Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2016

UR Samtiden - Klimatforum 2016

Om UR Samtiden - Klimatforum 2016

FN:s klimatmöte i Paris innebar en historisk överenskommelse för hela världens länder. Nu ska alla arbeta för att sänka koldioxidutsläppen. Men hur? Toppolitiker, kommunala företrädare och forskare ger både lokala och internationella perspektiv samt en och annan konkret lösning. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2016 : Klimatsmarta kommunerDela
  1. Här är en bild som man ofta
    förknippar Kungälvs kommun med.

  2. Det är soligt, segling och Marstrand.

  3. Men vi har annat
    som vi gärna vill visa upp också-

  4. -som är minst lika vackert.
    Kanske inte riktigt.

  5. Det här är vår snabbladdare för
    elfordon som vi fick på plats 2014.

  6. Problemet är att de är ganska dyra.

  7. I alla fall om man jämför med de
    normalladdare som vi hade satt upp.

  8. Vi började fundera: Hur ska vi få med
    ledningen i kommunen-

  9. -att satsa på det här?

  10. Vi behövde dela kostnaden med nån.

  11. Vi har ett kommunalt energibolag som
    också är på tårna i de här frågorna.

  12. Så vi fick med oss Kungälv energi.
    Sen fick vi nys om projektet E-coast-

  13. -som drevs av Länsstyrelsen
    Västra Götaland 2012-2014.

  14. Där gick vi med och fick möjlighet
    att få bidrag från Energimyndigheten.

  15. Så vi fick
    18 procent av kostnaderna täckta-

  16. -för utbyggnaden av laddinfrastruktur
    som skedde under perioden vi var med.

  17. Sen knöt vi även till oss
    näringslivet.

  18. De fick möjlighet att marknadsföra
    sig på laddstationen.

  19. Ett samarbete med kommunen, vårt
    kommunala energibolag, näringslivet-

  20. -och Länsstyrelsen
    och Energimyndigheten.

  21. Så vi löste problemet
    genom att dela på kostnaderna.

  22. Vi fick till stånd denna snabbladdare
    som är en av Sveriges mest använda.

  23. Kungälv ligger ju längs E6
    mellan Oslo och Göteborg-

  24. -och är en strategiskt viktig plats
    att ha en snabbladdare.

  25. Vi ser
    att den används ganska flitigt.

  26. -Vad var det svåraste med det här?
    -Det är ju kostnaden.

  27. Att få med sig ledningen i kommunen
    och det kommunala energibolaget-

  28. -att vilja satsa och se vinsterna.

  29. Det är gratis el de första fem åren
    och inga intäkter från det.

  30. Kommunen måste visa på möjligheten-

  31. -att det är tryggt att ha en elbil
    som man kan ladda.

  32. Skulle ni behöva mer
    från politiskt håll?

  33. Nej, men det är bra med politiker
    som är öppna för miljöfrågor-

  34. -och som lyssnar till de argument som
    finns. Vi kan göra nåt på lokal nivå.

  35. Vi måste våga ta stegen som behövs.

  36. Tusen tack. Du får en applåd.

  37. Hej! Anna Bergström, du är centrum-
    ledare för ReTuna i Eskilstuna.

  38. Du får berätta lite vad det är
    och vad var utmaningen för er.

  39. Det kommer en bild här
    så småningom.

  40. Jag har en ganska egen titel
    här i dag.

  41. Kommers möter miljö. Då blir det
    miljonärer av det. Vår utmaning.

  42. Vi har byggt en kretsloppspark.

  43. Sveriges första - kanske
    världens första - återbruksgalleria-

  44. -med just nu elva butiker, en
    restaurang, en konferensanläggning-

  45. -och folkhögskoleutbildningen
    "Recycle design - återbruk".

  46. Vi öppnade 28 augusti och
    har haft öppet i snart ett halvår.

  47. I direkt anslutning
    till återbruksgallerian-

  48. -finns
    en helt ny återvinningscentral.

  49. Vid återvinningscentralen kan man
    lämna in saker man har tröttnat på-

  50. -som man tänker kan få förlängt liv,
    i en depå som vi kallar Returen.

  51. En bemannad station. Man kommer ut
    och möter upp en bil på väg in.

  52. Man plockar in materialet till oss.

  53. Man kan få höra: "Jag ser en pall
    med tre ben, vi kan använda den."

  54. När materialet kommer in
    fördelas det på våra hyresgäster.

  55. Det skiljer sig också från andra.

  56. Man har haft en kommersiell verksam-
    het i anslutning till återvinningen.

  57. Vi har etablerat bara företagare.

  58. Det har varit ett jättestort fokus
    - att få snurr på business.

  59. Det är kärnan
    för att uppnå målen som vi har.

  60. Vi ska minska avfall, vara
    folkbildare och informationsspridare-

  61. -och skapa nya arbetsplatser
    i Eskilstuna.

  62. Och vi är på god väg att lyckas.

  63. Nu är utmaningen
    att hålla butikerna levande-

  64. -att öka vinstmarginalerna, och att
    se till att folket fortsätter komma.

  65. Att vi inte bara kommer och tittar på
    det som ett utställningshus.

  66. Det är kommersiella verksamheter som
    är där för att driva handel.

  67. Vad var allra svårast?

  68. Innan öppning var det att etablera
    butiker till ett hus som inte fanns.

  69. Det fanns ingenting att referera till
    och jämföra med.

  70. "Titta, vad fint.
    Det kommer att bli jättebra."

  71. Eskilstunas modigaste entreprenörer
    är de som finns i ReTuna-

  72. -som vågade satsa och etablera en
    butik utan några som helst garantier.

  73. Är tanken att ni ska ställa om till
    cirkulär ekonomi i hela Eskilstuna?

  74. -Ja.
    -Hur ser det ut om tjugo år?

  75. Parallellt med att vi folkbildar
    människor... Kunder och besökare.

  76. Vi har många studiebesök. Det händer
    mycket med entreprenörerna också.

  77. De ekonomiska musklerna är inte
    som i stora köpcentrumskedjor.

  78. Men det finns ett stort engagemang.

  79. Vi har en cykelbutik,
    som arbetar med kommunen-

  80. -som ska få till uthyrning av cyklar.

  81. Utvecklingsarbetet pågår parallellt
    med att vi driver butikerna.

  82. Det sprider sig. Tack!

  83. Susanne Arneborg,
    energisamordnare på Borås kommun-

  84. -ska berätta om byggprojektet Fristad
    för energisnåla trähus.

  85. Jag är
    energisamordnare i Boråskoncernen-

  86. -både på bolagen och förvaltningarna.

  87. Därför berättar jag nu
    om ett av bolagens miljöarbete.

  88. Det är Fristadsbostäders Fribo
    som har jobbat med att bygga trähus.

  89. De jobbar överlag med en konkret plan
    för hur de ska bli fossilfria.

  90. De har elbilar, elverktyg, solceller.
    De jobbar väldigt konkret med detta.

  91. Sen är det... Det är den, va? Nej.

  92. Den gröna knappen. Funkar det? Nu.

  93. Fristad är en ort. 5 000 invånare.

  94. Ingen stor stad
    där man kan bygga hur dyrt som helst.

  95. Det är utmaningen: Hur bygger vi bra
    hus i orterna utan höga kostnader?

  96. Och hur bygger vi dem helt i trä?

  97. Då gick de ut med en anbudsförfrågan.

  98. De sa: Max energianvändning
    60 kWh per kvadratmeter.

  99. Helt i trä.
    Bättre energinivå och fler poäng.

  100. Och det här är intressant: Om ni inte
    håller den energinivå ni har lovat-

  101. -så är det ett vite kopplat till det.

  102. Då får byggherren betala.
    Det är väldigt intressant.

  103. De fick anbud från hela Europa.

  104. De som vann var faktiskt...
    Vad heter de? Fristad bygg.

  105. Det helt lokala bostadsbolaget,
    som har experter runtom i Europa.

  106. De lovade 51 kWh per kvadratmeter.

  107. De har beräknat det till 49, men
    vågar inte lova det i och med vitet.

  108. Vi får se hur det går
    när de börjar mäta.

  109. Lösningen då? 44 lägenheter.

  110. 50 kWh/m2. Helt i trä.
    Det här med klimatutsläppen...

  111. Varför bygger de i trä? Jo, de gjorde
    en livscykelanalys på husen.

  112. Koldioxidutsläppen är hälften av-

  113. -vad de hade varit om de hade byggt
    exakt motsvarande i betong.

  114. Det är den stora anledningen till
    att bygga i trä.

  115. De använder färre kemikalier.
    De har många råa ytor i trä.

  116. Så de
    har jobbat mycket med kemikalierna.

  117. Här ser ni en vägg.
    Det är massiva väggar i trä.

  118. En nackdel med trä är
    att det låter mer mellan våningarna.

  119. För att lösa det
    har de använt sand i bjälklaget.

  120. Också en väldigt ovanlig lösning.

  121. Fasadmaterialet är ceder
    från den kanadensiska västkusten.

  122. Det är ju jättelångt bort. Det blir
    mycket klimatutsläpp, tänker man.

  123. Då gjorde de
    en särskild livscykelanalys på det-

  124. -och såg
    att utsläppen är en tredjedel av-

  125. -vad en lokalt producerad
    betongfiberskiva hade kostat.

  126. Sen är det ingen ytbehandling. Den
    ska hålla i 50 år. Inga kemikalier.

  127. Om 50 år går den jättebra
    att elda i kraftvärmeverket.

  128. På så sätt har de testat
    många, nya lösningar.

  129. Och kostnaderna är ju inte...

  130. Byggkostnaderna är de samma som
    i Borås, men inga storstadskostnader.

  131. Hyran blir den samma
    som ett nybyggt, vanligt hus i Borås.

  132. Tack. Har ni haft diskussionen
    i kommunen med betongbranschen?

  133. Det är en het debatt, senast i en
    debattartikel, om trähusens fördelar.

  134. Det är inte så att alla kommunala
    bostadsbolag bara bygger i trä.

  135. Vi har fem kommunala bostadsbolag.

  136. Två av de små har byggt i trä.

  137. Sen har kommunen
    varit med i nåt träprojekt-

  138. -som kan ha inspirerat den här vd:n
    att bygga så.

  139. Hur mycket får man betala i vite?

  140. Jag vet inte. Tillräckligt för att
    inte våga lova vad man har räknat ut.

  141. Tack!

  142. Härnäst Hanna Dufva,
    enhetschef på Örebro kommun.

  143. Du ska prata om
    den konsumtionsfria månaden...

  144. -...som inte blev helt friktionsfri.
    -Nej, precis.

  145. Vårt koncept Klimatsmart vardag
    har vi haft i några år.

  146. Det är vårt koncept för
    att försöka utmana våra örebroare.

  147. Varje månad ger vi dem en utmaning.

  148. Testa elcykel, få vegetariska recept,
    odla på sin balkong...

  149. För ett år sen var det dags för
    en utmaning kring konsumtion.

  150. Det gick bra.
    Vi fick mycket publicitet.

  151. Vår projektledare Elsa Fries var
    ofta med i radio, tv och tidningar.

  152. I positiva ordalag. Som kommun är det
    inte jämt man har positiv publicitet.

  153. Så vi fortsatte och var nöjda.
    Sen var det dags för den här:

  154. Köpfri månad.
    Så här såg vår annons ut.

  155. Vi lyckades reta upp det lokala
    näringslivet, cityhandeln...

  156. Vår ledarskribent i lokaltidningen
    var väldigt kritisk.

  157. Så kommunalrådet Lennart Bondeson
    fick debattera med honom i P1.

  158. Vi är anmälda till

  159. -för att vi har gått utanför
    vad en kommun får hålla på med.

  160. Vi var inte alls
    förberedda på kritiken.

  161. Tecken på att vi inte
    hade tajmat in oss inom kommunen-

  162. -var att samma dag som vi gick ut med
    det var det "Stora näringslivsdagen".

  163. Om vi hade informerat
    näringslivsdirektören-

  164. -så hade hon
    inte överraskats av alla frågor.

  165. Men det positiva är att vi
    har uppmärksammat målkonflikter.

  166. Vi har visat var det skaver.

  167. Och vi får stöd från våra politiker
    att vi måste göra det här.

  168. Vi måste utmana örebroarna. Om det
    inte gnager har vi inte utmanat nog.

  169. Så vi måste skruva om lite i våra
    utmaningar för att skapa lite debatt.

  170. Förra året, när vi jobbade med
    att ta fram en ny klimatstrategi-

  171. -hade vi mer förankring
    med näringslivet.

  172. Vi har jobbat med Handelskammaren för
    att få till olika dialogforum.

  173. De måste ta sitt ansvar. Vi kan inte
    bara lyfta klimatfrågan i kommunen.

  174. Vi måste få med oss det lokala
    näringslivet och handlarna.

  175. Så vi jobbar på.

  176. -Hur är relationen med näringslivet?
    -Den är ganska så bra.

  177. Det blev upprörd stämning, men det
    blir grund till fortsatt diskussion.

  178. Den är det viktiga.
    Det är då vi kan skapa förändring.

  179. Annars blir det mellanmjölksaktigt.

  180. Vi vill faktiskt skapa nånting annat.

  181. Vi måste ställa om samhället.

  182. På vilket sätt
    involverar ni näringslivet nu?

  183. Vi har en klimatarena tillsammans med
    Länsstyrelsen och Handelskammaren.

  184. Via Handelskammaren försöker vi få in
    miljöfrågan i alla deras forum.

  185. Så de försöker få in det
    när de träffar olika branscher.

  186. Sen har vi Promotionmorgon i Örebro
    där vi pratar om vårt klimatarbete-

  187. -och försöker visa vilken
    målsättningen är för hela regionen.

  188. Vi måste också få till
    fler diskussioner internt-

  189. -innan vi gör såna här lanseringar,
    så vi har med hela koncernen.

  190. Vad innebär en köpfri månad?

  191. Det känns omöjligt
    ur ett kommunalt perspektiv.

  192. Det här var till örebroarna.
    De fick välja.

  193. En månad av att avstå från
    att köpa nyproducerade produkter-

  194. -eller avstå från att köpa nånting
    över huvud taget.

  195. Vi kan göra det som kommun,
    men då måste vi tänka till lite.

  196. Vi försöker skapa förändring via våra
    upphandlingar. Där har vi makten.

  197. Spännande. Tack!

  198. Dags för vår sista kommun.
    Peter Rydberg Krahl.

  199. Projektledare
    på klimatprogrammet i Göteborgs stad.

  200. Du ska prata om hur ni har beräknat
    växthusgasutsläpp från konsumtion.

  201. Lite känslig fråga på nationell nivå.

  202. Dagens gratistidning
    bjuder på det här:

  203. Ena sidan: "2015 var det varmaste
    året med värmerekord i hela Sverige."

  204. Andra sidan säger "billigt flyg".

  205. Den konflikten måste vi prata om.

  206. Vi måste tänka livsstil och ta hänsyn
    till konsumtionen där utsläppen ökar.

  207. Häromåret tog vi fram miljökvalitets-
    mål för att begränsa klimatpåverkan.

  208. Vi skulle ha en hållbar utsläppsnivå
    av växthusgaser till 2050.

  209. Redan då
    tänkte man hållbar och rättvis.

  210. Man satte inget mål, för det är svårt
    att räkna på utsläpp på kommunnivå.

  211. Sen var det dags för
    ett klimatprogram för Göteborgs stad.

  212. "Nu ska vi sätta ett mål på
    konsumtionens klimatutsläpp."

  213. Lösningen är att vi tog hjälp av
    forskningen på universitetet.

  214. SP hjälpte oss
    att räkna fram utsläppen.

  215. Bilden är resultatet av det här.

  216. Vi fick fram genomsnittliga utsläpp
    från konsumtionen per göteborgare.

  217. Bilden är pedagogisk. Man ser snabbt
    hur mycket större våra utsläpp är-

  218. -när vi tar med mat, flygresor,
    offentlig och privat konsumtion.

  219. Ett jätteansvar. Det är klimat-
    rättvisa, som det talades om i Paris.

  220. Tack vare forskningen, så fick vi
    med oss politikerna på bred front.

  221. Vi kunde sätta mål på hela utsläppet
    för konsumtionsperspektivet.

  222. Vi satte mål också på flygresor,
    konsumtion av varor och material...

  223. Vi valde strategier för
    hur vi ska jobba med konsumtionen.

  224. Det blev ett framgångskoncept,
    och vi blev uppmärksammade.

  225. Vad jag vet är vi fortfarande
    enda staden i världen-

  226. -som har tagit det här klivet. Många
    vill det, men undrar hur det mäts.

  227. Det är jättesvårt. Vi jobbar på
    att förfina hur man kan räkna-

  228. -och följa upp vilken nytta man gör.
    Men det här dög för att sätta mål.

  229. Man kan inte lägga sig ner och dö
    för att man inte kan mäta nånting.

  230. Ett framgångskoncept. Utmaningen
    framför oss är att få med oss fler.

  231. Jag frågade Wijkman:

  232. "Kan vi inte få ett delmål
    för konsumtionsbaserade utsläpp?"

  233. "Ja,
    men det är svårt med uppföljning."

  234. Men utmaningar finns
    för att man ska ta dem.

  235. Vi hoppas att vi får med oss fler
    kommuner, hela Sverige, kanske EU.

  236. Så målet är att få med er EU. Har ni
    många studiebesök från kommuner?

  237. Får ni många samtal
    från andra kommuner?

  238. Vi är med i Klimatkommunerna.

  239. Många kommuner
    är ambitiösa och intresserade.

  240. Politiker vill prata med oss. Vi blir
    inbjudna att prata i många forum.

  241. Också internationellt.
    Intresset är väldigt stort.

  242. Hur ser det ut framöver? Vad ska ni
    göra med siffrorna och informationen?

  243. Om tio år, var är ni då?

  244. Då kan vi förhoppningsvis mäta och
    följa upp siffrorna så exakt det går.

  245. Att vi har identifierat de områden
    som är viktigast att jobba med-

  246. -och förhoppningsvis får vi med oss
    hela Sverige att genomföra det här.

  247. Vi kan inte klara det som en liten ö.

  248. Har fler kommuner jobbat så här med
    att beräkna utsläpp från konsumtion?

  249. Inga händer? Jo, två. Tre, kanske.

  250. Det finns lite att göra där. - Tack!

  251. Nu har vi tid
    för två korta frågor till kommunerna.

  252. Inlägg sparar vi till pausen,
    så får ni snacka mer.

  253. För ni finns kvar, eller hur?

  254. Ja, där har vi en fråga.

  255. Jan van der Horst, Länsstyrelsen.

  256. Hur stor politisk uppslutning fanns
    det att gå ut med den där utmaningen?

  257. Var de flesta med?

  258. Vad gäller hela vårt miljöarbete
    så har vi alla partier bakom oss-

  259. -så där har vi en bra plattform.

  260. Just den här utmaningen...
    Jag tittar på mitt kommunalråd.

  261. Men jag tror att alla stod bakom det.

  262. Vi hinner en eller två frågor till.
    Jag försöker skapa lite könsbalans.

  263. Är det nån kvinna...? Ja, där.

  264. Annika Stigmark, Studiefrämjandet. Så
    jag kommer från den ideella sektorn.

  265. Jag tänkte fråga hur ni ser på-

  266. -föreningslivet och
    den ideella sektorn lokalt som aktör.

  267. Vi kan känna att medborgaren
    och invånarna i era kommuner-

  268. -ofta är de som vi jobbar med
    inom folkbildningen.

  269. Hur ser ni på
    den ideella sektorns roll-

  270. -i klimatarbetet lokalt?

  271. Nu pratar jag inte utifrån Fristad-
    husen utan om generellt miljöarbete.

  272. I Borås är de ideella viktiga. De
    hjälper oss med att arrangera saker.

  273. Vi har kulturprojekt där vi blandar
    kultur med energi- och miljöfrågor-

  274. -för att komma ut
    till ungdomar och så.

  275. Det är också de som säger
    till politikerna vad vi vill.

  276. Hur vill vi
    att vår stad ska se ut om 25 år?

  277. Utan dem
    behövde vi vara dubbelt så många.

  278. Tack. Det är dags att runda av.

  279. Jag vill tacka
    talarna på scen och panelen.

  280. Och publiken! Ni har varit
    så engagerade. En stor applåd.

  281. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Klimatsmarta kommuner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Klimatpolitik, Kommunal miljöpolitik, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.