Titta

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Om UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Föreläsningar om ideologisk radikalisering där vi får höra forskare och sakkunniga ta sig an ämnet från olika perspektiv. Moderatorer: Kristian Steiner och Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering : Fred och messiansk judendomDela
  1. Min kollega Anders Lundberg och jag
    skriver om messianska judar.

  2. Vad Israels messianska rörelse tror
    om möjligheten till fred i Mellanöstern.

  3. En tydlig svaghet med texten är f.n.-

  4. -att analyser och resultat inte ännu har
    diskuterats när det gäller radikalism.

  5. Först en kort introduktion:

  6. Jag ska berätta vad messiansk juden-
    dom är. Jag tvivlar på att ni vet det.

  7. Inte ens i Israel
    visste man vad det var förrän nyligen.

  8. Messiansk judendom är en rörelse
    som består av församlingar-

  9. -som har en evangelisk kristen tro-

  10. -men som också följer judiska seder,
    i alla fall några av dem.

  11. Det här betyder att messianska judar
    inte bara vill vara kristna.

  12. De vill även behålla
    sina judiska rötter.

  13. De håller fast vid
    en evangelisk kristen tro-

  14. -men de är också måna om
    sina judiska rötter.

  15. De vill kombinera en evangelisk
    kristen tro med en judisk livsstil.

  16. De tror på Jesus, men firar samtidigt
    judiska högtider och sabbat.

  17. Antalet messianska judar i Israel
    är svårt att uppskatta.

  18. Det är ingen stor rörelse. Den har
    kanske vuxit, men det är tveksamt.

  19. Det är svårt att få fram siffror.
    Det saknas statistik. För det andra-

  20. -är rörelsens församlingar blandade.

  21. Församlingarna kan till hälften
    bestå av messianska judar-

  22. -och till hälften av icke-judar,
    inom en och samma församling.

  23. Så rörelsen är mycket större än antalet
    judar som tror på Jesus i Israel.

  24. Det är svårt att veta
    det exakta antalet.

  25. Men man uppskattar
    att de är 6 000-20 000.

  26. Rörelsen grundades i USA
    på 1960-talet.

  27. Den har även en äldre brittisk hebreisk-
    kristen bakgrund från 1800-talet.

  28. Vad är då studiens fokus?
    Jo, att studera-

  29. -hur de här ledarna
    för de messianska judarna-

  30. -uppfattar hindren för och
    möjligheterna till fred i Mellanöstern-

  31. -och hur de uttrycker dem
    i personliga intervjuer.

  32. Några ord om det analytiska ramverket:

  33. Vi använder
    en väldigt enkel ramverksanalys.

  34. Vi använder Robert Entmans idéer.

  35. Han ramar in, det vill säga väljer ut
    några aspekter av verkligheten-

  36. -så att de blir mer framträdande i en
    kommunicerande text. Enligt honom-

  37. -består ett ramverk vanligtvis av en
    diagnos, en bedömning och en åtgärd.

  38. Vi försöker diskutera
    med våra informanter-

  39. -om hur de definierar konflikten. Är den
    religiös? Nationell? Territoriell?

  40. Hur definieras konflikten?
    Vilka är huvudorsakerna till konflikten?

  41. Vilka är hindren för
    eller möjligheterna till fred?

  42. För det andra: bedömningen. Hur
    bedömer och beskriver de muslimer-

  43. -islam, araber och palestinier?
    Och hur beskriver de Israel och judar?

  44. Och så till sist: åtgärden.
    Vilka lösningar och effektiva åtgärder-

  45. -för att komma till rätta med diagnosen
    och problemen föreslår de?

  46. Vi kommer att dela upp analyserna-

  47. -efter de här tre frågekategorierna.

  48. Några ord till om forskningsmetoderna:

  49. I dagens Israel-

  50. -finns det cirka
    100-150 messianska församlingar.

  51. Vi kunde inte intervjua
    alla församlingsledare.

  52. Vi var tvungna att välja ut några, men
    försökte göra ett representativt urval.

  53. Vårt urval har extern validitet.

  54. Vi försökte hitta ledare från
    församlingar av olika etnisk karaktär.

  55. Gamla, små och nya församlingar,
    karismatiska evangeliska församlingar.

  56. Församlingar i städer och på landet,
    i norr och i söder.

  57. I Israel eller i ockuperade territorier.

  58. Vi försökte hitta ledare i olika åldrar
    och av olika kön och etnisk bakgrund.

  59. Vi intervjuade tretton personer.

  60. Tolv pastorer och en bibelskollärare.

  61. Vi intervjuade bara en kvinna.
    Det var inte vårt fel.

  62. Så ser ledarskapet ut. Messianska
    rörelsen är väldigt konservativ.

  63. Det finns knappt några kvinnliga
    ledare, så vi intervjuade en kvinna.

  64. Hon var fru till en pastor. Det råder
    även en lätt anglosaxisk dominans-

  65. -trots att vi också intervjuade ledare
    med rysk-judisk bakgrund.

  66. Men den anglosaxiska dominansen
    var påtaglig.

  67. Vi intervjuade ledare
    som var mellan 40 och 80 år.

  68. När vi samlade in data använde vi
    semistrukturerade intervjuer.

  69. Vi försökte hålla intervjuerna
    så ostrukturerade som möjligt i början.

  70. Vi lät informanterna beskriva konflikten
    med sina egna ord.

  71. Om data saknades senare i intervjun
    ställde vi specifika åtföljande frågor.

  72. Intervjuerna spelades in och skrevs ner
    på engelska, i ett fall med rysk tolk.

  73. Några preliminära analysresultat...
    Studien är inte klar.

  74. Det här är ett pågående arbete.

  75. Diagnos: Hur definierar
    våra informanter konflikten?

  76. Bland våra tretton informanter
    hade vi två avvikande fall.

  77. De var som
    de messianska judarnas fredsivrare.

  78. Elva av dem hade
    mer eller mindre samma budskap.

  79. De ansåg att huvudorsaken till
    konflikten är palestinierna. Araberna.

  80. Muslimerna. De refererades till
    som muslimer, inte palestinier.

  81. Men de betraktades hur som helst
    som huvudorsaken.

  82. Som två informanter sa:
    "De var alltid mot fred med Israel."

  83. "De accepterade aldrig Israel."

  84. De definierar också konflikten
    i religiösa termer.

  85. Inte så mycket i nationella, territori-
    ella, sociala eller politiska termer.

  86. Den är religiös.
    "Islam", sa en av informanterna-

  87. -"är bara en fredlig religion
    om man är muslim."

  88. De tror också att Gud har en plan.
    De lever i en eskatologisk värld.

  89. De har en eskatologisk tro. De tror
    att Kristus eller Yeshua eller Messias-

  90. -snart återkommer,
    men för att han ska kunna det-

  91. -måste saker och ting vara i ordning.
    Judarna måste återvända till Israel.

  92. Det blir dörröppnaren
    för Kristus återkomst.

  93. Så judarna i Israel spelar en nyckelroll
    i Guds eskatologiska drama.

  94. "De vill avleda Guds plan." Det vill
    säga muslimerna vill avleda Guds plan.

  95. Vi är en del av planen och drabbas
    därför av sammandrabbningarna.

  96. Islam anses också expansionistiskt
    och imperialistiskt. Ett muslimskt land-

  97. -förblir muslimskt. Israel var förut
    en del av muslimska världen.

  98. Och nu gör muslimerna
    återigen anspråk på det.

  99. Som en informant sa: "Islam är
    djävulens mun och blir aldrig mätt."

  100. "När de är klara med oss
    kommer de till er."

  101. Informant nummer två
    förnekar uttryckligen-

  102. -att sociala problem,
    politiskt förtryck eller liknande-

  103. -har nån som helst roll
    i radikaliseringen på Västbanken.

  104. Muslimsk radikalisering är resultatet av
    en inre muslimsk drivkraft.

  105. Som informanten sa:
    "Det finns en fanatisk drivkraft"-

  106. -"som inte beror på ojämnställdhet,
    förtryck eller ockupation."

  107. "Man vill driva ut judarna
    ur detta land."

  108. Andra informanter underströk också
    konfliktens varaktighet.

  109. Den har alltid funnits
    och lär alltid finnas.

  110. Informant nummer fyra säger
    att det redan i Första mosebok står-

  111. -att Ismael och Isak
    utgjorde den första konflikten.

  112. Genom hela Bibelns historia
    har konflikten funnits där.

  113. Ismael betraktas ju som det arabiska
    folkets stamfar och grundare.

  114. Dessutom finns det en djupt rotad
    pessimism när det gäller framtiden.

  115. Nån sa: "Det här är ett paradis jämfört
    med vad som kommer att hända."

  116. De tror att konflikten måste
    och kommer att eskalera-

  117. -före Kristus återkomst.

  118. De lever med en fatalistisk,
    pessimistisk världssyn.

  119. Informant nummer ett säger:
    "Läs bara Uppenbarelseboken."

  120. "Inom sju år är 2/3
    av världens befolkning döda."

  121. "Med dagens siffror rör det sig om runt
    två miljarder människor. Kan ni fatta?!"

  122. Hur beskrivs och bedöms
    muslimer, araber och palestinier?

  123. Alla messianska informanter
    understryker-

  124. -att det är en kristen
    eller messiansk plikt att älska alla.

  125. Även palestinier. De hävdar att den
    hatretorik man hör på andra platser-

  126. -i det israeliska samhället inte
    förekommer här. En informant säger:

  127. "Det finns inga messianska troende
    som hatar araber eller palestinier."

  128. De pratar om att förlåta palestinierna.
    Vissa informanter säger:

  129. "Jag har arabiska vänner."
    Men sen kommer ett "men".

  130. "Jag har arabiska vänner, men"...
    Och sen efter detta "men"-

  131. -kommer en beskrivning av araber
    som inte är alltför smickrande.

  132. De flesta informanterna, bortsett från
    de två avvikande fallen jag nämnde-

  133. -drar sig inte för att kritisera islam,
    muslimer och araber.

  134. Det sägs oftast inte rakt ut,
    man nämner inga namn-

  135. -och de beskriver knappt
    vad muslimer är-

  136. -men de beskriver deras egenskaper
    på andra sätt, t.ex. genom vad de gör-

  137. -eller vad det är meningen
    att de ska göra.

  138. De beskrivs t.ex. ständigt som
    underutvecklade, odemokratiska-

  139. -oetiska, expansionistiska makthung-
    riga manipulatörer. En informant sa:

  140. "Det finns inte ett enda demokratiskt
    system i hela arabvärlden."

  141. Jag frågade också informanterna
    om de tror-

  142. -att islam kan reformeras,
    förändras eller anpassa sig.

  143. De flesta informanterna sa nej,
    mer eller mindre rakt ut.

  144. En sa: "Jag tror inte att islam kan
    reformeras till själ och hjärta."

  145. De beskriver också judar och Israel.

  146. Det intressanta är
    att vi under diskussionens gång-

  147. -uttryckligen frågar dem
    hur muslimer och judar är.

  148. Vi försöker få fram det genom indirekta
    frågor. Men under intervjuerna-

  149. -förekommer få beskrivningar av judar,
    Israel eller den messianska gruppen.

  150. Jag skulle vilja säga så här:

  151. Det identitetsskapande
    som ägde rum var negativt.

  152. De skapade ett "oss"
    genom att beskriva "dem" negativt.

  153. Men när de tillfrågades
    ansåg inte informanterna-

  154. -att Israel orsakat
    konfliktens utveckling.

  155. En riktigt högervriden
    nationalistisk agenda och retorik.

  156. Israel är oskyldigt till konflikten. Som
    jag sa fanns det två avvikande fall-

  157. -men det här är vad våra elva
    intervjuade personer berättar.

  158. När israeliskt våld diskuteras
    kontextualiseras det alltid.

  159. Det finns alltid en kontext,
    en situation, ett hot-

  160. -som förklarar det dåliga uppförandet.

  161. Palestiniernas dåliga uppförande
    kontextualiserades däremot aldrig.

  162. Och när t.ex. oetiska handlingar
    eller idéer diskuterades-

  163. -ansågs de aldrig som typiskt judiska.
    De var aldrig centrala egenskaper.

  164. Åtgärder: Vad ska vi messianska
    troende göra i den här situationen?

  165. Vi ställde samma frågor om och om
    igen, men inga lösningar föreslogs.

  166. De visste vad de inte ville.

  167. De var helt emot
    territoriella eftergifter.

  168. Men de var positiva till att definiera
    en framtida lösning.

  169. Men att skapa en riktig moralpolicy
    avhåller de sig från.

  170. De ansåg att de messianska judarnas
    jobb eller uppgift-

  171. -är att sprida evangeliet
    och att älska sin nästa.

  172. De sa att de kan acceptera
    nån sorts fred-

  173. -men bara i enlighet med
    den sionistiska agendan.

  174. Men aldrig en fred baserad på gemen-
    samma eller territoriella eftergifter.

  175. De flesta stödjer ett större Israel, men
    har olika åsikter om hur det ska ske:

  176. Genom annektering
    eller fortsatt ockupation.

  177. Bortsett från de två avvikande fallen
    jag nämnde tidigare-

  178. -ville ingen informant ge palestinierna
    på Västbanken medborgarskap.

  179. De vill alltså ha Västbanken.
    "Vi ska behålla Västbanken."

  180. Men det fanns ingen agenda för vad
    man ska göra med palestinierna där.

  181. En sa: "Ska alla palestinier väster om
    Jordan få bli israeliska medborgare?"

  182. "Då finns det inte längre
    nån judisk demokratisk stat."

  183. "Kanske en demokratisk stat,
    men får araberna makt"-

  184. -"kommer det inte att finnas
    några judar kvar här."

  185. Man ska inte kämpa för politisk fred-

  186. -för de tror
    att Antikrist kommer att komma.

  187. Och Antikrist kommer en dag
    att föreslå politisk fred.

  188. Det kommer att bli en falsk fred,
    för så står det i Bibeln.

  189. Enligt Bibeln kommer det att bli fred
    i framtiden, då Antikrist regerar.

  190. Och som jag sa tror de inte på
    att leda landet till fred.

  191. De understryker att vi måste
    utföra goda gärningar här och nu.

  192. Och som en informant sa: "Vad finns
    i din trädgård? Ta hand om den."

  193. "Hjälp beduinerna utanför. Visa upp
    mig för de ultraortodoxa judar"-

  194. -"som hatar mig för min tro."

  195. Preliminära slutsatser:

  196. Ledarna för den messianska rörelsen
    bedömde konflikten som hopplös.

  197. Fatalistisk. Det kan inte bli riktig
    fred förrän Kristus återkommit.

  198. Det är som jag sa väldigt fatalistiskt.
    Islams väsen har orsakat konflikten.

  199. Nya förödande krig måste komma.
    De är en del av frälsningshistorien.

  200. Gud vill rädda världen-

  201. -men innan han kan återkomma
    måste vissa saker hända.

  202. Och vår uppgift är att frälsa själar.

  203. När man studerar termen
    "radikalisering"-

  204. -ser man att den har två dimensioner:

  205. Den ena handlar om
    radikala handlingar.

  206. Att ta till terrorism,
    politiskt våld eller extremistvåld-

  207. -det vill säga
    ett extremt våldsamt beteende.

  208. Radikalisering kan också
    handla om ideologiska idéer-

  209. -att utveckla extremistiska ideologier
    och åsikter.

  210. I den första dimensionen
    ser jag knappast nån tendens till-

  211. -att messianska rörelsen accepterar
    illegalt, icke-statligt våld.

  212. De här grupperna har aldrig ägnat sig
    åt eller trott på ett sånt beteende.

  213. De tror på ett gudomligt ingripande
    som ska skapa en messiansk era.

  214. Inte mänskligt våld.

  215. Men naturligtvis
    accepterar och legitimerar man-

  216. -försvarsmaktens beteende
    och verksamhet.

  217. Man försvarar också tydligt systemet.

  218. Palestinier stereotypiseras på ett sätt-

  219. -som rättfärdigar
    deras sociala ställning.

  220. Och en stor del av
    Israels messianska rörelse är radikal-

  221. -när det gäller deras mål - inte deras
    metoder. De kräver ett större Israel-

  222. -men nekar palestinierna
    som bor där medborgarskap.

  223. Men problemet är förstås
    att det här mer eller mindre överlappar-

  224. -och överensstämmer med
    den israeliska högerns politik. Tack.

  225. Tack så mycket, Kristian. Nu är det
    Dani Filcs tur att kommentera.

  226. Tack för
    ett väldigt intressant föredrag.

  227. Jag vill komma med
    några kommentarer att tänka på-

  228. -och några frågor.

  229. Den första är att jämförelsen du gör i
    din studie - mer än i din presentation-

  230. -mellan kristen sionism
    och messianska judar är intressant.

  231. Den är en del av förvandlingen-

  232. -från en nationell
    till en religiös konflikt.

  233. Och den eskatologiska tron
    påminner också på ett sätt-

  234. -om den förändring-

  235. -som den religiösa
    judiska sionismen har genomgått.

  236. Den ortodoxa sionismen.
    För i din studie skriver du-

  237. -att kristna sionister
    och messianska judar-

  238. -inte betraktar sitt politiska stöd-

  239. -till judar som flyttar till Israel
    som kopplat till judarnas välfärd-

  240. -utan till den eskatologiska tron
    på Kristus återkomst-

  241. -för det bidrar till Kristus återkomst.

  242. Inom sionistisk ortodox judendom
    förekom det en diskussion-

  243. -mellan de som såg sionismen
    som ett instrument-

  244. -för Messias återkomst till jorden-

  245. -och de som såg sionismen
    som ett sätt-

  246. -att rädda judar
    från att bli förföljda i Europa.

  247. Så småningom, och framför allt efter
    1967, blev den eskatologiska tron-

  248. -och den messianska tron
    dominerande-

  249. -och ligger i dag till grunden
    för många handlingar-

  250. -bland bosättarna på Västbanken,
    i ockuperade territorier-

  251. -men också
    för dagens israeliska regering.

  252. Den här eskatologiska tron,
    som är gemensam-

  253. -för både evangeliska amerikaner-

  254. -messianska judar
    och ortodoxa sionister, är intressant.

  255. Den stärker förvandlingen-

  256. -från en nationell
    till en religiös konflikt.

  257. Jag vill också kommentera
    det här med pessimism.

  258. Jag tror att ni nämnde-

  259. -att den pessimistiska tron framför allt
    var av eskatologisk och teologisk art:

  260. Inte förrän Kristus har återkommit
    kan nåt bli bättre.

  261. Men du nämnde också
    några politiska orsaker.

  262. I dag är pessimismen
    ganska så utbredd-

  263. -i hela det israeliska samhället.

  264. Premiärministern sa
    för några månader sen-

  265. -att vi är dömda
    att leva med ett svärd i vår hand-

  266. -i all evighet.

  267. Men även bland liberala israeler
    finns en klar pessimism.

  268. Om man läser den liberala vänsterns
    största tidning i Israel-

  269. -tidningen Haaretz,
    kan man dagligen se-

  270. -att det efter misslyckandet
    med Osloförhandlingarna-

  271. -råder pessimism
    i det israeliska samhället.

  272. Så man bör nog göra fler analyser
    innan man kan se-

  273. -om den pessimistiska attityden
    är en del av deras teologiska tro-

  274. -eller beror på att de lever
    i ett samhälle som är pessimistiskt-

  275. -när det gäller nuet och framtiden.

  276. När det gäller frågorna-

  277. -diskuterade jag en av dem
    med Anders:

  278. Nämligen att jag tycker
    att det är intressant-

  279. -att det både inom messiansk
    judendom och kristen sionism finns-

  280. -en nästan manikeisk tro
    på kampen mellan gott och ont-

  281. -vilken jag trodde var utmärkande för
    den kristna tron:

  282. Det här med förhållandet
    mellan gott och ont-

  283. -där det onda undertrycks
    av en god och positiv Gud.

  284. Är det nästan ett accepterande
    av en icke-kristen manikeisk tro-

  285. -när det gäller förhållandet mellan
    gott och ont? Det var vad jag undrade.

  286. Och min andra fråga
    handlar om skillnaderna-

  287. -mellan avsaknaden av bedömning
    i texten-

  288. -och de konstanta bedömningar
    informanterna gör.

  289. I studien nämnde ni att ni till skillnad
    från hos kristna sionister-

  290. -inte hittade några bedömningar
    i texterna-

  291. -om varken judar eller araber,
    men när ni pratar med informanterna-

  292. -presenteras en rad bevis på negativa
    bedömningar av palestinier och araber.

  293. Jag undrar
    hur du förklarar de här skillnaderna-

  294. -mellan den skrivna texten
    och intervjuerna? Tack.

  295. Jag förstod inte sista frågan, mellan
    text och informanter. Vad menar du?

  296. I studien nämner du att när du studerar
    den skrivna texten...

  297. När du jämförde messiansk judendom
    och kristen sionism-

  298. -sa du att det förekom bedömningar
    inom kristen sionism-

  299. -men inte inom messiansk judendom.

  300. Men när du presenterar intervjuerna
    förekommer det en tydlig bedömning.

  301. Det har du visat ganska övertygande.

  302. Du menar att de messianska judarna
    producerar egna texter-

  303. -som är ganska så behärskade?

  304. Att de avstår från att beskriva
    araber och muslimer?

  305. Kanske... Jag vet inte, det måste vi
    fundera på, min medförfattare och jag.

  306. Det beror kanske på att de messianska
    texter vi har studerat hittills-

  307. -har publicerats av fredsivrarna
    inom den messianska rörelsen.

  308. Caspari Center, till exempel.
    Det kan vara orsaken.

  309. Kan du upprepa frågorna?
    Min hjärna är väldigt liten...

  310. Den första rörde tron på
    förhållandet mellan gott och ont-

  311. -som inte är så kristen,
    utan mer manikeisk...

  312. Det är en relevant fråga. Jag är ingen
    teolog, utan forskare, men du har rätt.

  313. Ondskan beskrivs mer eller mindre
    som förkrossande.

  314. Så det pågår en krigsteologi-

  315. -och inte en fredsteologi.
    Enligt vissa kristna-

  316. -blir Guds rike allt större-

  317. -och som störst
    strax före Kristus återkomst.

  318. Så enligt en positiv kristen tro
    blir Guds rike allt större.

  319. Kristus återkommer
    när riket är som störst.

  320. Sen har vi den andra bilden:
    att allt bara blir värre och värre-

  321. -och att mörkret är som störst
    innan Kristus återkommer.

  322. Den messianska rörelsen tillsammans
    med den kristna sionismen-

  323. -i USA och på andra platser har
    anammat den negativa, mörka teologin.

  324. Caroline Varin.
    Tack för föredraget.

  325. Jag undrar över den påtagliga
    anglosaxiska dominansen du nämnde.

  326. Beror den på nåt speciellt?

  327. Skiljer sig deras tro från andras?
    Och hur kommer det sig?

  328. De dominerar för att de var först.

  329. Messianska rörelsen grundades
    som jag sa i USA på 1960-talet-

  330. -så det finns många fler
    messianska judar i USA än i Israel.

  331. Det är en orsak. Jag tror också...
    Och nu spekulerar jag...

  332. Det kan också bero på ekonomiska
    orsaker, men det är spekulationer.

  333. Det största antalet
    messianska judar finns i USA.

  334. Och de första messianska
    församlingarna i Israel-

  335. -grundades av messianska judar
    från USA.

  336. När vi intervjuade folk och såg deras
    namn såg vi ett tydligt samband.

  337. Det är orsakerna.
    Besvarade jag din fråga?

  338. På ett ungefär?

  339. Jag undrar över skillnaden
    mellan ideologisk radikalisering-

  340. -och våldsam radikalisering.
    Är det den kristna tron-

  341. -som gör
    att de inte är våldsamma radikaler?

  342. Eller kan man säga att nån annan
    är våldsam i deras ställe?

  343. För några år sen mötte jag t.ex.
    en kristen sionist som sa-

  344. -att det var bra
    att Yitzhak Rabin mördades.

  345. Men han hade aldrig gjort det själv.

  346. Nu spekulerar jag nog igen.

  347. Jag har inte reflekterat över
    den här frågan så mycket.

  348. Men du kan ha en poäng där.
    Radikala grupper som stöttar en stat-

  349. -behöver inte bli radikala.
    Den kristna ultrahögern i USA-

  350. -behöver inga egna terroristgrupper,
    för de har en så radikal stat.

  351. Det är kanske samma sak här.
    Staten gör jobbet åt dem.

  352. Så radikaliseringen-

  353. -är ett accepterande, en legitimering
    av försvarsmaktens verksamhet.

  354. De skapar inte egna
    beväpnade organiserade styrkor.

  355. Vi har hört att det har skett attityd-
    förändringar - inte under intervjuerna-

  356. -men de messianska judarna
    stöttar alltmer Israels försvarsmakt.

  357. Och så var det inte
    för några årtionden sen.

  358. -Ja...
    -Tack så mycket.

  359. Översättning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fred och messiansk judendom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Religionskunskap > Judendom, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Fred, Messianism, Religion, Religionshistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Neonazistisk terrorism

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Fred och messiansk judendom

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Politisk radikalisering i Israel

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Erövras gatan genom idéer?

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Att handskas med en fiende inpå

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Val, våld, och radikalisering

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

En studie om Boko Haram

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Avradikalisering

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Diskriminering av muslimer

Rättsliga skyddet för muslimer i dag

Vad ser vi för trender i det rättsliga skyddet för muslimer? Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, redogör för utvecklingen av rättspraxis i Sverige och Europa avseende skyddet för muslimer. Flera fall i Europa pågår där man diskuterar neutralitetsprincipen. Det vill säga att man bedömer användandet av religiösa symboler och kläder på samma sätt som politiska symboler eller kläder, för att hålla nere religiösa uttryck i det offentliga rummet. Inspelat den 11 november på Clustret, Stockholm. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - feminist och troende

Jag vill ha en kvinnlig imam

Islamsk feminism har många ansikten. Vissa muslimska feminister vill omtolka sin religion och ta bort de lagar i sharia som gör kvinnan underordnad mannen. Andra tycker att islam redan idag är den högsta formen av feminism. I skuggan av moskéerna pågår en kamp om vad som är, och vad som inte är, ett förtryck av kvinnan.