Titta

UR Samtiden - Det nya klassamhället

UR Samtiden - Det nya klassamhälletDela
  1. Klass är ju en stor rubrik, men vi
    lägger upp det enligt en livskurva.

  2. Vi börjar i barndomen eller skolan.

  3. Sen går vi vidare till när man
    bygger bo och flyttar hemifrån.

  4. Och sen när vi utbildar oss
    eller kommer in på arbetsmarknaden-

  5. -och sen åldras och dör
    och kanske ska fördela ett arv.

  6. Jag vill välkomna er nu.
    - Joakim Lamotte.

  7. Du är krönikör på Göteborgs-Posten,
    har jobbat med "Uppdrag granskning"-

  8. -postar filmer på Facebook som får
    tusentals kommentarer och klick.

  9. Vilken klass kommer du från
    och vilken klass tillhör du i dag?

  10. Okej... Nu, ja...

  11. Nu tillhör jag väl medelklassen,
    en trevlig klass att tillhöra.

  12. Jag har villa, en Volvo i garaget,
    två välartade barn-

  13. -och en vacker fru som jag ligger med
    regelbundet, så jag är väldigt nöjd.

  14. Jag är uppvuxen
    i bruksorten Lilla Edet-

  15. -på 70- och 80-talet.

  16. När jag tänker tillbaka
    på den tiden var det väl så-

  17. -att alla hade det
    ungefär likadant där.

  18. Ingen hade det
    varken jättebra eller skitdåligt.

  19. Vissa hade det väl skitdåligt,
    men alla hade det ungefär lika bra.

  20. Sen fanns det vissa som stack ut,
    men inte många.

  21. Det fanns några
    som hade gott om pengar.

  22. En kille i min parallellklass kom
    från en förmögen familj i Göteborg.

  23. Folk sa att han hade en miljon,
    och han kom jämt med nya mopeder.

  24. Han blev fruktansvärt mobbad
    för det där, och...

  25. ...det var väl
    nåt slags klasshat man såg då.

  26. När han kom med sina nya mopeder
    skulle folk kissa i bensintanken.

  27. Det var ju förjävligt.
    Det bottnade väl sig i avundsjuka-

  28. -och den avundsjukan tycker jag att
    man kan se i vänsterrörelsen i dag.

  29. Vi återkommer till det. Så du var
    arbetarklass men är nu medelklass?

  30. Jag vet inte.
    Arbetarklass och underklass...

  31. Jag vet inte vad det är.
    De i underklassen har väl inga jobb?

  32. De som har jobb i dag
    har det väl ändå hyfsat.

  33. Min farsa har jobb,
    min morsa har inte jobb och har levt-

  34. -under existensminimum i tjugo år.

  35. Oavsett regering tycker hon
    att det har varit lika jävligt.

  36. Så jag har väl sätt båda delar.

  37. Bra. - America Vera-Zavala.

  38. Tack! Jag ställer mig här.

  39. Du är dramatiker, vänsterdebattör.
    Du har grundat Attac.

  40. Du har jobbat för Vänsterpartiet.
    Vilken klass kommer du från?

  41. Ja...

  42. Marxister brukar skilja
    på klass i sig och klass för sig.

  43. I sig handlar mer om typer av inkomst
    och sånt man kan mäta-

  44. -och för sig handlar mer om klasskamp
    och att se klassen som en rörelse.

  45. Jag skulle nog säga att jag
    både som barn och fortfarande-

  46. -tillhör arbetarklass
    utifrån synen klass för sig.

  47. Jag tillhör en klass
    som vill förändra samhället.

  48. Tack.
    - Sakine Madon. Du jobbar som...

  49. -Ska jag stå bara här nånstans?
    -Stå där borta.

  50. Du är politisk redaktör på Norran
    och kolumnist på Expressen.

  51. -Vilken klass kommer du från?
    -Bra fråga, det är klurigt.

  52. Jag känner igen mig
    i Joakims berättelse.

  53. Journalister känns extremt medel-
    klassiga, och så har jag en Volvo.

  54. Men om jag skruvar tillbaka tiden
    så är ju jag...

  55. Jag kom ju till Sverige
    som barn till politiska flyktningar.

  56. De är socialister och fick inte
    vara fackligt aktiva i Turkiet.

  57. Vi började naturligtvis om på noll
    i Sverige-

  58. -men det var alltid jätteviktigt för
    mina föräldrar att göra rätt för sig.

  59. De såg Sverige som ett mönsterland,
    ett socialistiskt paradis.

  60. Olof Palme levde fortfarande
    när vi kom, han sköts ett år efter.

  61. Men det var i alla fall den...
    De älskade verkligen Sverige.

  62. De delade ut tidningar på nätterna
    och gick på SFI dagtid.

  63. Jag vet inte
    hur de fick ihop det med småbarn.

  64. Så en väldigt arbetande klass,
    samtidigt som naturligtvis...

  65. Det spelar ju roll att mina föräldrar
    inte haft svenska som förstaspråk.

  66. Jag har ju inte heller haft det,
    men jag kan ändå prata bra svenska.

  67. Det har naturligtvis också spelat in
    i kontakter med myndigheter m.m.

  68. Hur man betraktas
    från samhällets sida.

  69. Sen spelar det så klart också in
    att vi har bott i förortsområden.

  70. Gottsunda i Uppsala, Flemingsberg,
    och min mamma bor i Husby och så.

  71. Och kontakten
    med människorna man vuxit upp med...

  72. Man har stött på
    inte bara ekonomiska bekymmer-

  73. -och vad det kan innebära, fattigdom,
    utan också olika sociala problem.

  74. Att alltid ha fått se det både
    i min familj men också bland vänner-

  75. -har varit en självklarhet.

  76. Så jag skulle nog pricka in ganska
    många under- och arbetarklassfenomen.

  77. Tack! - Mikael Holmqvist.

  78. Professor i företagsekonomi
    och författare till ett pionjärverk-

  79. -om Djursholm utanför Stockholm,
    Danderyd.

  80. -Vilken klass är du?
    -Det får andra avgöra.

  81. Jag är uppvuxen i Sigtuna
    och har gått på Sigtunaskolan.

  82. Jag bor i Danderyd i villa
    med min familj.

  83. Jag har gått i franska elitskolor
    och arbetat på elitorganisationer-

  84. -och på amerikanska elituniversitet,
    och sen får andra avgöra min klass.

  85. Skulle du själv säga överklass?
    Kriterierna pekar i den riktningen.

  86. Jag vet inte om jag tycker
    att klassbegreppet är så intressant.

  87. Vi börjar med dig.
    Du skrev en artikel i DN häromdagen-

  88. -där du menar att den svenska skolan
    inte främjar meritokratin-

  89. -utan motarbetar den.
    Kan du berätta så att man förstår?

  90. Det är inspirerat
    av det jag observerade i Djursholm.

  91. Djursholm är Sveriges ledarsamhälle,
    som jag argumenterar för-

  92. -en viktig normsättande miljö
    i vårt land.

  93. Det som jag menar lärs ut i Djursholm
    är inte kunskaper och kompetenser-

  94. -som är centrala
    för ett kunskapssamhälle-

  95. -utan det är karaktärsdanande,
    så det är andra saker som lärs ut.

  96. Jag kallar Djursholm
    för en "konsekrati" i stället.

  97. Jag hoppas att Svenska Akademien
    ska anta ordet och göra mig odödlig.

  98. Det kontrasterar mot meritokratin.

  99. Meritokrati
    är ett samhälle som bygger på-

  100. -att människor
    får plats och inflytande-

  101. -genom deras flit,
    deras bildning, om man så vill.

  102. Det är inte
    de egenskaperna som lärs ut här.

  103. Det här är nånting
    som har utvecklats på bred front-

  104. -i Sverige
    genom miljöer som Djursholm.

  105. Så min bok om Djursholm
    handlar egentligen om Sverige.

  106. Sakine, du är liberal,
    men du är ingen vän av friskolor.

  107. Håller du med om
    att friskolesystemet-

  108. -inte gynnar
    meritokratin, klassrörligheten?

  109. Ja... Det låter så hårt rakt av,
    men jag har kritiserat friskolorna-

  110. -och i synnerhet
    att sekter får ha hand om skolor.

  111. Det finns inom borgerligheten
    en inställning till att föräldrar-

  112. -i regel alltid vet bäst
    och fattar rätt beslut-

  113. -men jag måste säga
    att jag inte riktigt köper det.

  114. I teorin har alla perfekt information
    och gör jättesmarta val och så-

  115. -men tittar man på det fria skolvalet
    och vilka elever som utnyttjar det-

  116. -så har det ju definitivt
    en segregerande effekt.

  117. Sen kan jag ändå tycka-

  118. -att det fria skolvalet
    är ett ganska svårt...

  119. Det är en ganska svår fråga.
    Jag har kusiner i Husby-

  120. -som använde sig
    av det fria skolvalet.

  121. Det är klurigt,
    vem är jag att säga till dem-

  122. -"Nej, ni ska stanna kvar
    på skolan i Husby och vara kvar där"?

  123. Men det finns ju
    en segregerande effekt-

  124. -och dessutom
    just det här vi var inne på nu-

  125. -att vi påverkas
    så himla mycket av...

  126. Skolgången är ju så himla central.

  127. Jag kanske låter socialliberal,
    men jag är renodlad liberal-

  128. -men för att få fria vuxna individer
    så måste man ju få förutsättningar.

  129. Vi behöver inte tjäna lika mycket.
    Nån som arbetar hårt-

  130. -får väldigt gärna håva in miljoner.
    Jag är inte mycket för att bli rik.

  131. Men människor ska ha förutsättningar,
    och det är där jag skulle önska-

  132. -att det bland svenska liberaler
    fanns en mer vital diskussion om det.

  133. America, vad tycker du om skolan
    som klassutjämnande kraft i dag?

  134. Skolan är en spegling
    av hur samhället ser ut-

  135. -och både friskolor och skolvalet
    har ökat på segregeringen på skolan.

  136. Men vi har ju också sett
    ett land med ökande klassklyftor.

  137. Även boendesegregationen ökar, vilket
    gör att skolor blir mer segregerade-

  138. -och det
    handlar inte bara om ett val.

  139. Hade upptagningsområdet runt Husby
    eller själva skolan varit annorlunda-

  140. -så kanske det hade känts okej
    att säga: "Stanna kvar."

  141. Det finns en massa olika problem-

  142. -med dagens segregation
    och den spegling som sker i skolan.

  143. Ett sånt som jag tycker
    är väldigt problematiskt-

  144. -är ju den här tanken-

  145. -att de här institutionerna
    ska vara till för alla.

  146. Det ska skapa
    en solidaritet mellan klasser-

  147. -men man ska också vilja betala
    skattepengar till institutionerna.

  148. Det är där jag tror att det kan
    bli problematiskt, att en överklass-

  149. -alltmer tycker: "Varför
    ska jag betala för deras skolor?"

  150. Det blir deras och våra skolor,
    och det kan bli ett stort problem.

  151. Joakim... - Eller Sakine.

  152. Jag vill flika in en grej om skolan
    så att jag inte glömmer.

  153. Det här är kritik
    åt alla politiska håll.

  154. Ett problem har varit
    att man liksom har struntat i-

  155. -vissa områden och vissa barn.

  156. Man har sett mellan fingrarna
    när det kommer till t.ex. barnaga-

  157. -och barnäktenskap och såna saker
    som man inte alls bör blunda för.

  158. "Det är inte vårt problem
    att betygen sänks"-

  159. -"i förortsområden,
    i socioekonomiskt svagare områden."

  160. Man skjuter ifrån sig de bekymren.
    Där har politiken svikit-

  161. -och även medierna, journalister,
    som är väldigt medelklassiga.

  162. Jag gjorde ju ett reportage om
    Rosengårdsskolan när den lades ner.

  163. Då var den sämst i Sverige
    om man tittade på avgångsbetyg.

  164. När den lades ner
    blev Kronan i Trollhättan sämst.

  165. Den känner alla till
    efter hemskheterna där.

  166. Skolorna med sämst betyg
    låg i segregerade områden-

  167. -som Kronogården i Trollhättan
    eller i Rosengård eller så.

  168. Jag tror att det fria skolvalet
    på nåt sätt har lett till-

  169. -att många skolor har fått lägga ner
    och att de fått dåliga resultat.

  170. I Rosengård var det så
    att medvetna föräldrar-

  171. -satte sina barn i andra skolor,
    och så blev resten kvar.

  172. Det är klart att det havererade.
    Det är väl inte politiker, men...

  173. Hade inte det fria skolvalet funnits
    hade situationen sett annorlunda ut.

  174. I vissa av de här skolorna
    handlar det om-

  175. -att de får ta emot
    väldigt många nyanlända flyktingar-

  176. -vilket drar ner betygen
    och skapar olika problematiker.

  177. Man skulle ju kunna säga
    att vissa skolor i Djursholm-

  178. -skulle kunna få
    en procentandel av nyanlända.

  179. Då skulle kanske det också
    förändra genomsnittsbetyget-

  180. -så det handlar inte bara om
    en spegling av sitt eget område.

  181. -Det...
    -Kör du.

  182. Det man ska komma ihåg med skolor-

  183. -i välfungerande samhällen,
    som Djursholm får sägas vara-

  184. -är att det inte bara är betyg och
    akademiska kunskaper som är viktiga.

  185. Det är ett socialt förhållningssätt
    som man lär sig där-

  186. -ett sätt att leva och agera
    som gör en anställningsbar.

  187. Det är så svårt
    att lära sig i andra skolmiljöer.

  188. Miljöerna som Djursholm erbjuder,
    de lär ut kompetenser som är unika-

  189. -och som också är de
    som efterfrågas på arbetsmarknaden.

  190. Så man bör inte bara
    titta på det akademiska-

  191. -och jämföra skolor vad gäller betyg-

  192. -utan man måste se på
    vilken social fostran de har.

  193. Du har pratat
    om Sigtuna och Lundsberg-

  194. -internaten för överklassen,
    som särskolor för eliten.

  195. -Vad menar du med det?
    -Ja, alltså...

  196. Det är ju välkänt, inte minst
    genom Petter Sandgrens fina bok-

  197. -att de har varit uppsamlingsplatser-

  198. -för en del personer som inte
    har lyckats t.ex. i Djursholm.

  199. Det är fallet än i dag.
    Kommer man inte in på toppgymnasiet-

  200. -så kan man gå på internat.
    I så måtto är det särskolor.

  201. För att miljön är ombonad...

  202. Ja, det är en typ av "asylum", men
    det ges också unika möjligheter där.

  203. Som jag skriver om
    i boken om Djursholm-

  204. -så har man en skolmiljö som lyfter
    de svaga med mycket resurser-

  205. -men man vet också hur man rundar
    de meritokratiska spelreglerna-

  206. -vilket inte andra skolmiljöer kan,
    t.ex. genom föräldraengagemang.

  207. Det har också en annan sida,
    nämligen en förväntan på höga betyg-

  208. -och det gäller även på internaten,
    så det kan vara smidiga vägar-

  209. -för att lyckas
    komma in på Handelshögskolan-

  210. -eller läkarutbildningen på KI
    eller andra utbildningar.

  211. Tycker du att fler skolor borde bli
    som ditt exempel i Djursholm?

  212. Borde fler skolor
    utbilda elever i social kompetens?

  213. Det tror jag bara...

  214. Det är svårt att kopiera
    och lärs inte ytterst ut i skolan-

  215. -utan de lär sig
    redan vid köksbordet.

  216. Men de här kompetenserna efterfrågas,
    framför allt för ledande positioner.

  217. Därför är en sån utveckling
    som jag pekar på så problematisk-

  218. -för den skapar stora orättvisor,
    i så måtto att den är exklusiv.

  219. Får jag fråga,
    menar du att det här är nåt nytt?

  220. Nej, men det har blivit tydligare
    i dagens samhälle.

  221. I dag efterfrågas sociala,
    kommunikativa, estetiska kompetenser-

  222. -t.ex. i form av trimmade kroppar.

  223. I dag tävlar höga företagsledare
    om att vara mest vältränade-

  224. -snarare än
    att ha genomgått vissa utbildningar.

  225. Man kan gå in på företags sajter
    och se på ledningen-

  226. -som har på cv:t att de har gjort
    Stockholm Marathon och liknande.

  227. Det visar hur kroppen presenteras,
    och i sociala miljöer som Djursholm-

  228. -så är kroppens trimmande
    och rörelsemönster väldigt viktigt-

  229. -och det är också
    det som är viktigt för anställning.

  230. Elitens ungar har väl alltid
    haft bäst förutsättningar-

  231. -att få bra utbildningar, bra jobb
    och flest platser i styrelser-

  232. -eller bli företagsledare, eller?

  233. Jag tecknar ju en bild av den här ut-
    vecklingen på bred front i samhället.

  234. Men har det här kommit nu?
    Har det inte varit så innan?

  235. -Vad menar du då?
    -Presenterar du det här som nåt nytt?

  236. Nej, det är inte nånting nytt, men
    det är mer generellt gällande i dag.

  237. De ideal och de principer
    som Djursholm är experter på-

  238. -är såna värderingar som efterfrågas
    på arbetsmarknaden i dag.

  239. Jag argumenterar i boken för
    att vi alla vill bli djursholmare.

  240. Medelsvenssons vill ju sträva
    mot de här idealen på olika sätt.

  241. Är det svårare
    att göra en klassresa i dag, då?

  242. Ja, för det räcker inte
    med en formell utbildning.

  243. Meritokratins möjligheter
    är ju formell utbildning.

  244. Alla i Sverige
    har möjlighet att gå på universitet.

  245. Alla har möjlighet att läsa
    olika kurser och få en examen-

  246. -men det är inte vad som efterfrågas
    för de mest välbetalda positionerna.

  247. Det gör ju att det blir
    så mycket svårare att nå dem-

  248. -och därmed också att kunna flytta
    till miljöerna som är välfungerande.

  249. -Vill alla bli djursholmare?
    -Nej!

  250. Det lät ju förskräckligt att träna.

  251. Jag skulle gärna ha mer pengar,
    men jag vill inte bo på Djursholm.

  252. Jag menar ju att Djursholm
    är både en plats och en livsstil.

  253. Livsstilen som jag har studerat,
    Djursholm är Vatikanstaten för den.

  254. Den livsstilen är nåt som utvecklas
    på bred front i vårt land.

  255. I så måtto har Djursholm
    lyckats kolonisera våra gener.

  256. Fast lite av det
    beror på vilken blick man har.

  257. Du har gjort
    en studie över Djursholm-

  258. -men enligt recensionerna,
    så om man har en annan blick-

  259. -så skulle man också kunna utläsa
    "American Psycho" från din bok.

  260. Det inte är så eftersträvansvärt
    med "psychon" besatta av kroppen-

  261. -som tjatar sig till jättebra...

  262. Föräldrarna tjatar sig till bra betyg
    till sina barn, som sen styr landet.

  263. Det beror ju på vilken blick man har,
    men det säger ganska mycket-

  264. -om hur kapitalismen styrs i dag
    och vilka värderingar som styr den.

  265. Vi lever i ett nyliberalt samhälle
    som betonar-

  266. -entreprenörskap
    och personlig aktivitet.

  267. -Det ligger i linje med...
    -Vi har världens högsta skattetryck.

  268. ...de dygder
    som man är expert på här.

  269. Vi rundar av skolan
    med att ni var och en säger-

  270. -en sak som skulle göra skolan bättre
    ur klasshänseende.

  271. Krav på alla elever,
    att verkligen inte ge upp.

  272. Att gå med inställningen till...
    Om man jobbar i utsatta områden-

  273. -att verkligen försöka lyfta barnen-

  274. -och göra det absolut bästa för dem.

  275. Och man kan inte se mellan fingrarna
    om man märker...

  276. "Du har problem hemma,
    varför gör du inte läxorna?"

  277. Att våga närma sig barnen-

  278. -för att verkligen
    ge dem bra förutsättningar.

  279. Men behöver stärka läraryrket.
    I dag är det B-laget-

  280. -som undervisar ungarna i skolan,
    skulle jag säga.

  281. Jag tror på att stärka läraryrket
    och byta ut en tredjedel av lärarna.

  282. In med nya krafter
    och ge dem mer status.

  283. -Vill du ha högre intagningspoäng?
    -Nåt så fruktansvärt mycket högre.

  284. -Och locka folk med högre löner.
    -America?

  285. Ta bort möjligheten
    att göra vinst på att driva skolor.

  286. Varför skulle det...?

  287. På vilket sätt
    skulle det förändra klasstrukturen?

  288. Dels skulle det förändra
    hur vissa skolor ser ut.

  289. Vissa skolor
    tar ut för mycket pengar-

  290. -i stället för att ha
    bra lärare, bra lokaler-

  291. -och lösa allt i de värsta exemplen-

  292. -men även de bra exemplen
    behöver man komma till rätta med.

  293. -Mikael?
    -Det är en svår fråga.

  294. Det finns inga enkla svar,
    men det är ingen bra utveckling-

  295. -att lärare i dag förväntas vara-

  296. -sociala coacher
    snarare än kunskapsinstruktörer.

  297. Jag förordar inte en återgång
    till en klassisk magister-

  298. -men vi måste återgå
    till en annan syn-

  299. -på vad läraren har för roll
    och vad bildning har för roll.

  300. Okej, jag vill be Stockholms stad
    om mer vatten innan vi fortsätter.

  301. Efter skolan så kanske man
    vill skaffa sig en lägenhet.

  302. Det är väldigt svårt i Stockholm.
    Tre av tio som bor på Södermalm-

  303. -är journalister,
    har det visat sig i en undersökning.

  304. Tydligen bor det 56 stycken
    journalister utanför Stockholm.

  305. -Sakine, du är upprörd på det här.
    -Ja...

  306. En sak om det här med att vi skulle
    leva i ett nyliberalt samhälle...

  307. Nyliberalism går ju ut på liten stat-

  308. -men man ska ju inte
    fuska till sig positioner och skit.

  309. Jag är inte nyliberal,
    men rätt får vara rätt.

  310. Vi har ett av världens
    högsta skattetryck och en stor stat.

  311. Sen kan man tycka att det är bra,
    men det är inget nyliberalt paradis-

  312. -à la Fredrik Segerfeldt.
    Det stämmer inte.

  313. Men apropå det här med journalister:

  314. Ja! Det här ett jätteviktigt ämne,
    tycker jag.

  315. Det är ett demokratiproblem att
    journalistkåren är så koncentrerad-

  316. -till vissa hippa medelklassområden.

  317. Södermalm sticker ut i Stockholm,
    även Bromma.

  318. -I Göteborg är det Majorna.
    -Jag bor i Lindome, känt för GHB.

  319. Oj, då sticker du ut från mönstret,
    men det här är ett jätteproblem-

  320. -särskilt då medieredaktioner
    drar ner från landets norra delar-

  321. -och verkligen koncentrerar sig till
    vissa områden i de större städerna.

  322. Det finns inga journalister
    på Djursholm-

  323. -utan man samlas i områden
    som har varit arbetarkvarter förr.

  324. Södermalm är
    det mest klockrena exemplet.

  325. -Och så kallar man sig arbetarklass.
    -En del har fräckheten.

  326. Det här är ett problem, för medierna
    fokuserar på medelklassfrågor.

  327. När man tar upp ämnen som fattigdom
    så görs det hela tiden-

  328. -med ett medelklassfilter.

  329. Det är ett jättebekymmer,
    och det går nog att koppla till...

  330. Undersökningen om journalister
    visar på det här väldigt tydligt-

  331. -och den visar också hur man röstar
    där journalister bor och inte bor.

  332. Det finns samband att där många
    röstar på "medelklasspartier"-

  333. -som Miljöpartiet,
    där bor det många journalister-

  334. -men där många röstar på SD
    bor det väldigt få journalister.

  335. Med det menar jag
    att jag tror att medelklassfokuset-

  336. -faktiskt också bidrar
    till det ökade missnöjesröstandet-

  337. -som har varit
    otroligt kraftigt på senare år.

  338. Tidigare var Sverigedemokraterna små,
    nu är de stora.

  339. Det samvarierar med hur de upplever
    att saker diskuteras i medier-

  340. -och det här
    som jag tycker är ett fånigt uttryck-

  341. -men "åsiktskorridoren".
    Jag tror att det här samspelar.

  342. Det är inte bara
    på andra politiker man är irriterad-

  343. -utan det är väldigt mycket
    på "PK-journalister".

  344. Det finns en klassaspekt där,
    där vi som skriver i tidningar-

  345. -också ska ha lite självkritik.
    Hur lyfter man olika sociala problem?

  346. Tar vi tag i såna frågor nog?
    Jag tror inte det.

  347. Kan du konkretisera det?
    Hur menar du att...

  348. Säg en fråga som har ökat missnöjet
    p.g.a. hur vi har skrivit om den.

  349. Ja... Jag tycker fattigdom överlag.

  350. Janne Josefsson,
    som du säkert känner-

  351. -som skriver...
    Nej, som gör "Uppdrag granskning".

  352. I ett "Uppdrag granskning" ställde
    han frågan till en fattig mamma-

  353. -varför hon rökte så mycket,
    och han fick otroligt mycket skit.

  354. Men för mig
    var det faktiskt en ärlig fråga-

  355. -från en vuxen till en annan vuxen,
    en journalistiskt relevant fråga.

  356. Men då skulle ju
    alla mina kolleger i tyckarsvängen-

  357. -tycka att han var en idiot.
    "Hur kunde han!"

  358. Så skala bort medelklassfiltren.

  359. Låt folk diskutera sånt,
    hon kanske har ett bra svar.

  360. Det finns
    en vänstervriden författare i USA-

  361. -som var "fattig" men skrev en bok
    i deras fattigdebatt, Linda Tirado-

  362. -som jag inte direkt håller med,
    men hon svarade på en sån fråga.

  363. Hon får frågan i nåt Internetforum:
    "Varför beter sig fattiga människor"-

  364. -"på ett sätt
    som verkar destruktivt?"

  365. Hon skriver ett inlägg som sprids,
    och sen utvecklar hon en bok.

  366. Det skulle jag vilja ha i Sverige.
    Öppet och ärligt-

  367. -i stället för locket på,
    "Nu blev det jobbigt"-

  368. -eller att man hånar människor.

  369. "Så dåligt de stavar
    i kommentarsfälten. Pissränna!"

  370. Men det är nog mer okej nu.
    Jag snackade med Janne om det där.

  371. -Det här var mitt, va?
    -Ja.

  372. Han sa att för tjugo år sen
    hade man klippt bort det där.

  373. Då klippte man bort om mammor rökte
    när man gjorde socialreportage.

  374. Nu kanske... Han gör ju inte det,
    så det verkar mer okej nu än förr.

  375. Det finns ju bra exempel
    på lokaltidningar...

  376. Södra och Norra Sidan finns ju
    i Stockholm, som ni kanske vet.

  377. Flemingsberg hade inte Södra Sidan,
    men det hade Skärholmen Centrum.

  378. Jag brukade bläddra i den,
    och det var så underbart-

  379. -för där tog de upp ett gäng
    unga killar med utländsk bakgrund-

  380. -som fick diskutera t.ex. barnaga-

  381. -och berätta
    vad de hade för erfarenheter.

  382. Helt öppet.
    Hur skulle de göra med sina barn?

  383. Det fanns en öppenhet som jag
    kan sakna i den nationella debatten.

  384. Ett annat exempel från nu i somras:
    Ett gäng förortskvinnor-

  385. -däribland min mamma,
    beskrev situationen i förorter.

  386. Det är kvinnoförtryck,
    och islamister lägger sig i-

  387. -hur folk klär sig och vad de gör.

  388. Det tråkiga med det
    är att i synnerhet vänsterdebattörer-

  389. -som verkligen borde
    ställa sig på deras sida-

  390. -valde att säga: "SD-retorik.
    Det där ska vi inte ta upp."

  391. "Det finns förtryck på Djursholm!"
    Ja, men nu handlade det om det här.

  392. Respektera det, låt dem
    komma till tals och ta dem på allvar.

  393. -Amerika, håller du med om att...
    -Tack.

  394. Tycker du att journalister
    på Södermalm är för rädda?

  395. Jag håller inte med
    om nånting just nu.

  396. Tänk att journalister tycker
    att det är så fantastiskt roligt-

  397. -att prata
    om sina egna yrken och klassresor.

  398. Jag är verkligen uttråkad på det.
    Journalister borde göra sina jobb-

  399. -och sluta prata om sina klassresor
    och sin boendeproblematik.

  400. Jag skulle själv aldrig prata
    så mycket om mitt yrke.

  401. Om vi ska prata om klass
    och inte om journalister-

  402. -så skulle jag säga
    att det finns bra journalistik-

  403. -där man kan läsa om klass-

  404. -både klasskamp och andra problem,
    och det är ju i fackföreningspress.

  405. Jag kan kritisera
    hur fackföreningar ser ut-

  406. -men om man tar Dagens Arbete
    eller Kommunalarbetaren-

  407. -så skildrar de
    enormt bra hur det ser ut-

  408. -i olika delar av landet
    och på olika arbetsplatser.

  409. Så det finns verkligen
    om man söker efter det.

  410. Problemet är väl att ingen
    läser de där tidningarna nästan.

  411. -Jag tycker att det saknas...
    -Och att LO-medlemmar flyr till SD.

  412. Jag saknar de där gedigna, klassiska
    socialreportagen. Var är de i dag?

  413. De finns både i de här tidningarna
    och på andra ställen också.

  414. Sen handlar det också om
    vem som bestämmer vad...

  415. Jag tror att poängen är
    att det finns en klasskamp där ute-

  416. -som kanske inte skildras
    i de medier som ni läser-

  417. -men den har ju inte slutat finnas
    för det, klasskampen är ju pågående.

  418. Det synd att ni bor på fel ställen
    och inte skildrar den av olika skäl-

  419. -men den finns där och den skildras,
    så man kan ju skildra den själv.

  420. Min kritik riktar sig
    framför allt mot riksmedier.

  421. Det är de som har de stora problemen-

  422. -till exempel SVT,
    som har ett public service-ansvar.

  423. Det är jättesynd att man lägger ner
    lokaler i till exempel Skellefteå.

  424. Men lokalmedia har ju inte alls
    den här problematiken på samma sätt.

  425. Man är närmare sina läsare. Man kan
    inte sitta och dunka varann i ryggen-

  426. -och morsa på Götgatan eller Högalid.

  427. Man träffar ju sina läsare
    och kan inte sväva i väg.

  428. Så kritiken är definitivt riktad
    mot riksmedia, inte mot lokalmedier.

  429. Mikael,
    du tar del av media som forskare.

  430. Hur speglas klass i media
    utifrån en akademisk synpunkt?

  431. Vi har duktiga samhällsjournalister
    i Sverige, du är en av dem-

  432. -men vi har
    för mycket samhällsjournalistik-

  433. -och för lite samhällsforskning.

  434. I Sverige förlitar vi oss för mycket
    på journalisters beskrivningar-

  435. -och vi har för lite
    av samhällsvetares beskrivningar.

  436. -Det har att göra med att vi inte...
    -Tre samhällsvetare.

  437. Just det, tack för stödet.

  438. Det här har jag velat säga länge.

  439. Vi är ju inte
    Frankrike, Tyskland eller USA-

  440. -med långa reportage i dagstidningar,
    utan det är snuttifierat.

  441. Men samhällsvetenskapen har en
    viktig roll i att skildra samhället-

  442. -för vi har andra metoder
    och är inte kommersiellt styrda.

  443. Vi är befriade från olika finansiella
    åtaganden och tittarsiffror.

  444. Det är många journalister
    som har åkt ut till Djursholm-

  445. -rasande av ilska,
    och kommit hem ganska tomhänta.

  446. Det krävs samhällsforskare
    för att kunna säga nånting djupare.

  447. Så vi har en obalans i Sverige
    i offentliga debatter.

  448. De som publiceras, blir intervjuade
    i Ekot och får priser-

  449. -det är alldeles för få forskare.

  450. -Ni måste kommunicera bättre.
    -Det handlar inte bara om det.

  451. Till viss del kan forskare
    vara dåliga på att kommunicera.

  452. Men det handlar också om mottagande
    och om dem som kan förmedla det.

  453. -Det går ju bra för Hans Rosling.
    -Jo då.

  454. Men för mig att få ut den här boken,
    det är...

  455. Det krävs en bra förläggare
    som förstår värdet-

  456. -av samhällsvetenskapliga studier,
    och många gör inte det.

  457. Är det ett problem att
    Stockholms innerstad enklaviseras?

  458. Att det blir
    väldigt homogena strukturer?

  459. Problemet är att ingen har svar på
    vad man ska göra åt det. Det är dumt-

  460. -men ingen har en lösning.

  461. Ska man bygga baracker
    i innerstaden eller i Djursholm?

  462. -Vem ska flytta?
    -Det finns ju i och för sig...

  463. Länder har ju olika system,
    men det finns ju...

  464. Man kan antingen lotta
    eller reservera vissa lägenheter-

  465. -för socioekonomiskt svaga grupper.

  466. -Tycker du att det är en bra idé?
    -Ja, om man vill åt segregationen.

  467. Man säger: "Allt skulle
    gå åt helvete med marknadshyror."

  468. Fast Stockholm är ju en av världens
    mest boendesegregerade städer.

  469. Det har att göra med långa kösystem.
    Är man från ett annat land-

  470. -eller som jag, uppvuxen i Sverige-

  471. -men med föräldrar som inte hade
    nån aning om vad bostadsköer var-

  472. -blir det svårt att komma in
    på en reglerad bostadsmarknad.

  473. Men problemet i Stockholm är ju att
    man har sålt ut så många hyresrätter.

  474. Jag är inget fan
    av att man ombildar hejvilt.

  475. Men även om man
    reserverar vissa lägenheter...

  476. Det är ju så mycket dyrare
    att bo i innerstaden än ute i Tensta.

  477. -Man måste... Är det inte?
    -Det kan vara billigare!

  478. Är det billigare?
    Då ska jag köpa lägenhet.

  479. Det jag tycker är rättvist är att
    man i "mindre attraktiva" områden-

  480. -skulle betala mindre i hyra.

  481. Jag känner bara till Göteborg,
    men det kanske inte är samma.

  482. Jag tror att... Om jag skulle säga...

  483. Det Sverige som jag kom till
    när jag var tre år och växte upp i-

  484. -var inte alls
    så segregerat som Sverige är i dag.

  485. Också en hel del yrken...
    Även innan rutavdraget-

  486. -så ökade antalet städerskor
    hemma hos familjer.

  487. Under väldigt många år i Sverige
    så var det inte alla eller så många-

  488. -som hade städerskor hemma
    eller fick det via sina företag.

  489. Det som det har skapat är
    att Sverige blir mer och mer likt-

  490. -ett vanligt latinamerikanskt land
    eller vissa europeiska länder-

  491. -där boendesegregationen inte bara
    handlar om var man har råd att bo.

  492. Det är också den här flytten-

  493. -av papperslösa städerskor
    eller vissa hantverkare som rör sig-

  494. -från vissa områden i Stockholm
    till Djursholm eller ut mot Nacka.

  495. Den är ju massiv på olika sätt-

  496. -även om man inte är papperslös
    men har den typen av yrken.

  497. Man ser en viss hudfärg
    eller hör att de pratar andra språk.

  498. Det finns en massa olika...
    Och det är nånting nytt-

  499. -de som lever totalt utanför systemen
    men ändå jobbar i rika personers hem.

  500. Så rut gör nåt för integrationen -
    djursholmarna får träffa invandrare-

  501. -när de kommer och städar deras hus.

  502. Jag tror att de hade städerskor
    även innan rut.

  503. Skillnaden är
    att jag numera via min skattsedel-

  504. -hjälper dem att ha en städerska.

  505. Det finns helgbilagor
    i de stora tidningarna-

  506. -som speglar det goda livet,
    till exempel i Stockholm.

  507. Man bor i vackra bostadsrätter,
    i fina sommarhus-

  508. -man köper rätt sorts mat i butiken
    och har det väldigt gott.

  509. Många stör sig
    på de här berättelserna.

  510. Är det ett uttryck för en
    gryende klasskonflikt i samhället?

  511. Det är medelklassen som stör sig,
    jag bryr mig inte om såna bilagor.

  512. Men är det så många som stör sig?
    Då skulle man väl inte publicera det?

  513. Det måste väl finnas
    många som vill läsa om sånt?

  514. Annars skulle inte chefer godkänna
    att det görs den typen av reportage.

  515. Det kan vara folk som känner igen sig
    och har lite dåligt samvete-

  516. -som går i gång på den debatten.
    Den är populär på kultursidorna.

  517. America, du säger
    att klasskampen inte speglas i media.

  518. Var sker den i dag, skulle du säga?

  519. Det beror på hur man...

  520. Det finns så många olika klasskamper,
    men en sån som är intressant-

  521. -är det extrema övervakningssystem
    som finns bl.a. inom hemtjänsten-

  522. -som jag inte tycker
    att man har skrivit tillräckligt om.

  523. Man har följt med dem ibland,
    men att verkligen försöka titta på...

  524. Hur ser systemet ut
    och är det rimligt att utsätta-

  525. -en lönearbetare,
    även om hon hade haft högre lön...

  526. Att utsätta nån
    som är stressad och tjänar dåligt-

  527. -väldigt många av dem jobbar visstid,
    för den typen av övervakningssystem-

  528. -ett system som man
    på 70-talet gjorde uppror mot.

  529. Det var helt oacceptabelt att
    gruvarbetare skulle vara övervakade-

  530. -men i dag är det helt normaliserat-

  531. -bland stora lönearbetargrupper,
    det är en sån sak.

  532. Sen i Stockholm i dag
    pågår det en annan sorts klasskamp.

  533. Det finns ju en ockupation just nu
    på Valla torg-

  534. -för att man ska renovera lägenheter
    och sen öka hyrorna.

  535. Så ser det ut
    i många förorter i Stockholm i dag-

  536. -att miljonprogrammen ska renoveras
    och många passar på att höja hyrorna.

  537. Det är en annan sorts kamp,
    där en hel del människor-

  538. -kanske inte har råd
    att flytta tillbaka-

  539. -till den lägenhet
    där man har bott länge.

  540. -Mikael?
    -Jag tänker...

  541. Samhällsvetarnas roll
    är att kritiskt granska makten-

  542. -och jag har aldrig tänkt så själv,
    men det kan ses som en klasskamp.

  543. Att blottlägga maktens konstitution
    är viktigt, att göra den transparent.

  544. Vi har ju viktiga maktcentrum,
    Djursholm är ett-

  545. -och att förstå dess logik är också
    ett sätt att väcka medvetenhet.

  546. Så jag tror att samhällsvetenskapen
    har en viktig betydelse i att vara-

  547. -en kritiskt granskande institution,
    oberoende från andra intressen.

  548. Det ligger i vårt uppdrag
    att sätta sökljuset...

  549. -...på hur makten konstitueras.
    -Vi måste röra oss framåt i livet.

  550. Vi kommer då till arbetsmarknaden.

  551. Rättviseförmedlingen
    hjälper företag och även politiken-

  552. -att hitta t.ex. folk
    med utomeuropeisk bakgrund.

  553. Borde det finnas
    en klasskänslig Rättviseförmedlingen-

  554. -som får in arbetarklassen
    på departementen-

  555. -och på bankerna
    och på medieredaktionerna?

  556. Nyligen kritiserade jag
    Rättviseförmedlingen-

  557. -men en bra sak som de
    inledningsvis började att göra-

  558. -var ju att bredda urval,
    att lyfta fram kompetenta personer.

  559. Det är en briljant idé,
    om vi gör just det-

  560. -i stället för att räkna svarta-vita-

  561. -och tycka att jag på nåt sätt
    representerar alla med mina nyanser.

  562. Det är urdumt.
    Sluta med det, vänstern.

  563. Men att lyfta fram
    kompetenta människor är ju briljant.

  564. Det behövs,
    men det är nog klurigare med klass.

  565. Vi kunde ju knappt
    definiera oss själva.

  566. Jag bryr mig inte om Rättvise-
    förmedlingen, de kanske är bra.

  567. Det gör nog varken från eller till.

  568. Men vi glömmer det som sker
    på landsbygden utanför storstäderna.

  569. Vi ser ju vad vi snackar om här -
    storstäderna och förorterna.

  570. Jag måste på nåt sätt slå ett slag
    för bruksorterna som jag kommer från.

  571. Jag har varit och gjort reportage
    i många av storstädernas förorter.

  572. Jag har även varit på landsbygden,
    och om man pratar om utanförskap-

  573. -så är det samma tankegångar,
    frustration och ilska hos människor.

  574. En människa i Rosengård-

  575. -och en arbetslös människa
    i nån utflyttningsort i Värmland...

  576. Man ser samma tendenser,
    samma förakt-

  577. -mot överheten, mot politiker,
    mot journalister, mot institutioner.

  578. De frågar ofta: "Varför åker ni bara
    till förorten och aldrig till oss?"

  579. Det är lättare för oss journalister
    att göra socialreportage i förorten.

  580. Det är bekvämare,
    och vi har nåt slags fixering-

  581. -som många
    är lite sura på ute i landet.

  582. Jag tror att vi måste vara
    medvetna om det, för det finns-

  583. -en otrolig frustration där ute
    från dem som aldrig känner sig hörda-

  584. -varken av journalister
    eller av politiker.

  585. Det är precis lika utsatt här
    som det är-

  586. -i många
    av våra värst utsatta förorter-

  587. -med arbetslöshet och utanförskap,
    så det måste journalister tänka på.

  588. En grundfråga i klassfrågan är ju-

  589. -den om kapitalägare och arbetare,
    det marxistiska klassperspektivet.

  590. Tycker du att det är relevant
    att dela upp klasserna så i dag?

  591. Ja, absolut. Inkomstskillnaderna
    har inte ökat så dramatiskt-

  592. -som man kan tro,
    men det har skillnaden i förmögenhet.

  593. Vi har fått en kapitalägande klass
    som alltså är väldigt stark.

  594. Den märks inte minst i Djursholm,
    så man bör sätta fokus på dem.

  595. Sen vet jag inte om man ska jämföra,
    men den gruppen är viktig att förstå-

  596. -och inte minst dess livsstil,
    som ju är i hög grad...

  597. Den har stor påverkan
    på andras sätt att tänka och fungera-

  598. -så absolut, det är en viktig grupp.

  599. -Stör ni er på kapitalägarna?
    -Nja, alltså...

  600. Vänstern gillar ju att lyfta fram
    den relativa fattigdomen.

  601. Om jag är rikare än America
    så är det ett problem och vice versa.

  602. Men när Ingvar Kamprad,
    Ikeas grundare-

  603. -flyttade tillbaka till Sverige,
    så visst ökade inkomstskillnaderna-

  604. -men var det ett problem? Jag vill
    inte gärna fokusera på överklassen.

  605. Jag är mer intresserad av att...

  606. Där politiken och journalistiken
    borde lägga ner tid och kraft-

  607. -speciellt från politikens sida,
    är ju på dem på samhällets botten.

  608. Fast jag har svårt att förstå
    hur man kan över huvud taget tro-

  609. -att nåt kan ske på botten
    om man struntar i toppen.

  610. Det är ju helt omöjligt
    att över huvud taget få en rörelse-

  611. -på botten
    utan att se att de hänger ihop.

  612. Självklart finns det en konflikt
    mellan arbete och kapital-

  613. -och jag skulle nog säga
    att de senaste åren-

  614. -säger allt fler
    att överklassen är ointressant.

  615. "Jag bryr mig inte om de rika,
    de får gärna vara rika."

  616. Men problemet är ju
    att det är de som bestämmer.

  617. De äger produktionsmedel,
    de bestämmer lönesättningen...

  618. -...de bestämmer vilket inflytande...
    -Bestämmer lönesättningen? Utveckla.

  619. Exempelvis de som äger-

  620. -vårdarbetares
    privatiserade arbetsplatser...

  621. -De är väl med och sätter lönerna?
    -Vi har kollektivavtal.

  622. Ja, det är klart, men min poäng är
    att de senaste tjugo åren i Sverige-

  623. -så har överklassen tagit över
    r-arnas paroll om klass mot klass.

  624. De är aggressiva i sin klasspolitik-

  625. -jämtemot arbetarklassen
    eller det du kallar underklass.

  626. De längst ner har knappt rört på sig-

  627. -för att de där uppe inte vill
    att det ska röra på sig.

  628. Pengar i dag har en väldigt...

  629. Pengar är i dag en stark symbolik
    i att vara förmögen.

  630. En ekonomiskt framgångsrik person
    likställs ofta med en bra människa-

  631. -och den som inte är förmögen
    är en misslyckad person.

  632. Så jag tror att pengars roll
    aldrig har varit viktigare än i dag.

  633. Okej, vi närmar oss döden.

  634. Om man rör sig från ett ställe
    till ett annat i storstadskommuner-

  635. -så kan det skilja
    sju år i livslängd.

  636. -Är det ett problem?
    -Självklart.

  637. -Varför då?
    -Det är väl klart att det är.

  638. Det är det jag menar med
    var politiken ska lägga sitt krut.

  639. Det är självklart ett jättebekymmer.

  640. Just hälsa är
    en sån central klassmarkör.

  641. Vi skämtade tidigare
    om att överklassen springer maraton-

  642. -men det finns ju en baksida också-

  643. -med dålig tandhälsa och övervikt
    i socioekonomiskt svagare områden.

  644. -Hur ska man komma åt det?
    -Ja, skolan är jättecentral.

  645. Jag är absolut inte främmande för...
    Det vore jättebra om man satsade-

  646. -mer på idrott, fritidsaktiviteter-

  647. -gärna bidrag till familjer
    som inte har råd med utrustningar-

  648. -som barnen behöver.

  649. Med tandhälsa, på min tid-

  650. -så kom det ju nån tant
    med fluortabletter. Sånt är jättebra.

  651. Förbjuda rökning, kanske? I Grums.

  652. Vi slutar med såna här hobbyråd
    om hur folk ska sköta sin egen hälsa.

  653. Ska man göra nån förändring
    i skillnad på medellivslängd-

  654. -krävs det stora ingrepp
    i klassamhället.

  655. Om man ska göra enklare ingrepp
    så handlar det väldigt mycket om-

  656. -att förbättra arbetssituationen
    för de mest utsatta arbetena.

  657. Det handlar om både den stress
    och den typen av förslitning-

  658. -som förskollärare, sjuksköterskor
    och hemtjänstpersonal utsätts för.

  659. Risken för dödsfall inom byggarbete
    och även förslitningsskador...

  660. Vi pratar om människor
    som när de väl pensioneras är slitna-

  661. -och är långt ifrån amelia-reportagen
    om pensionärer som skött sin hälsa.

  662. De har inte kunnat göra det-

  663. -eftersom deras lönearbete
    har slitit ner deras kroppar.

  664. Mikael, du skriver
    att de äldre herrarna i Djursholm-

  665. -äter mer Viagra
    än den övriga befolkningen-

  666. -för att de ska hålla stilen uppe
    i 80- och 90-årsåldern.

  667. Är det verkligen föredömligt?

  668. Hur många här har provat Viagra?

  669. Om man ser det som ett uttryck för
    en aktiv livsstil är det föredömligt.

  670. Håller du med om att det finns
    en besatthet vid hälsa och vitalitet?

  671. Vill man leva längst i landet
    så ska man bosätta sig i Djursholm.

  672. De flesta vill nog leva ett långt liv
    utan alltför många sjukdomar.

  673. Vi kan lära oss nåt av Djursholm-

  674. -när det gäller att leva hälsosamt,
    om det ger ett längre liv.

  675. Det handlar om en medvetenhet
    om vad man äter och hur man rör sig.

  676. Det är inte exklusivt för rika,
    utan det kan vara goda amatörråd-

  677. -om man så vill, för ett långt liv.

  678. En 80-åring med ett aktivt sexliv
    är säkert lyckligare än nån utan det.

  679. Det handlar väl mycket
    om utbildning och kunskap?

  680. Högutbildade flyttar ju ofta
    ifrån de värsta ställena-

  681. -med socioekonomiska problem,
    där man äter ihjäl sig och röker.

  682. Så då är vi återigen i skolan.

  683. Men till Djursholm
    flyttar vanliga örebroare.

  684. -Det är ingen aristokratisk grupp...
    -De är väl inte lågutbildade.

  685. Att vara civilekonom är inte
    så märkvärdigt i dag, faktiskt.

  686. Vissa sociala miljöer
    erbjuder en livsstilspromovering-

  687. -och det är exklusivt, däremot,
    och kan ju skapa orättvisor.

  688. Men har man tillräckligt med pengar
    kan man ta sig in där.

  689. Okej, vissa rika personer
    lämnar efter sig ett arv.

  690. Tidigare fanns det arvsskatt
    för att jämna ut förmögenheterna-

  691. -i dag har vi inte det,
    som ett av få västländer.

  692. Borde vi återinföra arvsskatt
    för att utjämna orättvisorna?

  693. -Vad tycker du?
    -Det har jag ingen kommentar om.

  694. -Varför inte?
    -Jag är inte politiker.

  695. -Jag har ingen syn på det.
    -America?

  696. Man borde göra det
    väldigt svårt att få ärva.

  697. Man skulle göra
    nåt annat system för omfördelning.

  698. Just i den skattefrågan,
    inga jättestarka åsikter.

  699. Däremot, låt folk med låga löner
    behålla mer. Sänk skatten för dem.

  700. -Några liberaler.
    -Jag vet inte. Arvsskatt...

  701. Min morsa fick ett arv som gjorde
    att hon överlevde ekonomiskt.

  702. Hade det varit högre arvsskatt
    så hade det kanske inte gått.

  703. -Då har vi en kort...
    -Kan jag bara säga...

  704. Man ärver ju inte bara pengar,
    man ärver även makt.

  705. Man får inte glömma bort det.

  706. -Vad ska man göra åt det, då?
    -Vinna på lotto. Förlåt.

  707. Jag menar att det är ett argument
    för att antingen ha hög arvsskatt...

  708. -...eller göra det svårt att ärva.
    -Det kommer mer med pengarna.

  709. Vi har en kort frågestund.

  710. Alex kommer att hålla i den.
    Finns det frågor?

  711. Ja, ta där.

  712. Hallå, tack så mycket. Jag har
    en fråga om nåt som inte berörts.

  713. Vad tycker panelen om
    hur en kapitalkoncentrerad överklass-

  714. -påverkar den politiska makten?

  715. Är ett problem även i Sverige
    eller är det en icke-fråga här?

  716. -Professorn får börja.
    -Jag förstod inte.

  717. Hur en rik överklass
    kan påverka politiken.

  718. Finns det en koppling
    mellan politisk makt och överklass?

  719. I så fall är de
    extremt dåliga på att påverka.

  720. Jag får en känsla av
    att svenska näringslivsföreträdare-

  721. -är ganska ointresserade av politik.

  722. Om man har pengar kan man påverka-

  723. -men vi har ju inte alls
    det system som USA har.

  724. -America, vad säger du?
    -Jag vet inte om jag förstod rätt...

  725. Om du menar att det är
    ett problem att kapitalägarna-

  726. -också har stor makt
    att påverka politiken, så självklart!

  727. Det ser vi inför klimatmötet i Paris-

  728. -där väldigt stora industriaktörer
    påverkar politik i negativ riktning.

  729. Min fråga var om det är
    eller inte är ett problem i Sverige.

  730. Menar du... Jag fattar inte.
    Menar du att vissa partier...

  731. -...får mer...
    -Har vi rika privatpersoner...

  732. -...som påverkar politiken?
    -Om de ger pengar till partier?

  733. Ja, om ni tror
    att det är ett problem i Sverige.

  734. Frågan kanske är:
    Är det ett fenomen som utvecklas?

  735. Det har jag ingen aning om.

  736. Om man tittar på vilket parti
    som är absolut rikast-

  737. -tack vare att de sålde tidningar
    i rätt tid, det är ju Centerpartiet.

  738. Glöm Moderaterna, Centerpartiet
    är det starka, välmående partiet.

  739. Det kan finnas en övertro
    på borgerligheten med pengarna-

  740. -och näringslivets opinionsbildning.

  741. Kolla bara på hur det gick
    med euro-folkomröstningen.

  742. Det hjälper inte att pumpa in pengar,
    väljarna är inte så lättköpta.

  743. Men Wallenbergkoncernen
    äger ju friskolekoncerner i dag.

  744. Det är väl en fråga
    där man kan tänka-

  745. -att kapitalbärande familjer
    och företag har politisk makt, eller?

  746. Javisst, och så
    har det väl alltid varit i Sverige.

  747. Socialdemokratiska regeringar
    har alltid stått Wallenbergarna nära.

  748. Man har suttit mellan skål och vägg
    och bestämt saker om rikets säkerhet.

  749. -Och så är det i dag också?
    -Jag föreställer mig det.

  750. Jag tror att pengar kommer att spela-

  751. -allt mindre roll i politiken
    med tanke på de sociala medierna.

  752. Jag tror att hur smart man är-

  753. -med marknadsföring blir viktigare.

  754. När man kan nå
    miljontals människor på Facebook-

  755. -med noll pengar i insats
    och noll ansträngning-

  756. -så kommer det nog att vara
    nästan avgörande i nästa val-

  757. -och inte hur mycket pengar
    man lägger på olika kampanjer.

  758. Erfarenheterna från andra länder
    talar ju i precis motsatt riktning.

  759. Vi går vidare. Nästa frågeställare.

  760. -Hur menar du...?
    -Låt henne ställa frågan.

  761. -Hon får ställa frågan.
    -Jag tänker att ni har...

  762. ...pratat mycket
    om överklassen och om underklassen.

  763. Vi har pratat om att journalister
    är medelklass och bor på Södermalm.

  764. Men är det inte så...
    Det som jag undrar är...

  765. Om jag förstår saken rätt så har
    medelklassen blivit gigantiskt stor.

  766. Hur har det påverkat Sverige?
    Den frågan berörs aldrig längre-

  767. -utan vi pratar bara om...
    Vi försöker överpolarisera.

  768. Vad betyder det för Sverige att vi
    har en sån väldigt stor medelklass?

  769. Får jag svara eller börja?

  770. Det handlar om
    vilken klassanalys man har.

  771. Jag har stora problem
    med ordet "medelklass"-

  772. -för att jag inte vet
    vad det är för nånting.

  773. Sen tror jag också
    att ett problem med medelklass-

  774. -är att man underpolariserar.

  775. Väldigt många människor
    identifierar sig som medelklass-

  776. -men har typiska arbetarklass...

  777. Alla visstidsanställningar...

  778. Man har enligt mig arbetarklassyrken
    men säger att man är medelklass.

  779. Då blir det det här
    med klass i sig och klass för sig.

  780. -Det beror väl på ens livsstil?
    -Klass och livsstil hör inte ihop.

  781. Klass handlar om
    dels olika typer av kriterier-

  782. -som inkomst
    och inflytande på arbetet.

  783. Man kan sitta på nåt medieföretag-

  784. -och vara supercool och twittra
    och gå på inneklubbar när man är 23-

  785. -och ha extremt dålig lön
    och dåliga arbetsförhållanden-

  786. -vilket inte skulle vara hållbart
    när man är 35 och har två barn.

  787. Enligt mig är såna yrken-

  788. -en proletariserad medelklass,
    men man står inte vid löpande band.

  789. Du värderar det högre än vad...

  790. Nån vid ett löpande band
    kanske ser sig som medelklass-

  791. -medan den som twittrar
    på en inneklubb ser sig...

  792. Det handlar väl om
    hur man värderar sitt liv?

  793. Om folk
    har skäliga löner och arbetar-

  794. -även om man jobbar på lina på Volvo-

  795. -och får ut hyfsad lön
    och kan köpa mat och tv-

  796. -och kanske har en Volvo kombi...

  797. Är man inte medelklass då?
    Man är ju inte underklass.

  798. Jag skulle kalla dem arbetarklass,
    speciellt en Volvoarbetare.

  799. -Det är ju industriarbetare.
    -Så de andra arbetar inte?

  800. Det är väl många
    i medie-Stockholm som inte arbetar.

  801. Jag, liksom Blondinbella,
    tillhör den arbetande klassen.

  802. -Sakine, du ville säga nåt.
    -Jag vill svara seriöst på frågan.

  803. Från den sidan panelen-

  804. -låter det som om allt är åt helvete,
    men så är det ju inte.

  805. Vi har det ju mycket bättre än förr,
    folk kan åka till Thailand-

  806. -och äta hyfsat bra och så.

  807. Det som har hänt
    när medelklassen har blivit större-

  808. -är att man har råd med mer saker
    och att folk läser mer-

  809. -och engagerar sig mer på olika sätt
    som den som nästan svälter inte kan.

  810. Men visst, man ser det på olika sätt.

  811. Men semestervanor
    kan man nog definiera som en sån sak.

  812. Men nån som jobbar på lina kan ju
    ha mer pengar än nån som twittrar...

  813. -...och kan åka på fler resor.
    -Americas analys är lite platt.

  814. Hur präglas vi av medelklassen?

  815. Det kan jag för lite om.
    Jag har hört tillräckligt härifrån.

  816. Mikrofon kommer till dig strax.

  817. -Det här är den sista frågan.
    -Jag har en här nere också!

  818. Jag tycker att definitionerna
    är väldigt viktiga.

  819. Det är ju uppenbart att ni-

  820. -menar olika saker
    när ni pratar om klass.

  821. När jag växte upp för länge sen-

  822. -och i den miljö där jag växte upp
    talades det aldrig om klass-

  823. -däremot sa man ibland socialgrupper.

  824. Där fick man intrycket
    av att det var bestämda kriterier.

  825. Vi var allihop socialgrupp ett
    eftersom alla hade tagit studenten.

  826. Men på det sättet så skulle alla...
    Allt fler tar ju studenten.

  827. Jag vill höra lite definitioner och
    skillnaden på klass och socialgrupp.

  828. Används det över huvud taget,
    professorn?

  829. Jaha... Begreppet "socialgrupp"
    tror jag inte man använder så mycket.

  830. Nu är jag inte en klassforskare-

  831. -så det här är
    inget jag håller på med dagligen.

  832. Men klassbegreppet
    är ju centralt inom sociologin.

  833. I den marxistiska analysen
    används det begreppet-

  834. -men det finns ju andra sociologer,
    Weber, till exempel-

  835. -som pratar om statusgrupper,
    så det finns många olika begrepp.

  836. Sen finns det den vanliga debatten,
    och där används ju begreppet klass-

  837. -men jag själv använder det inte.
    Det är inte så intressant för mig.

  838. -"Socialgrupper" används inte?
    -Nu får jag säkert skäll av nån...

  839. ...kanske från Göteborg,
    att det visst används.

  840. Men i min
    företagsekonomiska värld-

  841. -används det inte.
    Där har man andra kriterier.

  842. Vill ni säga nåt kort
    om ert klassbegrepp?

  843. Naturligtvis
    har ju ekonomi med makt att göra-

  844. -men jag tror också
    att det är mycket vanor och kultur.

  845. För mig är det fortfarande obekvämt
    att beställa över en fiskdisk.

  846. Det tycker jag är medelklassigt,
    och jag vågar aldrig klaga på mat.

  847. Jag har aldrig med mig inneskor.

  848. Det finns vanor-

  849. -som definitivt
    är jättetydliga klassmarkörer.

  850. Det finns ju
    så många olika klassdefinitioner.

  851. Jag är marxist och utgår från det,
    men det är mycket mer komplext än så-

  852. -då samhället ser ut som det gör.

  853. En klassdefinition
    handlar ju till syvende och sist om-

  854. -ens politiska åsikt, men
    nåt som för mig är väldigt viktigt-

  855. -är att se klassen som en potential.

  856. Arbetare kan ta sig nånstans som ett
    kollektiv, inte bara som en individ.

  857. Det är absolut en politisk åsikt
    som finns väldigt rotad i marxismen.

  858. Men om vi pratar om de här arbetarna
    som du verkar prata om-

  859. -som står på bandet,
    de kanske inte vill twittra.

  860. -Man kanske är nöjd med att...
    -Har jag sagt det?

  861. Man nedvärderar dem om man ställer
    det högre att ha ett mediejobb.

  862. -Vem har ställt det högre? Inte jag.
    -De tillhör ju arbetarklassen...

  863. -...men inte de i Stockholm.
    -Nej, det var ju min poäng.

  864. Att människor kan uppleva sig
    som det som ni kallar för medelklass-

  865. -men jag skulle kalla det
    en proletariserad medelklass-

  866. -då arbetsförhållandena är så dåliga.

  867. Sen kan man ändå sitta
    och tro att man är hipp-

  868. -eller har vissa vanor som är coola-

  869. -men om man tittar på arbetet och
    möjligheten att överleva på lönen-

  870. -så har de det mycket sämre
    än en Volvoarbetare.

  871. Vi måste sluta,
    det kommer en ny programpunkt.

  872. Det var jättekul
    att få höra på era synpunkter.

  873. -Tack för att ni lyssnade!
    -Tack!

  874. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Det nya klassamhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I vilken utsträckning styr vår klassbakgrund när det gäller skola, bostadsmarknad, arbetsliv och arv? Journalisten Björn af Kleen leder denna debatt mellan America Vera-Zavala, dramatiker, Sakine Madon, politisk redaktör Norran, Joakim Lamotte, journalist och krönikör och Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi och författare till boken "Djursholm. Sveriges ledarsamhälle". Inspelat den 11 november 2015 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala förhållanden, Sociala klasser, Sociala strukturer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.