Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Att läsa tystnaderDela
  1. Jag ska prata om tystnader i det
    västernorrländska landskapet-

  2. -och hur man kan läsa
    de här tystnaderna.

  3. Jag tänkte på när Yvonne pratade
    tidigare i dag-

  4. -om Västernorrland
    och det könsmärkta företagandet.

  5. Om strukturer som gör det svårt
    att nå jämställdhet.

  6. Det jag pratar om är
    en sociologs utflykt i historien-

  7. -för att se på de kulturella och
    sociala strukturerna som kulturarv.

  8. Hur de har levt då,
    är effekten av hur vi lever i dag.

  9. Ha hennes nu-bild i bakhuvudet
    när vi tar oss bakåt i historien-

  10. -och tittar på strukturer
    som finns synliga i landskapet.

  11. I det västernorrländska landskapet
    finns många byggnader och platser-

  12. -synliga minnen
    som tysta slott och stugor-

  13. -med berättelser om landet Sverige
    som en gång var.

  14. Fattiggårdar, barnhem, hospital-

  15. -arbetshem, sjukhem,
    skyddshem för vanartiga barn.

  16. Faktum är att vi precis här
    sitter på ett sånt kulturarv.

  17. Den här platsen
    kallades för Fattigholmen.

  18. Inget på universitetsområdet i dag
    minner om den historien-

  19. -men det här var platsen dit utsatta,
    utblottade människor kom-

  20. -som ett sista hopp.

  21. Det fanns också
    en arbetsinrättning här-

  22. -som brann så sent som 2000.

  23. Jag hann faktiskt vara inne där
    och titta.

  24. De här platserna som berättar om
    Sveriges sociala historia-

  25. -berättar om resan från Fattigsverige
    till ett modernt välfärdsland.

  26. Om hur samhället försökte lösa
    den tidens sociala problem.

  27. Jag kommer att visa på några exempel
    i Västernorrland.

  28. En fattiggård, ett skyddshem
    och en barnkrubba.

  29. Hur kan man närma sig, bevara
    och omvärdera de här kulturarven?

  30. Temat vi har i dag är
    att sätta periferin i centrum-

  31. -att sätta det sociala samhällets
    periferi i berättelsernas centrum-

  32. -och se vad som händer
    när vi lyfter det här kulturarvet.

  33. Här är bilden som är på omslaget
    till boken-

  34. -som släpps i dag,
    "Makten att berätta".

  35. Det här handlar om vem som inte
    har haft makten att berätta.

  36. Den här platsen-

  37. -är en fattiggård-

  38. -i Skön, alltså i Birsta.

  39. Om man åker norrut-

  40. -ser man en kyrka på högra sidan,
    Sköns kyrka.

  41. Den här låg alltså i sluttningen
    på vänstra sidan.

  42. Det var så här-

  43. -att liksom Fattigholmen och
    Sundsvall under industrialiseringen-

  44. -och som det är med svenska ungdomar
    som reser till Norge nu-

  45. -för att söka lyckan och en inkomst-

  46. -kom folk från hela Sverige
    till Sundsvallsområdet-

  47. -för här fanns det industrier,
    sågverk, fabriker.

  48. Man kom i väldiga antal
    till just det här området-

  49. -som ligger vid gränsen mot Timrå.

  50. Där fanns det ett sågverk, Skönvik.

  51. Man fick då problem-

  52. -och bestämde sig för att göra nåt.

  53. Jag har ett citat här,
    från när man fattade beslutet:

  54. "Folkmängden i församlingen
    ökas med stora steg"-

  55. -"och fattighjonens antal likaså."

  56. "Det är icke möjligt att längre ordna
    fattigvården efter vanliga regler."

  57. Systemkollaps.

  58. "En tidsenlig fattiggård med rum
    för över 100 hjon skall anskaffas."

  59. Så gjorde man, och man byggde inte
    en gård, utan ett slott-

  60. -som i folkmun raskt kom att kallas
    för Fattigpalatset.

  61. Här var det hypermodernt. Man hade
    värmeelement, mathiss, luftväxling-

  62. -egna rum för sjuka kvinnor och barn.

  63. Där samlades olika typer av
    kategorier som behöver försörjning.

  64. Gamla, svaga, sjuka, psykiskt sjuka,
    föräldralösa.

  65. Man hade en skola där.

  66. Det som också är intressant är
    vad som hände med Fattigpalatset-

  67. -för det finns inte kvar.

  68. Socialstyrelsen dömde ut det 1947.

  69. 1964 revs det.

  70. Rivningen dokumenterades-

  71. -och det är det enda som finns kvar
    av Fattigpalatset i dag.

  72. Det som också är intressant är att på
    andra sidan kullen, vid Timrå kommun-

  73. -hade det fem år tidigare
    byggts en villa, en sommarbostad-

  74. -åt en träpatron, Bunsow.

  75. Och den villan, Merlo-

  76. -som imiterade tyska slott och sånt-

  77. -stod färdig fem år innan-

  78. -och den kallas för Merlo slott.

  79. Så det här lilla området,
    brukssamhället och byarna-

  80. -hade ett palats och ett slott.

  81. Merlo slott anses ha-

  82. -ett stort arkitektoniskt
    och samhällshistoriskt värde.

  83. Det klassas som riksintresse
    för kulturmiljövård.

  84. Så det var det slottets öde.

  85. Det man kan titta på här som exempel-

  86. -är hur man jobbar med inkludering
    och exkludering-

  87. -av vad som blir kulturarv
    och anses ha ett värde.

  88. Ett annat exempel där man kan se hur
    man hanterar platser och berättelser.

  89. Det här är en ganska tyst plats.

  90. Det här är Gälegårdens skyddshem
    som ligger i Torpshammar.

  91. I dag har man gymnasieutbildningar,
    och är kursgård för akutsjukvård.

  92. Så det har varit obruten verksamhet
    i den byggnaden i snart 100 år.

  93. Byggdes 1920
    av Vårsta diakonianstalt-

  94. -som skyddshem för vanartiga flickor.

  95. Hit kom de bråkiga flickorna-

  96. -som skickades från hela Norrland.
    Det här var det närmsta.

  97. Man hade verksamhet här ganska länge,
    och sen blev det vårdhem.

  98. Och så småningom
    som sagt gymnasieboende.

  99. I det här ryms en svårighet.

  100. Det de här platserna signalerar
    är ju den här skamkulturen-

  101. -som vi inte riktigt pratar om.

  102. Som också gör att man inte ser
    de här byggnaderna.

  103. Mitt mål är att man ska inkludera
    det här i lokalhistorisk forskning.

  104. Att se att det här inte bara
    är en plats-

  105. -fylld av skam
    och fruktansvärda berättelser.

  106. Det är också kanske den första
    offentliga arbetsplatsen för kvinnor-

  107. -i den här bondbygden.

  108. De berättar ett myller av historier
    och berättelser.

  109. Det är viktigt att poängtera det.

  110. Det är den här rädslan,
    eller en vana man ärver...

  111. Man ärver en inställning-

  112. -som gör att man går in och värderar
    de här kulturarven i dag.

  113. Det är intressant om man
    tittar på Fattigpalatset.

  114. Historiskt tänker vi bakåt:

  115. "Man gömde dem i skogen och byggde
    så att ingen skulle se."

  116. Men Fattigpalatset låg ju
    uppe på höjden.

  117. Alla trodde att det var ett slott.

  118. Väl synligt och väldigt modernt.

  119. Det talar också om hur utvecklingen-

  120. -av attityder till utsatta
    har förändrats.

  121. Den mer kristet moraliska
    omsorgstanken-

  122. -har gått över till Gälegården-

  123. -som representerar
    disciplinering genom arbete-

  124. -och strikta normer
    som man inte ska överskrida-

  125. -för att man ska återanpassas
    i samhället.

  126. Att det dömdes ut
    av Socialstyrelsen 1947-

  127. -säger nåt om vad Socialstyrelsen
    såg för värde i det här 1947.

  128. Det var då man skulle göra sig av
    med fattigdomslukten från förr-

  129. -och bygga det nya landet.

  130. 1964, då det revs-

  131. -var precis före byggandet
    av miljonprogrammet.

  132. Så hela den här berättelsen
    stämmer överens.

  133. Här har vi det tredje exemplet:
    Sundsvalls barnkrubba.

  134. Den byggdes 1894.

  135. När jag har tittat
    och kollat runt i landet-

  136. -hur det ser ut med barnkrubbor
    som finns kvar-

  137. -är det här den äldsta barnkrubban
    som är byggd för ändamålet.

  138. Alltså Sveriges äldsta dagis.

  139. Här har det pågått verksamhet...

  140. Fram in på 80-talet var det daghem.

  141. Den byggdes av en förening
    med kvinnor inom borgerskapet-

  142. -som såg till att det blev av,
    med hjälp av kyrkan.

  143. Det var här kvinnorna
    kunde lämna sina barn-

  144. -innan de gick till arbetet, och
    bland annat diskade åt träpatronerna.

  145. För ungefär tio år sen var det nära
    att den här krubban revs.

  146. Man hade arbetat med textilier där.

  147. Man hade utdömt att miljön var möglig
    och det bara var att riva.

  148. Man ville ha ett scenhus där-

  149. -och man hade inte inkluderat
    Lillgården i ritningarna.

  150. Man hade tagit bort den,
    för den hade inget värde.

  151. Jag och flera andra kämpade
    för att bevara Lillgården.

  152. Att visa att man kunde ha både och.

  153. Att den berättar en historia
    tillsammans med Stenstan.

  154. Den går inte att plocka bort.

  155. Dessutom är hela Sundsvalls Stenstad
    riksintresse, och det här är en del.

  156. Men Lillgården står kvar.

  157. Man håller nu på att renovera
    teatern runt omkring-

  158. -men Lillgården har grundrenoverats-

  159. -och är nu centrum för Ung Film,
    en kommunal filmverksamhet för unga.

  160. Så tack och lov står den kvar.

  161. En äldre man som var på barnkrubban
    på 20-talet sa:

  162. "På barnkrubban
    kunde man ta av sig ytterkläderna."

  163. Det säger allt.

  164. Han bodde på Södermalm, och som för
    många barn hade man ingen barnomsorg.

  165. Och man eldade inte för barnen om
    dagarna, så de var hemma i kylan.

  166. Men på barnkrubban kunde han ta av
    ytterkläderna, för där var det varmt.

  167. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att läsa tystnader

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnesord:
Kommunikation, Tystnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.