Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Det könsmärkta företagandetDela
  1. Tack för att jag fick komma.
    I dag ska jag försöka prata fritt-

  2. -om "Det könsmärkta företagandet,
    ett hinder för jämställdhet?"

  3. Det som jag tänkte prata om, som jag har
    en fin bild på, som ni inte ser-

  4. -är att samhällets utveckling
    ser olika ut...

  5. Jag är ju företagsekonom.

  6. Och när vi tittar på företagandet
    i samhällsutvecklingen-

  7. -så har vi ju olika tankestrukturer.

  8. Vi talar om företagandet på olika sätt,
    och agerar på olika sätt-

  9. -beroende på hur samhället ser ut.

  10. Och hur ser det ut då?

  11. Inom företagarvärlden
    tittar vi på jordbrukssamhället-

  12. -som har sina strukturer,
    sitt sätt att prata om verksamheter.

  13. Och också hur man handlar.

  14. Men sen har vi ju gått över
    till industrisamhällets era-

  15. -och in i ett informationssamhälle och
    kunskapssamhälle.

  16. Nu pratar man också om kreativitets-
    eller upplevelsesamhället-

  17. -som en betydande grund för hur vi
    pratar om saker, och hur vi handlar.

  18. Samhällets strukturella förändringar som
    följer den här utvecklingen-

  19. -påverkar ju ifrågasättandet av
    det förgivettagna, om och om igen.

  20. Den tankestruktur som har rått
    i Sverige under lång tid-

  21. -härrör sig ju
    från industrialismens tid.

  22. Man har haft stort fokus
    på stora företag.

  23. Värdet av storföretag för nationell,
    regional och lokal utveckling.

  24. Men under de senaste decennierna-

  25. -har ju fokus alltmer flyttats
    över till småföretagens roll.

  26. Felstavat!

  27. Småföretagens betydelse för regional och
    även nationell utveckling.

  28. Man pratar om företagens betydelse
    för arbetstillfällen.

  29. Organisationen Företagarna har visat
    att fyra av fem arbetstillfällen-

  30. -skapas just i företag
    med mindre än 50 anställda.

  31. Så många av våra arbetstillfällen skapas
    i småföretagen.

  32. Och 98 procent av alla företag
    i Sverige, och i nästan hela världen-

  33. -är småföretag.

  34. Så uppfattningen om småföretagen
    har vuxit.

  35. Betydelsen av småföretagandet
    som en viktig faktor i tillväxten-

  36. -och i utvecklingen.

  37. Senare studier visar
    att de små företagen-

  38. -och snabbväxande små företag genererar
    merparten av alla jobb.

  39. Men de snabbväxande små företagen
    fortsätter inte att utvecklas-

  40. -så man behöver generera fler företag så
    att det blir som en stafett.

  41. Varje år behöver vi fler företag, för
    att de planar ut eller lägger ner.

  42. Det blir som en stafett, som jag sa.

  43. Nu är det ju ett problem,
    utifrån svenska förhållanden-

  44. -om man tittar på andelen entre-
    prenörer i den aktiva arbetskraften.

  45. Så är det i Europa. I USA finns det
    väldigt många företag.

  46. Där är företagskulturen väldigt
    dominerande. Men inte i Sverige.

  47. Nu använder jag orden företagande
    och entreprenörskap synonymt.

  48. Retoriken kring småföretagande har
    övergått till entreprenörskapet.

  49. Men i Global Entrepreneurship Monitor
    finns det en undersökning-

  50. -som undersöker
    en mängd länder i världen.

  51. Jag tror det är 70, 75 länder
    som är med i undersökningen-

  52. -som undersöker entreprenörskap
    i de olika länderna.

  53. Det visar sig...
    och nu grovskissar jag lite här...

  54. Det visar sig att Sverige
    ligger på femte plats nerifrån-

  55. -när det gäller
    entreprenöriell aktivitet i landet.

  56. Det blir ett problem om man har behov av
    att många företag startar årligen-

  57. -för att generera tillväxt-

  58. -som kan pratas om
    utifrån olika perspektiv, förstås.

  59. Det här är ett problem för Sverige.

  60. Man har inom politiken de senaste tjugo
    åren riktat in sig mycket-

  61. -på att försöka generera flera företag,
    stimulera företagande-

  62. -så att vi får
    den här stafetten att fungera.

  63. Det har man väl
    inte riktigt lyckats med ännu-

  64. -men företagandet har ökat betydligt i
    Sverige under åren.

  65. Kanske tack vare de här politiska
    stimuleringsåtgärderna.

  66. Men kvinnors företagande
    har inte ökat i samma utsträckning.

  67. Där ser vi fortfarande ett ojämställt
    förhållande i samhället-

  68. -när det gäller
    kvinnors och mäns företagande.

  69. Man satsar på småföretagarpolitik
    men inte på kvinnors företagande.

  70. Det är ungefär en fjärdedel
    av antalet företag...

  71. Antalet företag i Sverige
    är ungefär en miljon.

  72. En fjärdedel drivs av kvinnor.

  73. Men det är ungefär en tredjedel kvinnor
    som startar företag varje år.

  74. Men det startas alltså ungefär dubbelt
    så många företag av män.

  75. Vad beror det på? Det har funnits olika
    forskningstraditioner.

  76. Att det beror på kvinnorna själva,
    att de inte vill och vågar.

  77. Det är mycket fokus på det här
    med att våga och att vara tuff.

  78. Men många forskare hävdar att
    det här är en stereotyp uppfattning.

  79. Här har jag en fin bild som ni
    kanske får se i efterhand nån gång.

  80. Företagandet och entreprenörskapet, det
    har en manlig norm i samhället.

  81. Det påverkar kvinnornas egen bild
    av sin förmåga att vara företagare-

  82. -men också strukturer som stödjer
    företagandet i samhället.

  83. Och studier här i Sverige...

  84. En studie som publicerades
    förra året på Tillväxtverket-

  85. -av kollegerna i Luleå-

  86. -som visar att-

  87. -när man ska fördela resurser
    i det företagsfrämjande systemet-

  88. -det vill säga
    när finansieringsbeslut ska tas-

  89. -då pågår det diskurser bakom stängda
    dörrar, som inte riktigt når ut-

  90. -där man diskuterar kvinnors
    och mäns företagande på olika sätt.

  91. När man pratar om män så kallar man dem
    entreprenörer och innovatörer-

  92. -medan kvinnor bara kallas "hon",
    utan de här attributen.

  93. Det visade sig också i en studie
    publicerad i Dagens Industri nyligen-

  94. -att nio av tio riskkapital-
    investeringar går till mäns företag.

  95. Entreprenörskapet
    har alltså en manlig norm.

  96. Och man pratar om att våga.

  97. Och kvinnor framställs ofta,
    såg man i en studie 2012-

  98. -som en lagomföretagare,
    eller en leende superhjältinna...

  99. -Vad betyder det?
    -Fem minuter.

  100. Det är alltså ett könsmärkt företagande,
    visar studier-

  101. -i Sverige, bland annat.

  102. Det bygger på isärhållande och att män
    och kvinnor behandlas olika.

  103. Det beror på kulturella
    och sociala konstruktioner.

  104. Det finns olika förklaringar, men vi
    gjorde en studie för två år sen-

  105. -om företagande på lika villkor-

  106. -där vi kartlade företagsfrämjande
    aktörers attityder och strategier-

  107. -och operativa arbete kring jämställt
    företagande i Västernorrlands län.

  108. Jag pratade ju om strukturer.

  109. Vi tänker, agerar och tolkar
    beroende på var vi är i samhället.

  110. Västernorrland har den svagaste
    befolkningsutvecklingen i Sverige-

  111. -om man bortser från Gotland.

  112. Den har återhämtat sig lite
    de senaste åren-

  113. -och det kan ju bero på
    att man har fokuserat mera-

  114. -på småföretagens betydelse
    för den regionala utvecklingen.

  115. I Västernorrland är det starkt fokus på
    industrier, särskilt en industri-

  116. -som dominerar mycket
    av utvecklingen, på gott och ont.

  117. Bakgrunden till studien-

  118. -var att det finns ett stort behov
    av förnyelseprocesser i länet.

  119. Vi undersökte 21 företagsfrämjande
    organisationer i systemet här.

  120. Vi använde enkäter, men också intervjuer
    och dokumentstudier.

  121. Syftet var
    att kartlägga attityder et cetera.

  122. Vi fann att det råder ett ojämställt
    förhållande mellan kvinnor och män-

  123. -inom flera områden i länet.
    Män har mer makt och inflytande.

  124. Det ger dem fördelar och bättre
    förutsättningar för företagande.

  125. Det är en starkt könssegregerad
    arbetsmarknad och branschindelning-

  126. -vilket påverkar näringslivsstrukturen.

  127. De traditionella företagsnätverken
    består alltjämt av män.

  128. Och insatserna som man gör ger
    inte resultat, menar man från länet.

  129. Slutsatsen är att företagandet
    i Västernorrland inte är jämställt-

  130. -och att det påverkar
    regionens utveckling.

  131. Var det två minuter, det där?

  132. Men det finns många aktiviteter
    som leder mot ökad jämställdhet.

  133. Det drivs av regionledningen.

  134. Men man får inte med sig småföretagen
    och andra organisationer på resan.

  135. Och det här påverkar länets utveckling
    på lång sikt, menar man.

  136. Och den traditionella näringslivs-
    strukturen och innovationssystemet-

  137. -är ett problem
    för förändringar i länet-

  138. -eftersom det består av
    etablerade samverkansmönster.

  139. Och de inkluderar inte kvinnors nätverk
    eller näringsområden.

  140. Och då blir förutsättningarna
    inte likadana för kvinnor och män.

  141. Det beror på att stödsystemen
    är underutvecklade-

  142. -och att strukturerna
    är till kvinnornas nackdel-

  143. -även om man har
    många bra processer i gång.

  144. Som en konsekvens av det
    behöver man jobba-

  145. -med den här könsmärkningen
    av företagandet i Västernorrland.

  146. Man behöver dels jobba
    med en integreringsstrategi-

  147. -alltså att man lyfter fram
    förhållandena inom befintliga system.

  148. Men man bör också jobba med
    en separeringsstrategi, parallellt-

  149. -för att bryta ut frågor.

  150. Kvinnors företagande är ETT
    problemområde, det finns ju andra.

  151. Men det är det vi har fokuserat på.

  152. Vi har en forskargrupp på Mitt-
    universitetet inom företagsekonomi.

  153. Vi har fått tre avhandlingar inom
    området under de senaste två åren.

  154. Vi driver aktiv forskning,
    och är en nod i Sverige-

  155. -för företagande
    och kvinnors företagande.

  156. Tack så mycket.

  157. Textning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det könsmärkta företagandet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Entreprenörer, Företagande, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Jämställdhet på arbetsmarknaden, Kvinnliga företagare
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.