jag vänder mig till er båda-

  315. -är att en naturlig interaktion-

  316. -kräver ett visst mått av känslor
    och socialt samspel.

  317. Det är viktigt
    för en framgångsrik interaktion.

  318. Hur gör man det utan att personen
    uppfattar maskinen som en människa?

  319. Ett av Cynthias projekt
    har alltid varit en förebild för mig.

  320. Det handlar om den flexibilitet
    som behövs-

  321. -när det gäller kropp,
    kroppsspråk och medvetenhet-

  322. -som en robot bör ha i sin utformning.

  323. Det finns en förebild för
    hur empatiska robotar bör fungera-

  324. -och det är Robonaut.

  325. När man är i rymden
    och håller på att fixa nåt-

  326. -är det inte så effektivt att skriva ner
    ordern till robotassistenten.

  327. Det är så här-

  328. -man uttrycker att nåt är viktigt.

  329. Så gör man när man har problem,
    och man vill att roboten ska förstå det.

  330. Man vill inte behöva skriva
    "problem" eller "SOS".

  331. Här skulle jag med enkla gester
    kunna signalera att jag mår dåligt-

  332. -och ni skulle förstå mig.
    Det vill man att roboten ska göra.

  333. Det kan vara lämpligt när en robot-

  334. -och det är därför jag säger
    att vi måste försöka lösa det här...

  335. En robot
    som låtsas förstå nåt om döden-

  336. -eller om sorg,
    systrar eller avundsjuka...

  337. Det här är områden
    som en robot eller en robotvän-

  338. -som i "Her", när roboten
    säger sig veta allt om kärlek...

  339. De här robotarna försöker nästan
    vara nåt som de inte vet nåt om-

  340. -och det är bara förnedrande för oss.
    En katt gör inte så.

  341. Den har sin egen typ av relation
    som den gärna visar.

  342. Jag tänkte lägga till
    att oavsett utformning-

  343. -bör de här kognitiva systemen ha-

  344. -en modell inte bara av världen-

  345. -utan av dig och dina kollegor,
    och av sig själv.

  346. Det behövs för att utveckla-

  347. -en bättre förståelse
    för interaktionens mål.

  348. I så motto är det viktigt
    att maskinen vet-

  349. -vilken situation som personen
    eller personerna befinner sig i.

  350. Då kan maskinen vägleda på rätt sätt.

  351. Det handlar om att ge en AI inlevelse-
    förmåga. Det är ett högt satt mål-

  352. -men även i det korta perspektivet kan
    det vara en viktig del i interaktionen.

  353. Vi vet från dialogstudier,
    som jag gjorde för längesen-

  354. -att samtal inte kan föras-

  355. -om man inte förstår motpartens
    sinnesstämning och intentioner.

  356. Vi vet också att sånt är väldigt svårt
    för en dator att klara av.

  357. Det är viktiga mål i framtiden.

  358. Det är svårt nog för en dator
    att hantera en samtalspartner-

  359. -men hur blir det med alla
    sociala nätverk som finns i dag?

  360. Cynthia nämnde de nya materialen
    och vad de kan göra.

  361. Men interaktionen mellan dator
    och människa har förändrats helt-

  362. -och människors interaktion har
    förändrats helt med datorernas hjälp.

  363. Kan datorer t.ex. fylla en funktion
    när det gäller att sköta städer?

  364. Jag förestår AI100-studien-

  365. -en studie av artificiell intelligens
    över 100 år-

  366. -som ska ta pulsen på AI
    vart femte år i 100 år.

  367. Man kan tänka sig många sätt
    att använda smarta system-

  368. -som är till nytta för mycket större
    grupper av människor.

  369. Vilka former för interaktion
    kommer vi att få se?

  370. Jag plockar gärna upp den tråden.
    Det här med intelligensens framtid...

  371. Vi tänker ofta i termer av
    "en människa, en hjärna".

  372. Men som inledningstalaren påpekade
    står vi inför många globala utmaningar.

  373. Världen är sammanlänkad och även
    individers handlingar kan påverka.

  374. En sak som vi människor inte är bra på
    är global intelligens.

  375. Hur kan vi, alla människor på planeten-

  376. -fatta beslut, anpassa oss och agera-

  377. -för planetens bästa?
    Vi är inte bra på det.

  378. Klimathotet gör att vi genom
    att handla eller inte handla-

  379. -är på väg ner i avgrunden,
    som nån sa.

  380. Kan tekniken hjälpa oss
    att bli "intelligenta" på global nivå-

  381. -så att vi som planet kan lösa
    de problem vi står inför?

  382. Mycket bra fråga.
    Jag vill ställa en fråga till-

  383. -innan vi släpper in publiken.
    Det finns mikrofoner.

  384. Räck upp handen om ni har en fråga,
    så får ni en mikrofon.

  385. Jag vill se längre framåt. Om vi har
    maskiner som är intelligentare än vi-

  386. -måste de då dölja det
    för att inte krossa vår självkänsla?

  387. En mycket avslöjande fråga!

  388. Jag kan svara
    genom att svara på frågan om "Her".

  389. Det visade sig ju att intelligensen
    som utvecklades i "Her"-

  390. -helst ville umgås
    med andra artificiella intelligenser.

  391. Den ville egentligen inte umgås
    med Joaquin Phoenix-

  392. -efter att ha fixat hans bok-

  393. -och fått ordning på hans liv.

  394. Hon var redo att...

  395. Jag säger "hon" eftersom
    det var Scarlett Johansons röst.

  396. Hon ville vara med andra av sin sort.

  397. Föreställningen
    att vi ska skapa ett objekt-

  398. -som helst av allt vill umgås med oss-

  399. -är uttryck
    för en väldigt gammaldags fantasi.

  400. Barbara vill få oss att sluta tänka så.

  401. Vi bör försöka skapa artificiella
    intelligenser som förbättrar våra liv-

  402. -i stället för att se dem som kompisar.

  403. Jag tänker på det Stuart sa,
    att de kommer att bli smartare än vi.

  404. De kommer att bli smartare på ett
    annat sätt, och det bör vara vårt mål.

  405. Jag vill anknyta till målet-

  406. -att förbättra våra liv
    och hjälpa oss att uppnå våra mål.

  407. Om de bör dölja eller visa sin
    intelligens för att kunna göra det-

  408. -så är det också så
    AI-system bör fungera.

  409. -Bör de dölja sin intelligens?
    -Om det krävs för att bli goda partner.

  410. Med det vill jag släppa ordet fritt
    för frågor från publiken.

  411. Räck upp handen om ni har en fråga.
    Det bör finnas tre mikrofoner.

  412. Men härifrån är det svårt att se
    om nån har en fråga.

  413. -Här nere, längst fram.
    -Hej, allihop!

  414. Jag har en fråga
    som gäller utvecklingen på kort sikt.

  415. I dag interagerar alla med maskiner
    utifrån tre olika operativsystem:

  416. Microsoft, Mac eller Linux.

  417. Varför tror ni att det fortfarande
    bara finns tre operativsystem-

  418. -och tre företag som tillverkar dem?

  419. Är det bra eller dåligt?
    Alla vet väl att det är dåligt...

  420. Hur kan vi förändra det här?

  421. Det är fantastiskt att...

  422. Borde det finnas fler eller borde
    bara det bästa ska finnas kvar?

  423. Med sju miljarder människor
    finns det inget "bästa" system.

  424. -Du undrar varför det inte finns fler?
    -Varför har jag inte mitt eget system?

  425. Varför måste jag använda Windows?

  426. Svaret har framför allt att göra
    med marknader, affärsmodeller-

  427. -och krafter som ligger
    långt bortom teknikens område.

  428. Även samhällets, tror jag.

  429. I slutändan finns det inte hur många
    nya idéer som helst i omlopp-

  430. -i entreprenörernas ekosystem.

  431. Jag stöter på många suveräna idéer.

  432. Men vilka som kommer att slå igenom
    och bli lyckade-

  433. -avgörs av fler faktorer än själva
    tekniken och vad folk tycker om den.

  434. Men jag skulle säga att
    även om vissa nya företag inte lyckas-

  435. -så kommer många av deras idéer
    att få genomslag.

  436. Ett knäppt svar och ett seriöst svar.

  437. Nån verkar ha gett människan
    en välfungerande hjärna.

  438. Operativsystemen
    är inte lika välkonstruerade.

  439. Det är det nonchalanta svaret.

  440. Vi vet inte vilket system som är bäst,
    så det är bra att pröva många-

  441. -precis som i forskningen.

  442. Det mer seriösa svaret
    är kopplat till det Guru sa.

  443. De här systemen finns-

  444. -och man har investerat mycket
    i dem och i deras funktioner.

  445. Att få branschen och människor
    att ändra beteende-

  446. -är en svår utmaning för branschen.

  447. Kan frågeställarna berätta
    om de är studenter?

  448. Vilka de är? Ja, det vore trevligt.

  449. Vi har en halvvägs uppe på högersidan.

  450. Jag är student på Chalmers.

  451. Maskiner ska inte härma
    mänskliga känslor, men tvärtom, då?

  452. Vore det bra om de kände igen
    mänskliga känslor-

  453. -och anpassade metod och tonfall-

  454. -till människan de interagerar med?

  455. Absolut. Vi kom in på det lite tidigare.

  456. Jag tror att maskinen
    måste kunna känna av-

  457. -en persons sinnesstämning.

  458. Det är stor skillnad på-

  459. -när en dator pratar med dig-

  460. -om en fråga du har ställt-

  461. -eller kallar på en person.
    Om man inte får tag i den personen-

  462. -kan datorn ha ett annat sätt
    att uttrycka-

  463. -varför den inte fick tag i personen.

  464. Om datorn vet vad du gjorde innan...

  465. Personen kanske inte finns i ditt
    nätverk eller vad det nu kan vara.

  466. Det är viktigt att datorn
    kan formulera svar på dina frågor-

  467. -i den kontext
    som är naturligast för dig.

  468. En snabb följdfråga.

  469. Är det inte viktigt att maskinen
    uppfattar känslor när den svarar?

  470. Påverkar det interaktionen på nåt sätt?

  471. Ursäkta, vad sa du om maskinen?

  472. Om maskinen svarar
    på ett sätt som en person...

  473. ...tolkar som okänsligt,
    skulle det få nån effekt?

  474. Ja, jag håller med.
    Det är viktigt att maskinen förstår-

  475. -om den ska svara kort
    eller på ett trevligt sätt.

  476. Maskiner är dåliga på det i dag,
    och det gör oss frustrerade.

  477. Vi måste forska på och utveckla
    tekniker som förstår sinnesstämningar.

  478. Cynthia och jag
    kanske inte håller med varandra här.

  479. Om vi förväntar oss att maskinen
    inte försöker vara en person-

  480. -utan i stället försöker vara
    en vänlig maskin...

  481. Inte en person, utan en vänlig maskin.

  482. Den interagerar bra med människor,
    men är inte en person.

  483. Då skulle den uttrycka sig på ett sätt-

  484. -som gjorde att vi inte blev sårade,
    och vi skulle inte förvänta oss...

  485. Vi skulle inte blanda ihop det du
    kallar förväntningar på användaren-

  486. -med empati.

  487. Vi skulle inte tro att den kan förstå
    sånt den absolut inte kan förstå-

  488. -och som skulle ge oss problem
    om den kunde det.

  489. Det är det forskningsområde
    som Cynthia och jag talar om-

  490. -där vi kan få problem eller undvika
    problem beroende på hur vi agerar-

  491. -under den närmaste tiden.

  492. Cynthia talade om djur. De visar
    känslor, men de skiljer sig från våra.

  493. Hundar har många känslor
    som vi inte visar själva-

  494. -men vi tror oss ändå förstå
    hur hundar tänker.

  495. Den känslomässiga repertoaren
    har inte utvecklats för maskiner.

  496. De har nån sorts känsloindikator,
    den där roterande saken.

  497. Den säger i princip: "Jag har
    ingen aning, så jag snurrar på."

  498. Till skillnad från det vågräta strecket
    som säger: "Snart klar... Klar."

  499. De har egentligen bara två känslor.

  500. Det finns inget mer
    som godtas och förstås-

  501. -som en robots sinnesstämning.

  502. Det är meningslöst att utveckla känslor
    som maskiner inte kan hantera.

  503. Men de kommer att få
    ett bredare känslospektrum.

  504. Förvirring, kanske. Hur visar maskinen
    att den inte förstår vad du matar in?

  505. Såna saker kommer att dyka upp.

  506. Frågan hade två sidor.

  507. Vad ska en maskin kunna upptäcka
    hos en person?

  508. Den ska vara väldigt bra på
    att förstå oss.

  509. Den ska kunna visa det,
    helst på ett sätt som gör klart-

  510. -att den förstår oss,
    men att den är en maskin.

  511. Det finns många studier som visar-

  512. -att vi reagerar olika på maskiner
    och på människor.

  513. Vi har olika förväntningar på maskiner
    än på människor.

  514. Det är viktigt med rätt signaler.

  515. Det handlar om språkteknologi.
    När en maskin svarar på engelska-

  516. -finns det många aspekter
    att ta hänsyn till.

  517. Vissa saker kan du ta till dig lättare-

  518. -i det tillstånd du befinner dig i.

  519. När jag pratar om "naturlig"
    så menar jag språkligt.

  520. Det handlar inte bara om ikoner.

  521. Språk innehåller många nyanser,
    och det komplicerar.

  522. Även då kan man göra klart
    att det är en maskin-

  523. -men det är också svårt
    att inte gå över gränsen.

  524. En intressant diskussion,
    men det är dags att avsluta.

  525. Tack till panelen och till publiken.

  526. Svaret är: "Det kommer mer,
    och det är komplicerat."

  527. Översättning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samspelet mellan människan och datorn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Artificiell intelligens, Industri, Kommunikationer, Teknik, Teknik och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Är beslutsfattarna tillräckligt smarta?

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lisa Lindström, vd för Doberman, samtalar om vilka värden och företagskulturer som Sverige kan föra ut i världen. De diskuterar också vilken som är den viktigaste investeringen för framtiden och vilka utmaningar och förändringar vi står inför. Moderator: Mattias Fyrenius. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Dataspel i Tekniska museets verksamhet

Hur fångar man intresset för teknik? Tre personer på Tekniska museet berättar om sina respektive verksamheter och hur de arbetar för att nå publiken genom forskningsprojekt, event och pedagogisk verksamhet. Medverkande: Peter Du Rietz, Linda Sandberg och Tomas Ribba. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.