Titta

UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2015

UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2015Dela
  1. Ers Kungliga Högheter IVA-ledamöter,
    Excellenser, mina damer och herrar.

  2. Det är ett nöje och en ära att
    framföra det 96:e IVA-vd-talet-

  3. -om framsteg
    inom forskning och teknik.

  4. Det första framfördes redan 1919.

  5. Också det senaste året har sett
    mängder av svenska landvinningar.

  6. Omvärlden är turbulent.

  7. Det långvariga kriget i Syrien
    har inte lämnat nån oberörd.

  8. Det europeiska flyktingmottagandet
    har inte motsvarat förväntningarna.

  9. Låt oss hoppas att vägen mot fred
    i Syrien kan stakas ut inom kort.

  10. Även världsekonomin har utmaningar.

  11. Greklands svårigheter
    att balansera sin ekonomi-

  12. -hotar att smitta av sig
    i hela EU:s finansiella system.

  13. Ett ännu värre orosmoln
    är inbromsningen-

  14. -i Kinas ekonomiska framfart,
    inkluderat börsnedgången i Shanghai.

  15. Oron fortsätter, och i Sverige
    sitter vi fast i en minusränta-

  16. -som inte satt fart på inflationen.

  17. Den svagare kronkursen gynnar export,
    men skapar andra problem.

  18. Även om mörkret ibland känns svårt
    att se igenom, så finns ljuspunkter.

  19. Ebolautbrottet tycks ha hejdats-

  20. -och ny forskning och teknik
    kan möjliggöra nya lösningar-

  21. -av våra stora utmaningar
    kring klimat, miljö och hållbarhet.

  22. Hur mår moder jord då just nu?

  23. I januari publicerade Science
    en uppföljning-

  24. -av den banbrytande rapporten
    om "planetary boundaries" från 2009.

  25. Ursprungsartikeln
    identifierade gränsvärden-

  26. -för hur mycket belastning jorden tål
    i ett antal miljöparametrar.

  27. I årets artikel
    har konceptet analyserats vidare.

  28. Fyra av dessa parametrar
    är särskilt besvärande:

  29. Klimatförändringarna, biodiversitet,
    landförändringar-

  30. -och utsläpp av kväveföreningar
    och fosfor.

  31. Ett antal framstående
    svenska forskare deltar-

  32. -inkluderat Johan Rockström
    och Sverker Sörlin.

  33. Denna modell för vår planets gränser
    är mycket uppmärksammad i världen.

  34. Årets tal har hållbar utveckling
    som tema.

  35. Detta får extra utrymme redan nu.

  36. För hållbar utveckling
    ser det ljust ut.

  37. 2015 lär ses som året då världen
    tippade över till en hållbar logik.

  38. Det finns tre skäl till optimism:

  39. Ett brett politiskt uppvaknande,
    som ger genomslag i handlingskraft.

  40. Det går inte längre att ducka
    för dessa frågor i politiken.

  41. Det andra är
    marknadsmässiga genombrott.

  42. Näringslivet står allt oftare
    i frontlinjen för hållbarhet.

  43. Och det sker vetenskapliga genombrott
    och teknologiska landvinningar-

  44. -som möjliggör
    nya hållbara lösningar.

  45. Samspelet mellan dessa faktorer
    har brutit många negativa kurvor.

  46. I år beräknas vi släppa ut mindre
    klimatgaser än förra året.

  47. Hållbarhet är vägen framåt
    i hela världen-

  48. -i Europa, Afrika, "Amerikas"
    och Asien.

  49. Trots olika förutsättningar
    finns det en enhet om åtgärder.

  50. Vad är det då som har hänt?

  51. Kina och USA,
    som har uppfattats som motsträviga-

  52. -ska ta ökat ansvar,
    minska sina utsläpp och ställa om.

  53. I näringslivet var för tio år sen
    en hållbarhetsrapport ett appendix-

  54. -till företagets årsredovisning, för
    att visa att det fanns på agendan.

  55. I dag är hållbarhet helt centralt
    för företagens affärsmodeller.

  56. Många svenska bolag har gått i
    spetsen. Och det finns mer positivt.

  57. I oktober beslutades
    FN:s Sustainable Goals Agenda-

  58. -med 17 hållbarhetsmål
    och 169 konkreta delmål.

  59. Dessa bygger till stora delar
    på Planetary Boundaries.

  60. Målen ska uppnås till 2030
    och är bland de mest konkreta-

  61. -som nånsin kommit fram i det
    internationella hållbarhetsarbetet.

  62. The New Climate Economy
    är ett initiativ från sju länder-

  63. -där Sverige är ett.

  64. Det kom 2015
    med tio praktiska rekommendationer-

  65. -för att öka ekonomisk tillväxt
    genom investeringar mot klimatrisker.

  66. Denna omfattande rapport
    stakar ut många möjligheter.

  67. Nästa möte om klimatåtaganden, COP21,
    hålls i Paris i början av december.

  68. Vi minns alla besvikelserna,
    efter klimatmötet i Köpenhamn 2009.

  69. Men förarbetena inför mötet
    i Paris ser mer än lovande ut.

  70. Karin Markides blev i juli ordförande
    för ett nytt vetenskapligt råd-

  71. -som ska stötta de sju ministrarna
    i regeringens framtidsråd-

  72. -med vetenskapliga underlag
    i hållbarhetsfrågor.

  73. Tolv framstående forskare
    ingår i rådet.

  74. Allt detta ger hopp om framtiden.

  75. Och vetenskap och teknik är avgörande
    för att hitta nya lösningar.

  76. Svenska forskare och ingenjörer
    bidrar i högsta grad.

  77. Mycket av innehållet i talet har
    att göra med hållbara lösningar.

  78. Det finns tiotusentals platser
    i Sverige där jorden är förorenad.

  79. Bland annat nerlagda anläggningar
    för impregnering av trä.

  80. Men med en syra utvecklad från
    matrester kan jorden renas på plats-

  81. -i en jordtvättmaskin.
    Småskaliga tester har genomförts-

  82. -men på sikt
    kan stora massor saneras.

  83. Behovet av transporter och energi
    minskat, och biogas bildas.

  84. Metoden är utvecklad
    vid Luleå tekniska universitet-

  85. -tillsammans med
    återvinningsföretaget Ragn-Sells.

  86. Även i framtiden lär ätliga råvaror
    som brunfläckiga bananer att ratas.

  87. I Helsingborgs hamn
    slängs mängder sådana.

  88. Konsumenterna köper ju dem inte.

  89. Men med skalet på kan de malas ner
    till glutenfritt mjöl.

  90. Koka, torka och mal, så är det klart.

  91. Bruna bananers potential upptäcktes
    vid Lunds tekniska högskola.

  92. En del kartong blir aldrig kartonger.

  93. När det ska tryckas uppstår makulatur
    innan pressen är justerad.

  94. Spillet kan minska med en metod
    utvecklad av Sofia Thorman-

  95. -vid Karlstads universitet.

  96. Metoden visar hur
    en viss kartong tar upp tryckfärg.

  97. Det avgör hur snabbt tryckpressen kan
    köras för att ge perfekt resultat.

  98. Det har fått
    en hel del uppmärksamhet i fackpress.

  99. Oljan är fortfarande viktig
    i många sammanhang-

  100. -exempelvis för att smörja saker.

  101. Smörjoljan i fartyg
    eller industriella processer-

  102. -innehåller så småningom just smörja
    och måste bytas ut.

  103. Det svenska bolaget Recondoil
    har en teknik-

  104. -som kan rena smutsig olja på plats.

  105. Smutsen avlägsnas och endast en
    skvätt ny olja behöver fyllas på.

  106. Designföretaget Umbilical Design och
    Humlegården fastigheter undersöker-

  107. -om och hur rymdteknik kan användas
    för hållbart byggande på jorden.

  108. Sverige ska bli bäst i Europa.

  109. Man kan undra vad rymden har
    med hållbart byggande att göra-

  110. -men finns det ett mer slutet
    ekosystem än en rymdstation?

  111. Hållbarhet, helst mer med mindre,
    blir allt hetare.

  112. Vi måste förändra vårt sätt
    att hantera planeten.

  113. Ett område som alltmer bidrar
    till en grönare värld är energi.

  114. I Falun bygger ECO DC tillsammans
    med Falu Energi & Vatten-

  115. -vad de beskriver som världens första
    klimatpositiva datacentrum.

  116. Här handlar det inte om att ta hand
    om spillvärme från en serverhall.

  117. Konceptet bygger från början på att
    anläggningen är en integrerad del-

  118. -av Faluns fjärrvärme-
    och fjärrkylnät.

  119. Men datorkraftsstinna företag
    måste förstås välja anläggningen-

  120. -vars första del ska vara klar
    nästa år.

  121. Climeon har också utvecklat
    en effektiv teknik-

  122. -för att omvandla spillvärme till el.

  123. På Viking Grace återvinner man
    värme från motorer och avgaser.

  124. På SSAB i Borlänge genererar tekniken
    årligen 700 000 kWh.

  125. Systemet innehåller en bärarvätska
    som förgasas av spillvärmen.

  126. Gasen driver en turbin. Unikt
    för tekniken är det låga trycket.

  127. Swednanotech utser årets nanoföretag.

  128. I år segrade Exeger, som har
    vidareutvecklat grätzelcellen-

  129. -i vilken ljuset absorberas
    av färgpigment.

  130. Exegers solcell behöver inte
    direkt solljus för att ge energi.

  131. Till och med inomhusljus räcker.

  132. Den producerar 20 % mer el
    per ytenhet-

  133. -än kommersiellt tillgängliga
    produkter.

  134. Den kan tillverkas i olika färger,
    ha mönster-

  135. -och användas på allt från metall
    till plast. Testproduktion pågår.

  136. Med konstgjord fotosyntes skulle man
    kunna producera bränsle av solljus-

  137. -men det är en svår nöt att knäcka.
    I Lund har man kommit en bit på väg.

  138. Man har lyckats följa elektronerna
    genom en ljusomvandlande molekyl.

  139. Studien visar
    att man kan konstruera molekyler-

  140. -som omvandlar ljusenergi till kemisk
    energi tio gånger snabbare än ljudet.

  141. Energiförlusterna minimeras-

  142. -och den för oss närmare
    möjligheterna att tanka solbränsle.

  143. Solkraft användes enligt legenden
    av Arkimedes i slaget om Syrakusa.

  144. Med speglar koncentrerade han ljuset
    mot fiendens segel, som brann upp.

  145. En modern version finns
    på KTH:s solkraftslaboratorium.

  146. Labbet ska användas för forskning
    kring sol och solkraftsmottagare-

  147. -och om högtemperaturmaterial.
    Tolv strålkastare om 7 Kw-

  148. -koncentrerar ljus på en yta
    på 20 kvadratcentimeter.

  149. Solkraften blir 6 000 gånger starkare
    och temperaturen 2 000 grader.

  150. Solel blir allt billigare.

  151. För fjärde året i rad fördubblas
    den svenska solcellskapaciteten

  152. En trend är att såväl privatpersoner
    som företag ansluter sig till nätet.

  153. Inställning till solel är positiv,
    konstaterar Energimyndigheten.

  154. Den installerade effekten
    var förra året 79,4 mW.

  155. Fortfarande utgör solel bara
    0,06 % av vår totala elproduktion-

  156. -men den beräknas öka kraftigt.

  157. När solen inte lyser eller vinden
    inte blåser bör man ha ett ellager-

  158. -även om man är nätansluten.

  159. Ferroamp Elektronik i Spånga
    har utvecklat ett modernt system.

  160. Systemet, döpt till Energyhub,
    vann Skanskas innovationstävling-

  161. -Deep Green Challenge.
    Tekniken optimerar energiflödet-

  162. -mellan solceller, energilager
    och elnät.

  163. Den vann också Naturskyddsföreningens
    tävling Klimatmaxa.

  164. Industrirobotar använder ofta hälften
    av all el i en produktionsanläggning.

  165. Om de körs långsammare i stället för
    att stå och vänta på andra maskiner-

  166. -kan elanvändningen minska
    med upp till en tredjedel.

  167. Det visar ett nyutvecklat
    optimeringsprogram från Chalmers.

  168. Programmet gör robotarnas
    acceleration och inbromsning mjukare.

  169. Det ändrar inte körbanan,
    vilket gör det lätt att installera.

  170. Kraftvärmeverk eldas ofta
    med biomaterial-

  171. -men också sopor blir el och värme.
    Resultat från Chalmers visar-

  172. -att om bäddmaterialet kiselsand
    ersätts med sand av ilmenit-

  173. -så ökar pannans effektivitet-

  174. -samtidigt som drifts-
    och underhållskostnader sjunker.

  175. Det gör dagens kraftvärmeverk heta,
    både ekonomiskt och klimatmässigt.

  176. Tester med goda resultat pågår i ett
    av landets modernaste kraftvärmeverk.

  177. Bioråvara är en väsentlig komponent
    i en fossilfri värld.

  178. Av skogen kan man göra nästan allt
    inom drivmedel och material.

  179. Skogen ska vi ta väl vara på.

  180. Skogar tar upp
    stora mängder koldioxid-

  181. -men när skogen avverkas eller blåser
    ner avstannar skogens klimatjobb.

  182. Södras fastighet i Toftaholm
    drabbades hårt av Gudrun.

  183. Linnéuniversitetet har visat
    att åtta år efter återplanteringen-

  184. -binder plantorna mer koldioxid
    än de släpper ut.

  185. Den nya skogen kommer att lagra
    mängder med kol-

  186. -till fromma för klimatet.

  187. Vad innehåller den skog
    som står kvar efter gallring?

  188. Tidigare mättes detta manuellt-

  189. -men sen i våras testas ett
    IT-baserat system från Skogforsk.

  190. Systemet beräknar automatiskt
    vad beståndet består av.

  191. Data samlas in av skördaren-

  192. -och beståndsregistret uppdateras
    i realtid.

  193. Papper kan bli ett miljövänligt
    alternativ till bomull.

  194. Ett projekt vid Mittuniversitetet
    undersöker möjligheten-

  195. -att tunt garn kan framställas genom
    att spinna och sträcka pappersremsor-

  196. -tillverkade av barrved.

  197. En miljövänlig tall i tanken,
    den tanken kommer från Preem.

  198. Veckan efter midsommar tankade de
    första kunderna den nya bensinen-

  199. -som till 10 % består av förnybart.

  200. Hälften är ursprungligen tallolja.

  201. Sverige blev därmed först i världen
    med det nykomponerade drivmedlet.

  202. Hur många produkter med skoglig bas
    som forskare kan komma på-

  203. -är omöjligt att veta, men det blir
    inget klirr i svenska kassakistor-

  204. -om inte våra företag är innovativa.

  205. Därför är nästa ämne
    just ekonomi och företagande.

  206. Framgångsrikt företagande förutsätter
    chefer som tänker strategiskt-

  207. -och hållbart.
    Ledare som regelbundet mediterar-

  208. -tar in fler och bredare perspektiv.

  209. Det visar forskning
    från Handelshögskolan.

  210. Dessa chefer kan undvika
    automatiserade handlingsmönster-

  211. -och förhastade beslut.
    Det menar Lasse Lychnell-

  212. -som i två år har följt sju vd:er
    i små och medelstora företag.

  213. Årets upplaga av
    Global Entrepreneurship Monitor, GEM-

  214. -vars nationella del är utförd
    av Entreprenörskapsforum-

  215. -visar att den uppåtgående trenden
    av entreprenöriella aktiviteter-

  216. -bröts förra året. Främst enklare
    verksamhet står för minskningen.

  217. Sannolikt har diskussionerna
    om RUT och ROT spelat in.

  218. Men Sverige ligger på andra plats-

  219. -när det gäller att se positivt
    på affärsmöjligheterna.

  220. Här finns också fler affärsänglar
    än i de flesta jämförbara länder.

  221. Nyckeltal används för att förstå
    hur företag utvecklas.

  222. Finansiella hårda fakta
    blandas med mjuka.

  223. Forskning av Johan Amselsson
    vid Lunds universitet-

  224. -visar att det bästa mjuka
    nyckeltalet för framtida försäljning-

  225. -är svaret på frågan: "Om detta
    varumärke introducerade en produkt"-

  226. -"hur sannolikt är det då
    att du skulle prova den?"

  227. Företagen med sämst resultat hade
    tre år senare tappat femton procent.

  228. De som fick bäst ökade lika mycket.

  229. Studien följde 3 500 hushålls inköp
    och trettio varumärken.

  230. Ekonomiska teorier om hur chansen
    till vinst påverkar människor-

  231. -kan användas
    för att minska spridningen av HIV.

  232. Det visar ett projekt i Lesoto.

  233. Studien leddes av Martina Björkman
    Nyqvist från Handelshögskolan.

  234. Deltagarna fick vara med
    i ett lotteri.

  235. Före dragningen ska de testa negativt
    för sexuellt smittsamma sjukdomar.

  236. Prissummorna var 2-4 månadslöner.

  237. Förekomsten av HIV efter två år
    minskade med 21 % hos dem med lott.

  238. Studien, finansierad av Världsbanken,
    har fått stor uppmärksamhet.

  239. Den svenska synden har bidragit
    till nya exportframgångar.

  240. Det är ingen särskilt naken synd-

  241. -men tyskarna älskar svenska tårtor.

  242. Frankrike importerar svenskt bröd
    och britterna dricker svensk cider.

  243. Svensk livsmedelsexport växer snabbt-

  244. -särskilt vad gäller mat och dryck
    för frukost, fika och fest-

  245. -enligt
    livsmedelsföretagens kartläggning.

  246. Förra året exporterades livsmedel
    till ett värde av 70 miljarder.

  247. Nu siktar branschen på 150 miljarder
    år 2025.

  248. Då ska svenska godsaker finnas på
    åtskilliga utländska middagsbord.

  249. Matexportörerna har säkert god nytta
    av produkter och kunskap-

  250. -från traditionella exportområden-

  251. -som informations
    och kommunikationsteknik.

  252. Att Sverige ligger i framkant
    inom IT bevisas år efter år-

  253. -i Global Information
    Technology Report-

  254. -från INSEAD
    och World Economic Forum.

  255. Enligt den är Sverige
    världens tredje mest IT-mogna land.

  256. Singapore och Finland ligger före.

  257. Rankningen bygger på
    en mängd parametrar:

  258. Inom infrastruktur
    och villighet att använda IT-

  259. -ligger Sverige betydligt bättre till
    än andra höginkomstländer.

  260. Ericsson fortsätter utvecklingen
    av nästa generations mobila nät.

  261. I mars lanserad bolaget
    forskningsprogrammet 5G for Sweden.

  262. Digitalisering
    och samverkan är ledord.

  263. Industriföretag, akademi
    och institut samverkar i detta.

  264. Ett exempel är Remote Operations:

  265. En grävmaskin styrs med hjälp av 5G,
    avancerade kameror och programvara.

  266. Tekniken kan eliminera mänskligt
    arbete i farliga miljöer.

  267. 5G får smått ofattbara prestanda,
    och det kan sannerligen behövas.

  268. Enligt bolagets prognoser tiodubblas
    den mobila datortrafiken till 2020.

  269. Globalt finns då sex miljarder
    smarta telefoner-

  270. -och åtta miljarder mobila bredband.
    Då surrar det ordentligt i luften.

  271. Också SKF har utvecklat system för
    att hålla reda på stora datamängder.

  272. Hundratusentals uppgifter
    i pappersform-

  273. -är inget enkelt att hantera.

  274. SKF har löst det
    genom ett molnbaserat system-

  275. -SKF Data Collect, där en Ipad
    registrerar och hanterar data.

  276. SKF hoppas
    att det kommer kunderna till gagn.

  277. För molnbaserade tekniska lösningar
    är det här bolagspremiär för SKF.

  278. Inte ens långa, krångliga lösenord
    är helt säkra-

  279. -om en skicklig hackare ger sig
    katten på att ta sig in i datorn.

  280. Ett svenskt bolag, Yubico,
    med dotterbolag i USA och England-

  281. -har en USB-baserad metod
    för lösenordsskydd.

  282. Google, Microsoft, Paypal, Visa
    och Mastercard-

  283. -antog i december Yubicos system
    med asyMmetrisk kryptering-

  284. -för en ny standard. Stina Ehrensvärd
    är Yubicos grundare och vd.

  285. Hon har gjort tillvaron
    betydligt tuffare för hackare.

  286. Nu är det dags för en intervju
    med en person på scenen.

  287. Låt mig presentera honom.

  288. Fokus utnämnde honom
    till årets svensk 2009.

  289. Han gjorde en uppmärksammad
    presentation i FN 2013.

  290. Hans sommarprat i år slog rekord-

  291. -med imponerande 39 000 delningar.

  292. Han är professor i miljövetenskap och
    chef för Stockholm Resilience Centre.

  293. Han är en av världens mest
    inflytelserika inom klimat och miljö.

  294. Han har skrivit ett flertal böcker
    och reser över hela världen.

  295. Men i dag är han på plats
    här i Konserthuset.

  296. Varmt välkommen upp på scenen,
    professor Johan Rockström.

  297. -Fantastiskt trevligt att ha dig här.
    -Det är en stor ära.

  298. Jag pratar om klimat och miljö.
    Finns det hopp?

  299. Sverker tog ju upp en av våra stora
    ledande forskare i Sverige:

  300. Carl-Gustaf Rossby, som 1956 varnade
    för vårt planetära experiment.

  301. Och just 1956 startade det som vi
    kallar den stora accelerationen.

  302. Inte förrän 2002
    pekar vetenskapen entydigt på-

  303. -att vi har gått in i en ny era,
    det som i dag heter antropocen.

  304. Det är en insikt om att mänskligheten
    har blivit dominerande på planeten.

  305. 2015 rör sig mot att bli
    det varmaste året nånsin.

  306. 2014 var hittills det varmaste året.

  307. Vi rör oss längs en bana som tar
    oss till 3-4 graders uppvärmning-

  308. -vilket inte har förekommit
    på fyra-fem miljoner år.

  309. Man kan påminna sig själv om
    att den oerhörda innovationsresa-

  310. -som möjliggör
    de otroliga möjligheter vi har-

  311. -i vår globaliserade värld,
    den har skett på en planet-

  312. -som under tiotusen år har haft
    en maximal variation på +-1 grad.

  313. Även när Karl X Gustav tog sin armé
    över Lilla och Stora Bält 1658-

  314. -eller vikingarna odlade druvor
    på Grönland-

  315. -så var det inom +-1 grad.
    2015 slår vi i 1-graderstaket-

  316. -och rör oss mot 3-4 grader.
    Vi är i ett väldigt prekärt läge.

  317. Du har bidragit internationellt
    till att väcka den här debatten.

  318. Jag tog upp Planetary Boundaries
    i talet.

  319. När det kom 2009
    var det inte alla som jublade.

  320. Många ifrågasatte att man verkligen
    kunde sätta gränser-

  321. -och vetenskapligt göra så här.
    Kan du förklara?

  322. Ja, det fanns kritik.

  323. Publiceringen gjordes för att utmana
    forskarkollegor, vilket den gjorde.

  324. Forskningen försöker
    besvara två frågor:

  325. Vilka miljöprocesser som reglerar
    planetens stabilitet-

  326. -och om vi för varje process
    kan sätta en kvantitativ gräns-

  327. -inom vilken planeten är stabil och
    bortom vilken vi går över trösklar-

  328. -då vi får så stora förändringar-

  329. -att planeten rör sig ur
    de senaste tiotusen årens jämvikt-

  330. -under vår kära holocen.

  331. Det gick att göra 2009
    tack vare trettio år av framsteg-

  332. -inom två viktiga fält.

  333. Det ena är "earth system science",
    forskningen om jordsystemet.

  334. De två stora delarna är klimat-
    och biosfärsforskningen.

  335. Det andra är kunskapen om
    att jordsystemet har tröskeleffekter.

  336. Östersjön kan vara i ett hälsosamt
    eller syrefritt, prekärt läge.

  337. Regnskogar kan vara savanner.

  338. Isar kan vara permanent vita ytor,
    vilket självförstärker jämvikten-

  339. -genom att de reflekterar värme
    från solen.

  340. De kan också vara permanent isfria,
    på grund av återkopplingar.

  341. När de två fälten kolliderade-

  342. -resulterade det i att man
    analyserade planetens gränsvärden.

  343. En tvärvetenskaplig forskning
    som är en naturlig fortsättning-

  344. -på vetenskapens enorma framsteg
    sen 70-talet.

  345. Det var förstås utmanande
    att lägga ihop pusselbitarna.

  346. Det här en av de mest citerade
    artiklarna inom miljöforskningen.

  347. Vi identifierade nio processer
    och inbjöd till kritik och förslag.

  348. Finns det en tionde
    eller är nån av våra fel?

  349. Sammanfattningen 2015 visade-

  350. -att vi inte kan se några belägg
    för fler eller färre processer.

  351. Vetenskapen har fungerat så som man
    önskar sig, med kritisk granskning.

  352. Det kommenteras ju
    långt utanför fackpress.

  353. Jag har gjort en intressant notering:

  354. Planetary Boundaries frikopplar
    miljöarbete från tillväxt.

  355. Om man känner till gränserna
    kan man agera där.

  356. Vi måste inte gå in i grottorna
    men känna till våra begränsningar.

  357. Det är här som den naturvetenskapliga
    forskningen kolliderar-

  358. -med filosofi, historia
    och ekonomisk forskning.

  359. Vi lever i en värld där den
    ekonomiska världsordningen antar-

  360. -att vi kan ha evig tillväxt
    utan gränser-

  361. -som om vi hade flera planeter att
    tillgå och inte behövde hållbarhet.

  362. Men den miljövetenskapliga
    forskningen har länge fokuserat-

  363. -på tillväxtens gränser.

  364. Man särade på naturen och människan,
    som sågs som ett hot mot naturen.

  365. Man har velat bevara ekosystem.

  366. Planetary Boundaries visar
    att det finns en tredje väg-

  367. -där vetenskapen sätter gränser
    som ger ett säkert manöverutrymme-

  368. -inom vilket vi avgör vilken typ
    av välfärd eller utveckling vi har.

  369. Det leder till en kontroversiell
    men spännande slutsats:

  370. Det krävs inte begränsad tillväxt,
    utan tillväxt inom gränser.

  371. När det kolliderar 2015
    med din sammanfattning-

  372. -om att vi står i dörröppningen
    till en exponentiell innovationsresa-

  373. -så blir det hur spännande som helst.

  374. Tänk om man kan ha innovation och
    tillväxt inom en säker spelplan?

  375. Därför tror jag att forskningen
    om planetära gränser-

  376. -har fått så stort intresse
    hos företag och även politiker.

  377. Ramverket ger förutsättningar
    för en ny typ av utveckling.

  378. Du berättade om det här i ditt
    sommarprogram. Hur många hörde det?

  379. Det är många händer i luften,
    och många tog del av det.

  380. Vilka reaktioner har du fått? Det är
    mest delat av alla sommarprogram.

  381. Här finns fler sommarpratare,
    som också var mycket delade-

  382. -inom nanoteknik, Maria Strömme.
    Det var hård konkurrens.

  383. Vad säger folk? Du kan förklara
    komplex vetenskap på ett bra sätt-

  384. -och det kom ju fram i programmet.
    Blir folk hoppfulla eller oroliga?

  385. Helt ärligt var det så
    att jag gjorde ett experiment-

  386. -och försökte hålla
    en nittio minuter lång föreläsning.

  387. Många ansåg det vara galenskap.
    Det är det sista man ska göra-

  388. -när folk vill ha en personlig,
    lättsammare resa under semestern.

  389. Men jag har så länge känt
    att det här med hållbar utveckling-

  390. -har ett så stort intresse
    men inte tas upp så mycket i media.

  391. Jag tänkte att om jag
    nu får den här plattformen-

  392. -ville jag ge hela berättelsen
    om riskerna men även möjligheterna-

  393. -som du berättar om här,
    och se vad som händer.

  394. Det visade sig att det skapade
    en enorm entusiasm.

  395. För mig blev det en bekräftelse
    på att svaret är ja.

  396. Det finns ett uppdämt och större
    engagemang än vad vi brukar se.

  397. Det som gläder mig mest är
    när gymnasielärare skickar email-

  398. -om att de har startat fysik- eller
    biologiterminen med mitt sommarprat.

  399. Det är en enormt spännande att vi får
    den typen av kunskapsförmedling.

  400. Vad driver dig?
    Du far runt i hela världen.

  401. Du förklarar för FN,
    inte bara för gymnasieelever.

  402. Det torde ju inte vara lättare!
    Vad driver dig när du stiger upp?

  403. En jättesvår fråga, men i grunden
    drivs jag, som många här inne-

  404. -av passionen för akademin
    och den vetenskapliga hungern-

  405. -efter att utveckla ny kunskap.

  406. Sen har jag fått förmånen
    att jobba med fantastiska kollegor-

  407. -och leda och utveckla
    Stockholm Resilience Centre.

  408. Det har resulterat i nåt som jag
    nästan blir lite pirrig av ibland.

  409. Vi har fått en nästan
    oproportionerligt stor tillgång-

  410. -till väldigt viktiga aktörer när
    det gäller vår mänskliga framtid-

  411. -på den här lilla, vackra planeten.
    Då kombineras den akademiska glädjen-

  412. -med en stor dos ansvarskänsla.

  413. Jag vill tydligt visa vetenskapen-

  414. -om att vi befinner i det här
    obeskrivligt stora globala riskläget-

  415. -samtidigt som ett fönster öppnar sig
    till en oerhört spännande framtid.

  416. Det vore svårt att inte irra
    jorden runt och göra allt jag kan-

  417. -som en liten del av den resan.
    Förmedla, prata och skapa samarbeten.

  418. I Sverige är vi duktiga på
    att tänka i integrerade system.

  419. Vi är ett av de länder
    som är bäst på att visa-

  420. -att hållbarhet
    är vägen till attraktionskraft.

  421. Det är vägen till en mer
    teknologiskt avancerad välfärd.

  422. Och jag drivs också oerhört mycket
    av att vi har ett så tydligt stöd-

  423. -och en ny allians
    mellan vetenskap och näringsliv.

  424. Hållbarhet ses som
    den nya möjligheten.

  425. Det här är frågor som finns
    i hjärtat av affärsmodeller-

  426. -snarare än att vara en sidofråga.

  427. Det kan vi prata om hela kvällen.
    Ska vi skippa maten?

  428. Nej, vi ska avsluta, men först
    ska jag göra ett test med dig.

  429. Jag ska läsa
    några exempel på genombrott.

  430. En del är sanna och en del falska.

  431. Efter vart och ett
    ska du tala om vilket.

  432. Genom att ta till vara restenergin
    i landets alla återvunna batterier-

  433. -kan man leverera en energimängd-

  434. -motsvarande 25 %
    av Forsmark 1-reaktorns effekt.

  435. Detta är enligt
    KTH och Uppsala universitet.

  436. -Sant eller falskt?
    -25 % låter oerhört mycket.

  437. Men det låter trovärdigt.

  438. Det är falskt.

  439. Vi tar nästa. Det går säkert bättre.

  440. Tro inte att det är nån viss ordning,
    för de har lottats.

  441. Vi vet inget om följden. Bara för
    att förklara, det här är en forskare.

  442. Ett nytt material med små porer kan
    samla upp stora mängder koldioxid.

  443. Materialet, framtaget vid Stockholms
    universitet, är återvinningsbart.

  444. -Ja, det bedömer jag som sant.
    -Det är sant. Rätt!

  445. Vilken tur att det landade här.

  446. Monsunvindarna förändrades
    för 3,6 miljoner år sen.

  447. Det kan göra det nödvändigt att
    skriva om jordens klimathistoria-

  448. -enligt bland andra
    Uppsala universitet.

  449. -Det stämmer inte.
    -Det är faktiskt sant.

  450. -Då tar vi nästa.
    -Det är benämningen "monsunvindar"...

  451. Vi kan ta det efteråt.
    Jag är både åklagare och domare-

  452. -vilket kanske strider
    mot juridiska principer.

  453. Om vindkraften byggs ut till 30 TWh
    absorberas så mycket vindenergi-

  454. -att vår genomsnittliga vindhastighet
    minskar från 2,45 till 2,35 m/s-

  455. -vilket även påverkar modellerna
    för väderprognoser, enlig SMHI.

  456. Det oroar mig som seglare. Falskt!

  457. Det är falskt.

  458. Då ska jag se...

  459. Genom ett vindkraftverk på elbilens
    tak har forskare lyckats återvinna-

  460. -nästan tio procent av
    den använda elenergin.

  461. Den återvunna energin
    laddar bilens batteri kontinuerligt.

  462. Det låter trevligt,
    men det är också falskt.

  463. Det är falskt.

  464. KTH har visat att elfordon kan drivas
    direkt genom "elektrifierad asfalt".

  465. -Stämmer.
    -Det är sant.

  466. Du klarade det enormt bra.
    Jag hade inte klarat fler.

  467. Det beror på
    att utvecklingen går så fort-

  468. -att man inte längre kan skilja
    science fiction från det som finns.

  469. Det kan inte ens Johan Rockström
    eller andra experter här i salen.

  470. Stort tack till Johan Rockström.
    Du får klart godkänt.

  471. När Johan satte sig hörde vi musik.

  472. Jag hoppas att ni uppmärksammade den
    och känner er koncentrerade-

  473. -av att ha lyssnat på Johan men också
    på musikstycket "Toccata Creativo".

  474. Forskning visar att vi påverkas
    enormt mycket av musik och ljud.

  475. För att hjälpa studenter som drabbas
    av koncentrationssvårigheter-

  476. -och brist på kreativ inspiration-

  477. -har ljuddesignern Martin Ljungdahl
    och kompositören Håkan Lidbo-

  478. -komponerat tre pluggsymfonier.

  479. Stycket vi hörde
    var delar av en av dessa.

  480. Högskolan i Borås
    står bakom initiativet.

  481. Även andra än studenter
    kan nog ha nytta av toccatan.

  482. Chaufförer och tågförare, exempelvis.

  483. De är ju väsentliga
    för våra transporter.

  484. Tågresor i Sverige
    kan bli riktigt långa.

  485. Bra underhåll är därför viktigt.

  486. I forskningsprojektet Epilot 119-

  487. -med bland andra Trafikverket, SJ,
    LKAB och Luleå tekniska universitet-

  488. -har man utvecklat metoder för att
    mäta hjulslitage medan tåget rullar.

  489. Mätdata skickas via nätet och kopplas
    automatisk till rätt vagn och axel.

  490. Om problem upptäcks i tid kan
    oplanerade reparationer undvikas.

  491. De italienska stadsjärnvägarna

  492. -tog sina höghastighetståg, med 360
    km/h, i kommersiell trafik i juni.

  493. Bombardier ansvarar för design
    projektledning och tillverkning-

  494. -av boggier
    samt driv- och styrsystem.

  495. En stor del av arbetet
    har utförts i Västerås.

  496. I somras var det premiär
    för elbussar på linje 55 i Göteborg.

  497. Bussarna från Volvo klarar hela
    sträckan utan en droppe diesel.

  498. Batterierna laddas snabbt med
    förnybar el vid ändhållplatserna.

  499. Den ena är inomhus i ett bibliotek.

  500. Projektet Electricity är ett
    samarbete med många inblandade-

  501. -från forskning, industri,
    myndigheter och samhället i övrigt.

  502. Effektiv laddteknik är A och O
    om elfordon ska slå igenom.

  503. Vattenfall testar trådlös laddning.

  504. Det är första gången i Europa
    nåt liknande genomförs.

  505. Tjugo elbilar ska
    under ett år laddas via induktion.

  506. Bilarna, som är elhybrider, utrustas
    med en spole stor som ett A3-papper.

  507. Laddningen sker automatiskt
    via en platta på parkeringsplatsen.

  508. Det forskas flitigt om hur elfordon
    under färd kan få sin energi.

  509. Elskenor i vägen eller luftledningar?

  510. På KTH pågår forskning
    om elektrifierad asfalt-

  511. -som Johan var inläst på.

  512. Om det lyckas kan fordon laddas
    på vägen mot sina mål.

  513. I labbet fungerar den spektakulära
    tekniken redan utmärkt.

  514. Men olyckor kommer tyvärr
    fortfarande att ske.

  515. Gångtrafikanter drabbas värst
    om de blir påkörda.

  516. På Swerea i Mölndal
    utvecklas ett material-

  517. -som kan minska skador
    på främst huvudet.

  518. Det handlar om ett kompositmaterial
    med variabel styvhet.

  519. Finns materialen i bilens huv
    blir smällen lindrigare.

  520. Flera biltillverkare, universitet
    och institut deltar i projektet.

  521. Bäst är förstås
    att helt undvika kollisioner.

  522. Autoliv har utvecklat
    en ny typ av broms.

  523. Den minskar bromssträckan med 40 %
    vid farter upp till 70 km/h.

  524. Den består av en platta
    som på en tiondels sekund-

  525. -kan suga sig fast i vägbanan,
    nästan som ett ankare.

  526. Den nya tekniken ska komplettera
    dagens automatiska bromssystem.

  527. Om biltillverkare hugger på idén
    kan ankarbromsen finnas i trafiken-

  528. -inom fem år.

  529. I vissa Volvo-modeller finns system
    som varnar för cyklister.

  530. Nu vill Volvo gå längre.

  531. Tillsammans med POC, som tillverkar
    sportutrustning, och Ericsson-

  532. -har en teknik som via molnet kopplar
    samman förare och cyklist utvecklats.

  533. Med en app kan cyklistens position
    sändas till bilen och tvärtom.

  534. Vid krockrisk varnas
    både förare och cyklist.

  535. I bilen syns varningen på HUD:en-

  536. -och cyklisten varnas
    genom en blinkande lampa i hjälmen.

  537. Det svenska samarbetet presenterades
    i Las Vegas i början av året.

  538. Stockholmsområdet fylls varje dag
    av 136 000 bilar-

  539. -vanligen med bara en person var.
    Samåkning kan minska antalet-

  540. -framför allt med självkörande bilar,
    då flexibiliteten ökar.

  541. Ett examensarbete från KTH visar
    att en förarlös bil kan ersätta-

  542. -fjorton vanliga.
    Nackdelarna är lite längre restid-

  543. -och en väntan på ett halvdussin
    minuter innan bilen anländer.

  544. Nästan alla nyheter inom transport
    har med hållbarhet att göra.

  545. Det har också nästa ämne,
    ännu en svensk paradgren:

  546. Materialteknik.

  547. Spindeltråd är ett intressant
    biomaterial för allt från sjukvård-

  548. -till byggindustri. Den bryts ner i
    naturen och tolereras bra av kroppen.

  549. Äntligen har det ljusnat
    för försöken att kopiera originalet.

  550. I fjol publicerade
    Anna Rising och Jan Johansson-

  551. -vid Sveriges lantbruksuniversitet
    och Karolinska institutet-

  552. -en unik studie av
    den kemiska miljön i en spinnkörtel-

  553. -och i våras en artikel
    om hur man i en spinningsapparat-

  554. -gör det möjligt att spinna trådar
    mycket lika spindelns.

  555. Men jag antar att forskarnas apparat
    är större än ursprungsproducentens.

  556. I Jernkontorets bok "Järnet och
    Sveriges medeltida modernisering"-

  557. -hävdas att masugnen
    är en svensk innovation.

  558. Ett tioårigt forskningsprojekt
    med tolv forskare-

  559. -har under professor Bengt Berglunds
    ledning upptäckt förekomsten-

  560. -av svenska masugnar på 1100-talet.

  561. Tidigare ansåg man att innovationen
    var tysk och från 1300-talet.

  562. Bra att denna missuppfattning
    äntligen är avfärdad!

  563. Metallsvarvning kräver tuffa verktyg.

  564. Sandvik och Seco Tools i Fagersta
    är världsledande.

  565. För ett halvt decennium sen
    lanserades Duratomic-

  566. -ett skär utvecklat med nanoteknik.
    I våras kom en helt ny version-

  567. -med en beläggning av krom.

  568. De nya skären håller längre
    och svartnar när de är utslitna.

  569. Risken att skär med oanvända eggar
    kasseras minskar kraftigt.

  570. De nya skären ger ökad produktivitet,
    eftersom driftstoppen blir färre.

  571. Nobelpris-materialet grafen ska bli
    svenska framgångsrika produkter.

  572. Det är målet för
    innovationsprogrammet SIO Grafen.

  573. Vinnova, Formas och Energimyndigheten
    har satsat på detta.

  574. Grafen är starkare än stål, extremt
    lätt, böjbart och genomskinligt-

  575. -och har god ledningsförmåga.
    Det lockar nu svenska företag.

  576. ABB, Astrazeneca och Ericsson
    är tre exempel.

  577. I våras beviljades tolv projekt
    medel ur SIO Grafen-

  578. -som har sin bas på Chalmers-

  579. -där även Graphene Flagship, EU:s
    satsning på grafenforskning finns.

  580. Grafen passar till det mesta.

  581. När seglingstävlingen
    Volvo Ocean Race gick i mål-

  582. -arrangerade Chalmers ett jollerace.
    Jollarna var byggda i olika material:

  583. Cellulosa, återvunnen plast,
    trä, rostfritt stål och grafen.

  584. Flera paddlare
    kom från segelbåtarnas besättningar-

  585. -så det låg en viss prestige i
    tävlingen. Och grafenjollen vann!

  586. Det finns fog för förhoppningen
    om grafenprodukter i världsklass.

  587. Forskare lär utveckla fler
    material. Utvecklingen går snabbt.

  588. Det gör den också
    inom livsvetenskaperna.

  589. Där används det allra mesta
    av statens forskningsbudget.

  590. I Umeå har gästprofessorn
    Emmanuelle Charpentier utvecklat-

  591. -en extremt effektiv genteknisk kniv,
    benämnd CRISPR/Cas9.

  592. Den anses av många vara
    värd nobelpriset.

  593. Den kan med precision förändra gener
    hos växter och djur-

  594. -snabbt, billigt och enkelt. Den kan
    skadefritt flytta en gen i taget.

  595. Genkniven kan leda till ökad
    kunskap om och även bot för-

  596. -en lång rad sjukdomar. I april
    mottog hon Louis-Jeantetpriset-

  597. -och förra veckan fick hon
    Umeå universitets jubileumspris.

  598. Mycket i människokroppen
    återstår att förstå.

  599. Forskare vid Karolinska institutet
    har ökat kunskapsmassan.

  600. De har med enkel cellanalys gjort en
    karta över celltyperna i hjärnbarken-

  601. -och av vilka gener som är aktiva
    i olika celler.

  602. Tretusen celler från hjärnbark hos
    möss har undersökts en efter en.

  603. Det ger forskningen nya verktyg för
    att studera hur hjärnceller reagerar-

  604. -vid sjukdom och skada.
    Studien är publicerad i Science.

  605. Människans bäste vän
    kanske kan bli oss ännu mer kär.

  606. En undersökning av hundar
    med hjärtfel visar-

  607. -att deras symtomfria tid
    förlängs väsentlig med ny medicin.

  608. Enligt Jens Häggström
    vid Sveriges lantbruksuniversitet-

  609. -är detta det största inom veterinär-
    medicinsk forskning på decennier.

  610. Hundens hjärta har många likheter
    med människans-

  611. -så resultaten kan få genomslag
    även inom humanmedicinen.

  612. Skador i ryggmärgen leder till för-
    lamning, förlorad känsel och smärta.

  613. Kanske kan stamceller reparera
    det som har gått sönder.

  614. En studie i Uppsala ger hopp.

  615. Humana stamceller transplanterades
    till ryggmärgsskadade möss.

  616. De blev en brygga över vilka skadade
    känselnervtrådar kunde växa in-

  617. -i mottagarens ryggmärg
    och återskapa nervkontakterna.

  618. Känseln kom tillbaka. Rönen kan
    bidra till nya behandlingsmetoder.

  619. Smärta beroende på nervskador
    kan lindras med en liten jonpump.

  620. Den pumpar in kroppens egen
    smärtlindring, gammaaminosmörsyra-

  621. -där smärtsignalen når ryggmärgen.
    Då blockeras signalen till hjärnan.

  622. Pumpen är tillverkad
    av biokompatibel polymer.

  623. Genombrottet har åstadkommits
    främst vid Linköpings universitet.

  624. Den världsunika studien
    har publicerats i Science Advances.

  625. Kanske får forskare på SP en dag
    pris för insatser inom folkhälsa.

  626. De har i ett EU-projekt, Cheesecoat,
    lyckats halvera fetthalten i pizza.

  627. En fettsnål ost som smälter lätt
    har utvecklats. Det finurliga är-

  628. -att man tillsätter
    ett tunt lager fett på ostens yta.

  629. Pizzan uppges vara minst
    lika god som den vanliga.

  630. "Äntligen en riktigt god nyhet",
    viskas det från första raden.

  631. Forskning är en huvudväg till ökad
    förståelse för vårt samhälle-

  632. -fortsatt tillväxt
    och framtida välstånd.

  633. Forskning och utbildning är
    ett strävsamt par som vi ska vårda.

  634. I augusti gick den första strålen
    elektroner runt-

  635. -den 528 meter långa ringen
    i Max IV-laboratoriet i Lund.

  636. Max IV, som invigs officiellt
    den 21 juni 2016-

  637. -blir världens mest moderna
    synkrotronljusanläggning.

  638. Fullt utbyggt kan man årligen ta emot
    2 500 forskare från hela världen.

  639. Här kan elektroner accelereras
    nästan till ljusets hastighet.

  640. I lagringsringen böjs de av med
    magneter och avger intensivt ljus-

  641. -så kallat synkrotronljus. Detta leds
    vidare till forskningsstationerna.

  642. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
    är stora finansiärer av forskning.

  643. Ett exempel är Wallenberg
    Autonomous Systems Program-

  644. -vid Linköpings universitet.

  645. I våras anslog stiftelsen
    1,3 miljarder kronor till detta.

  646. Universitet och företag sköt till
    ytterligare en halv miljard.

  647. Målet är att göra Sverige ledande
    inom programmets områden.

  648. Massive Open Online Courses,
    i dagligt tal MOOC-

  649. -är gratis universitetsutbildning
    via nätet, öppen för vem som helst.

  650. För Chalmers är grafen
    ett givet MOOC-ämne.

  651. MOOC-idén är amerikansk,
    med MIT och Stanford som föregångare.

  652. Nu hakar svenska universitet
    raskt på trenden.

  653. Antalet studerande kan bli stort.

  654. 27 000 personer har anmält sig
    till en kurs European Business Law-

  655. -från Lunds universitet.

  656. Scilifelab, det nationella centrumet
    för molekylär biovetenskap-

  657. -vässade i våras forskningsmusklerna.

  658. Då integrerades resurser från
    Göteborg, Lund, Linköping och Umeå.

  659. Scilifelab är ett tvärvetenskapligt
    samverkansprojekt mellan KTH-

  660. -Karolinska institutet samt
    Stockholms och Uppsalas universitet.

  661. Nu har drygt tusen forskare
    Scilifelab som sin arbetsplats-

  662. -i Uppsala eller Solna.

  663. För att förbättra lärandet
    i den svenska skolan-

  664. -behövs innovationer inom pedagogik.
    Digitalisering kan bidra med mycket.

  665. Det anser Vinnova, som stöder
    starten av fem testmiljöer-

  666. -som alla ska utveckla digitala
    verktyg och testa nya arbetssätt.

  667. Satsningen har stöd av en avhandling
    från Göteborgs universitet.

  668. Datorer och läsplattor i klassrummen
    ställer nya krav på lärarna.

  669. Tekniken utmanar lärarnas
    tekniska, pedagogiska-

  670. -och ämnesmässiga kunskaper. Eleverna
    nöjer sig inte med det läraren säger.

  671. De hittar snabbt andra källor.
    Därför krävs det goda kunskaper-

  672. -i källkritik.

  673. Följande forskning är kanske
    inte så användbar just i kväll.

  674. Herrarna bär ju fluga och för damerna
    är dessa rön inte så relevanta.

  675. Men visste ni att det finns
    266 682 sätt att knyta en slips?

  676. Så är det faktiskt.

  677. KTH-matematikern Mikael
    Vejdemo-Johansson har räknat ut det.

  678. Han har vidareutvecklat
    några Cambridge-forskares arbete-

  679. -med att matematiskt beskriva möjliga
    manövrar bakom en slipsknut.

  680. Hur världen klarat sig utan denna
    kunskap kan vara svårt att förstå nu.

  681. Dagens tema har varit hållbar
    utveckling.

  682. Mitt tal och intervjun
    inger förhoppning-

  683. -om nya miljövänliga
    och resurseffektiva lösningar.

  684. Visst känns det bra,
    och utvecklingen går oerhört snabbt.

  685. Men vi kan ändå inte slå oss till ro.

  686. Forskning är viktigt för samhället-

  687. -för att skapa nya samhällslösningar
    och värna om vår konkurrenskraft.

  688. Forskningen uppmärksammas
    dock inte alltid.

  689. På våra nya sedlar, av vilka de fyra
    första lanserades den 1 oktober-

  690. -uppmärksammar Riksbanken
    sex kulturpersonligheter.

  691. Kända forskare, företagare och
    entreprenörer lyser med sin frånvaro.

  692. Carl von Linné på 100-kronorssedeln
    ersätts i oktober av Greta Garbo.

  693. Hösten 2016 ska forskningsminister
    Helene Hellmark Knutsson-

  694. -presentera regeringens
    forskningspolitiska proposition.

  695. Förarbetet är i full gång.

  696. Den offentliga totalbudgetens
    35 miljarder kronor räcker inte-

  697. -för alla behov i forskningssverige.

  698. Därför är debatten redan glödhet,
    med förslag om prioriteringar.

  699. Branscher, forskningsområden,
    stora mot små lärosäten-

  700. -kvalitetsindikatorer för fördelning,
    basfinansiering till lärosäten-

  701. -allt detta diskuteras.

  702. Man diskuterar tillämpad forskning
    kontra grundforskning.

  703. Den debatten känns lite gammalmodig,
    då gränser alltmer suddas ut.

  704. Det finns bra och dålig forskning,
    och det sista vill vi inte belöna.

  705. Men tillämpbarheten är allt svårare
    att definiera i prioriteringarna-

  706. -då komplexiteten ökar.

  707. Multidisciplinära grepp blir alltmer
    nödvändiga för att förstå omvärlden-

  708. -och tillämpa kunskapen.

  709. Teknik, medicin och naturvetenskap
    är viktiga-

  710. -men även humaniora
    och samhällsvetenskap måste säkras-

  711. -för att hitta nya samhällslösningar.

  712. Vi fokuserar för mycket på utförare,
    lärosäten och institut-

  713. -i stället för på vad vi vill ha ut
    av satsningarna.

  714. Vi pratar om uppstyrning
    men samtidigt om ökad autonomi.

  715. Men vad har vi egentligen för målbild
    för svensk forskning?

  716. Hur mycket ska staten satsa
    och vad ska kunskapen bidra med?

  717. Där bör diskussionerna ta avstamp.

  718. Diskussionerna om statens forsknings-
    finansiering lär vara glödheta-

  719. -ända fram till dess
    att propositionen läggs fram.

  720. Ett ord på vägen är att riktade
    satsningar förstås bör beaktas-

  721. -men forskningsexcellens måste
    vara basen i statens fördelning.

  722. Att vara en forskningsmediokrati
    är inget alternativ för Sverige.

  723. Med dessa ord avslutar jag
    det 96:e IVAR-vd-talet-

  724. -om framsteg
    inom forskning och teknik.

  725. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2015

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens årliga högtidssammankomst 2015 presenteras en rad intressanta och aktuella framsteg inom forskningen. Björn O Nilsson, vd IVA, berättar och samtalar med Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Inspelat den 23 oktober 2015 på Konserthuset i Stockholm. Arrangör: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Ämnen:
Miljö, Teknik
Ämnesord:
Industri, Ingenjörsvetenskap, Kommunikationer, Teknik, Tekniska innovationer
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och framtiden

Hur ser framtiden ut för ett av världens sjukaste innanhav? Tiden är så kort att vi måste ställa om världen i en takt som liknar en revolution, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap, i detta samtal med Gunilla Herolf, forskare inom säkerhetspolitik. Men om vi lyckas kan Östersjön vara ett föredöme för världen, menar Johan Rockström. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.