Titta

UR Samtiden - Hur påverkar alkohol hjärnan?

UR Samtiden - Hur påverkar alkohol hjärnan?Dela
  1. Jag drar mig till minnes en episod.

  2. Jag kom till Baltimore för ett jobb
    på National Institute on Drug Abuse.

  3. Medarbetarna satte ett DVD-kit
    framför mig på bordet och sa:

  4. "Du får inte jobba här som vår chef
    förrän du sett hela 'The Wire'."

  5. Jag vet inte om ni har sett den.
    Det gick jag hem och gjorde.

  6. Nu känns det nästan som om man var
    med i den, med alla sladdarna här.

  7. Men förhoppningsvis ska vi inte ha
    riktigt den nivån på konversationen.

  8. Vi ska försöka förstå,
    i en populärvetenskaplig tappning-

  9. -vad alkohol och droger gör
    med hjärnan.

  10. En liten snabb exposé över vad vi
    de senaste 25 åren lärt oss-

  11. -som kan hjälpa oss att möta
    dessa problem hos patienterna-

  12. -och vad man kan blicka framåt
    och hoppas på-

  13. -som nya sätt
    att närma sig de sjukdomarna.

  14. Det här är ingen patient jag
    har haft. Bilden är från media.

  15. Det ser ut som rimligt normal,
    glad småbarnsmamma-

  16. -vilket är vad personen i fråga var
    vid tillfället när bilden togs.

  17. Här är samma person fem år senare.

  18. Hon ligger gravt leversjuk och döende
    i den levercirros-

  19. -av vilken hon strax därpå dog.

  20. Här är ett av hennes barn den första
    julen efter att mamman gått bort.

  21. Det ger ett perspektiv som kanske
    inte riktigt fångas av torra siffror.

  22. Alkohol- och drogproblem-

  23. -drabbar både dem som använder
    drogerna och deras närstående-

  24. -på ett förfärligt sätt.

  25. Inom medicinen är vi duktiga på
    att objektivt beskriva saker-

  26. -och det är bra, men innan vi dyker
    ner i de objektiva beskrivningarna-

  27. -bör man minnas att bakom siffrorna
    döljer sig såna här människoöden.

  28. Jag skulle kunna berätta
    hur många patientöden som helst-

  29. -som är av det här slaget.

  30. Man kan koka ner det
    till de objektiva siffror-

  31. -som vi som medicinsk profession
    ska försöka se med ena ögat-

  32. -samtidigt som vi ser
    den levande patienten.

  33. Då ser vi att problem som relaterar
    till psykiatriska tillstånd-

  34. -står för en otroligt stor del
    av sjukdomsbördan.

  35. Det är nåt som faller bort lite
    i den dagliga diskussionen.

  36. Det finns en stor medvetenhet
    hos allmänheten-

  37. -om att cancer och hjärt-kärl-
    sjukdomar skördar många offer-

  38. -men där
    har vi varit väldigt duktiga.

  39. Även om de är stora, så har
    sjukdomsbördan de orsakar minskat-

  40. -även i absoluta tal.

  41. När det gäller det här området-

  42. -står det för en nästan lika stor del
    av sjukdomsbördan som cancer.

  43. Skillnaden är att rektangeln
    håller på att öka.

  44. Den ökar både hos oss
    och globalt sett.

  45. När länder i tredje världen
    industrialiseras-

  46. -och välståndet ökar, då minskar
    sjukligheten på många andra områden-

  47. -men den psykiatriska sjukligheten
    har en fortsatt uppåtgående trend.

  48. I den här rektangeln döljer sig tre
    grupper av psykiatriska sjukdomar:

  49. Depression, ångestsjukdomar
    och beroendesjukdomar.

  50. Mellan de tre
    är överlappet väldigt stort.

  51. Som jag hoppas kommer att framgå
    är ett samlande tema-

  52. -organismens förmåga eller
    bristande förmåga att hantera stress-

  53. -och, vilket jag ska komma till,
    väldigt specifika sorters stress-

  54. -som jag inte riktigt ska avslöja än.

  55. Vi ska försöka zooma in.

  56. Jag känner mig fortfarande
    först och främst som doktor-

  57. -därnäst som allmänpsykiater-

  58. -och intresserad
    av beroendemedicin och -forskning.

  59. Men det som har lett in mig på det
    har varit ett stort intresse-

  60. -för hur organismen reagerar
    på stress-

  61. -och vilka sjukdomsyttringar
    som det kan få-

  62. -när förmågan
    att hantera stressen brister-

  63. -eller när stressen blir övermäktig
    individens förmåga att hantera den.

  64. Jag ska ta det
    som en liten miniserie.

  65. En HBO-miniserie i fyra delar.

  66. Jag kan rubricera dem
    som fyra stadier av okunskap-

  67. -som på den här korta tiden
    ska försöka fånga-

  68. -vad vi tror att vi genom åren har
    lärt oss att beroendesjukdomar är.

  69. Det går inte att undvika att
    som episod ett lite grand kommentera-

  70. -att det fortfarande
    inte är självklart för många-

  71. -att beroendeproblem
    ska ses som sjukdomar.

  72. Det är väldigt vanligt när människor
    får sina liv havererade-

  73. -blir svårt sjuka och dör på grund
    av alkohol- eller droganvändning-

  74. -att det ses som en karaktärsdefekt.

  75. Väldigt mycket som nåt som individen
    får skylla sig själv för.

  76. Jag vet inte
    om ni känner igen den här mannen.

  77. Rush Limbaugh, en väldigt känd
    amerikansk "radio show host".

  78. Han var väldigt mycket exponent
    för den här attityden-

  79. -liksom många
    inom talk radio-branschen.

  80. Det var missbrukarnas eget fel, och
    det var fel att lägga skattepengar-

  81. -på att försöka göra nåt åt
    de här sakerna-

  82. -som bara var personens eget fel.

  83. Ibland är ödet
    inte fullt så barmhärtigt som annars.

  84. När det hade hållit på ett tag
    blev den här mannen ertappad-

  85. -med att ha ett svårt beroende
    av medicinska opiater.

  86. Han hade varit hos ett hundratal
    läkare och även förfalskat recept.

  87. Så beroende var han
    av sitt kodein, sitt oxykodon-

  88. -och så småningom sitt morfin.

  89. Det finns ett behov av
    att förena de här världarna-

  90. -av att stå utanför och säga
    att folk får skylla sig själva-

  91. -kontra att lyssna på erfarenheterna.

  92. Rush Limbaugh
    har nog blivit tystare i den frågan.

  93. Men många tycker fortfarande
    att det här är karaktärsdefekter.

  94. Om man tror det
    är det väldigt enkelt-

  95. -att ge sig på dem
    och försöka göra nåt åt dem.

  96. Nancy Reagan rekommenderade att man
    bara skulle lära ungdomarna säga nej.

  97. Jag ska inte raljera, för det är
    klokt att lära ungdomar säga nej.

  98. Det vill vi. Men man ska inte inbilla
    sig att det är lösningen-

  99. -för människor som är svårt beroende-

  100. -och är medvetna om
    att de ohjälpligen skadar sina liv-

  101. -och går in i svår kroppslig sjukdom.

  102. Att säga till dem att de bara ska
    säga nej är inte till så stor hjälp.

  103. Så i stället blir det väl så
    att om man fått möjlighet-

  104. -att gå bredvid
    nån som levt med de problemen...

  105. Jag växte själv upp där drog- och
    alkoholproblem var extremt vanliga.

  106. Två av mina bästa kompisar
    strök med tidigt.

  107. Den ene fullkörde motorcykel,
    och den andre tog en överdos heroin.

  108. Om man har fått vandra bredvid
    en person-

  109. -som lever det här livet
    i sin vardag-

  110. -då blir det så att om man själv
    inte är drabbad får man säga:

  111. "There,
    but for the grace of God go I"

  112. Drogerna blir så destruktiva
    för dem som fastnar-

  113. -genom att gripa in i hjärnmekanismer
    som vi alla har. Där är vi alla lika.

  114. Det är omständigheterna
    eller den genetiska slumpen-

  115. -som bestämmer vem som drabbas
    och vem som inte gör det.

  116. Men om vi ska förstå det här
    på ett mer nyanserat sätt-

  117. -än att säga "Just say no", då har
    vi många problem varav detta är ett:

  118. Det tycks som om försöken
    att förstå sig på de här tillstånden-

  119. -lever i skilda världar.
    Det finns en hel värld-

  120. -av psykologisk, sociologisk
    och epidemiologskt forskning-

  121. -som försöker begripa hur faktorer
    som socioekonomisk status-

  122. -relationsnätverk,
    support från närstående-

  123. -och allt det
    som utgör livets nätverk-

  124. -hur det påverkar risken för
    att utveckla beroendesjukdomar-

  125. -och möjligheten att komma ur dem.

  126. En viktig faktor
    är tidiga livstrauman.

  127. Forskning av det här slaget
    har väl belagt-

  128. -att när man råkar ut för såna,
    så är det en stark riskfaktor-

  129. -för att utveckla beroendesjukdomar
    som vuxen.

  130. Om man tittar på alla dem som gör
    bra forskning i den här världen-

  131. -och letar efter ordet "hjärna",
    så hittar man det inte så ofta.

  132. Sen finns det en helt annan värld,
    av avancerad neurovetenskap-

  133. -där man tittar på kretsar
    och banor i hjärnan.

  134. Synapser och signalerande molekyler.
    Den genetiska planritning-

  135. -för hur hjärnan byggdes upp
    under utvecklingen.

  136. Där har vi lärt oss massor.

  137. Om man letar i den forskningen
    efter ord som "socialt sammanhang"-

  138. -så är de svåra att hitta.

  139. En sak som jag hoppas förmedla
    till er-

  140. -och att vi kan göra vid vårt nya
    centrum vid Linköpings universitet-

  141. -är att brygga över
    mellan de två världarna.

  142. Det är nåt vi behöver göra om vi
    ska komma längre än vad vi kommit.

  143. Det var episod ett, lite summariskt.

  144. Episod två är säkert bekant
    för många, men jag tar den ändå-

  145. -eftersom den ger oss
    ett historiskt perspektiv-

  146. -på hur vi har gått från att inte
    riktigt tro att det är sjukdomar-

  147. -till att förstå att mekanismer i
    hjärnan är ett medicinskt problem-

  148. -så det kan ses som sjukdomar.

  149. Då måste vi förstå patofysiologi-

  150. -alltså hur den normala funktionen
    går sönder-

  151. -för att resultera
    i sjukdomstillståndet.

  152. Det första stadiet
    av att lära oss det-

  153. -det är
    en fantastisk framgångshistoria-

  154. -som ni säker har läst, sett
    eller hört refereras till:

  155. Den forskning som har kartlagt
    hjärnans belöningssystem.

  156. Om de ska sammanfattas i en mening
    utmynnar den i ett postulat:

  157. Människor blir beroende för att
    droger kidnappar belöningssystemen-

  158. -som finns i hjärnan
    för att motivera folk att göra sånt-

  159. -som annars är friska saker att göra-

  160. -som att söka efter mat, dryck
    och partners, ta hand om barn och så.

  161. Om man ska sammanfatta denna
    forsknings fantastiska historia-

  162. -så är den ett resultat
    av ett väldigt distinkt slumpfynd.

  163. 1954 satt Jim Olds på sitt labb-

  164. -och var inte alls intresserad
    att studera droger.

  165. Han var intresserad
    av minnesmekanismer-

  166. -och ville veta om man kunde
    förstärka inlärningsförmågan-

  167. -genom att elektriskt
    stimulera hjärnan.

  168. Han hade en ovanligt klantig
    doktorand, som gjorde misstag.

  169. Ett av budskapen i historien är att
    det här med att lyckas i forskning-

  170. -inte handlar om att undvika misstag,
    utan om att tolka dem intelligent-

  171. -och inte blunda för dem. De råkade
    placera elektroden på fel ställe.

  172. Det som hände är historia.

  173. Det här är det som de utvecklade
    ur observationen så småningom.

  174. Men till en början var det så att
    i den box där de stimulerat råttan-

  175. -och elektroden hade hamnat
    på fel ställe-

  176. -gick råttan alltid tillbaka till det
    ställe där den fått stimuleringen.

  177. Då gjorde de intelligenta tolkningar
    av sitt misstag-

  178. -och byggde snabbt en apparat
    där de kunde fråga råttan-

  179. -om den kom tillbaka för att det är
    eftertraktansvärt eller lustfyllt-

  180. -att få elektrisk stimulering.

  181. Så här såg apparaten ut. Det är
    ett foto av vad Olds byggde.

  182. Råttan kunde trycka på en spak
    och själv aktivera stimuleringen.

  183. Och djuren tryckte och tryckte,
    vilket var upprinnelsen-

  184. -till forskningen
    om hjärnans belöningssystem-

  185. -som har lett till
    det här grundpostulatet.

  186. Det var djurexperimentell forskning-

  187. -som man kan tycka är långt
    ifrån kliniken-

  188. -och patienternas mer komplexa
    och komplicerade liv.

  189. Det är en sak att vara försöksdjur
    där man bara kan trycka på en spak-

  190. -och aktivera de här systemen.

  191. Det visade sig sen
    att den här sortens aktivering-

  192. -också kunde orsakas av att djuren
    fick tillgång till beroendemedel.

  193. Det gav upphov till tesen,
    men frågan var länge:

  194. Är det så hos människor också?

  195. En fråga som var obesvarad för tio år
    sen när jag åkte i väg till USA-

  196. -var framför allt
    om det verkligen var så för alkohol.

  197. Det var vid det laget kartlagt
    och väl underbyggt-

  198. -att för kokain, heroin
    och deras olika släktingar-

  199. -hade man även hos människor
    en aktivering av belöningsbanorna-

  200. -när man tog drogen.

  201. Det hade framför allt Nora Volkow
    visat, med PET-metodik.

  202. För alkohol var det oklart, och det
    skiljer sig ändå i sina effekter-

  203. -från kokain och amfetamin.

  204. Den frågan ville vi besvara.

  205. Min kollega Dan Hommer och hans
    dåvarande doktorand Jodi Gilman-

  206. -körde de här försöken-

  207. -med användning av funktionell
    magnetresonanskamera-avbildning.

  208. De kunde mycket elegant visa att om
    man gav friska frivilliga alkohol-

  209. -fick man en aktivering
    av hjärnans belöningssystem.

  210. Men inte bara det.

  211. Om man frågade folk hur de upplevde
    det och lät dem skatta upplevelsen-

  212. -så fick man
    en väldigt stark korrelation-

  213. -mellan hur berusade
    på ett positivt sätt de kände sig-

  214. -och aktiveringen av
    belöningscentret, nucleus accumbens-

  215. -som är en av de viktigaste
    stationerna i det belöningssystem-

  216. -som mappats ut
    baserat på Olds gamla slumpfynd.

  217. Korrelationen var stark.

  218. Ju mer aktivering,
    desto mer berusning kände man.

  219. Det var ett starkt stöd för att det
    kan ha med saken att göra.

  220. Det är jättebra. Som kliniker
    såg jag på det med blandade känslor.

  221. Å ena sidan är det en elegant studie,
    så vi var glada att publicera den.

  222. Å andra sidan var resultaten från
    friska frivilliga som drack måttligt.

  223. En sak jag tycker mig har märkt
    som kliniker genom åren-

  224. -är att patienterna inte är
    riktigt likadana när de börjar-

  225. -vare sig vid alkohol-
    eller droganvändning-

  226. -respektive tiotalet år senare,
    när de söker behandling.

  227. Så lång tid tar det från att nån
    uppfyller kriterierna för beroende-

  228. -till att de söker vård.

  229. Många gör det aldrig, men de
    som söker vård tar lång tid på sig.

  230. Men det här var elegant, och artikeln
    fick en väldigt klatschig titel:

  231. "Why We Like to Drink".

  232. Oftast får man inte ha så klatschiga
    titlar i vetenskapliga tidskrifter-

  233. -men här tyckte man att data var
    så tydliga, så det blev så.

  234. Utifrån det här kan man bygga ihop
    en kaskad.

  235. För alkohol, mitt främsta intresse
    vad gäller beroendemedel-

  236. -kan man mappa ut den så här:
    När man dricker alkohol-

  237. -frisätts i hjärnan kroppsegna
    opiatliknande ämnen, endorfiner.

  238. Det har sedermera visats direkt
    med PET-metodik-

  239. -av kollegor i San Francisco,
    på UCSF.

  240. Det här är samma bild av hjärnan.

  241. Näsan pekar ut ur bildens plan.

  242. Det är samma område
    där vi såg aktivering med fMRI.

  243. Här har de mätt frisättning av
    endorfiner efter alkoholtillförsel-

  244. -och ni ser att det finns en sån.

  245. Endorfinfrisättningen triggar
    nästa steg i belöningskaskaden-

  246. -och det är dopaminet.

  247. Det har utvecklats
    på parallella spår-

  248. -men när alla var klara och man satte
    ihop pusslet blev det konsekvent-

  249. -och väl sammanhängande.

  250. Efter alkoholtillförsel finns det
    en markant frisättning av dopamin-

  251. -i samma hjärnområde. Där emellan
    ligger hundratals artiklar-

  252. -som visar
    att det här orsakar det här-

  253. -och att aktiviteten i sin tur,
    i alla fall hos friska frivilliga-

  254. -orsakar den berusnings- och
    lustkänsla som drogen kan leda till.

  255. Det är jättebra,
    för då har vi en kedja av händelser-

  256. -som ger oss en förståelse
    för hur drogen kan kidnappa-

  257. -motivationen hos en individ.

  258. Då kan vi ha hypotesen
    att om vi då ingriper i kedjan-

  259. -och förhindrar att kaskaden
    får gå alla sina steg-

  260. -då borde det ta bort motivationen
    för individen att konsumera alkohol.

  261. Är det då på det sättet?
    Ja, det kan det faktiskt vara.

  262. Ett läkemedel har funnits
    på marknaden hur länge som helst.

  263. Det är två närbesläktade läkemedel.

  264. Ett av dem, naloxon,
    har vi använt i säkert fyrtio år-

  265. -för att häva opiatöverdoser.

  266. Det blockerar opiatreceptorn-

  267. -och tar bort effekten av endogena
    opioider, alltså endorfinerna-

  268. -men också effekten av heroin,
    om nån överdoserar.

  269. Om vi vill häva andningsstilleståndet
    gör vi så.

  270. Naloxonet får man
    spruta in intravenöst.

  271. En släkting heter naltrexon,
    och den kan man ta som tablett-

  272. -och det har sen tjugotalet år
    stått klart-

  273. -att om man ger naltrexon
    till folk med alkoholproblem-

  274. -kommer lustupplevelsen att minska
    och därmed alkoholanvändningen.

  275. Men notera detta
    och vad jag sa till er-

  276. -om att patienterna genomgår
    en utveckling.

  277. Jag har visat en historia som är
    tilltalande för en neurovetare.

  278. Den är konsekvent. Vi har nervbanor,
    transmittorer och receptorer.

  279. Men patienterna är olika.

  280. I realiteten visar det sig att
    hos vissa spelar det jättestor roll-

  281. -och hos andra nästan ingen alls.

  282. När man haft sitt beroende länge,
    oavsett vilken grupp man tillhör-

  283. -så avtar betydelsen med tiden.

  284. Andra saker tillstöter,
    vilket jag snart kommer till.

  285. Det är inte slumpmässigt
    hos vem det spelar roll eller inte.

  286. Det finns en genetisk faktor,
    som var väldigt omdebatterad.

  287. Vi hoppade in i det där
    för att vi ville begripa-

  288. -varför vissa personer hade god nytta
    av sin naltrexonbehandling-

  289. -och andra inte alls.

  290. Det visade sig att kaskaden
    som jag har beskrivit för er-

  291. -händer framför allt och nästan bara-

  292. -hos män som har
    en viss genetisk variant-

  293. -som gör att deras receptor för
    endorfiner ser ut på ett visst sätt.

  294. Här är en PET-studie vi gjorde.

  295. Mer rött och gult
    är mer dopaminfrisättning-

  296. -som är slutsteget i kaskaden.

  297. Om man ger folk alkohol och delar upp
    dem efter genetisk uppsättning-

  298. -då får de här
    mycket dopaminfrisättning-

  299. -men hos majoriteten
    får man ingenting.

  300. Det förklarar varför man ser
    så olika effekter hos patienter.

  301. Det är i alla fall en bra ursäkt
    för folk-

  302. -för att inte använda läkemedlet
    i en klinisk behandling.

  303. Men om en patient
    får en stark kick av alkohol-

  304. -och som har en pappa med alkohol-
    problem eller liknande historik-

  305. -då är oddsen goda för att naltrexon
    ska ha god effekt.

  306. Problemet är att när man smetar ut
    det statistiskt över patienter-

  307. -där många inte reagerar ut,
    så ser effekterna blygsamma ut.

  308. Därför har det inte blivit
    en stor grej.

  309. Det är viktigt hos vissa,
    men hos många är det inte det.

  310. Då får man fråga
    vad som driver användningen där.

  311. Då kommer vi till det som lite
    skämtsamt, av min mentor George Koob-

  312. -som nu är chef för det amerikanska
    alkoholforskningsinstitutet-

  313. -har myntats:
    "The dark side of addiction".

  314. Så här långt har vi pratat
    om behagliga effekter av droger-

  315. -som en faktor för att folk får
    sina motivationssystem kidnappade.

  316. Men som kliniker tycker man
    att det försvinner med åren.

  317. Det kan man försöka sammanfatta
    så här:

  318. När man börjar experimentera
    med droger och alkohol-

  319. -är det mycket för kickarna.

  320. Men när man exponerar hjärnan för
    mer och mer, särskilt för alkohol...

  321. Det gäller generellt för droger-

  322. -men alkohol har den mest uttalade
    förmågan att bygga om hjärnan.

  323. När hjärnan utsätts för alkohol byggs
    den om så att man hamnar i ett läge-

  324. -som inte kännetecknas av kickar-

  325. -utan av att man i avsaknad av drog
    får en ökad stresskänslighet.

  326. Man får nedstämdhet och oro.

  327. Många på våra vårdcentraler
    söker av konstellationen-

  328. -att de känner sig deppiga och
    oroliga - man får också sömnstörning.

  329. Eftersom vi inte frågar om alkohol
    förblir det ofta ouppmärksammat.

  330. De får kanske en sömnmedicin-

  331. -men lite i det tysta har hjärnans
    stress- och obehagssystem byggts om-

  332. -och är nu aktiva
    när de borde vara tysta.

  333. Liksom belöningssystemen motiverar
    oss att eftersöka det vi bör ha-

  334. -så har stressystemen funktionen
    att hålla oss borta-

  335. -från sånt som är farligt
    eller destruktivt för oss.

  336. Men de bör vara tysta
    i en trygg miljö utan hot.

  337. Om de patologiskt har skruvats upp
    och signalerar i avsaknad av hot-

  338. -då får man ett starkt incitament att
    leta efter sätt att stänga av dem.

  339. Och kortsiktigt är
    ett väldigt effektivt sätt-

  340. -att återuppta alkoholanvändningen.

  341. Men då driver man utvecklingen
    ytterligare framåt-

  342. -så att det i nästa cykel
    blir ännu värre.

  343. Det är det som har kallats
    "The dark side of addiction".

  344. Lite skojigt...

  345. Det är bra att prata med patienter
    och fråga hur de har det-

  346. -men det är stor variation
    i folks subjektiva beskrivningar.

  347. En sak har fascinerat mig
    de senaste åren.

  348. Jag har själv varit inne i magneten
    och bidragit till det här intrycket.

  349. Det är hur dåliga vi är på att
    känna av och kunna berätta medvetet-

  350. -vad som händer i våra hjärnor.

  351. Det finns inte riktigt tid
    att prata om det-

  352. -men vi kan göra saker som har
    synliga effekter på hjärnaktivitet-

  353. -och hjärtaktivitet.
    Det är uppenbart att grejer händer-

  354. -men när vi frågar om tabletten
    gjorde nåt svarar de nej.

  355. Så det är ett stort framsteg att
    kunna titta in i den levande hjärnan-

  356. -med olika redskap och tekniker. Ni
    har redan sett några tillämpningar.

  357. Här kommer nästa.
    Med användning av den här metodiken-

  358. -kan vi titta på och visualisera
    den ökade stresskänsligheten.

  359. Här är läskiga bilder-

  360. -ur International Affective Picture
    System-

  361. -som psykologen Peter Lang utvecklat.

  362. Det används i hela världen
    för att inducera rädsla eller obehag-

  363. -eller behagliga känslor. Vi
    arbetar med det i flera sammanhang.

  364. Här visade vi
    såna här kontraneutrala bilder-

  365. -för friska försökspersoner.
    Ni ser en måttlig aktivering-

  366. -av hjärnstrukturer som processar
    obehagsinformation men inte mycket.

  367. Här är alkoholberoende patienter.

  368. Flera strukturer, bland annat insula,
    fyrar i väg nåt förskräckligt-

  369. -som svar på samma stimuli.

  370. Där ser man på ett objektivt sätt,
    som vi kan omsätta i siffror-

  371. -att den här patologiska aktiveringen
    av stressystem finns på plats-

  372. -och detta är nästan en månad
    efter att personerna de avgiftades.

  373. Det säger oss att precis som
    djurexperimenten indikerade-

  374. -är det långvariga eller permanenta
    omställningar i hjärnans funktion.

  375. Här är ett annat exempel på
    kopplingen mellan stress och alkohol.

  376. När man väl fått sina stressystem
    i "overdrive"-

  377. -blir det ett starkt incitament
    för att konsumera alkohol på nytt.

  378. Det mest slående exemplet-

  379. -är de som utvecklar
    posttraumatiskt stressyndrom.

  380. Hälften av dem
    utvecklar alkoholproblem.

  381. Det vi ser när vi utsätter dem
    för stimuli som påminner dem-

  382. -om den deras traumatiska upplevelse-

  383. -i det här fallet en bomb i Irak,
    som en av mina patienter var med om-

  384. -då inducerar det
    inte bara stark ångest-

  385. -utan även sug efter alkohol.

  386. Där ser ni hur uppregleringen av
    hjärnans stress- och obehagssystem-

  387. -skapar en ond cirkel
    som driver fram alkoholanvändning-

  388. -medan alkoholanvändningen
    bygger om hjärnan-

  389. -så att stressystemen
    blir ännu mer aktiva.

  390. Det är en ond cirkel som det är svårt
    för patienten att komma ur själv.

  391. Belöningssystemen var de första
    decennierna av beroendeforskningen-

  392. -och det senaste decenniet har man
    fokuserat på stress och obehag.

  393. En stor fråga har varit-

  394. -om man med läkemedel
    kan ta tillbaka överaktiviteten-

  395. -till en mer normal nivå. Här är
    en indikation på att det kan gå.

  396. Det är en experimentalmedicinsk
    studie som vi gjorde-

  397. -där vi väldigt pålitligt replikerar
    den här överkänsligheten.

  398. Det är samma obehagsbilder som
    vi visar och samma magnetkamera.

  399. Samma hjärnstruktur går i overdrive,
    insula.

  400. Det här är sockerpillerbehandlade
    patienter.

  401. De här fick ett experimentellt
    läkemedel med antistresseffekter.

  402. Vi tar ner den här reaktionsnivån
    till en mycket mer normal nivå.

  403. Det går hand i hand
    med att patienterna rapporterar-

  404. -en mycket lägre nivå
    på sitt sug efter alkohol.

  405. Om vi lyckas sy ihop det-

  406. -med läkemedelsindustrins krångliga
    vägar och så där...

  407. Vi hoppas få pröva i större skala-

  408. -i ett samarbete mellan Linköping,
    Stockholm, Göteborg och Malmö.

  409. Ansökan ligger inne, så håll tummarna
    för att den ska få stöd.

  410. Jag har redan sagt det här.

  411. Om man tar ner stressystemens
    överaktivitet-

  412. -kan man dämpa suget efter alkohol.
    Det kan vi visa på labbet.

  413. Det här är ingen patient utan en
    medarbetare som leker skådespelare.

  414. Det visar proceduren. Vi kan få
    patienterna att känna ett sug-

  415. -genom att först stressa dem.

  416. De får prata inför
    tre läskiga personer i vita rockar-

  417. -som stirrar utan att säga nåt.

  418. När det har drivit upp
    stressreaktiviteten till en hög nivå-

  419. -låter vi dem sniffa på den alkohol-
    dryck som de angivit som sin favorit.

  420. Då får de ett kraftigt sug
    efter alkohol-

  421. -och det kan vi dämpa om vi dämpar
    stressystemen med läkemedel.

  422. Jag tror att vi börjar närma oss
    nästa episod.

  423. Den är ännu oskriven. Så här långt
    har det varit mycket hårda data-

  424. -publicerade artiklar i respekterade
    vetenskapliga tidskrifter.

  425. Här är hypoteser för nästa decennium.
    Vi har nog missat en viktig grej.

  426. Även om omfokuseringen
    från belöningseffekter-

  427. -till stress, oro och "the dark side
    of addiction" har varit-

  428. -så tror jag att grundforskningen
    har missat en viktig aspekt.

  429. Människor är inte riktigt som råttor.

  430. Det man som kliniker slås av-

  431. -som inte går att känna igen
    när man går in på labbet-

  432. -det är den utslagning,
    marginalisering, ensamhet, fattigdom-

  433. -och sociala exklusion
    som beroendesjuka drabbas av-

  434. -efter hand
    som sjukdomen fortskrider.

  435. Och det här är vi, som när processen
    har löpt tillräckligt långt-

  436. -är den hemlöse alkoholisten.

  437. Problemet är att det är svårt
    att studera-

  438. -den typen av stress och dess
    effekter på sug efter alkohol-

  439. -i vetenskapliga modeller.

  440. Men vi tror att det går, och det är
    ett fokus för vår forskargrupp.

  441. Det finns kollegor,
    framför allt ett gäng på UCLA-

  442. -som inte hittade på
    men plockade upp-

  443. -ett till synes
    halvlöjligt datorspel-

  444. -som en australiensisk grupp visat
    kan få folk att känna sig utanför.

  445. Det kallas "Cyberball" och går ut på
    att man får information-

  446. -om att man över ett nätverk ska få
    spela ett spela med andra personer.

  447. Man får ha de här gubbarna,
    och själv är man en av dem.

  448. Till en början passas bollen runt-

  449. -men efter ett tag börjar medspelarna
    utesluta en och inte passa bollen.

  450. Ni skulle bli förvånade över
    hur välanpassade-

  451. -till synes stabila
    psykologistudenter och professorer-

  452. -blir irriterade, upprörda och störda
    av att bli uteslutna.

  453. Gänget på UCLA plockade in det i
    magnetkameran för ett tiotal år sen-

  454. -och kunde visa nåt intressant.

  455. När man råkar ut för sån här
    väldigt mild social uteslutning-

  456. -då aktiverar man
    ett nätverk av strukturer i hjärnan.

  457. Det är en annan vinkel, men det är
    samma struktur som tidigare.

  458. Det här är insula.

  459. Sen är här en annan struktur
    som ingår i den här matrisen-

  460. Och när folk såg det sa de:

  461. "Vänta lite, den här signaturen
    har vi sett förut."

  462. "Det är, i mildare form, ungefär
    den signatur på hjärnaktivitet"-

  463. -"som man ser när folk har ont."

  464. Då myntade Matthew Lieberman
    och hans fru Naomi Eisenberger-

  465. -begreppet social smärta. Det fångar
    fantastiskt väl vad det handlar om.

  466. Att bli utmobbad aktiverar samma
    stress- och obehagsnätverk i hjärnan-

  467. -eller i alla fall
    ett starkt överlappande nätverk-

  468. -som vad som aktiveras
    av fysisk smärta.

  469. Jag har redan nämnt en viktig
    struktur i det nätverket:

  470. Den här djupt belägna delen
    av hjärnbarken.

  471. I tinningloberna, lite invikt.
    Det är en intressant struktur-

  472. -som ett antal kollegor inom
    vårt centrum intresserar sig för-

  473. -från lite olika infallsvinklar.

  474. Den gör många olika saker.

  475. Det har varit svårt att begripa sig
    på vad som är viktigast-

  476. -och hur den är involverad
    i olika medicinska tillstånd.

  477. En grundläggande funktion
    för strukturen är-

  478. -att den tar emot signaler
    från kroppens inre.

  479. Vid smärta i inälvorna
    eller nån annanstans.

  480. När man mår illa.

  481. Två klassiska tillstånd
    då vi måste ha koll på-

  482. -att nåt inte är bra.
    Den signalen fångas upp av insula.

  483. Men de aktiveras också
    i hjärnavbildningsstudier-

  484. -av en andra grejer,
    som är svårare att förstå.

  485. Till exempel när man ska fatta beslut
    då man riskerar saker.

  486. När man är oviss om utgången,
    då aktiveras den.

  487. Och den har höga nivåer
    av endorfinreceptorer.

  488. Då är det så att det ringer
    en klocka i bakhuvudet-

  489. -på många beroendeforskare
    när man ser den strukturen aktiveras-

  490. -i en vetenskaplig modell. Vi har
    nämligen redan sett den aktiveras.

  491. Ni såg den aktiverad när vi stressade
    personer med obehagsbilderna-

  492. -men man ser det också
    när man på andra sätt-

  493. -utlöser sug efter alkohol
    eller andra droger-

  494. -hos försökspersoner med
    beroendeproblem, oavsett drog.

  495. Om man inducerar sug,
    då lyser det upp här.

  496. Och återigen, intensiteten på hur
    starkt sug försökspersonen uppger-

  497. -står i starkt samband
    med hur mycket aktivitet man ser här.

  498. Att två saker händer samtidigt säger
    inte att den ena orsakar den andra.

  499. Det är svårt att gå in i hjärnan,
    manipulera det här-

  500. -och visa att den här aktiviteten
    bidrar till att folk känner sug.

  501. Korrelation är inte samma sak
    som orsakssamband.

  502. Men här kom för några år sen
    en fantastisk uppsats i Science-

  503. -som använde sig av naturens eget
    olyckliga experiment.

  504. Patienter får skador i hjärnan
    av olika orsaker, som stroke.

  505. Ibland drabbar skadorna insula
    och ibland andra strukturer.

  506. Då tog en oerhört begåvad kollega,
    som nu är på Columbia University...

  507. Naqvi heter han. Han hittade
    i en databas en massa patienter-

  508. -som dessutom rökte.
    Det är ett väldigt starkt beroende.

  509. Nikotin är väl så
    beroendeframkallande-

  510. -som flertalet illegala beroendemedel
    och alkohol.

  511. Han ställde frågan: Om man blir av
    med insula kan aktiveringen inte ske.

  512. Blir det då lättare att sluta röka?
    Det glasklara svaret var ja.

  513. De kände inget sug.
    Det var ju spännande.

  514. Då sluts kretsen på nåt sätt.

  515. Det här är väldigt nyligen.

  516. Några franska kollegor tog fasta
    på de här sakerna, knöt ihop det-

  517. -och sa: "Okej,
    då tar vi alkoholberoende patienter"-

  518. -"och ser om social uteslutning
    driver insula till högre aktivitet"-

  519. -"än hos friska försökspersoner."

  520. Svaret var återigen ett glasklart ja.

  521. Då ser man konturerna
    av potentialen för en ond cirkel-

  522. -som kanske går steget bortom
    det här lite enkla-

  523. -med att stress ger sug,
    sug ger alkoholanvändning-

  524. -vilket ger ökad aktivitet
    av stressystemen.

  525. Jag tror att det sociala sammanhanget
    spelar en central roll.

  526. Det man kan ställa upp som hypotes,
    vilket vi hoppas kunna testa-

  527. -är att det i så fall finns
    en annan ond cirkel.

  528. Droglängtan, som drivs
    av sån här insulaaktivitet-

  529. -den driver fram återfall.

  530. Men återfallen driver ju till
    en ännu större social uteslutning.

  531. Det går ännu sämre på jobbet,
    och till sist blir man av med det.

  532. Samma sak i familjesfären
    och så vidare.

  533. Det skapar ju marginaliseringen
    och utanförskapet-

  534. -som vi så tydligt ser kliniskt.

  535. Om det i sin tur driver
    ännu mer uppreglerad insulaaktivitet-

  536. -så driver det ännu mer drogsug,
    och här finns en annan ond cirkel.

  537. Jag skulle kunna sluta här,
    men låt mig slänga in det här.

  538. Instinktivt tänker man kanske
    när man hör det här-

  539. -att det här är väl inget...

  540. Okej, vi ska återintegrera
    beroendesjuka socialt-

  541. -och det blir inte bara
    en ospecifik hjälpfaktor-

  542. -som ingen förnekar hjälper-

  543. -utan en specifik intervention
    som reducerar hjärnaktiviteten-

  544. -som driver det fortsatta beroendet.

  545. Det finns såna modeller.
    En jobbar man med här i Linköping.

  546. Långt innan neurovetenskapen
    förstod man att det måste vara så.

  547. Problemet är att effekterna är
    begränsade. Vi bör göra det här-

  548. -men vi behöver göra bättre.

  549. Då ställer man sig som doktor frågan
    om vi kan göra det-

  550. -med lite mer neurobiologiskt
    baserade interventioner-

  551. -som kan jobba hand i hand
    med de mer psykosociala.

  552. Jag har visat ett exempel-

  553. -där man skulle kunna gå in,
    få ner stresskänsligheten-

  554. -och där även känsligheten
    för social stress-

  555. -med hjälp av
    nya antistressläkemedel.

  556. Men det finns kanske
    andra "approacher".

  557. En som vi jobbar med är att försöka
    reparera funktionen i insula-

  558. -genom stimulering med magnetfält.

  559. Det låter som science fiction
    eller oseriöst-

  560. -om man inte läser det 150 artiklar
    av forskning som ligger bakom.

  561. Men jag hoppas ni litar på mitt ord
    när jag säger att det välunderbyggt.

  562. Om man under tre veckors tid
    stimulerar insula-

  563. -på ett sätt som vi tror leder till
    produktion av vissa tillväxtfaktorer-

  564. -vilka jag tror låter nervcellerna
    återställa de rätta kopplingarna-

  565. -då kan man få dramatiska effekter.

  566. Här är en redan genomförd studie
    på rökstopp.

  567. Det är några israeliska kollegor
    som vi samarbetar med.

  568. De har redan publicerat det här.
    Det här var fas II-studien.

  569. Baserat på dessa data pågår
    en stor multicenterstudie.

  570. Sen hoppas man det blir tillgängligt
    för klinisk behandling.

  571. Tre veckors stimulering.
    Två grupper fick inte stimulering.

  572. De gjorde andra manipulationer också.
    Två av grupperna fick det.

  573. Ni ser helt enkelt
    att rökningen går ner-

  574. -i grupperna som får stimulering.

  575. Det som var mest fascinerande
    med angreppssättet-

  576. -var att effekten kvarstod
    ett antal månader senare.

  577. Det vi gör nu,
    och precis i dagarna startade upp...

  578. Vi hoppas köra de första patienterna
    inom nån vecka.

  579. Vi ska applicera samma metodik
    på alkoholberoende-

  580. -och se om vi får lika goda effekter.

  581. Med det slutar jag
    och tar gärna frågor.

  582. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Hur påverkar alkohol hjärnan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har skrivit en bok om kopplingen mellan alkohol, droger och hjärnan. Här berättar han hur det hänger ihop och hur människor med missbruk ska få rätt behandling utifrån dagerns medicinska kunskaper. Inspelat på Linköpings universitet den 22 oktober 2015. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Alkohol, Drogberoende, Droger, Drogmissbruk, Hjärna, Missbruk, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.