Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Berättelsens maktDela
  1. Så här ser boken ut. Ni som har
    anmält er till dagen har fått den.

  2. För er andra finns den att ladda ner
    gratis på nätet, på DIVA.

  3. Berättelser och berättande
    är centralt i den här antologin.

  4. Texterna problematiserar de berätt-
    elser som hörs i det offentliga-

  5. -och som riskerar
    att bli ensidiga och likriktade.

  6. Syftet är att ge fler berättelser
    av och om människor och platser-

  7. -utrymme i det offentliga.

  8. Berättelser som produceras vid uni-
    versitet och kulturarvsinstitutioner-

  9. -påverkar värderingar i samhället och
    skapar föreställningar om världen.

  10. Genom att se bortom det stereotypa-

  11. -går det att med historiska
    perspektiv utmana normer i samhället.

  12. Offentliga aktörer har ett stort
    ansvar att påverka samhället-

  13. -i en riktning där mänskliga
    rättigheter är i fokus.

  14. Frågor som "Vem berättar?" och "Vem
    syns?" behöver ställas hela tiden.

  15. Boken är ett samarbete-

  16. -mellan Forum för genusvetenskap
    vid Mittuniversitetet-

  17. -och Sundsvalls museum. Skribenterna
    är doktorander och forskare.

  18. Vi kommer att få höra en del utdrag.
    Många av författarna finns här.

  19. Och även olika kulturarvsaktörer
    i Västernorrland och Jämtland.

  20. Vi har samlats runt frågor
    om makt och berättande-

  21. -för att utmana ensidiga berättelser.

  22. Vi hoppas att boken känns angelägen
    för alla som vill jobba-

  23. -för ett mer öppet
    och inkluderande samhälle.

  24. Kulturarv är inte statiskt,
    tvärtom är det i ständig förändring.

  25. Tanken om kulturarv som en process
    tål att upprepas-

  26. -då föreställningen om ett kulturarv
    som en gång definierats är utbredd.

  27. Idén om ett homogent,
    oföränderligt förflutet-

  28. -används för att förtrycka människor.

  29. Universitet och kulturinstitutioner
    har makt att påverka värderingar.

  30. De har ett särskilt ansvar att verka
    för ett demokratiskt, öppet samhälle.

  31. I "Normen görs ändå" skriver
    Katarina L. Gidlund och Sara Nyhlén-

  32. -om hur arbetet
    med den så kallade normcirkeln-

  33. -kan visa hur allmän delaktighet
    kan leda till-

  34. -att en viss typ av kulturarv och
    bärare av kulturarv tar all plats-

  35. -på bekostnad av
    det som ligger utanför normen.

  36. När man synliggör hur normer styr
    det dagliga arbetet blir det tydligt-

  37. -hur viktigt det är
    att börja arbetet i den andra änden.

  38. När man sätter det som inte
    utgör normen i centrum för projekt-

  39. -får nya röster
    och berättelser höras.

  40. Normen görs ändå,
    som Gidlund och Nyhlén skriver.

  41. Precis som kulturarvet
    förändras forskningen ständigt.

  42. Men berättelserna om forskning
    och forskare är statiska.

  43. Den manlige naturvetaren i vit rock
    blir ständigt norm.

  44. Så också vid Mittuniversitetets
    tioårsjubileum under våren 2015.

  45. De framstående kvinnliga forskarna,
    särskilt statsvetare och humanister-

  46. -var tämligen osynliga
    i tal och filmer om universitetet.

  47. Det upprörde många kvinnor
    som deltog i jubileet.

  48. I antologin kan vi läsa om den mot-
    offensiv som några kvinnor startade.

  49. Den har gett rum för nya diskussioner
    om värdegrund och normer.

  50. Vetenskapsmannen som norm
    blir också synlig i kurslitteraturen.

  51. Med utgångspunkt i den nyskrivna
    kursboken "Sociologins teoretiker"-

  52. -som presenterar
    tretton män och en kvinna-

  53. -kritiserar Katarina Giritli Nygren
    och Siv Fahlgren-

  54. -den könsblindhet som verkar finnas
    hos förläggare och författare.

  55. De belyser den makt som förläggare
    och författare tar sig-

  56. -när de i sina böcker gör historia-

  57. -eller, som de får det att framstå:
    Historien.

  58. När man närmast utesluter kvinnor
    som teoretiker i kurslitteratur-

  59. -osynliggörs inte enbart
    kvinnorna som kön-

  60. -utan också den kamp
    för mänskliga rättigheter-

  61. -som många av dessa kvinnor stod för.

  62. Främlingsfientliga och anti-
    feministiska strömningar har ökat.

  63. Argumentationen bygger på att det
    har funnits en historisk kontinuitet-

  64. -av svensk homogen ras och kultur,
    som man bör behålla.

  65. Många som arbetar med forskning och
    kulturarv har velat störa den bilden.

  66. Genom att lyfta fram fler
    och mer komplexa berättelser-

  67. -går det att visa att bilden
    av ett homogent Sverige inte är sann.

  68. Faran med den ensidiga berättelsen-

  69. -där platser och människor
    reduceras till stereotyper-

  70. -diskuteras i Sara Nyhlén och Ulrika
    Schmauchs text "Vikten av oflyt".

  71. Författarna skriver om vad det
    innebär att som person eller kropp-

  72. -anses höra till en plats, och vad
    tillhörigheten gör med berättelserna-

  73. -som berättas om platsen.

  74. Vissa kroppar har tillgång till många
    platser, för andra är det begränsat.

  75. Ojämlikheten i samhället bidrar-

  76. -till att möjligheten att ta en plats
    i anspråk är ojämlikt fördelad.

  77. Rätten att höra till en plats eller
    inte ställs på sin plats i krig.

  78. Det blir tydligt i Minna Lundgrens
    text "Röster om krig".

  79. Här berättar en rad olika människor
    sin version av 1990-talets krig-

  80. -i Abchazien, en del av Georgien.
    Historierna handlar om liv på flykt-

  81. -hemlängtan, och förluster av barn.

  82. Men det är också Lundgrens egen
    berättelse om möten med människor-

  83. -och hur hon som doktorand försöker
    förhålla sig till deras berättelser.

  84. Hon ger röst åt några av de berätt-
    elser om krig som vi sällan hör.

  85. Etiska perspektiv på berättande är i
    fokus när Åsa Ljungström analyserar-

  86. -en intervju gjord av folkminnes-
    upptecknaren Levi Johansson 1945-

  87. -med en gammal kvinna som berättar
    om sin tid som fosterbarn-

  88. -då hon utsattes
    för sexuella övergrepp.

  89. Ljungström reflekterar över
    Johanssons sätt att återge detta-

  90. -och vilka motiv han kan ha haft.

  91. Johansson höll intervjun hemlig.
    Den har tystats ner av etnologer.

  92. Ljungström ser det som sitt ansvar
    att ge röst åt berättelsen-

  93. -som ger en negativ bild av en känd
    forskare, men upprättelse åt flickan.

  94. Betydelsen av att inte bara fokusera
    på det sagda, utan också det osagda-

  95. -märks i "Tal och tystnad, berätt-
    elser om familjebildning 1940-1970."

  96. Etnologerna Angelika Sjöstedt Landén
    och Anna Sofia Lundgren-

  97. -reflekterar i ett antal intervjuer
    med kvinnor runtom i Sverige.

  98. Kvinnorna beskriver sina tankar
    och känslor om familjebildning.

  99. Författarna menar att
    tystnader inte döljer sanningen-

  100. -utan i stället kan berätta mycket
    om maktordningar både då och nu.

  101. Till exempel vad man kan prata om,
    och vad som uppfattas som känsligt-

  102. -till exempel vad gäller sexualitet,
    barnlöshet, lust, oro och skam.

  103. Många är de berättelser
    som tystats under historiens gång.

  104. Lina Marklund skriver om den rika
    historien som göms i Sveriges arkiv.

  105. Berättelser som sällan hörts
    i den officiella historieskrivningen.

  106. Marklund skriver om kvinnoöden-

  107. -som hon hittar i domstolsarkiv
    från 1700- och 1800-talen.

  108. Kvinnorna har dömts för lönskaläge
    då de fått barn utanför äktenskapet-

  109. -och för barnamord. Deras liv
    och gärningar beskrivs detaljerat-

  110. -och ger perspektiv på en del
    av Sveriges historia som sällan syns.

  111. Vi behöver inte gå så långt tillbaka
    för att hitta nedtystade berättelser.

  112. Cecilia Dahlbäck skriver
    om de tystade berättelser-

  113. -som finns gömda
    i Västernorrlands län-

  114. -som har varit fattiggård, barnkrubba
    och skyddshem för vanartiga barn.

  115. Platserna säger något om okända delar
    av det moderna Sveriges uppbyggnad-

  116. -och bär på minnen
    som är starkt knutna till skam.

  117. I antologin finns också exempel på
    hur nya berättelser kan ges plats.

  118. Barns berättelser är i centrum
    i Örnsköldsviks museums utställning-

  119. -om stadens historia. Om den
    skriver konstintendent Cia Andersson.

  120. Med den påhittade planeten Nolavonda
    som ram-

  121. -skapar museet miljöer som visar
    olika skeenden under hundra års tid.

  122. Övergången från bondesamhälle
    till industrisamhälle är central.

  123. Men den traditionella historien
    om industrialiseringen-

  124. -och de viktiga vuxna, ofta män,
    får ingen plats i utställningen.

  125. I stället är barns erfarenheter
    och livssituationer i fokus.

  126. I texten
    "Allt som finns men inte syns"-

  127. -beskriver Malin Palmqvist
    och Sara Swedenmark-

  128. -arbetet med guideböckerna "Den dolda
    staden" och "Det dolda landskapet".

  129. Man har samlat in personliga minnen
    från Västernorrland och Jämtland-

  130. -och gjort dem tillgängliga för fler.

  131. Det var en motreaktion
    mot destinationsmarknadsföring-

  132. -som ofta visar
    en enda gemensam berättelse-

  133. -som ska förmedla
    känslan av en plats.

  134. Betydelsen av möjligheten att berätta
    för den enskilda människan-

  135. -beskrivs i "LIFEHOPE Litteratur"-

  136. -"En studie om makten att berätta
    och berättelsens kraft"-

  137. -av Ulrika Lif, Helen Asklund
    och Lisbeth Kristiansen.

  138. Texten beskriver ett projekt där
    forskare från Mittuniversitetet-

  139. -tillsammans med en förening
    för ökat psykiskt välbefinnande-

  140. -har läst böcker, fört litteratur-
    samtal och arbetat med skrivande.

  141. Deltagarna uppger att de upplevde
    ökad egenmakt och ökat välbefinnande.

  142. Det är viktigt att pågående forskning
    tar plats i den praktiska vardagen-

  143. -där kulturarv och historia hanteras.

  144. De offentliga institutionerna
    har tagit många viktiga steg.

  145. Men mer jobb krävs för att normkritik
    och ett reflekterande arbetssätt-

  146. -ska bli en självklarhet i vardagen.

  147. Vår förhoppning är att antologin kan
    inspirera forskare och tjänstemän-

  148. -till tankar om makt och berättande.
    Vem och vad syns i offentligheten?

  149. Förhoppningsvis kan antologin även
    vara en start på framtida samarbeten-

  150. -mellan människor och institutioner.

  151. Textning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Berättelsens makt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Berättande, Genusfrågor, Intersektionalitet, Normer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Kapacitet

Amanda Foreman reser till städerna Istanbul, London, Paris och Delhi för att undersöka kvinnors sätt att erövra makt och frihet. Kvinnor som var verksamma inom patriarkala system skapade egna vägar till makt och inflytande och inspirerades av intellektuella strömningar och religiösa idéer i sin samtid. Foreman möter skådespelaren Fiona Shaw som berättar om Elizabeth I av England, som använde språk och symbolik för att stärka sin makt över kyrkan, hovet och riket. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien, som kejsarinnan Theodora i det Bysantinska riket och Nur Jahan, kejsarinna, politiker och militär strateg i Indien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.