Titta

UR Samtiden - Afrosvenska historier

UR Samtiden - Afrosvenska historier : Afrosvenska historierDela
  1. Hjärtligt välkomna, allesammans.

  2. Temat "afrosvenska historier",
    som vi har valt för dagens samtal-

  3. -kan tolkas på flera sätt.

  4. För det första vill vi lyfta fram
    kunskap om afrosvensk historia-

  5. -och upptäcka spåren av det förflutna
    i dagens Sverige.

  6. För det andra vill vi bidra
    till att ge plats, kraft och röst-

  7. -åt afrosvenska historier i meningen
    berättelser och erfarenheter.

  8. Berättelser som är och länge varit
    en del av Sverige och svenskheten.

  9. Dessa berättelser och erfarenheter
    är viktiga att lyfta fram.

  10. Fastän afrosvenskar
    är en del av svenskheten-

  11. -så förekommer fördomar och rasism
    mot människor med afrikanska rötter.

  12. Busschauffören Osman, apotekaren
    Ifoma, undersköterskan Minata-

  13. -kallskänkan Antoinette, forskaren
    Linley och studenten Fernando-

  14. -är personer som jag känner som har
    erfarit rasism och diskriminering.

  15. Det är spår
    av slaveri och kolonialism.

  16. Spår som nedvärderar allt afrikanskt
    skapar en andraifiering-

  17. -alltså en process
    som gör afrosvenskar till "de andra".

  18. Det finns många spår för att få
    kunskap om och reflektera över detta.

  19. Vår kompetenta och namnkunniga panel
    ska hjälpa oss att förstå-

  20. -och synliggöra spåren av slaveri
    och kolonialism i dagens Sverige.

  21. Jag tänkte bara nämna,
    som ett intro till samtalet...

  22. En spegelbild, kan man säga.

  23. Jag kom nyligen hem från en resa
    till Ghana i Västafrika.

  24. Som de som har varit i Ghana vet-

  25. -är spåren av slaveri och kolonialism
    är minst sagt tydliga.

  26. Längs det som kallades Guldkusten
    ligger slavforten tätt.

  27. Det finns kvar 32 stycken, som
    är med på Unescos världsarvslista.

  28. Några av dem byggdes på 1600-talet
    av Sverige och svenskar.

  29. Ghanas historia
    är alltså också svensk historia.

  30. Det är man väl medveten om i Ghana.

  31. Frågan är hur medveten man är om det
    i Sverige.

  32. I ett av de största forten,
    som hette Carolusborg-

  33. -döpt efter kungen Karl X-

  34. -hänger det i ett museum
    en stor svensk flagga.

  35. På den gamla slavmarknaden
    vid fortet Christiansborg i Accra-

  36. -hade fattiga familjer flyttat in-

  37. -och förvandlat slavmarknaden
    till sina hem.

  38. I Anomabo mellan Accra och Cape Coast
    hade en fiskarfamilj rest upp väggar-

  39. -på den resterande grunden
    efter ett svenskt fort byggt 1650.

  40. Spåren av slaveri och kolonialism
    är väldigt konkreta-

  41. -och en del av vardagen i Ghana,
    även om alla inte är lika synliga.

  42. Det finns förstås spår
    på olika nivåer.

  43. Ofta är de komplexa och subtila.
    Men hur ser det ut i Sverige?

  44. Hur får vi syn på spåren
    från slaveriet och kolonialismen här?

  45. Finns det spår?

  46. Det ska våra gäster
    hjälpa oss att få syn på och förstå.

  47. Jag vill presentera panelen.
    Vi är väldigt glada att ni är här.

  48. Ni är hjärtligt välkomna.

  49. Göran Rydén,
    du är professor i ekonomisk historia-

  50. -och verksam vid Institutet
    för bostads- och urbanforskning.

  51. Du har skrivit "Baltic Iron in the
    Atlantic World in the 18th Century".

  52. Faaid Ali-Nuur, du är projektledare
    vid Afrosvenskarnas riksförbund.

  53. Du har också studerat här, och
    studerar fortfarande historia här.

  54. Du har också varit med och arrangerat
    slaverivandringar i Gamla stan-

  55. -där Afrosvenskarnas förbund
    försöker upptäcka spår av slaveriet.

  56. -Välkommen.
    -Tack.

  57. Victoria Kawesa är doktorand
    i genusvetenskap i Linköping-

  58. -och lektor i genusvetenskap
    vid Södertörns högskola.

  59. Du är också politiker.

  60. Du är med i MR-rådet i Stockholm
    för Feministiskt initiativ-

  61. -och sitter också i styrelsen där.
    Välkommen.

  62. Ryan Skinner,
    filosofie doktor i musikantropologi-

  63. -vid Ohio State University i USA.

  64. Gästforskare vid Uppsala universitet
    och författare till "Bamako Sounds".

  65. Du forskar just nu
    om afrosvensk renässans.

  66. Adam Tensta, artist och krönikör,
    just nu på Vi föräldrar.

  67. Med lång musikalisk karriär-

  68. -och med den alldeles nya låten
    "Svart bäbis".

  69. Du är också debattör och var med-

  70. -i ett uppmärksammat TV4-program
    i fjol.

  71. Men det är framför allt som artist
    vi känner dig. Hjärtligt välkommen.

  72. Då ska vi lämna över ordet
    till den första talaren: Göran Rydén.

  73. Tack för inbjudan till
    den här jättespännande diskussionen.

  74. Jag ser fram emot det.

  75. För många år sen började jag följa
    stångjärnet ut från landet.

  76. Den resan har jag fortsatt.

  77. Jag ska presentera en av dessa resor
    - ett spår.

  78. 1748 gjorde man en inventering på
    fortet Christiansborg på Guldkusten.

  79. Man gick igenom hyllorna i packhuset,
    och resultatet ser ni här-

  80. -i den så kallade negotieboken.

  81. Allehanda textilier: ylle, linne,
    bomull, silke från olika platser.

  82. Kritpipor, tobak, alkohol, gevär.

  83. Metaller: koppar, mässing
    och 125 järnstänger - min startpunkt.

  84. Inventeringar var vanligt bland
    köpmän och bokhållare på den tiden.

  85. De var tillsammans med journaler
    och huvudböcker en del i ett system-

  86. -för att kontrollera
    ekonomiska transaktioner.

  87. Syftet var att abstrahera varor
    till värden och prissätta dem.

  88. En sorts kommodifiering.
    Inventariet har dock ett inslag-

  89. -som många skandinaviska bokhållare
    troligtvis skulle ha reagerat på.

  90. Där fanns även 26 slavar.

  91. Bokföring kan ses som ett försök
    att dölja det verkliga livet.

  92. Man pratar om "concealing
    the messiness of history".

  93. I historien om handeln med slavar
    handlar det verkligen om att dölja.

  94. Hur ska då vi historiker ställa oss
    till ett källmaterial som döljer?

  95. Vi måste agera på två sätt.
    Vi måste dechiffrera källorna-

  96. -och återskapa en human förståelse-

  97. -för vad slaveri och slavhandel
    innebär för människor.

  98. Vi måste även
    analysera och undersöka källan-

  99. -för att komma åt människohandelns
    tankemönster och strukturer.

  100. Christiansborg var imponerande.
    Det tillhör Guldkustens största fort-

  101. -med tjocka murar, magasin och valv.

  102. Där huserade guvernör Plattfuß
    och tjugo européer.

  103. Vissa var danskar - Christiansborg
    var danskt på den tiden.

  104. Där fanns även 70 s.k. kompanislavar-

  105. -och slavar som transporterade
    gods och människor längs kusten.

  106. De köpte slavar och förnödenheter-

  107. -för de skepp som skulle
    till de danska öarna i Västindien.

  108. Danskarna använde slavar
    för att köpa slavar.

  109. Emellertid så låg
    den europeiska närvaron-

  110. -under perioden fram till tidigt
    1800-tal, då slaveriet avskaffades-

  111. -helt i händerna
    på det afrikanska etablissemanget.

  112. Starka stater eller sammanslutningar
    av afrikanska köpmän styrde.

  113. Det skedde på afrikanernas villkor.

  114. Det råder knappast någon tvekan
    om det i dagens forskning.

  115. Man gav gåvor till lokala aktörer
    och betalade avgifter för forten.

  116. Man avlönade köpmän som hjälpte en
    att få tag på slavar och palmolja.

  117. Forskningen pekar på att europeiska
    män ofta tog afrikanska fruar-

  118. -för att underlätta
    handeln med slavar.

  119. Guldkusten var ganska sen
    vad gäller slavhandel.

  120. Först vid slutet av 1600-talet
    omstöpte slavhandeln regionen-

  121. -med större otrygghet för människor.

  122. Christiansborg var inte isolerat.
    Man var beroende av sitt omland-

  123. -med staden Osu
    samt de skepp som kom från Köpenhamn.

  124. De försåg fortet med varorna
    som nämns i inventariet-

  125. -och med vilka
    man köpte slavar och spannmål.

  126. Oktober 1748 lämnade
    fregatten Sorgenfri - vilket namn-

  127. -Danmarks huvudstad med textilier,
    alkohol, vapen, koppar och mässing.

  128. Även där finns det metaller:
    300 stänger svenskt stångjärn.

  129. Jag vet inte varifrån det kommer,
    men någonstans i Bergslagen.

  130. När fregatten nådde Afrikas kust-

  131. -hade kaptenen order
    att "ställa om sin kajuta".

  132. Han skulle visa upp
    exempel av samtliga varor i lasten-

  133. -som i en "boutique".

  134. Han skulle visa de afrikanska
    köpmännen vad de hade att sälja.

  135. Hundra slavar köptes på det sättet.

  136. I februari
    anlöpte Sorgenfri Christiansborg.

  137. Mängden varor hade minskat, men
    det som fanns fördes till packhuset.

  138. Så fick fortet ett inflöde av varor
    med vilka man kunde köpa slavar.

  139. Och slavar köpte man.

  140. Slavhandeln innebar att européer-

  141. -med en slags varukorg
    av textilier och metaller-

  142. -bytte till sig slavar.
    Järn var en viktig del.

  143. Inte jättestor,
    men ständigt närvarande.

  144. Med hjälp av den här varukorgen
    köpte man slavar.

  145. Man köpte få eller många slavar -
    i det här fallet 39 stycken.

  146. Man byter europeiska varor
    mot afrikanska människor.

  147. I april lämnade Sorgenfri Guldkusten
    med omkring 260 slavar.

  148. På skeppet fanns spannmål
    och andra förnödenheter.

  149. Vad ska man då säga om det här som
    ett exempel i ett jättelikt mönster?

  150. Jag menar att slavhandeln är mer
    komplicerad än man tidigare trott.

  151. Den är även mer komplicerad
    än bilden i politiska diskussioner.

  152. Det rör inte ett fåtal länder.
    Även Skandinavien var involverat.

  153. Involveringen var inte bara direkt.

  154. Slavhandeln kopplade samman
    många länder.

  155. Textilier från Indien,
    som bomullstyger, bidrog.

  156. Från Sverige kom det stora mängder
    stångjärn och till viss del koppar.

  157. Det handlar dock om makt-

  158. -även om maktförhållandena inte
    såg ut som vi tidigare sagt.

  159. Det rör människor
    som berövar andra deras frihet-

  160. -men vi måste frigöra oss från bilden
    av länder som förslavar länder.

  161. Det handlar om grupper av människor
    som förtrycker grupper och enskilda.

  162. Vi måste skilja på den slavhandel
    som skedde fram till tidigt 1800-tal-

  163. -och kolonialiseringen efteråt.

  164. Jag vill ställa två frågor
    som belyser problematiken.

  165. Hur förhåller vi oss till afrikaner
    som förslavade andra afrikaner?

  166. Är smeden på Gammelbo bruk, som
    försåg marknaden med järn, ansvarig?

  167. Slavhandeln knöt samman människor,
    men vi kan inte bara se etniciteten.

  168. Vi måste lägga till klass, genus
    och andra maktstrukturer.

  169. Temat är
    spåren efter slaveri och kolonialism.

  170. Jag har visat spår från arkivet efter
    det danska västindiska kompaniet-

  171. -som står på Unescos världsarvslista.
    Jag har försökt vandra i det spåret-

  172. -men längs utvecklingen -
    inte från nuet och tillbaka.

  173. Historikern ska blottlägga spår-

  174. -för att hitta mönster och strukturer
    som avviker från dagens.

  175. Jag har använt ett bokföringsmaterial
    som skapades för att kontrollera-

  176. -och som döljer
    "the messiness of history".

  177. Den döljs i abstrakta siffror
    och kommodifierade människor.

  178. Dechiffreringen lyfter fram våld,
    förtryck och död-

  179. -som vi inte kan annat
    än att moraliskt förfasa oss över.

  180. Men historikern bör analysera
    och undersöka källmaterialet-

  181. -för att visa det i sin komplexitet.

  182. Annars kan vi inte blottlägga
    bilden av makt, våld och profit-

  183. -som den transatlantiska slavhandeln
    utgjorde.

  184. Den har plats
    för såväl danska slavkaptener-

  185. -som afrikanska slavhandlare
    och svenska brukspatroner.

  186. Slavarna kopplas samman
    med gruvdrängar-

  187. -bomullsvävare i Indien
    och proletariserade matroser.

  188. Tack för mig.

  189. Tack, Göran.
    - Faaid Ali-Nuur.

  190. Tack så mycket.

  191. Jag representerar ju
    Afrosvenskarnas riksförbund här.

  192. Det är en intresseorganisation
    som företräder...

  193. ...svarta personer,
    eller afrosvenskar, i det här landet.

  194. Man försöker att tillvarata
    den gruppens intressen.

  195. I det arbetet...

  196. Ni som är intresserade
    kan läsa mer på hemsidan:

  197. Afrosvenskarna.se

  198. Och...

  199. För drygt ett år sen,
    i slutet på 2014-

  200. -var arbetsgruppen för
    människor av afrikanskt ursprung-

  201. -i FN:s mänskliga rättighetsråd
    på landsbesök i Sverige.

  202. Arbetsgruppen jobbar med
    att besöka många länder.

  203. Man träffar företrädare för regering,
    riksdag och myndigheter-

  204. -och civilsamhällets organisationer.

  205. Syftet är att titta på situationen
    för svarta människor i landet.

  206. Efteråt skriver de oftast en rapport
    om vad de har sett och hört.

  207. Jag berättar det här eftersom de
    skrev intressanta saker om Sverige.

  208. De skrev om stora skillnader-

  209. -i tillgången till bostäder, vård,
    utbildning och sysselsättning-

  210. -mellan svarta och vita personer
    i samhället.

  211. De menade att åtgärder måste vidtas-

  212. -mot fattigdom och social utslagning
    bland svarta i Sverige.

  213. De skriver att det här är en följd
    av rasdiskriminering i samhället-

  214. -och att Sverige saknar instrument
    för att kartlägga rasdiskriminering.

  215. De rekommenderade att man
    gör landets jämlikhetsdata bredare-

  216. -så att lagstiftningen
    kommer åt rasdiskrimineringen.

  217. Ni vet nog att när det gäller köns-
    diskriminering så måste arbetsgivare-

  218. -kartlägga lönerna för sina anställda
    efter en viss period-

  219. -för att se om det
    råder diskriminering baserad på kön.

  220. Man kan dock inte se diskriminering
    utifrån ras eller hudfärg.

  221. Arbetsgivare kan se-

  222. -om en kvinna tjänar mindre än en man
    för samma arbete-

  223. -men inte om en kvinna tjänar mindre
    än en annan baserat på hudfärg.

  224. Arbetsgruppen skrev också
    att landets myndigheter-

  225. -inte vill se rasdiskrimineringen,
    med djupa historiska rötter-

  226. -mot svarta personer i Sverige.

  227. De är också oroade över skillnaden-

  228. -mellan informationen från offentliga
    institutioner som regeringen-

  229. -och den från icke-statliga
    organisationer och individer.

  230. Alltså svarta personer i Sverige.

  231. Sammantaget stämmer inte bilden-

  232. -som det offentliga Sverige
    lämnar eller målar upp.

  233. Man säger att man är ett jämlikt land
    fritt från rasism-

  234. -eller där rasism bara finns
    hos ytterst få unga extremister.

  235. Den bilden verkar inte stämma överens
    med den bild av Sverige-

  236. -som det internationella samfundet
    har fått efter det här besöket.

  237. Det offentliga Sveriges bild av
    ett jämlikt land fritt från rasism-

  238. -stämmer absolut inte överens med den
    bild många afrosvenskar vittnar om.

  239. Arbetsgruppen rekommenderade flera
    saker för att motverka afrofobin.

  240. De rekommenderade bland annat att
    stadsvandringen som vi tagit fram...

  241. ...ska erbjudas
    för skolor och andra organisationer-

  242. -som en kunskapshöjande insats
    mot afrofobi-

  243. -och ett komplement
    till klassrumsundervisningen.

  244. Jag citerar från rapporten:

  245. Ja. De nämner mer än stadsvandringen
    i slavhandelns fotspår.

  246. De nämner också
    att man bör uppmärksamma-

  247. -minnesdagen för Sveriges avskaffande
    av sin del av slavhandeln.

  248. Till stadsvandringen.
    Den ges i Gamla stan i Stockholm.

  249. Den skildrar Sveriges roll
    i den transatlantiska slavhandeln.

  250. Vi tog fram den
    eftersom det är en del av historien-

  251. -som har varit dold för många
    i vårt land.

  252. Jag minns att man lärde sig väldigt
    lite - om alls - om det i skolan.

  253. Utöver Sveriges roll-

  254. -så tas Sveriges koloniala historia
    i t.ex. Karibien och Västafrika upp.

  255. Stadsvandringen ger en klarare bild
    av afrofobin - rasismen mot svarta.

  256. Hela dess utveckling och historia
    tas upp.

  257. Vandringen utgår från de drabbade,
    alltså svarta personers perspektiv.

  258. Annars är det vanligt att man
    pratar om kungar och handelsmän-

  259. -eller stora, rika personer.

  260. Utmaningen är att berätta
    ur de drabbades perspektiv.

  261. Vårt främsta syfte,
    eller ett av syftena-

  262. -har varit och är att begripliggöra
    och åskådliggöra afrofobin i dag.

  263. Vi gör det genom att visa ursprunget
    till det tänkande och de strukturer-

  264. -som producerar vit överordning
    och svart underordning.

  265. Från och med mars i år samarbetar vi
    med Kungliga Myntkabinettet.

  266. Det är Sveriges
    ekonomisk-historiska museum.

  267. De kommer att ha med stadsvandringen
    i programutbudet.

  268. Man kan boka den via museet.

  269. Under våren
    kommer vi förmodligen också-

  270. -ta fram stadsvandringar i andra
    städer. Vi har fått förfrågningar.

  271. Jag vill inte avslöja innehållet,
    men jag antar att vissa här har gått.

  272. Ni som inte har gjort det
    är välkomna att anmäla er.

  273. Det finns också information
    på vår hemsida.

  274. Från det ena till det andra:
    Det krävs ju mycket ansträngning-

  275. -för att svarta ska behandlas lika
    i det svenska samhället-

  276. -men också i andra samhällen.

  277. Undersökningar har visat att om man
    söker arbete som svart person-

  278. -med afrikanskt namn,
    så är det svårare att få ett arbete.

  279. Man behöver söka arbete
    många fler gånger än en vit person.

  280. Samma sak gäller bostadsmarknaden,
    vård och hälsa och så vidare.

  281. Tråkigt nog verkar samma sak
    gälla det politiska påverkansarbetet.

  282. Vi har sett... Som organisation
    jobbar vi med politisk påverkan.

  283. Vi har försökt
    att uppvakta våra politiker-

  284. -både på statlig nivå i riksdag
    och regering och på lokal nivå-

  285. -för att lyfta de svartas situation,
    men vi har inte blivit hörsammade.

  286. Vi har lika svårt att bli hörsammade
    av politiker som att få arbete.

  287. Ett exempel är att afrofobin i dag-

  288. -som alltid är underfinansierad
    i regeringen budget.

  289. Man lägger för lite pengar
    på att bekämpa afrofobin.

  290. Vi vet att man från politiskt håll-

  291. -inte uppmärksammar slavhandelns
    avskaffande, som FN-gruppen föreslog.

  292. Man ger utrymme och uppmärksamhet
    till andra minnesdagar-

  293. -till exempel förintelsens minnesdag,
    som snart infaller.

  294. Vidare så är rasdiskriminering,
    diskriminering på grund av hudfärg-

  295. -nedprioriterat i lagen
    i jämförelse med könsdiskriminering.

  296. Ett exempel är att en arbetsgivare
    som kartlägger löneskillnader-

  297. -kan se felaktigheter i lönesättning
    mellan en man och en kvinna-

  298. -men inte mellan en svart och en vit.
    Då kan vi inte komma till rätta-

  299. -med exempelvis oskälig lönesättning
    baserad på ras eller hudfärg.

  300. Det var allt från mig. Tack.

  301. Tack. Vi tar frågor
    och diskussioner efteråt.

  302. Victoria Kawesa.

  303. Hej.

  304. Jag vill inleda med
    att ta er på en resa-

  305. -kring hur arbetet kring afrofobi
    har vuxit fram.

  306. Vi svänger oss med det här begreppet,
    men det finns en bakgrund-

  307. -kring hur vi har kommit till
    att nu ha ett stort seminarium.

  308. Det är så många här som
    är intresserade av att lära sig mer.

  309. Jag vill ta er på en resa.

  310. Jag vill inleda
    med att ta er till 2005.

  311. Det var året
    när debatten om Nogger Black-

  312. -fattade eld i det offentliga
    samtalet i Sverige.

  313. Jag vill börja med den händelsen-

  314. -eftersom Nogger Black-debatten
    var första gången-

  315. -som vi på allvar diskuterade
    afrofobi och den svenska vitheten.

  316. Det här var första gången-

  317. -som allmänheten
    på ett väldigt brett plan-

  318. -deltog i diskussioner
    kring rasismen mot svarta.

  319. Nogger Black
    var en glass som kom 2005.

  320. Reklamen till den här glassen
    var en bild av...

  321. Det var en bild
    med text i graffitiskrift.

  322. Hela reklamen påminde väldigt mycket
    om den svarta kulturen i USA.

  323. Man hade lagt till "Nogger Black"-

  324. -vilket ledde till att man lätt
    kunde göra associationer-

  325. -till "Nogger + Black + graffiti".

  326. Tar man bort en bokstav i "Nogger"
    så gör man ju vissa associationer.

  327. Det var vad man kan kalla
    det symboliska våldet.

  328. Det är ett våld som sker
    genom bilder och ord.

  329. Det symboliska, rasistiska våldet
    kan reproduceras genom reklam.

  330. Kritiken kom från Centrum mot rasism-

  331. -som uppmanade till en bojkott av GB,
    som gjorde den här glassen.

  332. Och...

  333. Det blev totalt kaos kring frågan.

  334. Folk började säga:
    "Glassen är väl inte rasistisk?"

  335. "Svarta människor är så överkänsliga.
    Svarta människor jagar väderkvarnar."

  336. "Det är de svarta som är rasister,
    för de ser rasism överallt."

  337. Det var väldigt mycket
    av den sortens diskurser i media.

  338. Det här kan man läsa om-

  339. -i en skrift av bland annat Oscar
    Pripp. Den heter "Nogger Black".

  340. Där har han sammanställt
    debatten i media-

  341. -och hur den visade tecken på
    den rådande, svenska färgblindheten.

  342. Den här färgblindheten i Sverige...

  343. Man kan säga
    att den styr väldigt mycket-

  344. -hur vita svenskar
    oftast resonerar kring rasism.

  345. Man kan träffa en svart person
    och säga:

  346. "Jag ser inte dig som svart.
    Jag ser dig bara som människa."

  347. "Men du ser ju att jag är svart."

  348. Man kan ju inte förneka
    att man ser att en person är svart.

  349. I så fall förnekar man också
    att det finns en makthierarki-

  350. -mellan positionerna vit och svart.

  351. Färgblindheten är ett sätt att
    radera maktaspekter och inte erkänna-

  352. -att svarta människor,
    i relation till vita-

  353. -i ett vitt, normativt samhälle
    som Sverige blir rasifierade.

  354. De behandlas enligt rasbiologiska
    föreställningar kring svarthet.

  355. Väldigt mycket av färgblindheten
    går ut på att...

  356. Den vita positionen-

  357. -tar sig tolkningsföreträde
    vad gäller rasism och vad rasism är.

  358. Där kan man bli riktigt uppläxad
    av personer som säger-

  359. -att man inte ska ta saker på allvar
    utan fokusera på riktig rasism.

  360. Det får man höra,
    och det hände med Nogger Black.

  361. Det finns ju värre saker att
    reta upp sig på än rasistisk reklam.

  362. Men allt det här:
    reklam, bilder, media...

  363. Allt det är texter som vi kan läsa.
    När man reproducerar texter-

  364. -som framställer svarta som
    underlägsna och avhumaniserar svarta-

  365. -så är det viktigt att ta tag i
    den typen av diskurs-

  366. -och faktiskt lyfta fram den.

  367. Vi har tyvärr inte kommit dit än
    i Sverige.

  368. 2006 bestämde vi
    efter Nogger Black-debatten...

  369. Det var en grupp med mig, Mkyabela
    Sabuni från Centrum mot rasism-

  370. -Kitimbwa Sabuni från Afrosvenskarnas
    riksförbund och historikern Jan Lönn.

  371. Vi bildade en arbetsgrupp som skulle
    ta fram en definition av afrofobi.

  372. Innan dess fanns det inget arbete
    som specifikt motverkade afrofobi.

  373. Jag skrev den första definitionen och
    var med och myntade begreppet 2006-

  374. -tillsammans med ASR
    och Centrum mot rasism.

  375. Vi fick mycket motstånd
    från antirasister-

  376. -när vi ville lyfta fram
    den specifika rasismen mot svarta.

  377. Många antirasister tyckte
    att vi hade tillräckligt med fobier.

  378. "Hur många fobier ska vi ha?
    Det handlar väl inte ens om en fobi?"

  379. "Man är väl inte
    sjukligt rädd för svarta?"

  380. Kan man använda det
    när det gäller homofobi, islamofobi-

  381. -och andra
    förtryckande maktordningar-

  382. -så kan man också använda det
    när det gäller svarta.

  383. Rasismen och dess historia-

  384. -är nära kopplad till konstruktionen
    av vithet och den svarta positionen.

  385. När man pratar om svartas position
    i Sverige så är den väldigt specifik-

  386. -eftersom vi lever
    i ett vitt, normativt samhälle.

  387. Svarta kroppar är ju otroligt synliga
    och utsatta i ett vitt samhälle.

  388. Vi fick i alla fall igenom det här
    och började använda termen afrofobi.

  389. Den dåvarande ombudsmannen
    mot etnisk diskriminering-

  390. -hade ett arbete riktat
    till den afrosvenska gruppen.

  391. De samarbetade
    med Afrosvenskarnas riksförbund-

  392. -för att utbilda afrosvenskar
    om mänskliga rättigheter-

  393. -för att öka anmälningsbenägenheten
    för diskriminering.

  394. Innan dess hade de fått in väldigt få
    anmälningar från afrosvenskar.

  395. I och med att DO hade det arbetet
    föreslog jag och två forskarkollegor-

  396. -att man skulle ta fram en rapport-

  397. -kring hur afrosvenskar
    upplevde rasism och diskriminering.

  398. Innan dess
    fanns det ingen myndighetsrapport-

  399. -som specifikt visade på
    hur afrofobin såg ut i Sverige.

  400. 2007 tog vi fram rapporten
    "Att färgas av Sverige"-

  401. "Upplevelse av rasism och
    diskriminering av svarta i Sverige"

  402. Den kan man ladda ner från nätet.

  403. Alla de intervjuade ungdomarna
    i Stockholm, Malmö och Göteborg...

  404. Alla hade upplevt
    rasism och diskriminering-

  405. -i alla samhällsinstitutioner
    och i det offentliga rummet.

  406. Rasism och diskriminering.
    Afrofobin var en del av deras vardag.

  407. När det här blev synliggjort
    och vi hade något att ta på...

  408. Vill man bedriva aktivism i Sverige-

  409. -så behövs en kunskapsproduktion
    som stödjer ens argument.

  410. Annars blir man inte lyssnad på.
    Den här rapporten blev starten-

  411. -till att driva afrofobiarbetet
    vidare.

  412. Vi gav rapporten som underlag
    till Brottsförebyggande rådet.

  413. De ger årligen ut
    en rapport om hatbrott i Sverige.

  414. Vi gick dit och sa att det var dags
    att registrera afrofobiska hatbrott.

  415. Det här var 2008.

  416. Innan dess fanns det ingen statistik
    kring afrofobiska hatbrott.

  417. I och med rapporten
    fick Brå lite mer kött på benen-

  418. -och kunde använda rapporten
    som underlag-

  419. -när de började registrera
    de afrofobiska hatbrotten 2008.

  420. Är det snart slut? Ja?

  421. Jag kan avsluta med att-

  422. -efter en lång kamp mot afrofobiska
    representationer i media:

  423. "Tintin i Kongo", Lilla hjärtat...

  424. Efter alla debatter
    om hur svarta framställs i media-

  425. -plus afrofobirapporten från 2014-

  426. -som jag var med och skrev och som
    gavs ut av Mångkulturellt centrum-

  427. -så har vi nu väldigt mycket kunskap
    kring hur afrofobin ser ut.

  428. Nu bör regeringen vidta åtgärder-

  429. -och tillsätta en aktiv handlingsplan
    mot afrofobi-

  430. -för att få bukt med strukturell
    diskriminering och rasism mot svarta.

  431. Tack.

  432. Tack.
    - Ryan Skinner.

  433. Som vit, amerikansk forskare
    vill jag inte tala för afrosvenskar.

  434. Jag vill tala om vad jag har lärt mig
    om Sverige-

  435. -och dess relation till Afrika
    och den afrikanska diasporan.

  436. Jag vill prata om en afrikansk
    och afrodiasporisk närvaro i Sverige.

  437. Den närvaron syns och hörs
    allt oftare.

  438. Inte bara i väsentliga frågor
    om utsatthet och förtryck-

  439. -utan också som en skapande
    och betydande del av samhället.

  440. Kultur och kulturkritik
    har varit verktyg-

  441. -för afrosvenskars synliggörande
    och platstagande de senaste tio åren-

  442. -när en afrosvensk identitet började
    bli mer utspridd i offentligheten.

  443. Afrosvensk kultur kan vara musik,
    litteratur, dans, teater och konst-

  444. -men också recensioner,
    debattartiklar, föreläsningar m.m.

  445. Den afrosvenska närvaron
    finns i olika rum.

  446. På scener och i konsthallar.
    I sociala och traditionella medier.

  447. I föreningslivet
    och i åsiktskorridoren.

  448. Jag förespråkar en sammanställning
    av de olika praktikerna och idéerna-

  449. -som grundar sig i och skapar
    en mångfaldig afrosvenskhet:

  450. En helhetsbild som jag nyligen kallat
    en kulturell, afrosvensk renässans-

  451. -i en debattartikel
    i Upsala nya tidning.

  452. En sammanställning av afrosvenskt
    kulturliv är viktig av två skäl.

  453. För det första främjar det
    en betoning av "afro"-delen.

  454. I det "färgblinda" Sverige
    är det alltför lätt-

  455. -att särskilja och rensa
    uttryck och kommentarer-

  456. -om afrodiasporiska förhållanden
    i svenska sammanhang.

  457. Som om Afrika och dess diaspora
    inte kan vara en del av Sverige.

  458. Följden kan bli att man uppskattar
    Seinabo Seys...

  459. ...att man INTE uppskattar hennes
    stolthet över ett gambiskt ursprung.

  460. Man bara hör en vacker röst
    ur den svenska popmusiken.

  461. Man hyllar rapparen Erik Lundin-

  462. -utan att förstå hans förvåning över
    att betraktas som svensk i Afrika.

  463. Ett komplext, afrodiasporiskt
    förhållande raderas i vår kultursyn.

  464. Vi väljer att höra bara det
    som vi tycker är behagligt att höra.

  465. Om det afrodiasporiska försvinner är
    det inte en svenskhet som är kvar.

  466. Timbuktu rappar:
    "Frågan jag möts av om och om igen:"

  467. "Var kommer du ifrån, egentligen?"

  468. Släpper vi däremot in den andra och
    tar afrosvenska historier på allvar-

  469. -så blir samtalet mer komplicerat och
    intressant - kanske även obehagligt.

  470. I alla fall inom vithetsnormens ram.

  471. Obehaget väcks när man kopplar
    adjektivet "afro" till "svensk".

  472. "Det ordet har jag inte hört förut",
    har jag hört många gånger.

  473. Som om språket inte
    tillåter kopplingen.

  474. Det dyker också upp-

  475. -i hur vi beskådar intima
    förhållanden mellan vita och svarta.

  476. "Lika barn leka bäst."

  477. Adam Tensta
    satte nog fingret på obehaget-

  478. -när han vägrade tala om sin skiva
    i "Morgonsoffan" i TV4 i somras.

  479. Han vägrade att vara den duktiga
    och framgångsrika hiphop-artisten-

  480. -och insisterade på att afrosvenskars
    identitet skulle tas på allvar-

  481. -och att TV4 skulle stå till svars
    för sitt stöd för afrofobisk rasism.

  482. Regissören Baker Karim väckte 2013
    samma obehag med sin black list-

  483. -en sammanställning av afrosvenska
    filmaktörer, och fick 10 000 hatmejl.

  484. Det är ett obehag vi måste bemöta:
    Känslan i den vita gemenskapen-

  485. -när afrosvenskar framhäver
    ett svart medvetande i Sverige.

  486. Den andra anledningen
    att sammanställa afrosvensk kultur-

  487. -är att kunna se mångfalden, vad
    gäller både uttryck och identitet.

  488. Afrosvenskar bidrag till kulturlivet
    är stort.

  489. De är författare, musiker,
    konstnärer och skådespelare.

  490. De är också producenter, regissörer,
    arrangörer, politiker och skribenter.

  491. Afrosvenskar finns i många olika
    sammanhang i kulturlivet.

  492. Deras bidrag till kulturutbudet
    borde betonas och hyllas.

  493. Glädjande nog gick tre av nio priser
    till afrosvenska artister-

  494. -på P3 Guld-galan i lördags. Årets
    hiphop/soul-musiker blev Erik Lundin.

  495. Sabina Ddumba blev årets nykomling,
    och Seinabo Sey årets artist.

  496. Men bakom framgångarna
    finns det en kamp.

  497. Organisationer som Tryck,
    CinemAfrica, Selam, Intercult-

  498. -Mångkulturellt centrum,
    Fight racism now-

  499. -Afrosvenskarnas forum för rättvisa,
    Afrosvenskarnas riksförbund och fler-

  500. -kämpar ständigt för ökat deltagande
    och dekoloniserad representation-

  501. -av icke-vita svenskar
    i kulturlivet och samhället.

  502. Deras outtröttliga ansträngningar
    borde betonas.

  503. Afrosvenska kulturaktörer
    utmanar vithetsnormen-

  504. -på scener, i konsthallar,
    på biografer och i offentliga rum.

  505. Rasismens strukturer gör dock
    fortfarande kraftigt motstånd.

  506. Den afrosvenska kulturens mångfald
    finns också i de förhållanden-

  507. -som uttrycks och iscensätts.

  508. Det är självklart, men viktigt att
    påminna om, att Afrika som idé-

  509. -inte är ett ensidigt begrepp
    inom afrosvenskheten.

  510. Förhållandena till kontinenten
    hörs i de olika-

  511. -men inte ömsesidigt uteslutande,
    identitetsbenämningar som används.

  512. "Afrikansvensk" betonar
    kopplingen till kontinenten-

  513. -och ett ursprung i en region,
    folkgrupp, stad eller stadsdel.

  514. Det kan innebära
    en panafrikansk orientering-

  515. -där "afrikan" tyder på solidaritet
    över sociala och ekonomiska gränser.

  516. "Svart" påminner om rasifieringens
    mekanismer och effekter.

  517. Föreställningar och fördomar
    kopplade till utseende och namn-

  518. -för med sig negativa konsekvenser
    för den som anses vara icke-vit.

  519. Det blir svårare att komma in
    på bostads- eller arbetsmarknaden-

  520. -eller så upplever man större risk
    att bli utsatt för hatbrott och hot.

  521. "Afrosvensk" verkar vara ett sätt
    att identifiera sig som svensk-

  522. -med någon form av afrikanskt påbrå.
    Det tyder också på ett mellanförskap-

  523. -där svenskhet inte utesluter andra
    sociala och kulturella erfarenheter.

  524. Sociologen W. E. B. Du Bois kallade
    det "ett dubbelt medvetande".

  525. Afrosvenskar betraktas
    som icke-vita och icke-svenska-

  526. -i ett majoritetssvenskt
    och vitt samhälle.

  527. Kultur har varit ett viktigt sätt
    att synliggöra och bearbeta-

  528. -afrosvenskars förhållanden
    till Afrika och diasporan-

  529. -och en bred erfarenhet av afrofobi
    i Sverige.

  530. Jag vill att vi tar den mångfaldiga,
    kulturrika afrosvenskheten på allvar.

  531. Att vår kultursyn
    inkluderar en medvetenhet-

  532. -för afrosvenska bidrag till
    och uttryck inom kultursektorn.

  533. Och med tanke på samtalsämnet:

  534. Att vi analyserar historiken bakom
    den afrosvenska kulturrenässansen.

  535. Tack så mycket.

  536. Tack så mycket.

  537. -Adam Tensta, varsågod.
    -Tack.

  538. Jag skjuter från höften,
    men det kommer att bli bra.

  539. Jag är här i egenskap av att jag
    identifierar mig som afrosvensk.

  540. Jag är född i Sverige.

  541. Jag har en mamma som är finsk
    och svensk och en pappa från Gambia.

  542. Jag uppskattar informationen
    som vi har fått-

  543. -men jag tror att det blir svårt
    för någon som inte är afrosvensk-

  544. -att veta hur en afrosvensk
    och dennes liv kan se ut.

  545. Om man nu inte ska stirra sig blind
    på fakta, vilket man lätt gör.

  546. Jag tänkte ta tiden jag har fått
    och berätta lite om mitt liv.

  547. Jag tror mig se...

  548. Kan vi ta en handuppräckning på dem
    som känner sig som afrosvenskar.

  549. En del.
    Jag vänder mig främst till er andra.

  550. Jag föddes 1983.

  551. Som jag sa är mamma från Finland
    och Sverige och pappa från Gambia.

  552. Jag växte upp
    med en ensamstående mamma-

  553. -och en ganska ofta
    frånvarande pappa.

  554. Jag har en storebror
    från min mammas sida.

  555. Hans pappa är från Tunisien,
    så det är komplicerat:

  556. Jag, min mamma och min bror,
    som är vit.

  557. Jag gick i skolan Enbacken.
    Det var trevligt där.

  558. Jag gick med folk
    från Turkiet, Syrien, Irak-

  559. -Etiopien, Sverige och Finland.

  560. Men något var det.
    Vi var inte riktigt som alla andra.

  561. I alla fall enligt det man hörde
    om platsen vi kom ifrån.

  562. Kommer man från Tensta, Rinkeby,
    Gottsunda, eller Ålidhem i Umeå-

  563. -så läser man sådant som inte
    stämmer överens med verkligheten.

  564. Jag trivdes ju jävligt bra
    i min klass.

  565. Men något konstigt hände,
    som jag tänker på i efterhand.

  566. När vi kom tillbaka till trean
    efter sommarlovet-

  567. -så hade fyra
    av klassens fyra "svenska" elever-

  568. -bytt skola. Samtidigt.

  569. De kom från Spånga-sidan av Tensta.

  570. Här ligger Tensta, här ligger
    Spånga IP och lär ligger Spånga.

  571. En annan elev kom också från Spånga:

  572. Alexa från f.d. Jugoslavien.
    Han bytte inte skola.

  573. Det här hade föräldrarna
    pratat med varandra om sinsemellan.

  574. "Vi tar ut våra elever från klassen
    och placerar dem i en annan skola."

  575. Jag vet inte
    hur de tänkte eller resonerade-

  576. -men resultatet blev ju att de
    svenska eleverna i vår klass slutade.

  577. De tog sig någon annanstans.

  578. Det sätter ju en ganska hård ton,
    när jag tänker tillbaka på det nu.

  579. De ville väl till en bättre skola
    och ett bättre område.

  580. Jag spolar tillbaka till 1993, 1994.

  581. Jag minns "Björnes magasin"
    och diverse barnprogram på tv-

  582. -men också
    att jag aldrig såg mig själv.

  583. Jag såg mig ingenstans i media,
    på tv eller någon annanstans.

  584. Kan någon gissa vad som hände
    runt 1993, 1994?

  585. Sverige spelade fotbolls-VM i USA.

  586. Martin Dahlin, Henke Larsson.

  587. Jag minns det så väl.

  588. Det var första gången
    jag blev glad och stolt-

  589. -över något som jag såg på tv.

  590. Det var första gången
    jag identifierade mig med någon.

  591. Då hade jag ändå levt i Sverige
    i tolv år.

  592. Vi spolar fram klockan.
    Jag är sexton.

  593. Jag får ett jobb som vaktmästare
    på Svenska bostäder.

  594. Jag bor i ett lägenhetskomplex som de
    äger. Det var mitt första sommarjobb.

  595. Det var inga problem,
    för min mamma kände Sirkka-

  596. -men många andra på gården hade det
    jävligt svårt att få sommarjobb.

  597. Jag kände mig förstås priviligierad
    som fick smaka på arbetslivet.

  598. Sen dess har jag jobbat.
    Första gången utanför sommarjobbet-

  599. -när jag skulle ha ett riktigt jobb-

  600. -så tänkte jag för mig själv:
    "Hur ska jag söka?"

  601. "Jag söker jobb som telefonförsäljare
    med mitt svenska namn."

  602. Jag heter Adam Momodou Eriksson Taal.

  603. Jag skriver Adam Eriksson på cv:t,
    för jag har i bakhuvudet...

  604. Min bästa kompis pappa sa:

  605. "Söker du jobb med ditt vanliga namn
    så får du inget."

  606. Jag var kanske åtta, nio
    och förstod inte vad han pratade om.

  607. Jag fick jobb som Adam Eriksson.

  608. Det är många unga här.
    Har ni jobbat som telefonförsäljare?

  609. Ni kan intyga hur stressigt det är
    och hur skarp man måste vara.

  610. Ni vet ju hur ni själva beter er -
    ingen vill köpa något via telefon.

  611. Eller? Nej.

  612. Jag jobbade som telefonförsäljare
    i fem år.

  613. Jag presterade bäst av alla,
    kontinuerligt i fem år.

  614. Samtidigt såg jag dem som inte såg ut
    som mig passera på karriärstegen.

  615. De blev team leaders och chefer
    och skickades på jag vet inte vad.

  616. Jag som visade bäst resultat av alla
    i fem år fick bara vara säljare.

  617. Jag vet inte varför,
    men jag kan ana.

  618. Vi spolar fram klockan.
    Jag får en intervju.

  619. Jag har väntat på det här samtalet.
    Jag vill elevera till något annat.

  620. Jag får ett samtal av Microsoft
    runt 2005.

  621. Jag får komma på intervju.

  622. Det hade varit bättre om jag fått
    skicka ett cv med mitt svenska namn-

  623. -men det var en live-intervju,
    så att säga.

  624. Jag träffade chefen.

  625. Jag lade fram caset: "Det här är jag
    och mina prestationer."

  626. "Vill ni ha mig?"
    Han sa: "Ja, men..."

  627. "Kan du prata lite mer svenskt
    på något sätt?"

  628. "Kan du prata lite mer svenskt?"

  629. "Det kan jag väl. Jag vet inte exakt
    vad du menar, men jag kan det."

  630. Då fick jag jobb på Microsoft -
    när jag kunde prata lite mer svenskt.

  631. Inte så mycket
    på mina tidigare erfarenheter.

  632. Jag jobbade på Microsoft i ett år
    innan jag släppte min första singel.

  633. Min första officiella singel.

  634. Det var första gången
    jag fick smaka på-

  635. -hur det var att bli intervjuad
    och hur media såg på mig.

  636. Jag har under årens lopp
    gjort kanske 800-900 intervjuer.

  637. Man blir alltid...

  638. Trots att jag är där i egenskap av
    mig själv som artist och människa-

  639. -så blir jag alltid representant för
    en hel skara som sysslar med hiphop.

  640. Jag känner nästan ingen - jag
    gjorde det inte då - som gör hiphop.

  641. Ändå blev jag representant.
    Det var frågor som:

  642. "Du kommer från Tensta.
    Hur är det i förorten?"

  643. "Är det så farligt
    som det verkar i media?"

  644. "Hur är det att inte dricka alkohol?"

  645. -"Du gör väl inte det?"
    -"Nej..."

  646. "Hur är det att..."
    Befängda frågor i sammanhanget.

  647. Jag var ju där
    i egenskap av artist och mig själv.

  648. -Nu ska du komma och avbryta.
    -Jag avbryter inte. Jag avrundar.

  649. Jag fick ta den stora hyveln,
    men jag hoppas att ni fick insikt-

  650. -i livet som afrosvensk i Sverige.

  651. Om inte så får ni ställa frågor sen.
    Tack så mycket.

  652. Tack så väldigt mycket, alla fem,
    för dessa inlägg.

  653. Det bästa är att vi nu har möjlighet
    att få kommentarer och reaktioner.

  654. Vi börjar med att se
    om någon vill reagera-

  655. -kring det vi har hört.

  656. Om inte så kan jag inleda,
    för att värma upp.

  657. Något jag tycker är intressant: Vad
    gör man med kunskapen i praktiken?

  658. Vi har hört vad det här betyder
    i vardagen och på olika platser.

  659. Vi har hört Görans inlägg
    om det historiska perspektivet.

  660. Vad ska vi göra med kunskapen
    i en tid som är så polariserad?

  661. Det blir en medial dramaturgi
    som spelar ut motsättningar.

  662. Hela tiden blir det så.

  663. Vad ska myndigheter, universitet
    och medier göra?

  664. Vad kan vi vanliga medborgare göra?

  665. Vad gör det med afrosvenska barn
    att växa upp med diskriminering?

  666. Det är några frågor.
    Faaid, vill du börja?

  667. Ja.

  668. Bra fråga. Vad gör man med kunskapen
    att det förhåller sig så-

  669. -att det finns rasism
    och diskriminering?

  670. Det drabbar inte bara vuxna, utan
    även barn - oss alla när vi är små.

  671. Jag tror inte
    att det finns ett enskilt svar.

  672. Det man kan göra är...

  673. Man kan inte göra...
    Det finns inget som är för mycket.

  674. Ofta när man pratar om åtgärder
    mot afrofobi eller rasism-

  675. -så verkar det offentliga Sverige
    mena att:

  676. "Det är lite för drastiskt
    att vidta just det här."

  677. Vissa åtgärder
    kan kännas för extrema.

  678. Men när det handlar om,
    på individplanet-

  679. -ofta våld, kränkningar
    eller andra förolämpningar-

  680. -eller negativ särbehandling,
    och på ett kollektivt plan-

  681. -att man hela tiden
    blir missgynnad på olika sätt...

  682. Då tror jag inte att det finns några
    som helst åtgärder mot afrofobi-

  683. -som är för extrema
    eller för radikala.

  684. Det handlar om lagstiftning, ekonomi
    och en massa andra saker.

  685. Om du frågar mig
    om ett speciellt case...

  686. Jag har varit med om att mina lärare-

  687. -jag växte upp
    i samma område som Adam-

  688. -inte trodde på mig
    när jag skrev en uppsats på MVG-nivå.

  689. I ett sådant fall:
    Stäng skolan. Sparka läraren.

  690. Inga åtgärder är för radikala.
    Konsekvensen blir ju annars-

  691. -att man fortsätter att diskriminera
    eller låter det fortgå.

  692. -Tack.
    -Jag tror, i korthet...

  693. Ett första steg i den här processen
    är att komma underfund med-

  694. -den ganska felaktiga självbild
    som Sverige lider av.

  695. Det kan vara ett avstamp-

  696. -men det krävs ett erkännande
    från diverse håll om våra svagheter.

  697. -Victoria.
    -Jag har bott i Sverige i trettio år.

  698. Jag kom hit som flykting på 80-talet.

  699. När man är en svart person i Sverige-

  700. -så är vitheten
    väldigt synlig och tydlig för en.

  701. Vi lever dagligen
    med hur vitheten reproduceras-

  702. -på bekostnad av svarta kroppar.
    Det är det som är afrofobin.

  703. Det här har vi väntat på
    väldigt länge.

  704. Generation efter generation
    kommer in i samma strukturer-

  705. -där vi förnekar-

  706. -att det handlar om makt
    och maktomfördelning.

  707. Det största problemet i Sverige-

  708. -jämfört med andra länder med en
    kolonial historia - för det har vi-

  709. -är att vi inte pratar om hur vithet
    är kopplat till nationell identitet.

  710. Den svenska, nationella identiteten-

  711. -formas kring vithet
    som en kollektiv position.

  712. Så länge vi har strukturer
    som privilegierar vita människor-

  713. -och inte pratar om det
    som en maktposition-

  714. -och privilegier som vissa får
    och andra inte får...

  715. Så länge vi inte kommer in
    i det grundläggande faktumet-

  716. -att svenskheten inte längre
    bygger på vithet...

  717. Svenskheten är byggd på en mångfald
    och på att...

  718. Afrosvenskar är här för att stanna.
    Det är därför det är en viktig term.

  719. Det finns 200 000 afrosvenskar
    i Sverige.

  720. Det finns 400 000 muslimer i Sverige
    - en stor del är afrosvenskar.

  721. Vi är här för att stanna,
    så är det dags att börja prata om-

  722. -hur vi reproducerar
    vita privilegier-

  723. -genom att hela tiden
    ha tolkningsföreträde-

  724. -och förlöjliga all aktivism
    och ansträngning från svarta-

  725. -för att synliggöra utsatthet.
    Alla försök som alltid slås ner.

  726. Vi måste ta ansvaret och se till
    att vi har en handlingsplan-

  727. -som har resurser kopplade till sig-

  728. -där alla myndigheter får i uppdrag
    att motverka afrofobi.

  729. Det har man gjort när det gäller HBT.
    Där har vi en handlingsplan.

  730. Vi kan ha en handlingsplan för afro-
    och islamofobi. De sammanfaller ofta.

  731. Det finns mycket, men det handlar om
    att se att vi är svenskar.

  732. Vi är inte de andra på sidan av.
    Vi är en del av samhället.

  733. Det är dags
    att våra rättigheter prioriteras.

  734. Ja. - Ryan.

  735. Jag tänkte ta upp något
    som Maureen kanske hade pratat om:

  736. Afrikabilden i Sverige.

  737. Jag tänker också som pappa till
    två barn som går i svenska skolor...

  738. Skolan har kommit upp
    i vissa sammanhang.

  739. Vilken bild av Afrika får man
    i den svenska skolan?

  740. När - om alls - börjar man prata
    om afrikanska länder och kulturer?

  741. Kanske mer väsentligt:

  742. Pratar man ens om ett förhållande
    mellan Afrika och Sverige-

  743. -som går tillbaka till slavhandeln-

  744. -men också inkluderar rasforskningen
    på 1800- och 1900-talen?

  745. Som inkluderar dekolonisering?
    Dag Hammarskjöld?

  746. Som inkluderar Olof Palmes
    solidaritet med Sydafrika?

  747. Som inkluderar en historia av rasism
    i Sverige?

  748. Man måste koppla Afrika
    till den svenska historien.

  749. Inte som ett främmande "land",
    men som en del av hur vi-

  750. -jag menar ett svenskt "vi" -
    berättar vår historia.

  751. Jag hade tänkt fråga dig det, Göran,
    som historiker.

  752. Dels det Maureen tog upp:
    Varför man inte ens på högskolenivå-

  753. -får läsa om afrikansk historia
    och afrikanska kulturer.

  754. Talar man om de historiska kulturerna
    så blir det i princip bara Egypten.

  755. Även det vi har talat om med
    slavhandeln och Sveriges del i det.

  756. Kolonin i Västindien, Gustav III
    och drottning Kristina.

  757. Jag har gått igenom läroböcker
    för gymnasiet och högstadiet.

  758. Det är fortfarande väldigt lite
    om det här i de böckerna.

  759. Vad beror det på? Det är bättre,
    men det ser ju fortfarande ut så här.

  760. Generellt, men ganska naivt,
    kan man säga att historikerns...

  761. En insikt om historisk forskning
    är att saker tar en himla lång tid.

  762. När vi läser om dem så...
    Det är liksom...

  763. Samtidigt visar historien...

  764. Det är viktigt att tala om
    att allt inte var som i dag.

  765. Då talar vi också om att det alltid
    finns en möjlighet till förändring.

  766. Den förändringen
    kommer ju inte ovanifrån.

  767. En förändring
    är något som vi själva skapar.

  768. Det gäller för oss som människor-

  769. -som yrkesmän och yrkeskvinnor-

  770. -men också som grupper.

  771. Det är en process
    som vi måste driva på.

  772. När det gäller
    den koloniala historien i Sverige-

  773. -så har den varit underforskad.

  774. Vi historiker
    har gjort på tok för lite.

  775. Nu finns det tendenser...

  776. I dag görs det mycket mer.

  777. Det tar tid
    innan det kommer in i läroböcker.

  778. Det enda vi kan göra
    är att ha sådana här möten-

  779. -för att sprida den här kunskapen.

  780. Det låter passivt när man säger det,
    men att göra det är inte passivt.

  781. Den här kickstarten som slaveriet
    gav den industriella revolutionen...

  782. Inte bara i stora slavländer
    som Storbritannien-

  783. -utan även i Sverige...

  784. Jag tror inte
    att man ska underskatta...

  785. Jag hade nog själv inte kommit på
    att jag skulle forska om det här-

  786. -om det inte hade funnits
    ett ökat, samhälleligt engagemang.

  787. Vi historiker sitter inte
    i våra elfenbenstorn.

  788. -Vi påverkas av samhällsklimatet.
    -Opinionsarbetet är alltså viktigt.

  789. -Victoria.
    -Gällande den svenska slavhandeln...

  790. ...så kan man få information.

  791. Det är ett arbete som
    afrosvenska aktivister, underifrån...

  792. De påbörjade arbetet 2007.

  793. Det finns en skrift som ni kan ladda
    ner som heter "Slaveriet då och nu".

  794. I den skriften kommer ni
    att få en grundlig historielektion-

  795. -om Sveriges 200 år långa
    delaktighet i slavhandeln-

  796. -fram till den 9 oktober 1847
    när slaveriet avskaffades i Sverige.

  797. Jag tror att det är bra
    att akademiker jobbar-

  798. -och försöker producera fram det här
    och att det finns aktivister.

  799. Institutionerna måste dock erkänna-

  800. -den svenska slavhandeln.

  801. Utan ett institutionellt erkännande
    ligger det på oss att driva arbetet.

  802. Det vore bra om man tog emot kravet
    från Afrosvenskarnas riksförbund-

  803. -att instifta en nationell minnesdag
    den 9 oktober-

  804. -för att erkänna
    Sveriges delaktighet i slavhandeln.

  805. Varför inte ett monument?
    Många koloniala länder har det.

  806. Ska vi berätta vad som hände då?

  807. Den svenska, västindiska kolonin
    Saint-Barthélemys sista slavar...

  808. ...köptes fria med skattemedel.

  809. Friköptes den 9 oktober 1847.

  810. Det här...
    Sverige hade nästan 2 000 slavar.

  811. Om man ska vara exakt hade man
    2 406 slavar på Saint-Barthélemy.

  812. Vi har ju ägt slavar, och det står
    som en notis i historieböckerna.

  813. Vi behöver göra det här
    på ett stort sätt på nationell nivå-

  814. -där alla engagerar sig och det finns
    resurser för att synliggöra det här.

  815. Då får man kopplingen till Afrika-

  816. -och ser att afrikaner inte kom hit
    på 80-talet som flyktingar.

  817. Sverige har haft långa relationer
    till Afrika.

  818. Därför bär vi ett ansvar
    för den rasism-

  819. -som vi har producerat
    och reproducerat.

  820. Vi bär ett ansvar att se till
    att vi gör något åt det.

  821. -Först Faaid, sen Göran.
    -Ja. Jag håller helt med Victoria.

  822. Du nämner det material
    som Afrosvenskarna har tagit fram.

  823. Jag kan nämna att vi har tagit fram
    en ny version.

  824. Den kom i höstas:
    "Afrofobi i går och i dag".

  825. Den kan beställas på hemsidan,
    och i den tar vi upp det här.

  826. Vi gör vår del,
    och vi uppmärksammar den 9 oktober-

  827. -alltså minnesdagen för
    Sveriges avskaffande av slavhandel.

  828. Det jag tänker på när jag lyssnar
    på Victoria och Göran-

  829. -är att jag hör orden "underforskad"
    och "underfinansierad".

  830. Jag tog upp det när jag talade.

  831. Det är ord som återkommer-

  832. -när det handlar om svarta personers
    ställning i det här samhället.

  833. Det är en vit värld, helt enkelt.

  834. Vita människor har privilegier
    eller prioriteras.

  835. De svarta människorna särbehandlas
    negativt på något sätt hela tiden.

  836. Det återkommer
    i till exempel lagstiftningen.

  837. I diskrimineringslagen
    är arbetsgivare uttryckligen ålagda-

  838. -att kartlägga könsdiskriminering
    men inte rasdiskriminering.

  839. Det är ett internationellt åtagande
    för Sverige.

  840. Det är problematiskt.

  841. Hade det fått fortgå
    om det gällde vita kvinnor?

  842. Ni minns kanske den här...

  843. SVT var på väg att göra,
    eller ville göra, en undersökning-

  844. -om ojämställdhet eller ojämlikhet
    på svenska börsbolag.

  845. De skulle titta på till exempel
    hur många icke-vita människor-

  846. -det gällde inte bara svarta -
    som var representerade.

  847. Det blev ett medialt ramaskri.

  848. Man tyckte att man inte
    skulle titta på representationen.

  849. Man ser inga problem med att titta på
    representationen av kvinnor och män.

  850. Där har man gått så pass långt
    att man hotar med lagstiftning.

  851. Om inte näringslivet
    och arbetsgivarna själva-

  852. -löser det här med att vita kvinnor
    är underrepresenterade i styrelser-

  853. -så lagstiftar de och tvingar bolagen
    att ta in vita kvinnor.

  854. Det gör man inte
    när det gäller svarta.

  855. -Först Göran, sen Victoria.
    -En liten kommentar.

  856. Jag...
    Att ha en minnesdag - absolut.

  857. Men jag tycker att det blir farligt
    att prata om ett nationellt problem.

  858. När vi pratar om aktuella problem -
    absolut. Vi har ju en demokrati.

  859. Däremot är det svårt
    att prata om en nationell skuld.

  860. 1847 hade vi en jätteliten överklass
    som styr detta.

  861. Det är inte Sverige som nation
    som har slavar fram till 1847.

  862. Det är ett fåtal svenskar
    som äger slavar.

  863. Det måste man ha med sig.

  864. Det är svårt att göra långa
    kopplingar mellan dåtid och nutid.

  865. Vi hade
    ett extremt hierarkiskt samhälle-

  866. -där ett fåtal människor bestämde.

  867. Därför är det svårt
    att prata om en nationell skuld-

  868. -för något som skedde
    för 150-250 år sen.

  869. Det vill jag verkligen markera.

  870. Ja. Victoria, sen Faaid, sen Ryan.

  871. Jag ska först bara anmärka på det
    Göran säger om nationell skuld.

  872. Man säger ju: "Vita bär på en skuld"-

  873. -"på grund av
    det tunga bagaget av rasism."

  874. Vi lever i de strukturerna än -
    de har ju inte försvunnit.

  875. Strukturerna där svarta människor
    anses vara något annat-

  876. -eller ha en inneboende annanhet.

  877. Svarta avhumaniseras genom media-
    representationer och diskriminering.

  878. Det hänger samman
    med koloniala föreställningar.

  879. De föreställningarna
    har inte försvunnit-

  880. -bara för att det var längesen.

  881. Föreställningarna om vithet som
    överlägset existerar fortfarande.

  882. Det är ett problem. Vi vill rikta
    blicken mot andra - inte oss själva.

  883. Då kanske våra privilegier
    kan rubbas.

  884. Det är tryggt att vara vit svensk,
    till skillnad från svart svensk.

  885. Men vi är alla svenskar, och vi
    måste ta det här på nationell nivå.

  886. Den nationella gemenskapen
    ska bygga på kunskap och historia-

  887. -så att vi vet varför det är viktigt
    att motarbeta rasismen.

  888. En sak till: Saint-Barthélemy
    var inte bara en liten koloni.

  889. Det var en plats-

  890. -där skepp som åkte med slavar
    från Afrika till Västindien...

  891. De lastade av sina varor
    och betalade till och med tull.

  892. De betalade tull till Sverige
    för att kunna lasta av och på slavar.

  893. Det var en ö som vi ägde i
    nästan hundra år och hade slavar på.

  894. Vi hade regler och lagar
    från Sverige-

  895. -om hur man skulle behandla slavarna:
    antal piskrapp och så vidare.

  896. Även om en liten överklass styrde då
    så förklarar det inte-

  897. -varför vi 1922, samma år
    som kvinnor får rösträtt i Sverige-

  898. -instiftar världens första
    rasbiologiska institut.

  899. Det hänger samman med idén om att
    rena den svenska, nationella kroppen-

  900. -från olika "avarter".

  901. Så såg man på svarta människor då,
    och det gör man fortfarande.

  902. Historien har en kontinuitet. Man kan
    inte säga: "Det var för längesen."

  903. Vi är fortfarande inne
    i ett postkolonialt tillstånd.

  904. Svenskar måste lära sig
    att dekolonialisera sitt medvetande-

  905. -för att bli fria
    och kritiska mot vithet.

  906. Det finns jättemycket litteratur
    på svenska.

  907. Tobias Hübinette och Catrin Lundström
    har skrivit om vithet.

  908. Katarina Mattsson har gjort det.
    Jag gör det.

  909. Vita människor kan bli kritiska
    mot den förtryckande vitheten-

  910. -och förhoppningsvis
    bli av med den här skulden.

  911. Vi måste agera och göra det rätta.
    Det är det som är viktigt.

  912. Nu tror jag att det var...

  913. Faaid, hade du ett inlägg
    eller är det Ryan nu?

  914. -Du ville...?
    -Ja.

  915. Jag vill kommentera det Göran sa.
    Jag tyckte...

  916. Det var nog fel sagt av dig.

  917. Jag blir provocerad av att Sverige
    inte skulle ha någon nationell skuld.

  918. Enligt mig finns den, och en skuld
    hos i princip varenda vit person.

  919. Skulden är att oavsett-

  920. -om man har hög eller låg ställning
    i samhället-

  921. -så har alla vita människor
    tjänat på exploateringen av svarta.

  922. Alla svarta har lidit av...

  923. ...den behandling som vita
    har utsatt svarta för.

  924. Oavsett om man har förslavats
    eller inte.

  925. I den del av världen jag kommer från
    fanns inte transatlantisk slavhandel.

  926. Ändå ser man hur det ser ut.

  927. För en ekonomisk historiker
    brukar väl den centrala frågan vara:

  928. "Hur har klyftan i, säg,
    ekonomiska tillgångar i världen"-

  929. -"uppstått
    mellan olika kontinenter eller folk?"

  930. Det är inte konstigt
    att den klyftan finns.

  931. Det brukar svaras med européernas
    flitighet eller förträfflighet-

  932. -eller att de har en
    högtstående kultur och sådana saker.

  933. Vi ska minnas
    att man ser tydliga samband-

  934. -mellan industrialisering och
    modernisering i ett land som Sverige-

  935. -och den situation-

  936. -som många afrikanska länder och folk
    och hela kontinenten befann sig i.

  937. Tidpunkterna sammanfaller.
    Det beror nog inte på något annat-

  938. -att industrialiseringen kom i gång
    i exempelvis Storbritannien.

  939. Enligt mig finns det
    en nationell skuld-

  940. -och en skuld hos alla vita som inte
    har gjort motstånd mot instinkten-

  941. -att bete sig
    som om man är överlägsen.

  942. Tack.

  943. Ryan, vi måste snart avrunda...

  944. Lite kort, med tanke på
    mycket som har sagts nu.

  945. Det här handlar inte om vem
    som utövade slavhandel eller inte.

  946. Det handlar om rasismens historia.

  947. Hur Sverige har deltagit i
    och bidragit till den historien.

  948. Det handlar delvis
    om slavhandel och rasbiologi.

  949. Det handlar också
    om hur Afrika har blivit ett objekt-

  950. -för utvecklings- och biståndsarbete.

  951. I Sverige har det ständigt funnits
    en sorts pågående rasism.

  952. Man kan stödja avkolonialisering
    i Afrika på 60-talet-

  953. -och samtidigt
    sjunga visor om Hottentott.

  954. Hur är det möjligt?
    Hur kan vi förstå historien?

  955. Det här förhållandet till Afrika
    är djupt-

  956. -och måste tas från början i skolan
    och det offentliga rummet-

  957. -och bli en del av vår historia.

  958. Adam och Ryan. Jag tänkte fråga er
    som ju har musikkunskaper:

  959. Det har ju varit debatt-

  960. -kring reaktioner
    kring hiphop i Sverige på olika sätt.

  961. Senast satte man in vakter
    i en biograf.

  962. Man ansåg att de som skulle se filmen
    inte förstod sig på kultur.

  963. Det kunde bli oroligt.
    Man anar någon sorts moralpanik.

  964. Det var ju en väldig moralpanik
    mot jazzen på 30, 40- och 50-talen.

  965. "Jazzen anfaller" och sådant.

  966. Väldigt många rasistiska recensioner
    av afroamerikanska jazzmusiker.

  967. Är det ett historiskt eko vi ser?
    Finns det kvar?

  968. Jag blir förvånad varje gång när folk
    agerar som om hiphop är nytt här.

  969. Det har funnits i över tjugo år.

  970. Det borde vara något som folk vet mer
    om och är mindre fördomsfulla mot.

  971. I korthet kan man generellt säga-

  972. -att hiphopen
    har tagit punkens plats.

  973. Skillnaden är att punkmusiken
    mestadels utövades av vita.

  974. Hiphopmusiken utövas mestadels
    av folk som bor i förorten.

  975. Jag blir verkligen förvånad
    varje gång man hör något.

  976. Bojkotter från kommuner eller
    polisen, eller som du säger:

  977. Att sätta in vakter
    på felaktiga grunder.

  978. Det känns som om det personifierar
    att hiphopen är den nya punken.

  979. Den accepterades inte heller
    av etablissemanget.

  980. -Ryan?
    -Vad gäller jazzhistorien...

  981. ...så har det skrivits mycket om det
    i Sverige.

  982. Om någon tvekar
    kring n-ordets innebörd-

  983. -så är det bara att läsa om
    jazzrecensioner på 20- och 30-talen.

  984. Det finns ingen tvekan om kopplingen-

  985. -till historien som vi pratat om,
    som går tillbaka till slavhandeln-

  986. -och hur den afrikanska kroppen
    setts som primitiv, ful och annat.

  987. Det borde vara "required reading"
    i Sverige.

  988. Då tvekar man inte
    angående vad sådana ord betyder.

  989. När det gäller hiphop...

  990. Bland det bästa som sagts om
    det svenska samhället finns i hiphop.

  991. Det är en riktigt rik kunskapskälla.
    Det borde höras mer.

  992. Det är konstigt att man tycker
    att hiphopen är ny - helt otroligt.

  993. Det är en kunskapskälla
    med samhällskritik.

  994. Det är också en skapande röst
    om hur Sverige ser ut och ska se ut.

  995. Hiphopen är i princip framtidsbilden
    i min förståelse.

  996. Det borde hyllas.
    Vi borde ha mer hiphop.

  997. Vi måste släppa in publiken.

  998. Jättekort.

  999. Jag är ju den enda kvinnan i panelen,
    och det brukar vara så.

  1000. Tyvärr har vi en sjukskriven...

  1001. Att som svart kvinna
    inta den offentliga platsen-

  1002. -är en viktig,
    symbolisk representation.

  1003. Vi behöver mer av det.
    När det gäller kulturen var det bra-

  1004. -att du tog upp organisationer
    som Tryck och CinemAfrica.

  1005. Jag vill säga att det pågår en svart,
    feministisk revolution i Sverige.

  1006. Unga afrosvenskar som är födda här-

  1007. -tar ordet
    och är inne i det offentliga.

  1008. Vi har till exempel Black Coffee,
    Black Vogue och Black Feminist Forum.

  1009. Svarta kvinnor blir
    alltmer offentliga och drivande-

  1010. -och tar in
    rasismens intersektionella aspekt.

  1011. Rasismen drabbar svarta kvinnor
    och svarta män olika.

  1012. -Det finns en ny bok: "Svart kvinna."
    -Vad sa du?

  1013. -"Svart kvinna."
    -Fanna Ndows bok....

  1014. ...och Salem Yohannes
    föreläsning "Don't Touch My Hair".

  1015. Svarta kvinnor gör väldigt mycket.

  1016. Svarta i ett vitt samhälle lever
    alltid i ett motståndstillstånd.

  1017. Vi måste alltid hitta strategier
    för att överleva och hitta energi.

  1018. De här forumen är viktiga
    för att visa att man inte är passiv.

  1019. Vi har agens. Vi är aktiva i att vara
    med och forma samtalet i Sverige.

  1020. Tack, Victoria.
    Vi ska släppa in några publikfrågor.

  1021. Vi tar två, tre stycken.

  1022. Där har vi en. Damen i...

  1023. Vi tar några frågor, och sen...
    Fatta er väldigt kort, tack.

  1024. -Hej, Sten. Det är Katarina.
    -Hallå!

  1025. Jag är en gammal antropolog-
    och afrikanistikstudent.

  1026. Jag har bott i Afrika,
    och har med mina döttrar-

  1027. -haft en svart man boende hos mig.
    Varför? Kärleken.

  1028. Jag känner faktiskt inte igen
    det här.

  1029. För det första har vi r'n'b och soul,
    om vi tar musiken.

  1030. Det finns liksom... Självklart
    ser man om någon är vit eller svart-

  1031. -men jag tycker
    att i det samhälle vi lever i nu-

  1032. -där hela jorden håller på att
    brinna upp på grund av alla krig...

  1033. Det här blir en del
    i det som är orättvist för alla.

  1034. Vi är många som i så fall
    lever i utanförskap av olika orsaker.

  1035. Tack.

  1036. Azril. Kort.

  1037. Någon ytterligare här.

  1038. Kort.

  1039. Det är tydligt och klart att Sverige
    har det amerikanska dilemma-

  1040. -som Myrdal en gång diskuterade
    i USA.

  1041. Jag vill ut kort
    och tillbaka till Sverige. I USA...

  1042. Den organisering som afroamerikaner
    har gjort från alla håll:

  1043. Från Martin Luther King och Malcolm X
    till Black Muslims...

  1044. I dag har vi Obama som president-

  1045. -och i Chicago har vi politisk makt
    på lokal nivå.

  1046. Det handlar om splittring.

  1047. I Chicago konkurrerar latinos
    och svarta om positionerna.

  1048. Tillbaka till Sverige.
    Kan man göra en balansgång-

  1049. -mellan den partikulära kamp
    som ni representerar jättebra-

  1050. -och kampen för jämlikhet
    och allas lika värde-

  1051. -så att man kan kämpa samtidigt
    för både och? Tack.

  1052. Tack. Vill någon reagera?
    - Eller Patrick, vill du säga något?

  1053. Patrick är en av våra masterstudenter
    som arbetar med det här.

  1054. Jag var inte beredd,
    men tack för en fin diskussion.

  1055. Jag undrar lite... Kitimbwa Sabuni
    var med i SVT i december-

  1056. -och sa att det vore rimligt
    att prata mer om och belysa ras.

  1057. Skulle ni vilja prata lite om det?
    Tack.

  1058. Tre stora frågor.
    Kan vi få korta, sammanfattande svar?

  1059. Victoria.

  1060. Ras är en väldigt viktig fråga som vi
    inte har diskuterat tillräckligt här.

  1061. I Sverige är ordet "ras" utsuddat
    från alla officiella dokument.

  1062. Sverige har fått kritik från FN.

  1063. Man raderar inte "ras"
    genom att stryka ordet.

  1064. Rasismen existerar ändå.

  1065. Lagen mot diskriminering
    tar bara upp etnicitet.

  1066. Ordet "ras" finns inte med.

  1067. Den rasism som drabbar svarta-

  1068. -som bygger på rasföreställningar
    och rasidéer-

  1069. -kallas för etnisk diskriminering.

  1070. Jag är ugandier och kommer
    från bagandafolket från Buganda.

  1071. Jag diskrimineras inte på grund av
    etnicitet, utan rasföreställningar.

  1072. Ordet "ras" måste in i diskussionen-

  1073. -och lagstiftningen i Sverige.

  1074. På EU-nivå har man
    The Racial Equality Directive.

  1075. Där har man med ras och etnicitet.

  1076. När det implementerades i Sverige år
    2000 likställde vi ras med etnicitet.

  1077. Här har vi ett stort problem.

  1078. Nummer två
    är att införa jämlikhetsstatistik.

  1079. Precis som för jämställdhet
    kan man ha statistik för jämlikhet-

  1080. -som bygger på
    att människor frivilligt-

  1081. -själva identifierar sig
    som afrosvenskar.

  1082. Det sker anonymt.

  1083. Ett urval av afrosvenskar får svara
    på frågor om diskriminering.

  1084. Man får en bild av diskrimineringen
    i olika områden.

  1085. Då kan man sätta in åtgärder.

  1086. Det här används i många andra länder-

  1087. -men just i Sverige ses det som
    en särinsats eller ett särintresse.

  1088. Det är inget särintresse. Det är
    att skapa ett mer jämlikt samhälle.

  1089. Faaid.

  1090. Du vill nog ha ett svar
    från mig också om det Kitimbwa sa.

  1091. Jag såg inte programmet,
    men jag kan säga från mitt håll-

  1092. -att ordet "ras" har blivit något
    som många hängt upp sig på i Sverige.

  1093. Det blir så där:
    "Ska man ha det eller inte?"

  1094. Det finns i våra lagar och framför
    allt i våra mentala föreställningar.

  1095. Det är väl i den bemärkelsen
    som folk vill prata om det:

  1096. Som en mental föreställning
    eller sociala konstruktioner.

  1097. Inte i någon form av somatisk
    eller biologisk mening.

  1098. Jag såg inte intervjun, men jag
    misstänker att det var åt det hållet.

  1099. Det Victoria säger är intressant.

  1100. Utredningen som Erik Ullenhag
    beställde blev nyligen klar.

  1101. Den om att ta bort ordet "ras"-

  1102. -från de ställen där det förekommer
    i svenska lagstiftningen.

  1103. Jag vet inte hur många ställen-

  1104. -men man har försökt
    göra bortforsling tidigare.

  1105. Jag tror att det skedde under flera
    decennier: 90-talet och 70-talet.

  1106. Det förekommer inte heller
    i diskrimineringslagstiftningen.

  1107. Det intressanta är att man inte
    kan göra det enligt utredaren.

  1108. Man måste ha en begreppsapparat-

  1109. -som kan adressera-

  1110. -de orättvisor och den ojämlikhet
    som bygger på rasföreställningar.

  1111. Man kan inte heller göra det
    enligt internationella konventioner-

  1112. -som EU, FN och liknande.

  1113. Det finns
    en rasdiskrimineringskommitté.

  1114. På Europanivå finns det kommittéer
    som utgår från en raskonstruktion.

  1115. Vi i Sverige
    vägrar att ta in begreppet-

  1116. -eftersom vi då måste prata
    om vår rasbiologiska historia.

  1117. Vithet blir plötsligt inte bara
    en omärkt position.

  1118. Plötsligt är vithet i grund
    och botten en del av rasfrågan.

  1119. Man sätter ljus på vitheten genom
    att diskutera att det finns rasidéer.

  1120. Idéer om att raser är verkliga...

  1121. -Att det finns rashierarkier.
    -Ja.

  1122. Man måste plötsligt prata om
    att rashierarkierna-

  1123. -gynnar vissa grupper och missgynnar
    andra. Dit vill man inte komma.

  1124. Det handlar om att diskutera vidare
    och våga prata om det obekväma.

  1125. Det ingen vill prata om,
    till exempel vithet.

  1126. Jag föreläser om vithet
    i hela Sverige och har dialoger.

  1127. Det tar tid
    att bli bekväm med ordet "vithet".

  1128. Jag försöker att sprida information.
    Man kan läsa sig till det här.

  1129. Vi måste börja runda av.

  1130. Tiden går,
    och vi är snart framme vid målet.

  1131. Ni ska få säga ett slutord var.
    En sammanfattning på en minut.

  1132. Rubriken var "Afrosvenska historier
    - spåren av slaveri och kolonialism".

  1133. Varsågod, Adam.

  1134. Det är viktigt att ha i åtanke
    att var och en för en egen kamp.

  1135. De nollställer inte varandra.

  1136. Kopplat till de två första frågorna
    så är det viktigt att ha i åtanke...

  1137. Att vi pratar om svart kamp
    gör inte en annan kamp mindre viktig.

  1138. De behöver inte ställas mot varandra.

  1139. Var och en för kampen på sitt sätt,
    och det är viktigt att rösterna hörs.

  1140. -Allihopa.
    -Tack.

  1141. -Ryan.
    -Jag svarar på frågan om mitt land...

  1142. ...med tanke på
    Black Lives Matter-rörelsen.

  1143. Sverige har mycket att lära av de
    strategier som byggs upp nu i USA.

  1144. Samtidigt måste vi i USA
    lyssna på det som händer i Sverige.

  1145. Jag hoppas att min närvaro här
    kan representera ett sätt-

  1146. -att prata över gränserna
    och skapa strategier tillsammans.

  1147. Jag tänker på Black Lives Matter
    och kampen mot afrofobi:

  1148. Vad de har gemensamt
    och vad de kan ge varandra.

  1149. Tack.

  1150. -Victoria.
    -Var är vi om tio år?

  1151. Sitter vi här
    och diskuterar det här igen?

  1152. Troligtvis gör vi det,
    med lite förbättringar.

  1153. Vi ser en oerhört hotande bild
    mot Europa och i Sverige-

  1154. -där högerextrema ideologier
    tar form och blir mer mainstreamade.

  1155. Rasismen normaliseras och nästan
    en miljon människor röstar på...

  1156. ...ett parti som förhärligar vithet
    och den vita svenskheten:

  1157. SD.
    En miljon människor röstar på det.

  1158. Jag tror att vi måste
    gå ur den här bekväma positionen.

  1159. "Jag är trygg och bekväm.
    Jag rör inte på mig."

  1160. "Jag vill inte skapa dålig stämning."

  1161. Vita är rädda för repressalier när de
    pratar om obekväma, jobbiga frågor.

  1162. Vi måste ta kampen för vår demokrati-

  1163. -och vilka värderingar vi vill ha
    för vår demokrati.

  1164. Demokratin är alltid hotad.

  1165. Värderingarna vi vill ha är
    jämlikhet, rättvisa och jämställdhet.

  1166. Jag hoppas att ni ser
    att kampen handlar om din kamp.

  1167. Det handlar om allas vår kamp
    för en bättre framtid.

  1168. -Faaid.
    -Min slutminut blir...

  1169. Temat är ju spåren av slaveriet
    och kolonialismen.

  1170. Med det tänker jag att vi
    ska sätta fokus på nutida orättvisor-

  1171. -som ju är spåren av gamla orättvisor
    som slaveri och kolonialism.

  1172. Jag tror att vi har väldigt lätt
    för att se...

  1173. ...hur fel
    slaveri och kolonialism är.

  1174. Många har inte svårt att se-

  1175. -felaktigheterna
    i de här två sakerna.

  1176. Vi har däremot inte lika lätt
    för att se nutida orättvisor-

  1177. -som vi ju lever med dagligen.

  1178. Jag brukar säga
    att mitt liv är att leva med rasism-

  1179. -på grund av hur ofta jag i vardagen-

  1180. -möter vardagsrasism.

  1181. Till nutida orättvisor.

  1182. Om man menar från det offentliga
    Sverige och offentliga institutioner-

  1183. -att vi ska vara jämlika-

  1184. -där rasism och diskriminering inte
    är okej oavsett grund:

  1185. Kön, sexuell läggning, ras, hudfärg
    eller vad man nu vill kalla det.

  1186. Om det inte är okej-

  1187. -så bör man vidta åtgärder
    som adresserar det här.

  1188. Det är att se nutida orättvisor
    i vitögat och att göra något åt dem.

  1189. Tack.

  1190. Göran.

  1191. Vi lever i dag
    i ett extremt hierarkiskt samhälle.

  1192. Orättvisorna
    är extremt iögonfallande.

  1193. Vi ser dem väldigt tydligt
    med vår mediala bevakning.

  1194. Ojämlikheten fanns även tidigare.

  1195. Den fanns under det vi kallar den
    tidigmoderna perioden till år 1800.

  1196. Jag är nog den svenska historiker
    som tydligast har markerat-

  1197. -att Sveriges delaktighet i slaveriet
    är oändligt mycket större-

  1198. -än Saint-Barthélemy och de slavskepp
    som utrustades av svenskar.

  1199. Den är oändligt mycket större
    eftersom Sverige var en nation som...

  1200. ...försåg andra länder med varor
    med vilka man handlade slavar.

  1201. Emellertid har jag svårt att se
    att Anders Rask-

  1202. -smed på Gammelbo på 1730-talet,
    som tillverkade de här stängerna-

  1203. -och jobbade 80 timmar i veckan,
    52 veckor om året-

  1204. -skulle vara lika delaktig
    i förtrycket av Afrika-

  1205. -som familjen Tilas
    som ägde Gammelbo bruk.

  1206. Ojämlikheten fanns i Sverige och
    mellan Sverige och andra nationer.

  1207. Det är viktigt. Historikerns uppgift
    är att försöka se-

  1208. -hur olika ojämlikhetsstrukturer
    genom historien hänger ihop.

  1209. Tack.

  1210. Tack så mycket.
    Innan Maria avrundar det hela-

  1211. -så har jag två saker:
    Det är många i publiken-

  1212. -som studerar eller forskar här
    på universitetet eller på andra håll.

  1213. Det har funnits åtminstone ett
    femtiotal uppsatsämnen under kvällen.

  1214. Man kan...

  1215. Jag hoppas att ni
    som håller på med uppsatser tänker:

  1216. "Det där ska jag skriva om."

  1217. Då bidrar man till
    att öka diskussionen och debatten.

  1218. Jag vill bara rikta ett varmt tack
    till panelen för att ni kom hit-

  1219. -och delade med er av kunskaper,
    engagemang och berättelser.

  1220. Det var väldigt intressant
    och trevligt.

  1221. Tack för att ni kom hit,
    och tack till publiken.

  1222. En stor applåd
    till vår härliga panel.

  1223. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Afrosvenska historier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om spåren av slaveri och kolonialism i Sverige och om osynliggörande och förminskning som svenskar med afrikanska rötter ofta möts av. Medverkande: Faaid Ali-Nuur, projektledare för Afrosvenskarnas riksförbund; Victoria Kawesa, politiker (Fi) och lektor i genusvetenskap; Göran Rydén, professor i ekonomisk historia; Ryan Skinner, fil.dr. i musikantropologi; Adam Tensta, artist och krönikör. Moderatorer: Sten Hagberg, professor i kulturantropologi och ordförande för Forum för Afrikastudier; Maria Ripenberg, debattredaktör och ledarskribent, Upsala Nya Tidning. Inspelat den 20 januari 2016 på Uppsala universitet. Arrangör: Uppsala universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Afrosvenskar, Diskriminering, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.