Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Om vikten av oflytDela
  1. Jag ska i min presentation
    slå ett slag för att vara obekväm-

  2. -och vikten av att fortsätta
    känna sig obekväm.

  3. Presentationen bygger på en text
    som jag har skrivit med Sara Nyhlén.

  4. Den har sin bas i platsens betydelse
    för berättandet och berättelser.

  5. Vem som har makten att berätta
    handlar ofta om vem som tillhör-

  6. -hör hemma på eller har rätten
    till specifika platser.

  7. Vem som har, ges eller tar makten
    att berätta-

  8. -får betydelser för de berättelser
    som omger platsen-

  9. -och vilka som får plats
    i berättelserna.

  10. När gränser dras utifrån genus,
    klass, religion, sexualitet-

  11. -och etnicitet är möjligheterna
    för berättande ojämlikt fördelade.

  12. Gränsdragningar handlar dels om att
    nekas eller ges tillträde till rum-

  13. -men också om hur möjligheterna
    att ta rum i anspråk-

  14. -förhandlas bland dem
    som har tillträde.

  15. Vissa människor, eller vissa typer
    av kroppar, stöter på patrull.

  16. Subtila och svårtolkade gränser.

  17. Andra gränser är mer fysiska.

  18. Våldsamma, livshotande.

  19. För andra flyter livet på.

  20. De kan ligga på vattenytan
    och njuta av vågskvalpet och solen.

  21. Vissa kroppar, menar den feministiska
    teoretikern Sara Ahmed, får flyt.

  22. Möjligheterna att höra till kopplas
    till hur kropparna uppfattas-

  23. -eller blir lästa i sin omgivning
    i termer av kön, klass, ras o.s.v.

  24. Vissa kroppar ser ut som kvinnor,
    andra som svenskar, andra som unga.

  25. Några platsar, andra platsar inte.

  26. Yttre attribut uppfattas
    som tillhörighet till olika platser.

  27. Svenskar tillhör Sverige.

  28. Det innebär olika sätt att förhålla
    sig till platsen man befinner sig på.

  29. Möjligheterna att bli erkänd på olika
    platser är inte jämnt fördelade.

  30. Det finns en koppling mellan
    hur våra fysiska attribut förstås-

  31. -de erfarenheter vi gör,
    vad vi vet om olika platser-

  32. -vad vår omgivning anses veta om oss,
    de kunskaper vi skaffar och skapar-

  33. -och hur vi aktivt förhåller oss
    till såna här saker.

  34. För somliga räcker det inte att ha
    vuxit upp på en plats-

  35. -för att erhålla tillhörighet
    och vara en som hör hemma.

  36. För andra priviligierade blir
    tillhörighet nåt man tar för givet-

  37. -men som man också kan
    vägra att tillhöra.

  38. Som feminist och antirasist i en tid
    då de mest utsatta ses som volymer-

  39. -kostnader, planeringskategorier,
    potentiella hot, riskgrupper-

  40. -eller hinder för
    de priviligierades andning...

  41. Vi måste få andrum
    i relation till flyktingarna.

  42. ...upplever jag och Sara,
    och många med oss-

  43. -att vi måste ta död på den här
    "goda stämningen".

  44. Den förmenta konsensus
    som finns kring detta-

  45. -och påtala att de inte är sanna,
    neutrala, objektiva berättelser-

  46. -utan beskrivningar av människor
    och platser-

  47. -där vissa röster utestängs och
    erfarenheter osynliggörs och förtigs.

  48. I skarp kontrast till priviligierade
    berättelser står de nedtystade-

  49. -från dem som inte ges utrymme
    eller makt att berätta.

  50. På sistone har människor som reser
    mellan olika städer och länder-

  51. -blivit en allt vanligare del
    av den svenska stadsbilden.

  52. Dessa personer framställs sällan som
    globetrotters, världsvana, moderna.

  53. Ofta går de under benämningen
    EU-migranter.

  54. Men den benämningen avser
    en viss typ av människor-

  55. -i en viss särskild situation,
    som reser på ett visst sätt.

  56. Begreppet EU-migrant används aldrig
    om svenskar som emigrerar-

  57. -för att göra karriär
    eller dryga ut sin pension.

  58. De människor platsen, eller staten
    eller folket, Sverige-

  59. -anses behöva en andningspaus från-

  60. -som flyr från bomber, krig
    och förföljelse-

  61. -efter en livsfarlig resa-

  62. -beskrivs i avhumaniserade ordalag
    i olika medier-

  63. -men har själva små möjligheter
    att berätta sin historia.

  64. Många som tvingas flytta för att
    överleva förväntas känna tacksamhet.

  65. Inte bara för precis samma saker de
    av oss som anses tillhöra Sverige-

  66. -har rätt till, utan även tacksamhet
    till själva platsen.

  67. Staden, bygden
    och den svenska nationalstaten.

  68. Det här är såklart inte nåt nytt
    för er som lyssnar.

  69. Det skulle krävas ett aktivt beslut
    att inte veta att folk dör på havet-

  70. -att EU-migranters husvagnar
    och flyktingboenden attackeras-

  71. -att rasistiska lynchmobbar
    vill misshandla barn på gatorna.

  72. Många av oss kan stänga av
    och tänka på annat.

  73. Vissa berättelser kan vi välja
    att inte höra.

  74. Det är smärtsamt att höra,
    och det bör så vara.

  75. Men så länge det är smärtsamt
    finns det hopp.

  76. Kropparnas ojämlika möjligheter
    att välja tillhörighet skaver.

  77. Framför allt i de kroppar
    som utesluts.

  78. Som författare till vår text
    har vi tagit oss, eller kanske fått-

  79. -möjligheten att göra oss hörda.

  80. Men här dånar också
    en öronbedövande tystnad.

  81. Vem talar? Jag talar.

  82. Vem talar inte?

  83. Vem får inte möjligheten
    att berätta sin historia här?

  84. Vem talar och vem talas det om?

  85. Borde det inte kännas bra
    när allt flyter på-

  86. -och vi slipper bry oss om
    de utestängda?

  87. Varför känns inte flytet rätt?

  88. När vår tillhörighet är självklar
    och vi får tala?

  89. Vi menar att den skavande känslan
    blir central-

  90. -eftersom den synliggör hur vissa
    kroppar välkomnas mer än andra.

  91. Kroppar är olika priviligierade
    och har olika stort rörelseutrymme-

  92. -och handlingsutrymme.

  93. Olika stor makt att berätta
    sin berättelse.

  94. Vi själva har ofta makt att berätta
    om just detta.

  95. Om hur vi kan byta plats
    när det blir oflyt, byta positioner-

  96. -och inte minst om hur priviligierade
    vi själva är.

  97. Vi skulle vilja omfamna oflytet-

  98. -och den bittra eftersmaken
    som privilegiet ger.

  99. Eftersom det hjälper oss att se
    förutsättningarna för flyt och oflyt.

  100. Det hjälper oss att se
    att gränser dras.

  101. Jag vill avrunda
    med Sara Ahmeds uppmaning-

  102. -om att vägra vara glad och lycklig
    över vårt flyt-

  103. -och istället inta positioner som
    gnällspik, bråkmakare, motvalls-

  104. -och allmänt jävla jobbig.

  105. Kanske kan vi så sprida
    en omöjlighet för flyt.

  106. Kanske kan vi tala om de gränser
    vi är delaktiga i att dra.

  107. De gränser som dras med hänvisning
    till att vi, med vita kvinnokroppar-

  108. -ska försättas i flyt.

  109. Kanske kan vi till och med bli
    så störda att vi slutar dra dem.

  110. Kanske kan vi ge dem som mest behöver
    andrum en plats att andas ut. Tack.

  111. Hur ligger jag till tidsmässigt?

  112. Du var inte bara fantastisk,
    du har även tid över.

  113. Man blir alldeles tagen.

  114. Vikten av att vara obekväm. Vi ska
    inte ha god stämning hela tiden.

  115. Frågor?

  116. Du har manat fram bilden av-

  117. -att man är i en priviligierad
    position som forskare.

  118. Är det också forskarens plikt
    att vara den här obekväma personen?

  119. -Hur gör vi?
    -Inte bara forskare har den plikten.

  120. -Men även forskare, lärare...
    -...och medmänniska. Hur gör vi?

  121. Det finns väl många sätt. Vi kan
    börja med att se vilka som är här.

  122. Det är en väldigt blek skara. Många
    med svarta kläder, inklusive jag.

  123. Vad gör att just vi är bekväma
    i det här rummet?

  124. Det är många kvinnor,
    vilket är trevligt.

  125. Men vad gör att män inte
    känner sig välkomna?

  126. Sen får man väl vara så bråkig
    som man mäktar med.

  127. I perioder behöver man kanske
    vara lite trevlig.

  128. Sen får man bråka till det.

  129. Är det lätt att vara bråkig
    inom akademin?

  130. Det är aldrig lätt att vara jobbig.

  131. Akademin är så hierarkisk och många
    har anställningar de vill behålla.

  132. Man ska få forskningspengar.
    Det är inte lätt.

  133. Därför får man vara så bråkig
    som man tycker att man vågar.

  134. Ingen som har en egen... Jo, där.

  135. Hej. Tack för en jättefin
    presentation.

  136. Framför allt var det fantastiskt när
    du pratade om att vi har ett ansvar-

  137. -för människor som kommer
    till Sverige-

  138. -som stängs ute från våra gränser,
    från välfärdssystemet o.s.v.

  139. Hur resonerar du kring ansvar?

  140. Jag har en käpphäst:

  141. Doreen Massey, som pratar om
    "Geographies of Responsibility".

  142. Hur vi kan lyfta blicken och se
    att vi inte bara är lokala.

  143. Vi har inte bara en platsanknytning.

  144. Nu har jag en utläggning.
    Nu är jag en man.

  145. Men att vi har relationer
    till många människor och platser-

  146. -som vi kanske inte är medvetna om.

  147. De relationerna har vi
    ett ansvar för.

  148. Men det finns en föreställning om
    vilka relationer som ska räknas-

  149. -och vilka som är viktiga, och de
    bygger på äktenskapet, familjen...

  150. Men vi ska försöka tänka bortom det.

  151. Tänka att de som producerar min mat,
    min bil, mina kläder-

  152. -har jag en relation till,
    och därför ett ansvar-

  153. -för de här människornas
    välbefinnande.

  154. Vi har också ett ansvar
    för att vi är de vi är.

  155. Vi har ett ansvar för historien.

  156. Jag vet inte om du har en kommentar
    kring det?

  157. Det största ansvaret nån
    i en priviligierad position har-

  158. -är att avveckla
    sitt eget privilegium.

  159. Och det är omöjligt, för man behöver
    privilegiet för att avveckla det.

  160. Så det går inte egentligen, men det
    behöver hela tiden vara målet.

  161. Jag vet inte om jag svarar på frågan,
    men jag pratar på, så blir det bra.

  162. Inom akademin kan man som
    genus- eller antirasistisk forskare-

  163. -ofta känna sig marginaliserad,
    men man har också privilegier-

  164. -som disputerad i relation
    till doktorander.

  165. Då får man lyfta fram de personerna
    och bråka för människorna runt sig.

  166. Eller se till att köpa rätt kaffe
    eller rätt kläder.

  167. Att försöka använda sin position
    för att avveckla den.

  168. Jag tänker att fokusen på individen
    kan vara ett problem.

  169. Företag spyr ut avgaser, så vad
    hjälper det om jag sopsorterar?

  170. Den balansen mellan strukturer
    och individ.

  171. Om man har ett ansvar
    att avveckla sina privilegier-

  172. -kanske man också har ett ansvar
    att organisera sig mer kollektivt.

  173. Det är ju väldigt besvärligt inom
    akademin där så mycket går ut på-

  174. -den individuella prestationen,
    tilldelningen och pengarna.

  175. Men man måste börja nånstans.

  176. Ja. Men en sak vi kan enas om är
    att vi måste börja inse-

  177. -att vi har det här privilegiet
    och hur mycket norm vi själva är.

  178. Det är ett arbete som sker hela tiden
    men det är definitivt inte klart.

  179. Vi har olika positioner
    i olika situationer.

  180. På tioårsjubileet negligerades
    framstående kvinnliga forskare.

  181. I den situationen finns det
    all anledning att protestera.

  182. För även en priviligierad forskare
    är inte alltid priviligierad.

  183. Man får ständigt se vilken situation
    man är i.

  184. Man får välja strategi efter
    vad det är man bråkar med.

  185. Vi väljer strategier.
    Tack så väldigt mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om vikten av oflyt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Jämlikhet, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.