Titta

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Om UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Föreläsningar om ideologisk radikalisering där vi får höra forskare och sakkunniga ta sig an ämnet från olika perspektiv. Moderatorer: Kristian Steiner och Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering : Val, våld, och radikaliseringDela
  1. Val, våld och (av)radikalisering.

  2. När och hur utövar eller utövar inte
    radikala grupper valrelaterat våld?

  3. Jag vill tacka arrangörerna
    för att jag får ta upp det här ämnet.

  4. Det var faktiskt
    länge sen jag arbetade med det-

  5. -men nu
    har jag kunnat återbesöka ämnet-

  6. -med de nya perspektiv
    som jag har fått sen sist.

  7. Det här är en bild
    av en nedbränd byggnad-

  8. -och en mobb som håller i högafflar.

  9. Det uppstod våldsamheter efter valet
    i Wilmington, North Carolina 1898.

  10. Vad har det att göra med islamistiskt
    politiskt våld och radikalisering?

  11. Först ska jag berätta om valet.

  12. På 1890-talet började afroamerikaner
    utveckla sin egen elit.

  13. De var välutbildade
    och vann lokal- och kongressval.

  14. I Wilmington utvecklade den här eliten-

  15. -ett samarbete med vita entreprenörer,
    och de hade allierade på delstatsnivå.

  16. De var hårt arbetande och vann val-

  17. -och började etablera sig
    som makthavare i Wilmington.

  18. Delstatens medier började skapa
    en rädsla kring det här faktumet-

  19. -och de vita som hade samarbetat-

  20. -med afroamerikanska politiker
    i Wilmington-

  21. -demoniserades av vit makt-grupper
    och andra som fruktade det nya styret.

  22. Valet 1898 var relativt
    konkurrenskraftigt, fritt och rättvist-

  23. -och afroamerikanerna vann
    och stod redo att ta makten.

  24. Efter valet tog de vita mobbarna
    praktiskt taget över staden-

  25. -och dödade
    eller drev i väg afroamerikanerna-

  26. -och än i dag domineras staden av vita.

  27. Det är bara på sistone
    som man har utrett vad som hände-

  28. -och forskat i traumat
    och minnet av händelsen.

  29. Vad har då det här att göra
    med islamistisk radikalism och valvåld?

  30. Jag ska återkomma till det.

  31. Mitt fokus inom valrelaterat våld
    har varit frågan om-

  32. -hur man studerar religiös radikalism
    och extremism efter elfte september.

  33. Jag tillbringade ett år i Pakistan
    och studerade talibanerna 1997-

  34. -och tänkte att jag skulle
    fortsätta intervjua islamister-

  35. -men elfte september gjorde det svårt.

  36. Jag var också frustrerad,
    liksom många andra här i dag-

  37. -över samhällsvetenskapens litteratur
    och dess analysverktyg-

  38. -vad gäller studier
    av extremism i våldshandlingar.

  39. Jag ville försöka studera radikalism
    och extremism i våldshandlingar-

  40. -utan att så explicit
    fokusera på "terrorism" eller religion.

  41. Jag funderade över
    varför aktörer vid elfte september...

  42. Varför använde man våld där och då?

  43. Varför skedde inte
    elfte september tidigare?

  44. Förutsättningarna fanns där,
    men varför skedde det just då?

  45. Jag insåg att problemet är
    att våld är observerbart-

  46. -men det finns många steg
    innan det här våldet uppnås-

  47. -som antingen själva gruppen
    eller andra grupper har provat.

  48. När går de här grupperna
    från icke-våld-

  49. -till våld mot sin stat
    till våld mot en tredje part?

  50. Jag försökte hitta
    ett sätt att studera våld-

  51. -utan att fokusera på radikalism.

  52. Jag mindes en dag i Pakistan,
    den 3 februari 1997 - valdagen.

  53. Jag studerade inte val,
    institutioner kändes tråkiga-

  54. -men den dagen kastade
    Jamaat-e-Islami-anhängare sten-

  55. -mot parlamentets byggnader
    och även mot regeringens bilar.

  56. Jag såg på ett tag men gick snart.

  57. Efteråt har jag tänkt på varför
    Jamaat-e-Islami, som deltagit i val-

  58. -och ihop med andra islamistpartier
    fått 5 % av rösterna-

  59. -plötsligt bestämde sig för att bojkotta
    valet och bruka våld mot regeringen.

  60. I efterföljande val
    deltog de i en koalition.

  61. Vad får ett politiskt parti
    att bestämma sig för-

  62. -att ibland söka en fredlig strategi
    och ibland bruka våld?

  63. Jag började se val som ett tillfälle
    där radikala aktörer har möjlighet-

  64. -att välja mellan icke-våld och våld.

  65. Det är metodologiskt lätthanterligt,
    för man kan studera valperioder-

  66. -och se vilka sorters strategier
    grupperna använder i sina protester.

  67. Min förväntning var
    att om radikala aktörer och radikalism-

  68. -per definition
    innebär att omfamna våld-

  69. -så borde valrelaterat våld-

  70. -som på valdagen 1997,
    utövas av radikala aktörer.

  71. Jag ville fokusera på muslimska länder,
    som Algeriet och Pakistan.

  72. Men enligt litteraturen
    är valrelaterat våld inte radikalt.

  73. Våld är en taktik.

  74. Det påminde mig om
    ett citat av Zbigniew Brzezinski:

  75. "Att kriga mot terrorism är som om
    Roosevelt hade krigat mot blixtkrig."

  76. Man förklarar krig mot taktiken
    när taktiken härrör från ideologier.

  77. Valrelaterat våld är en form av...

  78. Ett fenomen i vilket
    vi kan studera partier och grupper-

  79. -och om de väljer
    att ställa upp i val eller inte-

  80. -och om de blir offer för våld
    eller utövar våld.

  81. Valvåld förekom i antikens Rom-

  82. -när valen stod
    mellan personer i den rika eliten.

  83. De lyckades övertala anhängare
    att begå mord utan nån ideologi alls.

  84. En möjlig teori är att de belönade folk
    med arbeten om de begick våldsbrott.

  85. Costa Ricas inbördeskrig 1948
    var resultatet av ett val.

  86. Valet stod mellan traditionella partier
    utan särskilt radikala ideologier.

  87. I Kansas i USA
    var det under 1800-talet krig.

  88. Centralortskrig
    utbröt kring val som avgjorde-

  89. -vilka orter som skulle bli centralorter
    och få mer pengar.

  90. Jag övergav radikalism och islamism-

  91. -för valrelaterat våld
    har varit en gemensam nämnare-

  92. -i många länders historia.

  93. Våldet utövas ofta av traditionella
    partier som har chans att vinna.

  94. Jag återvände till Pakistan 2008 och
    samlade in data om valrelaterat våld.

  95. Jag fann att av de tusen incidenter
    som förekom i Pakistan under valet-

  96. -utfördes 60 % av de stora partierna,
    och då i huvudsak av valaktörer.

  97. Bara en handfull utfördes
    av talibaner eller islamistiska grupper-

  98. -trots att islamister
    bojkottades i valet.

  99. Man har faktiskt också kartlagt
    terroristdåd som utfördes samtidigt-

  100. -och de hade helt andra mål.

  101. Såna grupper utför våldshandlingar,
    men de har inte valprocessen som mål.

  102. Om radikala grupper är så våldsamma,
    varför utövar de inte valrelaterat våld?

  103. Det är ett mysterium.

  104. Min forskning berör valrelaterat våld
    i stort, men det saknas data...

  105. Radikalism är så svårt att definiera
    att det inte finns några data-

  106. -som beskriver om ett parti deltog
    i ett val och om det var radikalt-

  107. -förutom i Manifesto Project
    och i studier-

  108. -av europeiska högerradikala partier.

  109. 2016 kommer nya data som jag vill ta
    del av innan jag presenterar mitt paper-

  110. -men jag bestämde mig för att börja
    med en hypotesgenererande övning-

  111. -för att förbereda mig
    inför dataanalysen.

  112. Jag använde... Oj, jag är en bild efter-

  113. -ser jag nu. Förlåt för typsnittsbytet.

  114. En fallstudiemetod,
    som är en kvalitativ metaanalys-

  115. -där man samlar insikter
    med hjälp av ett antal fall.

  116. Studien är inte kvantitativ,
    för jag analyserar bara fyrtio fall.

  117. Det är för få för att dra slutsatser,
    så jag vill snarare observera teman-

  118. -genom att identifiera
    hur författare skriver om radikalism.

  119. Jag valde en korpus
    bestående av 600 artiklar-

  120. -som handlade om val
    där man nämnde-

  121. -våld, fred eller att valet var
    ovanligt lugnt eller ovanligt våldsamt.

  122. Jag använde en boolesk sökning.

  123. Jag uteslöt artiklar som inte
    handlade om ett specifikt val.

  124. Till slut hade jag 99 lämpliga artiklar
    och valde slumpmässigt ut 40 av dem.

  125. Jag började med
    en öppen kodning som reducerades-

  126. -till en systematisk kodning
    med specifika frågor som:

  127. Nämndes en extremistgrupp?
    Användes orden "extrem" eller radikal"-

  128. -eller måste jag själv
    dra slutsatsen att det var radikalism?

  129. Tanken är inte
    att ni ska förstå det här-

  130. -men det här är mitt eget sätt
    att studera mönster-

  131. -och dra slutsatser utifrån dem.

  132. Det röda indikerar våldets grad-

  133. -från låg
    till extremt hög med många döda.

  134. Jag markerar
    om en aktör anses vara extrem-

  135. -vilka som i huvudsak utövade våldet
    och så vidare.

  136. Jag zoomar in
    så att ni kan se min tankeprocess.

  137. Det började med en öppen kodning
    och slutligen kategoriserade jag det.

  138. Jag ska sammanfatta mina fynd,
    men det går inte att generalisera-

  139. -utan det är bara fall
    som presenterar hypoteser.

  140. Det intressanta
    som den här studien för med sig är-

  141. -att mina fall inte väljs baserat på
    att en författare studerar radikalism.

  142. Det är folk som skriver om val
    som råkar ha nämnt radikalism.

  143. Jag vill studera
    hur författare använder termen-

  144. -när de inte försöker
    beskriva den som ett fenomen.

  145. Då slipper man urvalsfel som uppstår
    när man väljer texter om radikalism.

  146. Här dyker "radikalism" upp som
    en tillfällig term i studier av val.

  147. Det intressanta
    i litteraturens slutsats-

  148. -att extremistgrupper
    sällan utövar valvåld-

  149. -är att 14 av de 40 fallen hänvisar
    till "extrema" eller "radikala" grupper.

  150. Eftersom termerna inte ligger i fokus
    definierar man inte vad de innebär.

  151. Grupperna accepterar
    att bli kallade radikala.

  152. De radikala republikanerna
    under rekonstruktionstiden insåg-

  153. -att de vita sydstatsborna var arga
    för att afroamerikanerna vann val-

  154. -och att vita "vanliga" republikaner
    kom dit och lade sig i lokalpolitiken.

  155. De radikala trodde på
    en kompromiss med sydstatsborna-

  156. -om att endast afroamerikaner med
    utbildning eller fastigheter fick rösta.

  157. Det fanns även förjakobinska
    urbana radikala i 1800-talets England.

  158. De ville ha demokrati, frihet
    och utvidgad rösträtt.

  159. Det är som...Filc? Som Filc sa.

  160. Idén om exkluderande eller
    inkluderande populism lyftes av dem.

  161. De var ändå radikala,
    för de krävde stor förändring.

  162. Det fanns också laglösa grupper.

  163. Jag fick avgöra vilka grupper
    som skulle kodas som "radikala".

  164. Om en grupp beskrevs som olaglig
    kodade jag den som radikal.

  165. I ingen av studierna nämns våld-

  166. -som kriteriet för
    om en grupp är radikal.

  167. I studierna nämns nästan alltid
    våldsamma aktörer-

  168. -så om våld skulle vara kriteriet
    så hade alla grupper varit radikala.

  169. Det visar hur en sån definition
    blir till ett begrepp-

  170. -som gör det svårt
    att analytiskt begränsa analysen.

  171. Den framträdande definitionen,
    baserat på hur författarna-

  172. -beskriver radikalism helt omedvetet-

  173. -är att en grupp tenderar att bli märkt
    som radikal av andra eller sig själv-

  174. -när den stöder förslag
    om stora samhällsförändringar-

  175. -både ekonomiska och politiska.

  176. Där ingår välfärdstjänster,
    förmögenhetsfördelning-

  177. -handelsregler -
    protektionism kontra fri handel-

  178. -och politiska regler,
    som vem som får ställa upp i val-

  179. -och vem som får rösta.

  180. Förändringen
    ska inte ske gradvis utan snabbt.

  181. "Om vi får makten kommer vi
    att förändra institutioner snabbt."

  182. Det här kom jag på i går kväll,
    men "radikal militarism" kan vara-

  183. -en term som kan användas
    när radikala grupper som vill förändra-

  184. -bestämmer sig för att använda våld.

  185. Vad Wilmington i North Carolina
    har att göra med islamistisk radikalism-

  186. -är att det som hände där
    är väldigt likt-

  187. -den första arabiska våren i Algeriet,
    som började med upproren 1988.

  188. Där fanns både
    sekulariserade socialistiska partier-

  189. -och splittrade islamistiska grupper.

  190. De sekulariserade partierna bojkottade
    Islamiska frälsningsfronten (FIS)-

  191. -som vann valets första runda,
    och militären sköt upp valet.

  192. Precis som i Wilmington
    är ideologin än i dag undertryckt där.

  193. Egypten följde i Algeriets fotsteg
    mellan 2011 och 2014.

  194. Muslimska brödraskapet
    fick en chans att styra-

  195. -men i slutändan
    upphävdes demokratin.

  196. I Colfax i USA 1873 massakrerades
    afroamerikanerna som vann valet.

  197. I Nepal 2010 vann maoister.
    De var från början rebellgrupper-

  198. -men blev till ett parti
    och valde att använda valvåld-

  199. -som andra partier, för att vinna valet.

  200. De hade en stor väljarbas
    och tog över makten.

  201. Det är det enda av mina fall
    i vilket en radikal grupp-

  202. -var en huvudsaklig utövare
    av valrelaterat våld-

  203. -som kan ha motiverats
    enbart baserat på ideologi.

  204. Alla andra partier i Nepal
    har också använt valvåld-

  205. -men maoisterna hade stort väljarstöd.

  206. Det mina fall tycks peka på
    är att valrelaterat våld används-

  207. -av radikala grupper bara när de
    har nog stort stöd för att vara ett hot.

  208. De förespråkar stora förändringar,
    och de kan faktiskt få makten.

  209. De här... De utgör alltså ett hot.

  210. Gruppen Tamilska tigrarna i Sri Lanka
    är radikala, extrema etnonationalister.

  211. De bedriver alltid våldskampanjer
    förutom under valtider.

  212. Tamilska partier ställer upp i valen,
    men singalesiska partier vinner alltid.

  213. De tamilska partierna har
    för liten väljarbas för att få makten.

  214. Radikala grupper är perifera i valen
    så länge deras väljarbas är liten.

  215. Det står mycket mer i mitt paper
    än vad jag hinner ta upp här i dag-

  216. -men jag har genererat fyra hypoteser
    som nog kan testas med mer data.

  217. Den första är att en sittande regering
    eller radikala kan använda våld-

  218. -om de radikala har stort stöd
    i tillräckligt många distrikt.

  219. Vissa etniska och religiösa grupper-

  220. -kan möjligen radikalisera folket,
    men de är geografiskt begränsade.

  221. En maoistgrupp, som den i Nepal,
    som kan locka folk-

  222. -utanför ett visst geografiskt område
    har större chans att vinna.

  223. Risken för våld är större
    om politiska institutioner är svaga.

  224. Om de radikala får makten kan de
    lyckas få igenom sina förändringar.

  225. Ett tredje mönster jag har sett
    är att radikala oftare tenderar-

  226. -att protestera eller utöva våld-

  227. -om den sittande regeringen fuskar i
    ett val som de förväntar sig att vinna-

  228. -och så klart om resultatet stryks,
    som i t.ex. Wilmington och Egypten.

  229. Så även om afroamerikaner vann
    i Wilmington fanns det ingen "ideologi".

  230. De var radikala för att de ville ändra
    vem som fick rösta och ställa upp i val-

  231. -för att skapa
    allomfattande konsekvenser-

  232. -som hade störtat ekonomiska
    arrangemang och maktstrukturer.

  233. De kan uppfattas som radikala
    även om de inte följer de ideologier-

  234. -som vi tänker är radikala.

  235. Det är några öppna frågor.
    Fallen är ögonblicksbilder av olika val-

  236. -så vi vet inte
    om radikala grupper blir-

  237. -mer eller mindre radikala beroende
    på konkurrensen, det vill jag utforska.

  238. Trots att det sällan är
    extremister som utövar våldet...

  239. Bara i tio av de fyrtio valen
    utövade extremistgrupper våld-

  240. -och i nio av de fallen var de perifera,
    både i valet och i våldet.

  241. Men KKK och andra radikala grupper
    utövade det dödligare våldet-

  242. -så ideologin
    tycks vara kopplad till typen av våld.

  243. En annan öppen fråga är-

  244. -att om radikala grupper,
    som maoisterna, faktiskt får makten-

  245. -och blir tvungna att leda,
    blir de då i stället reformistiska-

  246. -för att fortsätta vinna val?

  247. Jag ska inte gå in på
    min framtida forskning-

  248. -men jag vill använda mig
    av kvantitativa data.

  249. Megan, tack så mycket.
    - Välkommen fram, dr Githens-Mazer.

  250. Tack så mycket.

  251. Det är ett intressant paper,
    och jag fick se det växa fram.

  252. Det har också varit intressant.
    Det var nyttigt att få se processen.

  253. Megans paper är betydande
    eftersom det är viktigt bidrag.

  254. Det kanske inte utmanar
    den traditionella synen-

  255. -på resursmobiliseringen
    kring valpolitik och våld-

  256. -men det skapar åtminstone
    en nyanserad bild av det.

  257. Det tycker jag
    är värt att nämna i ditt paper.

  258. Jag tänker på Horowitz-

  259. -som nog hade varit tvungen
    att hålla med dig-

  260. -även om era argument skiljer sig åt.

  261. Ditt paper hade blivit starkare
    om du hade lyft fram de skillnaderna-

  262. -så därför är det viktigt.

  263. Kan du gå tillbaka till bilden
    med definitionen av "radikalisering"?

  264. Den här definitionen är viktig...
    Den där är det.

  265. Jag skrev ner det: "Stor förändring
    av både ekonomisk och politisk art."

  266. "Ändra reglerna om vem
    som får ställa upp i val och rösta."

  267. "Genom ideologi utlova ett alternativ
    till status quo och snabb förändring."

  268. Jag trivs inte med den här definitionen-

  269. -av "radikalisering" eller "radikalism"
    eller "radikal"...?

  270. Jag vet inte vilken av termerna
    som definieras av flera olika skäl.

  271. Jag förstår verkligen att man
    behöver använda induktionslogik-

  272. -för att hitta en definition,
    och jag blir själv frustrerad över det.

  273. Jag skriker på tv:n, för man pratar
    om "radikalisering" och "radikala".

  274. "Nej, nej, det är inte definitionen!"
    Men hur ofta jag än säger det-

  275. -tycks de inte lyssna,
    utan de fortsätter säga "radikal".

  276. Det kvittar vad vi akademiker gör,
    så en induktionslogik känns rimlig-

  277. -om vi ska sätta vårt avtryck
    på debatten.

  278. Men när vi börjar använda
    booleska sökningar-

  279. -blir ett problem
    att de som skriver om radikala rörelser-

  280. -framställs som historiens segrare.

  281. Därför har vi
    ett inneboende analytiskt problem.

  282. Om vi studerar
    radikala rörelser eller radikalisering-

  283. -och låter författare eller historiker
    definiera termerna åt oss-

  284. -blir det svårt att vara objektiva.

  285. Får jag klargöra nåt?
    - Jag sökte aldrig på "radikal".

  286. Jag fokuserade på att hitta val
    där det hade förekommit konflikter.

  287. Tanken var att författarna inte
    i huvudsak ville definiera termen.

  288. De fokuserade bara
    på den politiska miljön i stort.

  289. Det för mig till nästa kommentar.

  290. Jag har också problem
    med mängden analyser.

  291. Handlar det om
    våld och radikalism i partier-

  292. -eller handlar det om
    radikalism och våld bland anhängare?

  293. Det är smart att du pekar på-

  294. -att det inte bara handlar om
    partier och deras anhängare-

  295. -utan även om staten eller,
    som vi hörde nyss, statens anhängare.

  296. Faran ligger i att vi ger
    mänsklig gestalt åt partierna-

  297. -utan att helt förstå
    vad som ligger bakom strukturerna.

  298. Det vore bra att bygga vidare på det
    och att kännas vid begränsningarna.

  299. Problemet med radikalisering,
    och här använder jag ordet specifikt-

  300. -är att det ligger mellan
    samhällsvetenskap och psykologi.

  301. Handlar det om individuella processer
    eller strukturella processer?

  302. Det vore bra att lyfta fram det
    lite tydligare i ditt paper.

  303. Min sista kommentar är att
    om man accepterar begränsningen...

  304. Hur många fall kan man ha?
    Hur långt är ett snöre?

  305. Det finns så många partier
    och exempel på valrelaterat våld.

  306. Men det fanns en kategori
    av valrelaterat våld och/eller radikala-

  307. -och då menar jag en grupp vars rötter
    har vissa aspekter av din definition...

  308. De som inte tror på staten alls-

  309. -använder valprocessen
    som en sorts trojansk häst.

  310. De försöker ta sig in i staten
    för att ödelägga eller förändra den.

  311. Jag återkommer ofta till det här,
    till mina studenters fasa-

  312. -men Lenins "Staten och revolutionen"
    är viktig-

  313. -liksom idén om avantgardism
    inom de här partierna och rörelserna.

  314. Det kan appliceras på många grupper,
    och särskilt på dina fall.

  315. Algeriet är ett bra exempel
    i och med sprickorna inom FIS.

  316. Min sista kommentar, som är kort-

  317. -är mer generell
    och handlar inte bara om ditt paper.

  318. Frågan om "extremism", "radikal",
    "radikalism", "traditionell"...

  319. Vi har väldigt svårt att hålla fast vid-

  320. -inte bara definitioner
    utan även begrepp.

  321. När vi diskuterar
    extremistisk eller traditionell politik-

  322. -eller normaliseringen av extremism-

  323. -vet jag inte vad vi faktiskt menar än,
    så det är värt att utforska.

  324. Det var bara mina tankar,
    men ditt paper har stor potential.

  325. -Megan, vill du kommentera?
    -Gärna!

  326. Tack för kommentarerna
    och för att du har läst så noga.

  327. Hur man definierar begrepp
    och använder citat-

  328. -är frågor jag redan har tänkt på,
    men jag ska tänka på det ännu mer.

  329. Det du sa först,
    att du inte trivs med definitionen-

  330. -är verkligen förståeligt.

  331. Jag hoppas
    att min beskrivning av sökningen-

  332. -klargör att jag inte
    sökte på "radikalisering".

  333. Självklart hoppades jag
    att de fall jag analyserade-

  334. -skulle handla om vägen fram till valen-

  335. -i vilka våld förekom
    eller förväntades förekomma-

  336. -så att jag kunde studera banan-

  337. -men i de flesta fallen
    har man inte följt en specifik aktör.

  338. Så...

  339. Ingen författare gav en definition,
    men de skrev ofta om-

  340. -hur partier utlovade saker.

  341. Mexiko 1828 var ett av få fall
    med två partier till vänster och höger-

  342. -som sågs som radikala men som
    nog inte brydde sig så mycket om-

  343. -kommunism och omfördelning
    som vi gjorde under kalla kriget.

  344. Det här gällde även-

  345. -om "icke-radikala" partier
    föreslog en förändring-

  346. -som inte var reformistisk,
    som inte var tänkt att ske gradvis.

  347. Min tanke med
    att försöka skapa en definition-

  348. -då jag vill göra ett kvantitativt test-

  349. -vilket innebär att jag måste
    definiera allt mycket mer ingående-

  350. -är att påståendet
    om radikal förändring-

  351. -då kan flyttas
    mellan olika miljöer och tidsperioder.

  352. En grupp
    som kämpar för rösträtt för alla-

  353. -är ett prodemokratiskt parti
    men hade förr setts som radikalt.

  354. Då hade vi kunnat jämföra det
    med islamistiska grupper-

  355. -som vill ha stora förändringar
    i de politiska strukturerna.

  356. Den andra kommentaren... - Okej.

  357. Partierna och anhängarna...
    Jag måste fokusera mer på grupper-

  358. -för i litteraturen
    ser vi att politiska entreprenörer-

  359. -hittar individer - de finns överallt.

  360. I litteraturen antar man bara
    att det finns våldsbenägna individer-

  361. -så man behandlar inte
    individers våldsbenägenhet-

  362. -för ligister finns överallt.

  363. Det är alltså själva ledningen
    i en politisk rörelse som spelar roll.

  364. En annan kommentar var...
    Ja, Lenin och den trojanska hästen!

  365. Folk tror att om FIS skulle få makten
    skulle det vara "en man, en röst"-

  366. -och att de aldrig skulle tillåta val,
    och jag har tänkt på att när...

  367. Även om vi definierar radikalism
    som "föreslår snabb, stor förändring"-

  368. -pågår en stor debatt
    om huruvida FIS föreslår det-

  369. -för att de verkligen vill det
    eller för att de ska få röster-

  370. -och om de när de får makten blir-

  371. -mer reformistiska
    för att behålla makten.

  372. Det här är öppna frågor
    som visar på ytterligare utmaningar...

  373. -...som litteraturen inte har behandlat.
    -Tack, Megan!

  374. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Val, våld, och radikalisering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Extremism, Politik, Radikalism, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Neonazistisk terrorism

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Fred och messiansk judendom

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Politisk radikalisering i Israel

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Erövras gatan genom idéer?

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Att handskas med en fiende inpå

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Val, våld, och radikalisering

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

En studie om Boko Haram

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Avradikalisering

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.