Titta

UR Samtiden - Rusningen efter Afrikas resurser

UR Samtiden - Rusningen efter Afrikas resurserDela
  1. Vi talar engelska i kväll,
    eftersom vi har en internationell panel-

  2. -och ska diskutera Afrika, vilket ju är
    ett enormt stort ämne, löjligt stort.

  3. Vi ska inte prata om allt
    som rör Afrika i kväll, absolut inte.

  4. Vi har ett par saker
    som vi ska prata om.

  5. "Den nya rusningen efter
    Afrikas resurser" har vi kallat det.

  6. Är det en bra utveckling eller
    är det bara plundring och kolonisering?

  7. Vart är vi på väg
    och hur ser det ut i dag?

  8. Som jag sa
    har vi en väldigt stark panel-

  9. -och vi ska börja alldeles strax.

  10. Värd för samtalet är Lunds universitets
    samhällsvetenskapliga fakultet.

  11. Jag vill nu presentera Ellen Hillbom,
    som är Afrikaforskare vid universitetet.

  12. Vi ska be Ellen hjälpa oss att formulera
    de saker vi kommer att prata om-

  13. -för att begränsa oss lite.

  14. Vi vill underhålla,
    men inte utan substans.

  15. Det är ju ett universitet,
    så vi ska hålla en viss akademisk nivå.

  16. Jag vill börja med några frågor
    om det nuvarande läget.

  17. Till att börja med ser vi just nu
    en stor tillväxt i Afrika.

  18. Många av världens snabbast växande
    ekonomier finns i Afrika.

  19. Sju av tio av världens snabbast
    växande ekonomier finns där.

  20. Är det ett nytt fenomen, eller
    är det nåt vi kan se genom historien?

  21. Jag tror att vi är vana vid att se
    Afrika som ekonomiskt stagnerande-

  22. -men under de senaste 150 åren
    har vi sett ett antal tillväxtökningar.

  23. Ett exempel är guld och diamanter
    i Sydafrika i slutet av 1800-talet-

  24. -eller upp- och nedgångarna i kakao-
    produktionen i Västafrika på 1900-talet.

  25. Vi har sett tillväxt, men det har inte
    lett till hållbar ekonomisk utveckling.

  26. -Så det är nåt nytt?
    -Förhoppningsvis är det nåt nytt, ja.

  27. Den här missuppfattningen
    är fortfarande vanlig. Varför det?

  28. Varför har vi ingen korrekt bild
    av vad som pågår?

  29. Afrika är en stor kontinent,
    och där händer väldigt mycket.

  30. Det är bara några få länder
    som utgör dessa växande ekonomier.

  31. I andra områden
    råder stagnation eller negativ tillväxt.

  32. Vi måste börja med att förstå att olika
    mekanismer verkar i olika ekonomier.

  33. En stor del av tillväxten
    kommer av behovet av naturresurser.

  34. Hanteras det här på ett etiskt sätt?
    Ser vi en ny plundringsvåg-

  35. -eller är det bra för utvecklingen?

  36. Återigen skiftar det,
    och vi kan hitta exempel på bådadera.

  37. Vi kan se stor plundring
    och man diskuterar markrofferi-

  38. -men vi kan också se exempel på
    utländska investeringar-

  39. -som för in ny kunskap och ny teknik.

  40. Det finns inte bara ett svar på frågan.
    Panelen håller nog med.

  41. Vi ska fråga dem. Vad är de största
    möjligheterna och utmaningarna i dag?

  42. Nåt nytt är att vi ser att kapitalet
    rör sig mycket friare än tidigare.

  43. Vi ser en växande afrikansk
    medelklass, som inte fanns förut.

  44. Vi ser en större
    differentiering av ekonomierna.

  45. En av de potentiella möjligheterna
    kan bli en stor befolkningsökning-

  46. -och ökande befolkningstäthet,
    vilket kan komma att betyda-

  47. -billigare arbetskraft i Afrika.

  48. Men arbetskraften
    måste förstås ha arbetsgivare.

  49. Kan vi se några tecken
    som tyder på vart det är på väg?

  50. Allt fler företag etablerar sig i Afrika
    och utnyttjar billig arbetskraft-

  51. -men vi har också stora utmaningar,
    som infrastruktur och kapitaltillgång.

  52. Jag tror att vi fortfarande
    får vänta och se.

  53. Men är det här
    en neokolonialistisk process-

  54. -eller erbjuder det nya möjligheter?

  55. Du nämnde att kapitalflödet ökar, men
    då ökar också det utländska ägandet.

  56. Det stämmer, och det är
    en utmaning för Afrikas stater-

  57. -att inte bara sälja av, utan att de ser
    till att utveckla sina egna resurser.

  58. Nåt som nämns i diskussionen
    är att det dyker upp nya intressen.

  59. Vi har Kina, vi har Indien
    och andra liknande ekonomier.

  60. De har funnits där ett tag,
    men nu upptäcker vi-

  61. -att de gör framsteg
    med sina investeringar.

  62. De välutvecklade västländerna
    är lite avundsjuka-

  63. -och det är ett sent uppvaknande.

  64. Vi har en väldigt bra panel här
    att ställa frågor till.

  65. Vad skulle du vilja fråga
    våra paneldeltagare i kväll?

  66. Ämnet för dagen är ju rusningen-

  67. -och jag skulle gärna höra
    några exempel på mångfalden-

  68. -om det sker plundring eller utveckling,
    och om vi kan få exempel på det-

  69. -och vad vi ska se upp med så att
    vi får utveckling och inte plundring.

  70. Bra. Tack så mycket.
    Var så god och sitt.

  71. Ellen kommer tillbaka senare.

  72. Nu vill jag presentera vår panel,
    som är en man kort.

  73. Fredrik Segerfeldt blev sjuk
    och kunde inte komma-

  74. -men jag tror nog att de övriga
    deltagarna kan täcka upp för honom.

  75. Till att börja med,
    närmast mig, Nnimmo Bassey-

  76. -vinnare av Right Livelihood-priset för
    sitt arbete med Nigerias oljeindustri.

  77. Välkommen.

  78. Margaret C. Lee, författare till "The
    21st Century Scramble for Africa".

  79. Och Erik Esbjörnsson, erfaren Afrika-
    korrespondent för Dagens Nyheter.

  80. Jag vill också rikta
    ett speciellt välkommen-

  81. -till Sveriges ambassadör i Nigeria,
    Svante Kilander, som sitter här.

  82. Senare kan ni ställa frågor till panelen
    och även ambassadören, om ni så vill.

  83. Börja tänka på era bästa frågor redan
    nu, när ni vet vem vi har här uppe.

  84. Till att börja med vill jag bara nämna
    de fyra konstverk som står här.

  85. De är gjorda i en teknik
    som kallas tingatinga-

  86. -av en svensk forskare här,
    Emma Li Johansson-

  87. -tillsammans med en afrikansk
    konstnär, Joseph Mwalyombo.

  88. De har avbildat effekterna av Afrikas
    utveckling på dem som bor där.

  89. Se till att komma upp och titta på de
    speciella tavlorna när vi är klara här.

  90. Emma Li kommer också att finnas här
    för att svar på frågor.

  91. Då ger vi oss in i kvällens diskussion.

  92. Nnimmo, kan du berätta lite mer
    om ditt engagemang och det arbete-

  93. -som ledde till att du fick
    Right Livelihood-priset?

  94. Vad gjorde att du blev engagerad
    och vad har du sysslat med?

  95. Jag började min bana som arkitekt-

  96. -men jag började engagera mig
    i mänskliga rättigheter i Nigeria-

  97. -på den tiden
    när Nigeria var en militärdiktatur.

  98. Jag insåg att många av människorätts-
    frågorna var miljö- och rättvisefrågor-

  99. -som exploateringen
    av naturresurser av oljebolagen-

  100. -och avrättningen av Ken Saro-Wiwa,
    som dödades för 20 år sen i dag.

  101. Det fick mig att engagera mig
    i kampen mot alla destruktiva krafter-

  102. -och mot dem som tar resurser utan
    att bry sig om människor och miljö.

  103. Hur ser det ut i dag? Mycket har hänt-

  104. -och många menar att utvecklingen
    är positiv. Håller du med om det?

  105. Det beror på från vilken sida av
    oljeledningen man ser på situationen.

  106. Det har skett positiva förändringar-

  107. -men för miljön blir förändringarna
    ännu mer desperata än de var förut.

  108. Det positiva är att jag kan verka
    utan att bli kastad i fängelse.

  109. Det var omöjligt för några år sen.
    Det är absolut positivt.

  110. Det är positivt.
    Varför är det möjligt nu?

  111. Det är för att det nigerianska samhället
    har blivit mycket mer medvetet-

  112. -och det finns många sociala rörelser
    och folk som kämpar för rättvisa.

  113. Även under militärdiktaturen
    hade vi väldigt starka medier.

  114. Alla har lärt sig att överleva
    under svåra omständigheter.

  115. Det kanske till och med är klokt-

  116. -för dem som vill återskapa det
    förflutnas övergrepp att inte göra det.

  117. Det sker andra slags övergrepp i dag.

  118. Ken Saro-Wiwa
    mördades av staten för 20 år sen-

  119. -när man försökte
    förtrycka och tysta Ogonifolket.

  120. 20 år senare står folket enat och kräver
    att oljan ska få förbli i marken-

  121. -och att allt ska återställas
    innan några nya oljekällor öppnas.

  122. Det handlar om folkets förmåga
    att återhämta sig och slå tillbaka.

  123. Jag ställer samma fråga till Margaret.
    Kan du berätta var allt började för dig-

  124. -och var du är i dag?

  125. Det började när jag var student.

  126. Jag gick på Spelman College
    i Atlanta i Georgia.

  127. Jag blev aktiv i anti-apartheidrörelsen-

  128. -och engagerad i Afrikas befrielse,
    särskilt i södra Afrika.

  129. Sen fortsatte jag doktorera
    på området regional integration-

  130. -och hur länderna i södra Afrika
    integrerar sina ekonomier.

  131. Efter två böcker insåg jag att det fanns
    många nya aktörer i Afrika-

  132. -så jag började undersöka Kinas roll-

  133. -och även de traditionella aktörer som
    hade plundrat Afrika under lång tid.

  134. Jag menar att det inte pågår
    nån ny rusning efter Afrika-

  135. -utan att det är en fortsättning
    på rusningen på 1800-talet-

  136. -när européer först koloniserade Afrika.

  137. Det fortsatte under kalla kriget och
    det vi ser nu är en fortsättning på det.

  138. Det är bara tydligare nu än nånsin-

  139. -och skillnaden är att Afrikas ledare
    själva är med i rusningen-

  140. -vilket gör hela situationen
    väldigt sorglig för alla inblandade.

  141. Vi ska prata mer om det, men vi ska
    också träffa Erik Esbjörnsson-

  142. -en svensk journalist
    som blev Afrikaälskare.Hur hände det?

  143. Jag var Afrikaälskare
    innan jag blev journalist.

  144. -Du har varit det länge.
    -Ja. Min mormor föddes i Kongo...

  145. ...när hennes pappa jobbade på floden,
    så det var där det började.

  146. Jag läste utvecklingsstudier
    och statsvetenskap här i Lund-

  147. -innan jag blev journalist, och de
    senaste fem åren har jag bott i Nairobi.

  148. -Men du reser över hela kontinenten?
    -Afrika söder om Sahara är mitt fält.

  149. Det diskuteras huruvida Nordafrika...

  150. Det är förstås en del av Afrika, men det
    har visat sig vara lättare att se det-

  151. -som en förlängning av Mellanöstern.

  152. Söder om Sahara reser jag
    ganska mycket fram och tillbaka.

  153. Tänker du stanna och bo där för evigt?
    Vad tror du?

  154. -Vem vet?
    -Vem vet? Då ska vi se...

  155. Ni har säkert läst Eriks artiklar,
    men det är absolut toppklass.

  156. Ni som läser svenska
    borde följa honom på DN.

  157. Du nämnde geografin, och det gjorde vi
    med Ellen också. Det är svårt att...

  158. Du sa att Nordafrika kan ses
    som en förlängning av Mellanöstern.

  159. Innebär det att de problem vi ska
    diskutera inte finns i de länderna?

  160. Det råder delade meningar. Alla i
    Nordafrika säger att de tillhör Afrika.

  161. Afrikanska unionen består av länder
    från både södra och norra Afrika.

  162. Men man har också många länkar...

  163. Arabvåren var snarare
    ett Mellanösternfenomen.

  164. Länkarna går åt båda håll,
    och man måste dra en gräns nånstans.

  165. -Vi måste ju generalisera.
    -Ja, vi har bara en timme på oss.

  166. -Jag skulle säga att Sudan är svårast.
    -Att klassificera?

  167. -Ja.
    -Håller du med, Nnimmo?

  168. Det är ett snårigt dilemma.

  169. Tyvärr har vi Saharaöknen i mitten
    som gör det svårt att kommunicera-

  170. -mellan Nordafrika
    och de södra länderna-

  171. -men det utgör en helhet
    och alla problem är sammanlänkade.

  172. Afrikas geografi är ett problem.
    Delningen av Afrika 1884-85 i Berlin-

  173. -var väldigt godtycklig. Vi tänker gärna
    på gränser, men Afrika är en helhet.

  174. Vi ska prata om kolonialism då och nu.

  175. Vad är de starkaste indikatorerna
    på att vi ser en sund utveckling nu-

  176. -och att det inte är markrofferi?
    Vad skulle du säga, Margaret?

  177. När det gäller utveckling, tror jag...

  178. ...att vi måste se till att skilja på
    ekonomisk tillväxt och utveckling.

  179. Vi ser att vissa afrikanska ekonomier
    växer enormt-

  180. -men frågan är
    om vi verkligen ser utveckling.

  181. När vi pratar om utveckling i Afrika
    måste vi tänka på-

  182. -att utveckling betyder
    att folks liv förändras.

  183. Det är svårt att göra nåt positivt-

  184. -av det faktum att många,
    trots den ekonomiska tillväxten-

  185. -ändå lider oerhört, då den tillväxten
    inte kommer dem tillgodo-

  186. -och många ledare använder pengarna
    för att sko sig själva.

  187. Enligt Ellen finns en växande
    medelklass. Stämmer inte det?

  188. Jo, men medelklassen är väldigt liten.

  189. Det finns en medelklass i Sydafrika-

  190. -och i de flesta länder har man absolut
    en ledare på toppen-

  191. -som arbetar inom en regering-

  192. -och vars rikedomar kommer av
    den plundring av Afrika som pågår-

  193. -men det är bara i specifika länder
    där man har en växande medelklass.

  194. Det är oftast en följd av rikedomarna
    från den här rusningen efter resurser.

  195. Myndigheterna bryr sig inte
    nödvändigtvis om den medelklassen-

  196. -eftersom de vet att de kan få pengar
    från länder som Kina-

  197. -och andra aktörer som är villiga
    att hjälpa dem att behålla makten.

  198. Jag önskar
    att jag kunde vara mer optimistisk-

  199. -men det finns
    fortfarande problem som beror på-

  200. -att inkomsten från resurserna inte
    används för att bygga nya bostäder-

  201. -och ge människor jobb och trygghet.

  202. Det låter som korruption på två nivåer.

  203. Ledarna får pengarna,
    som används för att behålla makten-

  204. -och de får sen mer pengar utifrån
    för att hålla landet stabilt.

  205. Stämmer det med hur du ser på det?

  206. Man har även
    en kapitalflykt ut från Afrika.

  207. Det är intressant
    att prata om medelklassen.

  208. För några år sen fördes en stor debatt
    där narrativet förändrades.

  209. Man pratade mycket om
    att Afrika reser sig.

  210. Ursprunget var en studie
    från Afrikanska utvecklingsbanken-

  211. -som visade att det finns 350 miljoner
    medelklassmänniskor i Afrika.

  212. Det förvånade många i Afrika, och det
    handlar om hur medelklass definieras.

  213. Vi ser på medelklassen
    som Volvo, vovve och villa-

  214. -men det är inte medelklassen.
    Det finns några som kommer tillbaka.

  215. Vi pratar inte om begåvningsflykt,
    som vi gjorde för femton år sen.

  216. -Att högutbildade flyttar ut...
    -Ja.

  217. Nu är det faktiskt så
    att folk flyttar tillbaka igen-

  218. -men det har mer att göra med
    svårigheter i Europa.

  219. Om man har en fin examen
    från ett universitet i USA eller Europa-

  220. -vill man nu kanske hellre åka hem
    och tjäna storkovan där.

  221. Den riktiga medelklassen är de som
    kanske köpte en kyckling i månaden-

  222. -och nu har de råd med en i veckan.
    Det är väldigt låga konsumtionsnivåer.

  223. Jag använder inte ordet "medelklass"-

  224. -eftersom det betyder
    olika saker i olika kontexter.

  225. -Det vore missledande?
    -Ja.

  226. Det har så många konnotationer redan.

  227. Vi tänker på och talar om
    en specifik sorts medelklass.

  228. -Det finns en växande konsumentklass.
    -Ja.

  229. Nestlé drog sig ur Östafrika nu i juli-

  230. -för att de förlorade pengar
    och inte såg nån framtid där.

  231. De trodde att de skulle kunna sälja
    miljontals Snickers eller vad som helst-

  232. -men nigerianska och sydafrikanska
    företag vet vad de pratar om.

  233. De är mycket bättre på den här typen
    av konsumtion, och den växer absolut-

  234. -men från så låga nivåer
    att det inte blir mycket pengar.

  235. Men sju av tio av världens snabbast
    växande ekonomier finns i Afrika.

  236. Vad betyder det i ett
    fem- till tioårsperspektiv, Nnimmo?

  237. Jag tror att hela konceptet
    ekonomisk tillväxt måste omvärderas.

  238. Till att börja med
    är BNP ett väldigt dåligt mått.

  239. Var kommer BNP från?

  240. Vad var poängen med att ta fram det
    här måttet på ekonomisk utveckling?

  241. Det var inte meningen att det skulle
    visa hur mycket ett land producerar.

  242. Det skulle visa
    vem som var bättre än nån annan.

  243. Det var en efterkrigsuppfinning.

  244. En professor i Sydafrika har skrivit
    boken "Bruttonationalproblemet".

  245. Det är en bra definition på BNP.
    Det ger en väldigt falsk bild.

  246. Förra året blev Nigeria, på basis av sin
    BNP, plötsligt Afrikas största ekonomi-

  247. -men det är en ren fiktion
    som inte är grundad i verkligheten.

  248. Det som jag tycker är viktigt-

  249. -är hur högt välbefinnandet är
    hos en nations medborgare-

  250. -vilken social välfärd som finns,
    om människor kan leva i värdighet-

  251. -och utvecklas
    till det bästa av sin förmåga-

  252. -och inte vilket land
    som har sex procents tillväxt per år.

  253. Jag kan tro att det här iscensätts av
    såna som vill exploatera Afrikas länder.

  254. Till exempel, om man sägs vara
    en snabbväxande ekonomi-

  255. -då kan man bli lurad, på sätt och vis-

  256. -att tro att man har stor kredit-
    värdighet eftersom ekonomin växer-

  257. -och man går till Världsbanken eller
    IMF, tar lån och hamnar i en skuldfälla.

  258. Det pågår en global manipulering.

  259. Vi måste ta det med en nypa salt
    när folk säger att Afrika reser sig.

  260. Tanken att Afrika reser sig kräver
    att vi bestämmer på vilka grunder-

  261. -vart Afrika reser sig och från vad-

  262. -och inte bara ser på löpsedlar
    där det står att Afrika reser sig.

  263. Det betyder ingenting.

  264. När det gäller medelklassen...

  265. Precis som han tycker jag inte om
    att prata om klasser.

  266. Vi ser arbetare som skapar saker.

  267. Vi ser att arbetet
    görs överflödigt av kapitalet.

  268. Fattiga arbetare som producerar saker,
    som gruvarbetarna i Sydafrika-

  269. -som producerar mineraler,
    har inte råd att köpa lyxvaror.

  270. Vem är det
    som egentligen är produktiv?

  271. Det är också därför
    alla kostnader för bensinproduktion-

  272. -läggs på de fattiga och miljön,
    och sen förväntar vi oss-

  273. -att de ska bli konsumenter av lyxvaror.
    Det kommer inte att hända-

  274. -om vi inte tar bort vampyrernas
    huggtänder från våra halsar.

  275. -Hur gör vi det?
    -Massaktioner.

  276. Solidaritet från hela världen.
    Folket har makten, inte företagen.

  277. -Vi har sett exempel på det.
    -Var så god.

  278. Javisst. Ett av de
    mest inspirerande exemplen...

  279. Det finns många exempel från Latin-
    amerika, där folk marscherar länge-

  280. -för att uttrycka sin politiska åsikt
    och åstadkomma förändringar.

  281. Vi har inspirerande regeringar
    i Latinamerika som förvånar oss-

  282. -genom att ta en annan väg.

  283. Vi har sett vad som hände i Venezuela
    och till och med i Bolivia.

  284. Så politiker har verkligen gett
    folk hopp och sen uppfyllt det hoppet.

  285. I Afrika är det bästa exemplet
    på folkmakt Ogoniland.

  286. 1993 sa Ogonifolket
    att de inte ville ha Shell på sin mark-

  287. -på grund av föroreningarna,
    och de ville att miljön skulle rengöras.

  288. Det har inte utvunnits olja
    i Ogoniland sen 1993.

  289. Då hade oljebolaget upp till
    500 miljoner tunnor råolja där.

  290. På bara en plats. Men sen 1993 har
    inte en droppe olja kommit därifrån.

  291. Det är folkmakt.
    Miljön håller på att återhämta sig.

  292. Det kommer att ta lång tid,
    men om de inte hade protesterat-

  293. -vågar jag inte tänka på
    hur det hade sett ut i dag.

  294. Så det här sättet att mäta ekonomier
    är egentligen inte relevant.

  295. Det kan vara en effekt av
    att man vill ha mer kapital till Afrika:

  296. "Titta, vi växer, kom och investera,"
    vilket leder till mer plundring.

  297. -Finns den risken?
    -Det är precis det som händer.

  298. Det är komplicerat.
    Det finns en bok av Tom Burgis-

  299. -för den som vill förstå vad som pågår.
    Den heter: "The Looting Machine".

  300. Han pratar om... Ni kanske har
    hört talas om Sam Pa och Queensway.

  301. Sam Pa greps nyligen i Beijing.

  302. Han har varit inblandad i olagliga
    aktiviteter med Angolas regering.

  303. Angola är ett av Afrikas rikaste länder.

  304. De behöver ingen som helst
    yttre ekonomisk hjälp-

  305. -men det finns en grupp
    runt presidenten-

  306. -som i princip tar alla oljepengar
    och bygger upp sina rikedomar med.

  307. President dos Santos dotter-

  308. -blev nyligen den första
    kvinnliga miljardären i Afrika.

  309. Med all korruption och plundring-

  310. -får folket tyvärr ingen del
    av de här rikedomarna, som jag sa.

  311. Folk investerar... Man måste vara
    försiktig med att tala om investeringar.

  312. Ett problem för Angola just nu
    är att kineserna har idkat byteshandel.

  313. De har inte investerat i Angola,

  314. De har bytt
    infrastrukturutveckling mot olja.

  315. Nu när Kinas ekonomi är på
    nedåtgående oroar man sig för Angola-

  316. -och dess infrastrukturutveckling.
    För varje land måste det vara tydligt-

  317. -vilken typ av plundring som sker
    och vilka avtal som sluts.

  318. Varför är den sortens byteshandel
    problematisk? Kan du förklara?

  319. Om man vill kalla sig... Ett av
    de stora problemen med Afrika är-

  320. -att man inte har
    fokuserat på infrastrukturen.

  321. Den infrastruktur som finns
    i de flesta afrikanska länder-

  322. -byggdes under kolonialstyret.

  323. Infrastrukturen skapades
    för att skeppa resurser ut från Afrika.

  324. Afrika behöver infrastrukturutveckling.

  325. Om man har en situation
    som den i Angola, till exempel-

  326. -som fick två miljoner
    till infrastrukturutveckling-

  327. -men 70 procent av alla kontrakt gick
    till Kina och 30 procent till Angola.

  328. Om Kinas ekonomi är på nedåtgående-

  329. -och de inte kan fortsätta
    med infrastrukturutvecklingen-

  330. -innebär det att folk kommer att lida-

  331. -och inte få de vägar man har utlovats-

  332. -de järnvägar som har byggts
    sen kriget och alla såna saker.

  333. Folk kommer att ha fortsatt svårt att
    ta sig till marknaden och runt i landet.

  334. Den lokala ekonomin
    tjänar inte alls på det?

  335. Nej. Men om vi återvänder
    till frågan om medelklassen-

  336. -tror jag att en sak som har hänt,
    som jag nämner i min senaste bok-

  337. -är att i och med det som vi kallar
    globalisering underifrån-

  338. -har folk förbättrat
    sin livssituation till viss del-

  339. -eftersom de billiga kinesiska varor
    som har översvämmat Afrika-

  340. -har gjort att afrikaner kan köpa saker-

  341. -som de aldrig har kunnat köpa förut,
    eller fick köpa begagnade.

  342. Ofta är varorna inte särskilt...

  343. De varar inte, men många känner
    att de har det bättre, till viss del.

  344. Problemet är att inom den informella
    ekonomi som de flesta jobbar inom-

  345. -konkurrerar billiga kinesiska varor-

  346. -med lokala entreprenörer,
    som blir arbetslösa.

  347. När man pratar om
    vad som händer i Afrika nu-

  348. -måste man se på vad som händer
    på marken och dynamiken där.

  349. I Kenya protesterade man
    mot kineserna för några år sen-

  350. -och den informella sektorn
    stängde ner Nairobi.

  351. De menade att kineserna måste
    hålla sig till konstruktionsområdet-

  352. -och lämna
    den informella ekonomin i fred-

  353. -och låta dem sälja sina varor
    så att de kan överleva.

  354. Man nämner ofta Kina i diskussionen.
    Kan du berätta om det, Erik?

  355. Är Kina verkligen
    den enda viktiga aktören-

  356. -som kommer in, köper resurser,
    investerar och roffar åt sig mark?

  357. Ibland känner jag att när man
    pratar om Kina är det markrofferi-

  358. -men när det gäller västerländska
    företag kallar man det investeringar.

  359. Så ser opinionen ut,
    både här i Europa, men även i Afrika.

  360. Vissa älskar att hata väst,
    och andra är skeptiska mot Kina.

  361. Man ser kinesiska arbetare. Till och
    med EU-projekt byggs av kineser-

  362. -men det är för att europeiska företag
    inte kan konkurrera om kontrakten-

  363. -och i Kenya finns inte
    så stora företag-

  364. -som kan ta på sig tre olika
    motorvägsprojekt på en gång.

  365. -Så det finns ingen konkurrens?
    -Jo, men ingen kan slå Kina.

  366. Sen har man... Vissa kinesiska företag
    kan producera riktigt bra motorvägar.

  367. Andra företag... Det byggdes en väg
    mellan Nairobi och Arusha i Tanzania-

  368. -och de fick riva upp 200 kilometer,
    för den höll bara i ett år.

  369. De blev tvungna att bygga den på nytt
    för att certifieras för nya projekt-

  370. -så vissa av dem försöker faktiskt,
    men det finns väldigt många aktörer.

  371. Vissa av de stora
    konstruktionsföretagen ser framåt-

  372. -och försöker göra ett gott intryck.

  373. I samhället, som i Kenya,
    håller kineserna sig för sig själva.

  374. Man ser inte...
    Man ser många européer...

  375. Nairobi är en av Afrikas
    stora knutpunkter-

  376. -så där finns tusentals sudaneser,
    ugandier och kongoleser-

  377. -och miljoner somalier, och alla de
    syns mycket mer än kineserna.

  378. De syns inte lika mycket i samhället.

  379. Vi ska öppna för frågor,
    om ni är intresserade.

  380. I så fall ber vi er
    att räcka upp handen högt, så här.

  381. Ja. Mannen där bak. Presentera dig
    och ställ din fråga till vem du vill.

  382. Jag tror att min fråga
    riktar sig till hela panelen.

  383. Jag heter Felix och jag är statsvetare.
    Inte student, dock.

  384. Min fråga gäller kommentaren
    angående rusningen i Afrika.

  385. Jag undrar bara
    hur ni skulle beskriva en äkta tillväxt-

  386. -på andra ställen, om all tillväxt
    ses som rusning efter resurser?

  387. Kanske Nnimmo vill börja?
    Du motsatte dig ju hela konceptet.

  388. Tack för frågan. Jag tror att
    det är en rusning i form av utveckling.

  389. Men på allvar handlar rusningen
    i Afrika om mer än bara resurser.

  390. Man roffar åt sig hela kontinenten, inte
    bara fysiskt utan även atmosfäriskt.

  391. När det gäller klimatförändringarna
    förorenar företag här i Europa-

  392. -men de köper träd och skog i Afrika
    för att motverka föroreningarna här.

  393. Det är också rofferi, eftersom
    man gör skogen otillgänglig för folket-

  394. -man flyttar på samhällen
    och fråntar folk deras naturresurser-

  395. -för att man ser träd bara som
    kolreserver. Det är helt otroligt.

  396. När jag ser en skog ser jag
    träd, människor, djur, blommor...

  397. De flesta västländer
    ser träd som kolreserver.

  398. Träd i Afrika, men kanske inte i Europa.
    Det är löjligt.

  399. Det här är resursrofferi och korruption.

  400. Korruption
    handlar inte bara om ekonomi.

  401. När man missbrukar resurser
    missbrukar man naturens gåva.

  402. Man korrumperar Moder Jord.
    Det är ett allvarligt brott.

  403. Men om vi ska gå tillbaka till frågan...

  404. Den utveckling som pågår...
    Infrastrukturen är, precis som du sa...

  405. På en karta över Afrika
    ser man att alla järnvägar och vägar-

  406. -börjar i gruvor eller nåt sånt och går
    ut till hamnar som leder till Europa-

  407. -eller nån annanstans. Infrastrukturen
    är gjord för exploatering.

  408. Det fortsätter.

  409. Till och med Afrikanska unionens
    infrastruktur- och utvecklingsprogram-

  410. -följer samma mönster, även om det är
    Kina som är den stora aktören just nu.

  411. Förutsättningarna
    för exploatering och resursrofferi-

  412. -håller på att befästas och utvecklas.

  413. Tyvärr förblir Afrika
    en plats som ska exploateras-

  414. -och om den globala uppvärmningen
    får fortsätta obehindrat-

  415. -är jag rädd att vi snart får
    ett Afrika utan afrikaner.

  416. Om globala temperaturer ökar med
    två grader blir det tre grader i Afrika.

  417. Fyra grader globalt innebär sex grader
    i Afrika. Ingen kan överleva det.

  418. Jag hörde en intressant analys
    på ett seminarium i morse.

  419. Det ger ekonomisk tillväxt för Sverige
    i och med en längre odlingssäsong-

  420. -och att man kommer att kunna odla
    ananas och apelsiner här.

  421. Global uppvärmning
    är en katastrof för Afrika-

  422. -men en möjlighet för Skandinavien.
    Det var intressant att tänka på.

  423. Jag brukar tänka på det i november,
    även om det inte är politiskt korrekt.

  424. Jag har också tänkt på det. - Vill du
    svara på samma fråga, Margaret?

  425. Förstår jag dig rätt i
    att du frågar om ekonomisk tillväxt?

  426. Kan du repetera vad det var du sa?

  427. Ni beskrev tillväxt, eller snarare
    tre av er beskrev tillväxt i Afrika-

  428. -som en rusning efter resurser.
    Hur skulle riktig tillväxt se ut?

  429. -Okej.
    -I Indien pågår nåt liknande...

  430. ...men i Indien ses det som tillväxt.
    Jag vill förstå vad ni menar med det.

  431. När man pratar om ekonomisk tillväxt
    kan man prata om BNP-

  432. -och man kan prata om att Afrika,
    som vi var inne på tidigare-

  433. -has några av världens
    snabbast växande ekonomier.

  434. Men när man pratar om utveckling
    pratar man om livskvalitet-

  435. -och om att bygga... Om ett företag
    vill göra en seriös satsning i Afrika-

  436. -bygger de upp ett hållbart företag
    och anställer folk på plats.

  437. Det är det vi kallar ekonomisk
    utveckling, att folk får arbete-

  438. -de får lön och de kan köpa varor.

  439. Man kan prata om ekonomisk
    utveckling i kåkstäder i Sydafrika-

  440. -där folks liv förändras genom att
    man bygger hus som de kan bo i.

  441. Det är ekonomisk utveckling,
    men inte nödvändigtvis tillväxt.

  442. Det vi ser i Afrika är
    att man har ekonomisk tillväxt-

  443. -men att det inte sker
    nån ekonomisk utveckling.

  444. Inom många områden
    där Kina verkar...

  445. Jag är inte motståndare till Kina,
    jag tar det bara som exempel.

  446. Kina gör saker
    som inget annat land har velat göra.

  447. Varför det? Antagligen
    för att de inte är en demokrati-

  448. -och har möjlighet att ta emot pengar.

  449. Om en minister säger att de behöver
    nåt kan de genast skicka ett företag-

  450. -men till exempel Indien,
    som är ett mer demokratiskt land-

  451. -måste gå genom många olika steg,
    och det gäller även USA.

  452. När vi pratar om utveckling
    pratar vi om utbildning-

  453. -och att förbättra människors liv.

  454. Det är det som saknas just nu
    med den här tillväxten.

  455. Jag poängterar igen att skillnaden
    mot rusningen under 1800-talet-

  456. -eller den under 1900-talet
    och kalla kriget-

  457. -är att de afrikanska ledarna
    låter det här hända.

  458. De står i spetsen
    för den här rusningen.

  459. Utan att ha Afrikas ledare med sig kan
    varken Kina, USA eller nåt annat land-

  460. -komma in och exploatera Afrikas
    resurser på det sätt som nu sker.

  461. Det är en deprimerande bild. - Har
    Erik kanske en annan syn på det hela?

  462. Ja, jag håller till viss del med om
    att tillväxten som vi ser den-

  463. -inte är ett tillräckligt mått
    för att mäta utveckling.

  464. Ett första steg vore att gå över
    till att mäta medianinkomsten-

  465. -i stället för medelinkomsten.
    Det skulle åtminstone ge ett hum om...

  466. Det blir helt irrelevant för ett företag
    som vill gå in och hitta konsumenter-

  467. -om alla pengar finns
    hos presidentens familj, till exempel.

  468. Om man ser på annan utveckling,
    som hälsonivåer...

  469. Det finns inte ett afrikanskt land
    där inte hälsan har förbättrats-

  470. -under de senaste femton åren,
    och då ganska stora förbättringar.

  471. Sen vill jag nämna den sudanesiske
    telemiljardären Mo Ibrahims index.

  472. Han har, som du, insett,
    att ledarskapet är ett stort hinder-

  473. -och han har försökt
    uppmuntra bra ledarskap.

  474. Han delar ut Mo Ibrahim-priset
    till progressiva ledare.

  475. Det har kallats "No" Ibrahim-priset,
    då de inte kan hitta några kandidater-

  476. -förrän i år faktiskt, när priset gick
    till president Pohamba i Namibia.

  477. Vi kanske fokuserar för mycket
    på vem som får det här priset-

  478. -men de har även Mo Ibrahims index,
    som är ganska intressant.

  479. Han försöker få in
    andra parametrar på utveckling-

  480. -som politisk delaktighet,
    utbildningsnivåer-

  481. -demokratisk utveckling och reformer
    inom andra områden än BNP-tillväxt-

  482. -eftersom man blir lurad
    om man bara ser på ekonomin.

  483. Man började prata om det här
    för fyra-fem år sen av en anledning-

  484. -efter 2008-2009.
    Då hade eurokrisen inte ens börjat.

  485. Den var bara ett moln på horisonten-

  486. -men det fanns ett behov av
    att visa vart pengarna kunde gå.

  487. Det var inte av en slump som ett Afrika
    som reser sig blev populärt runt 2011.

  488. Det var i princip av den anledningen.

  489. Men man borde nämna
    vissa länder som Botswana, Namibia-

  490. -och i princip alla önationerna.

  491. Till och med i Östafrika är det...
    Jag har mina åsikter om Rwanda-

  492. -men de visar ändå på en utveckling.

  493. Även Uganda och Tanzania,
    men visst finns det enorma problem.

  494. -Kan jag bara få bryta in här?
    -Naturligtvis.

  495. Jag måste verkligen ifrågasätta
    ditt påstående-

  496. -att det inte finns ett afrikanskt land
    som inte har fått bättre hälsa.

  497. Zimbabwe har varit med om
    värsta tänkbara nedgång.

  498. Vi måste vara försiktiga.
    Ibland måste vi generalisera om Afrika-

  499. -men när det gäller hälsa, utbildning
    och andra sociala välfärdsfrågor-

  500. -måste vi se på individuella länder.

  501. En gång var Zimbabwes hälsovård
    Afrikas näst bästa efter Sydafrika.

  502. -Nu är det en katastrof.
    -Okej. Jag hade fel om Zimbabwe.

  503. Det är ett unikt misslyckande
    i modern tid-

  504. -men jag tänker på dödsfall i malaria
    och malariaforskningen-

  505. -hiv-nivåerna stabiliseras,
    det blir allt mindre tuberkulos-

  506. -och i år utrotades polio i Afrika, så
    det görs framsteg inom hälsoområdet.

  507. Vi har... Jag är nyfiken
    på de politiska aspekterna-

  508. -och eftersom vi har Svante Kilander
    här, Sveriges Nigeriaambassadör-

  509. -vill jag fråga vad du säger
    efter tre år som ambassadör?

  510. Hur ser det nuvarande hälsoläget ut
    för politiken, ur ditt perspektiv?

  511. Gör vi framsteg,
    eller har korruptionen förstört allt?

  512. -I Nigeria?
    -Ja.

  513. Jag tror att
    det som händer nu i Nigeria är att...

  514. Vi hade val för ett halvår sen-

  515. -i mars 2015.

  516. Det här valet visade sig verka
    stimulerande för systemet i Nigeria.

  517. Jag tror också...

  518. Jag ska inte kalla det en modell för
    andra länder, för man kan inte säga så-

  519. -men det är ett faktum att det
    nigerianska valet var stimulerande.

  520. Vilken typ av valdeltagande hade man?

  521. Menar du procentuellt sett?
    Det minns jag inte.

  522. Men tillfredsställelsen bland de
    som röstade var uppenbar efter valet-

  523. -och resultatet och det sätt
    på vilket presidenten avgick-

  524. -var ganska imponerande.

  525. Håller du med om det, Nnimmo,
    ur ditt nigerianska perspektiv?

  526. Det mest imponerande var att
    presidenten erkände sig besegrad-

  527. -redan innan resultaten var färdiga.
    Det var ganska anmärkningsvärt.

  528. Vi kan vara diplomatiska.

  529. -Om du vill säga emot så får du.
    -Nej, jag håller med.

  530. Den enskilda händelsen
    var väldigt anmärkningsvärd.

  531. Det var första gången.
    President Buhari förlorade tre gånger-

  532. -men gratulerade aldrig vinnaren.

  533. Han vann den här gången
    och förloraren gratulerade honom-

  534. -innan resultaten tillkännagavs.
    Därför reser president Jonathan runt-

  535. -och övervakar val
    i Tanzania och på andra ställen.

  536. Det är roligt att se.
    Det skickar positiva signaler.

  537. Jag tror också att folket, de röstande,
    var nöjda med valresultatet.

  538. Det är inte alltid fallet. Förlorarsidan
    kan hävda att valet inte gick rätt till.

  539. Jag hörde inget sånt,
    åtminstone inte särskilt mycket.

  540. Så valprocessen och valresultatet-

  541. -hade en stabiliserande effekt,
    skulle jag vilja säga.

  542. Ibland kan jag undra vad som hade
    hänt om Jonathan hade blivit kvar.

  543. Den energi och positiva känsla
    som vi faktiskt känner i Nigeria nu...

  544. -...hade inte funnits där, helt enkelt.
    -Tack, herr ambassadör.

  545. Jag vill fråga er om regleringar.

  546. Det finns en balans mellan vad
    företagen och politiker kan göra-

  547. -och man kan lagstifta och säga
    att vissa saker inte kan säljas.

  548. Det finns moraliska begränsningar.
    Kan man sälja en brunn?

  549. Det anses inte vara rätt
    i stora delar av världen, men det går.

  550. Medan olja går bra,
    koboltgruvor går bra...

  551. Var drar man gränsen
    för vad som kan säljas och inte?

  552. Jag tror att ett av problemen just nu-

  553. -är att de afrikanska ledarna
    inte har samlats-

  554. -och dragit upp gränser
    för dem som är ute efter resurser-

  555. -oavsett om det gäller
    mark, diamanter, olja-

  556. -eller coltan, som används
    i våra datorer och mobiltelefoner.

  557. Kineserna har en strategi, och Indien
    är en stor exportör av Afrikadiamanter-

  558. -en av de största exportörerna.

  559. Om de afrikanska ledarna samlades
    genom regionala organisationer-

  560. -och bestämde gränser för hur
    afrikanska resurser får exporteras-

  561. -så skulle vi kunna börja se
    en förändring i det som pågår.

  562. Jag vet inte om de vill göra det.

  563. Det tillstånd som nu råder,
    vad får det för sociala effekter?

  564. Vad händer med tilliten till att man kan
    fungera tillsammans som ett samhälle?

  565. En sak som vi vet, tack vare boken
    "China Safari" från 1989-

  566. -är att Kina har sagt att de vill
    exportera 3 000 000 kineser till Afrika-

  567. -på grund av
    den växande befolkningen i Kina.

  568. Det leder till fler och fler konflikter.
    Kineserna lever för sig själva...

  569. Fler kineser blir dödade.

  570. Kineser dödar afrikaner.
    Det leder till många problem.

  571. Varje gång stora grupper av människor
    invandrar utan att integreras-

  572. -leder det till stora problem. Jag vet
    att jag utmålar en pessimistisk bild-

  573. -men jag har varit på plats
    och studerat det här länge.

  574. Det är svårt att... Jag kan inte
    låta bli att säga det jag ser.

  575. Det är en farlig situation, särskilt
    som Afrikas ledare inte tar sitt ansvar-

  576. -och kontrollerar vad som pågår.

  577. I Kongo har man en annan dynamik.
    Där finns många milisgrupper.

  578. Det är inte bara ledarna, utan även
    milisgrupper slåss om resurserna.

  579. Varje dag upptäcks nya fyndigheter
    av olja, gas och så vidare.

  580. Människor som är väldigt fattiga
    vill också ta del av resurserna.

  581. 2006 upptäckte man
    en diamantfyndighet i Zimbabwe.

  582. När regeringen väl insåg
    att fyndigheten existerade-

  583. -gick de in och dödade alla människor
    som befann sig i fyndigheten-

  584. -och som vaskade diamanter.

  585. Regeringen tog över tillsammans med
    Sam Pa och Queensway-

  586. -som är en väldigt rovgirig grupp
    som verkar som ett slags mellanhand-

  587. -mellan Kina och Afrika.
    Det är en väldigt oroande situation.

  588. Jag håller kurser om det
    och jag skriver om det-

  589. -och jag kan inte säga att det inte
    händer. Det är så det ser ut i Afrika.

  590. Ser du också det i ditt dagliga arbete?

  591. Jag ser inte så många konfrontationer-

  592. -och jag hör inte
    särskilt mycket om dem i Östafrika.

  593. Men på bynivå kommer folk definitivt
    att påverkas när man hittar resurser.

  594. Det kommer alltid
    att bli en kompromiss.

  595. Vi har haft samma historia i Europa
    och i Sverige med vår gruvindustri.

  596. Det kommer alltid att bli...
    Det bor människor överallt.

  597. De här resurserna är väldigt värdefulla
    för de här länderna om de sköts rätt.

  598. Problemet är
    att hantera det på rätt sätt.

  599. När man nyligen hittade olja i Östafrika
    fick folk där enorma förväntningar-

  600. -på de nya inkomsterna därifrån,
    till och med högre förväntningar...

  601. Oljan har inte särskilt hög kvalitet,
    och man har inte hittat så mycket...

  602. Man diskuterar
    var man ska dra oljeledningar-

  603. -och det enda folk vill är att få oljan
    till kusten så enkelt som möjligt.

  604. Visst. Till och med Sudans olja
    skickas till Malaysia för raffinering-

  605. -och sen kommer den tillbaka,
    och även Nigerias olja.

  606. Man måste också se
    var man får mest för pengarna.

  607. På papperet kan det ser bra ut att låta
    resurserna raffineras nån annanstans-

  608. -men i slutändan
    måste man ändra på det-

  609. -och börja raffinera produkten
    inom landet. Det blir en stor utmaning.

  610. Då måste man börja bygga
    infrastruktur inom Afrika-

  611. -och inte bara utåtgående nätverk.

  612. Men visst, det är en stor utmaning.

  613. Jag vill också betona att det är viktigt
    att inte skrämma bort investerare.

  614. En stor del av ansvaret
    ligger hos regeringarna.

  615. Det är ett stort problem. Jag pratade
    om dåligt ledarskap i morse.

  616. Vi kan inte...

  617. Det måste komma inifrån, att man
    kräver att resurserna hanteras riktigt.

  618. -Det är en svår situation.'
    -Att raffinera olja utomlands...

  619. ...är ett sätt att exportera
    en del av föroreningarna.

  620. Raffinaderier förorenar mycket
    och är skadliga för befolkningen-

  621. -så om afrikansk olja raffineras
    utomlands är det bra för Afrika.

  622. -Jag skojar bara.
    -Men det är ett sätt att mäta kvalitet.

  623. Jag vill inte ha
    ett giftigt raffinaderi där jag bor.

  624. I USA har samhällen
    nära raffinaderier...

  625. I Berkeley, nära San Francisco,
    är marken väldigt förorenad.

  626. Situationen är likadan överallt, så
    oljan kanske ska raffineras utomlands.

  627. Men när vi pratar om politiska ledare-

  628. -håller jag med om
    att det är ett stort problem.

  629. Samtidigt har väldigt många afrikanska
    stater destabiliserats utifrån.

  630. Vi hade kloka afrikanska ledare
    som förstod den afrikanska kontexten-

  631. -och som ville förändra saker och låta
    Afrikas ekonomi växa för folkets skull-

  632. -som Thomas Sankara i Burkina Faso
    eller Luís Cabral i Guinea-Bissau.

  633. De har funnits. Lumumba i Kongo.
    Alla blev lönnmördade-

  634. -för att man ville destabilisera Afrika
    och göra det lättare att exploatera-

  635. -när de politiska ledarna inte fokuserar
    på att försvara landets resurser.

  636. Det finns också vissa företag som
    kallar sig "suveränitetsentreprenörer".

  637. Jag läste om ett amerikanskt företag-

  638. -som spekulerade i vilka
    afrikanska länder som skulle kollapsa-

  639. -och vilken del av den delade nationen
    som skulle vara bra att investera i.

  640. Såna här företag arbetar direkt
    med att påskynda kollapser-

  641. -och destabilisera länder för att
    investera i "vänskapligt sinnade" delar.

  642. Som det som hände i Sudan.
    Vissa länder roffade åt sig mark...

  643. Vissa företag roffade åt sig mark
    i södra Sudan-

  644. -och när Sudan delades
    kunde de investera där.

  645. Sydsudans regering
    såg då fördelaktigt på dem.

  646. Afrikas problem handlar om den
    globala kapitalistiska dominansen-

  647. -över geopolitiska frågor. Afrika är den
    skådeplats där detta tyvärr utspelas.

  648. Jag håller med om
    att vägen ut ur det här dilemmat-

  649. -skulle vara att det afrikanska folket
    verkligen vaknar upp-

  650. -utmanar systemet och väljer såna
    som Thomas Sankara som sina ledare.

  651. Även om jag önskar
    att vi hade en stor afrikansk publik-

  652. -är det mest svenskar och européer
    som tittar. Vad kan vi göra-

  653. -för att bidra till utvecklingen?
    Finns det nåt vi ska tänka på?

  654. Jag vet att det här universitetet
    försöker-

  655. -utveckla starkare band med Afrika.

  656. Jag tror att man i det här läget
    måste vara väldigt försiktig-

  657. -med hur man går in i det.

  658. Mitt föredrag i morse
    handlade om bortglömda hjältar.

  659. Det finns många människor
    som gör gott i Afrika-

  660. -som inte är olika länders presidenter.

  661. Jag tror att det är de människorna som
    universitetet borde samarbeta med-

  662. -och utveckla det de försöker göra
    för att göra skillnad.

  663. Jag pratade om det första
    humanistiska universitetet i Ghana-

  664. -och rektorn där är väldigt engagerad
    i att utbilda unga människor-

  665. -och få dem att förstå
    ledarskapets privilegium.

  666. Det finns en akademi i Sydafrika
    där samma sak äger rum.

  667. Jag skulle vilja säga
    att det finns hopp för ungdomen-

  668. -om liknande institutioner kan skapa
    människor som är engagerade-

  669. -i Afrikas utveckling
    och som inte bara vill sko sig själva.

  670. Vad skulle Erik säga?
    Kan vi göra nåt som konsumenter?

  671. Börja med att köpa en biljett och res
    runt själv. Det är första steget.

  672. Att själv utforska kontinenten
    är väldigt givande.

  673. Sen handlar det också om...

  674. Vi har en globaliserad
    matvarumarknad.

  675. Det vore enkelt att... I alla svenska
    affärer kan man handla vad man vill.

  676. Det är inte bara europeiska saker.

  677. Även när man köper en mobiltelefon...

  678. Min vän Lennart här
    pratade om rena mobiler.

  679. Som konsument kan man
    försäkra sig om vad man köper.

  680. Vi vill ha innehållsdeklarationer
    på många av de saker vi köper.

  681. Många av oss
    har inte råd med konfliktdiamanter.

  682. Det handlar inte om att köpa rena
    diamanter, men kanske en ren mobil.

  683. Man kan se till att företaget
    som tillhandahåller ens produkt-

  684. -inte använder coltan
    från gruvor där man har barnarbete-

  685. -som jag har sett i Kongo,
    utan det finns certifierade gruvor-

  686. -där det finns nåt slags regelverk.

  687. Tyvärr finns det inte så många
    produkter på marknaden än.

  688. Men också, om man kör bil
    vill man se till att bensinen...

  689. För 30-40 år sen var Shell och BP
    ganska svaga varumärken i Norden-

  690. -på grund av deras historia i Nigeria,
    men nu bryr man sig inte om sånt.

  691. En medvetenhet hos konsumenterna
    om var saker kommer från-

  692. -men det kräver
    ganska mycket efterforskningar-

  693. -eller att man utnyttjar de miljö-
    organisationer som jobbar i Afrika.

  694. -De kan ge råd.
    -Ja.

  695. Amnesty släppte en rapport härom
    veckan om miljön i Nigerdeltat.

  696. Många här är medlemmar i Amnesty
    och får deras nyhetsbrev.

  697. -Det handlar om att engagera sig.
    -Det är alltid ett gott råd.

  698. Vår tid har tagit slut och jag vill
    tacka er för att ni har tittat.

  699. Vi vill också ge vår fantastiska panel
    en stor applåd.

  700. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Rusningen efter Afrikas resurser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka är vinnarna och vilka är förlorarna i den nya kapplöpningen om Afrikas resurser? Är den pågående utvinningen en förlängning av kolonialismen med korruption och miljöfarlig verksamhet som följd - eller pågår en utveckling som gynnar alla medborgare? En debatt med Margaret C Lee, ledande Afrikaforskare, Nnimmo Bassey, Right Livelihood-pristagare 2010 för sina avslöjanden kring den nigerianska oljeindustrin, och Erik Esbjörnsson, Afrikakorrespondent för Dagens Nyheter. Debatten inleds med en kort intervju med Ellen Hillbom, Afrikaforskare. Inspelat den 10 november 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Geografi > Afrika, Geografi > Naturresurser, varor och tjänster
Ämnesord:
Afrika, Ekonomi, Ekonomisk utveckling, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Nationalekonomi, Naturresurser
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Urfolksfeminism

Koloniseringen av Sydamerika resulterade i ett patriarkalt och rasistiskt exploateringssystem som drabbade människor och natur och som infördes med våld, menar aktivisten Carmen Blanco Valer. Här berättar hon om hur kontinenten kom att påverkas och om det motstånd som gjorts och fortfarande görs. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

En vandring i Surbullestan

Stadsbilden i Norrköping dominerades under 1800-talet av textilfabrikerna längs Motala ström. Vi visas runt i staden av Anette Kindahl, intendent vid Norrköpings stadsmuseum, som berättar om industrialismens genombrott, om miljön i staden och på fabrikerna, och om Moa Martinson som skrivit tre böcker om sin uppväxt där. Vi får också veta hur det kom sig att Norrköping kallades Surbullestan.