Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Centrum, periferi och identitetDela
  1. Den här samtalsformen...

  2. Jag vet inte om det har varit
    tidigare på nåt genusmaraton.

  3. Några personer får breda ut sig
    den här dagen-

  4. -för det är ju hårda bud.

  5. Katarina håller reda på att alla
    pratar inom sina femton minuter.

  6. Det känns lyxigt att få sitta här
    med Helene och Madeleine-

  7. -och få prata om begrepp
    som centrum och periferi-

  8. -och kanske till viss del identitet.

  9. Ni ska få presentera er vidare.

  10. Själva upprinnelsen till
    att vi tyckte att det var viktigt-

  11. -att ha ett panelsamtal
    i den här formen var att...

  12. Nånstans handlar det om villkoren-

  13. -för samhällskritik, på nåt sätt.

  14. Det här är nånting som är lokaliserat
    till olika tider och platser-

  15. -och villkorat
    utifrån många olika aspekter.

  16. Därför har jag bjudit in
    just de här personerna.

  17. Dels är det Madeleine Eriksson,
    lektor i kulturgeografi i Umeå.

  18. Du ska få berätta mer
    om vad ditt arbete handlar om.

  19. Jag kan säga direkt att du har ägnat
    mycket av din forskning åt-

  20. -att tänka på vad Norrland
    står för och betyder på olika sätt-

  21. -och vad som händer i Norrland
    och hur vi kan se på det i dag.

  22. Helene Gedda
    är illustratör och konstnär-

  23. -och verksam i Östersund.

  24. Du jobbar i ett slags kollektiv...
    Kan man kalla det för det?

  25. -Ja, det kan man säga.
    -Man kan säga det.

  26. ...av konstnärer i Östersund.

  27. Ni har också problematiserat det här
    med att tala från olika platser-

  28. -och vad olika sätt att jobba
    på en viss plats betyder.

  29. Ni har problematiserat era egna
    utgångspunkter på ett spännande sätt.

  30. Det ska bli jätteintressant att höra.

  31. Vi hade också bjudit in Mimi Märak-

  32. -som ju är...

  33. ...den ena halvan av Sapmi Sisters.

  34. Hon har stor kunskap
    från kulturområdet-

  35. -men vi kanske får återkomma
    till saker hon har gjort ändå.

  36. Men...

  37. Vi ger Madeleine och Helene-

  38. -en tid att själva presentera
    sitt arbete mer i detalj-

  39. -så att ni får en lite djupare
    förståelse för vad de ägnar sig åt.

  40. -Varsågod, Madeleine.
    -Tack så mycket.

  41. Jag kan ju börja med att prata om
    det jag har gjort på Norrland.

  42. Jag har forskat om Norrland
    på olika sätt.

  43. Min avhandling skrev jag om Norrland
    utifrån lite olika material.

  44. Jag tittade på representationer
    av norra Sverige-

  45. -i populärkultur och i media.

  46. Jag gjorde en sån analys.

  47. Det jag kom fram till var
    att det inte går att skilja på-

  48. -fakta och fiktion
    och politik och populärkultur.

  49. Vad jag såg var dels en förändring av
    representationen av Norrland-

  50. -från att representera
    hårt arbetande människor och lite...

  51. Periferin är konstant-

  52. -men hur människorna representerades
    på 50- och 60-talet...

  53. ...skiljde sig ganska stort från hur
    norrlänningen representeras i dag.

  54. Vad jag såg var att från ett avstamp
    i nittiotalskrisen-

  55. -kunde jag skönja en förändring
    i hur norrlänningen representerades.

  56. Det är klart att det är så.
    Vi hade en ekonomisk kris i Sverige.

  57. Invandrare blev utsatta
    för större hot-

  58. -bidragstagare fick också känna på-

  59. -hur snaran liksom drogs åt
    runt halsen och så vidare.

  60. Vad som hände var
    att det skapades en diskurs-

  61. -kring dem jag kallar
    "interna andra".

  62. De andra inom nationen
    som fick bära skuld-

  63. -för staten Sveriges misslyckande.

  64. Men det var också dem man projicerade
    problemen i Sverige på.

  65. Från att Norrland
    var en region och en plats-

  66. -som var i behov av resurser,
    hjälp och stöd-

  67. -eftersom man på grund av den globala
    konkurrensen hade blivit missgynnade-

  68. -och blev kompenserade för det...

  69. Från den diskursen
    skapades en diskurs-

  70. -kring att Norrland
    skulle ta hand om sig själv.

  71. Det var invandrarnas fel och fattiga
    fick skuld för att de var fattiga.

  72. Det var norrlänningarnas fel
    att det var problem i Norrland.

  73. Vi har en förändring i diskursen
    kring platser i hela Sverige-

  74. -men då såg jag specifikt på Sverige.

  75. Jag drar paralleller till rasistiska
    och sexistiska diskurser.

  76. Utsatta människor fick liksom...

  77. ...bära hundhuvudet och skulden
    för problemen.

  78. Vad jag gjorde var att jag tittade
    på populärkulturen.

  79. Nu är det så daterat med "Jägarna 1".

  80. Mina studenter har inte sett den.
    "Jägarna 2" har de lite koll på.

  81. Det var den första actionfilmen
    i Sverige, gjord av Kjell Sundvall.

  82. Han importerade
    amerikanska actionteman och grepp-

  83. -och det blev effektfullt, men han
    importerade också en "redneck".

  84. Han importerade den stereotypen
    till Sverige.

  85. Jag kan se liknande diskurser på
    andra platser av den här "redneck".

  86. Det är personer
    som har sin plats på landsbygden-

  87. -framför allt i Norrlands glesbygd.

  88. Vad jag ser är att i en populär-
    vetenskaplig och medial diskurs...

  89. ...representeras Norrland
    som främmande och bakåtsträvande.

  90. Jag kan prata länge
    om min avhandling-

  91. -men det är
    i snabba drag avhandlingen.

  92. Sen har jag jobbat vidare på mitt
    intresse för människors villkor.

  93. Jag är intresserad av
    perifera platser och människor.

  94. Det går ju inte att separera...
    konstruktionen av en periferi.

  95. Man måste titta på människorna.
    De konstrueras också som perifera.

  96. På marginaliserade platser har vi
    också marginaliserade människor.

  97. I ett annat projekt-

  98. -forskar jag om bärplockare
    och om bärindustrin-

  99. -och hur den har förändrats över tid-

  100. -och vår syn på dels bären
    som produkt-

  101. -som vi har trott var en del av oss-

  102. -men importerades från Ukraina och
    blev vår sylt som vi köpt i flera år.

  103. Men också hur det alltid har funnits
    människor från andra sidan jorden-

  104. -som har kommit
    till de här perifera platserna.

  105. De här platserna är aldrig lokala
    utan alltid globala.

  106. Det har alltid funnits relationer
    med andra.

  107. Talet om att platser är inskränkta-

  108. -och inte har blivit globala...

  109. Det är struntsnack.
    Vi har de här relationerna överallt.

  110. Jag tittar på
    och intresserar mig för Norrland.

  111. Hur förändras landskapet av arbete?
    Där kommer thailändska arbetare in.

  112. De förändrar Norrland
    genom att en del stannar i Sverige.

  113. Många har gift sig med svenskar
    och förändrat vad Norrland är-

  114. -och vad det här landskapet är.

  115. Det är ett annat tema.

  116. Sen har jag
    intresserat mig för moral.

  117. Moral kring bärindustrin,
    men också kring arbete.

  118. Hur skapar man
    en rättvis plats för alla?

  119. Då tar vi ett större grepp
    och tittar på-

  120. -hur man kan skapa plats
    för flyktingar i norra Sverige.

  121. Hur kan man skapa progressiva platser
    där människor vill stanna kvar?

  122. Ja...Jag vet inte. Har jag...?
    Jag tror att jag stannar där.

  123. Du får utrymme att utveckla vidare
    på de här olika trådarna-

  124. -när vi börjar själva samtalet.

  125. Vi ska lämna ordet till Helene.

  126. Du får också berätta
    och ge en bild av vad du gör-

  127. -och vilka teman du berör i arbetet.

  128. Jag jobbar parallellt
    med två ganska stora teman.

  129. Det ena är den identitet jag fick-

  130. -när jag valde att flytta hem till
    Östersund efter att ha varit i väg.

  131. Jag fick en markör-

  132. -av att vara
    nån som väljer att komma hem.

  133. Jag brottas lite med den tanken.

  134. Det upphöjde mig
    över dem som "blivit kvar".

  135. Vad innebar det?

  136. Jag kom inte tillbaka för att jag
    egentligen ville vara i Östersund-

  137. -utan det var mer att jag tyckte
    att Stockholm var dåligt just då.

  138. Det var som att det var bättre
    än att ha blivit kvar.

  139. Första projektet hette "Huvudet fullt
    av skog" där jag ritade och skrev-

  140. -kring att vara andra generationens
    inflyttare utan släkt i Jämtland.

  141. Utifrån det
    gjorde jag ett nytt projekt-

  142. -där jag utforskade idén-

  143. -om vad skog är
    och hur man ser på den.

  144. Står den där för oss att gå runt i
    och vad har den för ekonomiskt värde?

  145. För mig, som inte äger skog.

  146. Det tog vid
    där det första projektet slutade-

  147. -och det fick mig att i ett tredje
    projekt göra "Om vi slutar vara här"-

  148. -där jag tog mina egna fördomar-

  149. -och åkte till en by i Ragunda.

  150. Vad var det för by, med stadens ögon
    och vad innebar den för människorna?

  151. Jag kom med frågor
    som tydligt visade att jag hade...

  152. ...dels ganska höga tankar
    om mig själv på ett osmickrande sätt:

  153. "Det här är det
    ni är intresserade av att prata om."

  154. När jag släppte upp processen
    fick jag andra svar.

  155. När de själva fick fundera kring
    platsens betydelse för dem-

  156. -och om de bidrar till utvecklingen.

  157. Ska de utveckla platsen
    eller tvärtom?

  158. Jag trodde att de tänkte jättemycket
    på skog, men det gjorde de inte alls.

  159. De var inte intresserade av det.

  160. De var intresserade av om de
    skulle få behålla telefonmasten.

  161. Det här är byn Skyttmon,
    som är känd för sina enorma träslott.

  162. Under baggböleritiden
    organiserade de sig kollektivt-

  163. -och sålde inte av skogen
    vilket gav dem kapital-

  164. -att bygga fantastiska hus
    på över 500 kvadrat i fyra våningar.

  165. Det är värt ett besök om man är
    på biltur och åker förbi där.

  166. Det är mycket av platsens identitet.
    Folk får inte flytta därifrån.

  167. Husen får inte förfalla. Det bodde
    200 personer där. I dag är de 19.

  168. De är ju, med mina ögon sett,
    en del av strömningen-

  169. -där deras hus inte kan rädda dem
    från avfolkningen och urbaniseringen.

  170. Men hos dem finns ett mantra. Om man
    bevarar husen så vill folk bo där.

  171. Jag tycker att det är svårt
    att vara den som ställer frågor-

  172. -för man får svar
    efter vilka frågor man ställer.

  173. Jag vänder ut och in på mig själv-

  174. -för att förstå att min identitet
    är som hemvändare som bor i stad...

  175. Det finns så många relationer.

  176. När jag gjorde klart boken
    vet jag att jag önskade-

  177. -att den ska sammanfatta och förmedla
    en typ av känsla-

  178. -vilket är en transparens inför
    hur det kan se ut i Sverige 2015.

  179. Så här kan den urbana normen
    porträtteras.

  180. Men jag märker att det jag är
    mest rädd för är att möta byn igen.

  181. Det här gjorde jag klart i höstas.

  182. Jag har handskrivit brev för att få
    kontakt och har bara fått tag i en.

  183. Jag har som projekt att om två veckor
    åka dit för att se var det landat.

  184. Där tänker jag på
    vems godkännande man vill ha.

  185. Det är byn.

  186. Jag är spänd på var det har landat
    när de har fått läsa.

  187. Kan du ge exempel på
    hur böckerna ser ut?

  188. Så här ser de ut. De finns i
    30 exemplar och är handgjorda av mig.

  189. De innehåller intervjuer
    från tio bybor-

  190. -tillsammans med ganska mycket citat
    från tidskrifter och bloggar-

  191. -som har skrivit om
    glesbygdsproblematik på olika vis.

  192. Det löper parallellt.
    Boken är upplagd månad för månad.

  193. Jag kan läsa ett kort citat
    som jag tycker säger...

  194. ...mycket om var de i byn befann sig
    i tanken när jag pratade med dem.

  195. Jag har ställt frågan: Är det viktigt
    att bidra till platsens utveckling?

  196. "Ja, det är klart. Man måste göra
    allt för att hålla bygden vid liv."

  197. "Det finns många byar
    som i stort sett har klappat ihop"-

  198. -"bara för att inget händer där."

  199. "Visst måste man hitta på
    saker och ting."

  200. Den här typen av ton
    genomsyrar alla samtal jag hade.

  201. Det var viktigt med sammanhållning-

  202. -för att det ska hända nånting i byn
    så att folk ska vilja flytta in.

  203. En småbarnsfamilj hade flyttat in och
    det var ett exempel på att byn levde.

  204. Det är svårt att komma in
    och prata struktur i såna sammanhang-

  205. -för de tar på sig ett sånt stort
    ansvar för att byn ska överleva.

  206. Det kan bli så nedslående att säga
    att de är en del av något större.

  207. De lägger så mycket på sig själva.

  208. Det är väldigt omtumlande
    att göra såna här projekt.

  209. Man får rannsaka sig själv mycket.

  210. Jag stoppar där.

  211. Jag tänkte fråga dig lite
    om arbetsmetoden som du har använt.

  212. Forskare kanske känner igen sig.

  213. Du har gjort intervjuer-

  214. -men du kan säga nåt om bilderna.

  215. Bra att du sa det.

  216. Jag kunde känna
    att det hela tiden finns en distans.

  217. De vill säga rätt saker
    för att de vet att det kommer ut.

  218. De visste att det skulle bli en bok.

  219. Det fanns en distans mellan
    vad de sa och det jag förväntade mig-

  220. -och när jag tog foton och försökte
    iscensätta det jag upplevde-

  221. -kunde jag inte göra det
    från det hållet.

  222. Det som ska vara delvis från dem
    kan inte bara komma från mig.

  223. Då skickade jag ut engångskameror-

  224. -och de fick ta kort
    under två veckor.

  225. Det är det smartaste jag gjorde
    i projektet. Korten är ovärderliga.

  226. De är nog de vackraste foton jag har.

  227. Jag hade aldrig fått tillgång
    till de ögonblicken och den vardagen-

  228. -som vi pratade om tidigare.

  229. Här finns en vardag
    som är så närvarande.

  230. Apropå destinationsmål...

  231. För mig är det här mer attraktivt
    än en bild på skidåkning.

  232. Så här kan det gå till i Skyttmon.

  233. Kan du ge nåt exempel? Vi kan tyvärr
    inte titta på alla bilder.

  234. -Kan du ge en liten beskrivning?
    -Jag vet inte om framsidan syns.

  235. Det är en ung kille
    som ligger och sover i en säng.

  236. Två ungdomar som sitter mitt emot
    varandra och kollar ner i golvet.

  237. Det är jättegrå iscensättning
    och det ser så himla vardagligt ut.

  238. Här sitter de och har tråkigt.

  239. Hade jag tagit den bilden så hade den
    varit laddad med ett annat språk.

  240. Det är så här det är.

  241. Med avsändare och vem
    som är avsändare och så där...

  242. Det är mycket bilder på grisar och
    hästar och traktorer i skogsmiljö.

  243. Många hade jag haft svårt att ta-

  244. -men det blir det
    som de väljer att ta kort på.

  245. Det hade varit ärligt för mig också,
    men det spelar faktiskt roll.

  246. Vem som håller i kameran
    spelar enormt stor roll.

  247. Det är ju också nånting
    som är spännande.

  248. Det har blivit ett material,
    en fysisk bok-

  249. -som du också har...

  250. Du sa nåt om att du
    har lämnat tillbaka materialet-

  251. -till dem
    som har varit med och producerat det.

  252. Men du vet inte hur det har landat,
    som du sa.

  253. Nej, jag har ingen aning.
    Det kan ha landat jättebra.

  254. Men det finns ett berättarspråk
    från mig där jag har lagt upp det så-

  255. -att intervjuer med byborna
    blandas med texter kring...

  256. Bilden av hur de ska vara.

  257. Det finns några uppmärksammade texter
    kring Melodifestivalen i Östersund.

  258. Det var kul när det hände nånting.

  259. Jag kan uppleva att journalister...
    Jag måste få till det här rätt.

  260. Journalisterna
    pratar indirekt om Skyttmon-

  261. -och hur de ska uppfatta
    det Expressen gjorde.

  262. Men Skyttmonborna
    sket fullständigt i det här.

  263. Det finns ett glapp mellan
    det som skrivs och det som upplevs.

  264. I alla fall i det här projektet.

  265. Jag frågade om struktur
    och de svarade på nåt annat.

  266. Det är det spännande med konstnärlig
    forskning som den jag håller på med.

  267. Man får rota vidare.

  268. Jag har ingen tes. Jag bara slänger
    ut material och försöker få ihop det.

  269. Typ så.

  270. Jag tänkte också på dig, Madeleine-

  271. -utifrån det du pratade om, Helene.

  272. Det är nånting med den här bilden
    av Norrland som nånting homogent.

  273. Som om det fanns en beskrivning
    som är giltig när man...

  274. Norrland som ett slags etikett
    blir ju väldigt problematisk-

  275. -så fort man börjar
    skrapa lite på ytan.

  276. Har du några kommentarer på det?

  277. Det du har studerat blir ju mycket-

  278. -utifrån medierepresentationer
    och filmer som "Jägarna".

  279. Det är mycket stereotypa bilder
    som får fäste.

  280. När ni börjar prata nu
    om olika saker som händer-

  281. -så krackelerar
    en sån stereotyp ganska snabbt.

  282. Precis.

  283. Orientalism
    är att man generaliserar vilt.

  284. Man förenklar verkligheten.

  285. Det finns en tydlig makthierarki
    och vilka som definierar den.

  286. Så är det ju absolut.

  287. Jag försökte prata om norra Sverige-

  288. -men Norrland finns ju som begrepp.

  289. Vi kan inte låtsas
    att det inte finns.

  290. Men en sak reagerar jag på.

  291. Jag har fått frågan tre gånger från
    journalister de senaste veckorna.

  292. Jag vet inte vad som händer
    med små glesbygdskommuner.

  293. Det är nedläggningar av skolor
    och mycket som händer.

  294. "Finns det nåt hopp för den här byn?"

  295. "Finns det nån framtid?"

  296. Det är intressant som du säger.
    Hur svarar man på en sån fråga?

  297. Utifrån vad vi kan se
    av det som händer ute i världen...

  298. Vi har globala processer-

  299. -som påverkar de flesta länder
    i hela Europa och i världen.

  300. Urbaniseringsprocesser
    och en tydlig centraliseringslogik.

  301. De här strukturella förändringarna
    finns ju-

  302. -så svaret är:
    "Nej, det finns ingen framtid."

  303. Samtidigt måste man säga till
    de människor som kämpar-

  304. -för att ge de här platserna
    och sina egna liv ett värde...

  305. De vill ha en framtid där.

  306. Jag vägrar säga
    att platser inte har en framtid.

  307. Däremot är det väldigt komplicerat.

  308. Hur ska man vända den utveckling
    som vi ser i dag?

  309. Det handlar inte bara om
    ekonomiska och politiska processer-

  310. -som ofta beskrivs som naturlagar,
    utan också om normer.

  311. Vad är ett bra liv? Hur ska man leva
    för att leva ett bra liv?

  312. Hur ska man bli en lyckad människa?
    Var ska man bo?

  313. De frågorna är också jätteviktiga-

  314. -och det är de som aktualiseras när
    nån frågar "Finns det en framtid?"

  315. Då blir man radikal
    och nästintill revolutionär-

  316. -när man säger
    att man måste dekonstruera-

  317. -eller se bakom
    den utveckling som sker.

  318. Finns det alternativ?

  319. Kan vi se alternativ?

  320. Och ska man få bo var man vill
    eller ska nån annan bestämma det?

  321. Ja...

  322. Du säger att globala strukturer
    påverkar platser på olika sätt.

  323. Tänker du då
    på olika typer av industri?

  324. Det finns ju en lång historia
    av exploatering av naturresurserna-

  325. -på glesbebyggda platser.

  326. Där finns det ju väldigt starka skäl
    för vissa aktörer-

  327. -att framställa platser som att de är
    helt avfolkade och ingen bryr sig.

  328. Det blir som en del
    av en nykolonial maktordning.

  329. Det är säkert många
    som känner till protesterna-

  330. -mot gruvprospekteringen
    utanför Jokkmokk-

  331. -där den brittiska exploatören-

  332. -på frågan om vad han säger
    till de som bor i området säger:

  333. "What local people?"

  334. Finns det några som bor där?

  335. Det är som en ickefråga, på nåt sätt,
    i det sammanhanget.

  336. Det kan pågå mycket på olika platser.

  337. Om det osynliggörs att det
    finns nån där kan man göra mycket.

  338. Jag tänker också på bärindustrin
    som pågår på sådana platser-

  339. -där det inte är så många
    som ser vad som händer.

  340. Är det sånt du tänker på
    när du säger "globala processer"?

  341. Precis. Kapitalet är rörligt i dag.

  342. Industrier flyttar till andra länder.

  343. Produktionen sker nån annanstans
    förutom när det gäller naturresurser.

  344. Resultatet är att
    storstadsregionerna-

  345. -ska locka till sig folk och kapital.

  346. Det är också sant
    för små glesbygdskommuner.

  347. De måste locka till sig investerare
    som kan investera i platsen.

  348. Det är det som händer. Man är
    så utsatt i konkurrenssituationen-

  349. -att man har väldigt dåligt
    förhandlingsutrymme.

  350. Det är en global process.

  351. Kapitalet är så mycket rörligare
    än det var för 30-40 år sedan.

  352. Det är en förändring som vi ser.

  353. Andra globala processer är migration.

  354. Transnationell migration,
    import av arbetskraft och så vidare.

  355. Jag tänker på Norrland
    som ett slags...

  356. Nu slänger jag mig med
    Norrlandsbegreppet lite vårdslöst.

  357. Men om vi tänker på att Norrland
    förknippas med mycket gleshet.

  358. Nu stämmer ju inte det. Det finns
    ju tillväxtregioner, inte minst Umeå-

  359. -som är den stora tillväxtregionen.

  360. Men...

  361. Om man tänker på Norrland-

  362. -som projektionsyta
    för exploatering eller...

  363. Är det nånting
    som är specifikt med det-

  364. -eller är det bara som vilket...

  365. Det blir ju mer intressant
    när vi har den här kolonialhistorien.

  366. Vi har en ursprungsbefolkning
    som blir överkörd-

  367. -så det blir förstås
    så mycket mer komplext.

  368. En annan diskurs
    som är väldigt aktuell i dag-

  369. -är föreställningen om det tomma
    Norrland vid flyktingmottagande.

  370. Insändare beskriver Norrland som
    tomt. "Vi skickar dem till Norrland."

  371. Jag har inget problem med det
    men det är en intressant diskurs.

  372. Man tänker inte på att folk
    måste ha arbete.

  373. Men det är intressant-

  374. -och det är ju en viktig del
    i en kolonial diskurs.

  375. Jag tänker på de 19 personerna-

  376. -som bor i Skyttmon.

  377. Hade du
    några såna här diskussioner med dem?

  378. Du sa att de pratade om
    att byn måste leva vidare-

  379. -och den typen av tankar.

  380. De pratade mycket om
    att byn skulle bevaras.

  381. Den här historien kring husen-

  382. -och nån typ av upplevelseindustri
    i miniformat skulle möjliggöra det.

  383. De har kontakt med Jamtli i Jämtland
    för att kunna restaurera husen-

  384. -för alla är K-märkta.

  385. Det finns en gammal såg där man
    får ta del av Skyttmons historia.

  386. Det finns dels den delen...

  387. Jag tänkte på det här koloniala...
    Jag har tänkt mycket på maktspråk.

  388. Skyttmon ligger i Ragunda kommun,
    som i alla typer av undersökningar-

  389. -alltid är det dåliga exemplet.

  390. Det går dåligt i alla nationella
    mätningar. Skyttmon ligger i Ragunda.

  391. Jag tänker på hur man får folk
    att fokusera på A och inte B.

  392. Jag hörde en radiointervju från 2014
    där man ville ta bort bygdemedlen.

  393. De är på 400 000.

  394. Ragunda har nio vattenkraftverk
    i Indalsälven.

  395. Med en mer norsk regionpolitik
    hade man fått in mycket skattepengar.

  396. Men de som driver vattenkraftverken-

  397. -är inte skrivna i Ragunda utan
    fastighetsskatten går nån annanstans.

  398. Hur man då får folk att med näbbar
    och klor hålla fast vid bygdemedlen-

  399. -när man har rätt, fördelnings-
    politiskt, till mycket mer pengar...

  400. I Skyttmon fanns en telefonmast,
    men självklart ska de ha bredband.

  401. Det borde vara en infrastrukturell
    hygienfaktor att ha det-

  402. -i stället för att slåss
    för en liten, taskig uppkoppling.

  403. Det var jättetydligt när man var där.

  404. Slår man upp det i större skala-

  405. -så duckar man
    för det strukturella problemet-

  406. -och pratar om att individen
    har ett individuellt ansvar-

  407. -för att bära upp nånting.

  408. Det är intressant att det går mot det
    apropå individualiseringen i dag.

  409. Det är så mycket som hamnar utanför-

  410. -apropå om man ska få bo överallt
    eller om nån ska säga var man får bo.

  411. Kan man ens räkna med att ha
    en vårdcentral inom tre timmar?

  412. Det blir jättetydligt när man åker ut
    hur folk slåss för de små sakerna-

  413. -när de egentligen har rätt till
    så mycket större saker.

  414. -Jag tänkte på det som en maktgrej.
    -Ja. Absolut.

  415. Det leder in på en fråga-

  416. -som vi kanske ska beröra mer...

  417. Vi har ett ljudproblem.

  418. Det är en fråga
    vi ska beröra mer specifikt.

  419. Vårt tema för dagen är ju
    "Periferin i centrum"-

  420. -och många har berört
    centrum-periferibegreppen lite grann.

  421. Nu har vi chans att prata lite mer-

  422. -om hur vi kan se på såna här begrepp
    som periferi.

  423. Är det överhuvudtaget användbart
    att ha en sån...

  424. Att sätta sig i den positionen att vi
    vill placera periferin i centrum?

  425. Blir vi inte alltid...

  426. ..."koloniserade" av centrum-

  427. -för att det alltid handlar om att
    förhålla sig till ett tänkt centrum?

  428. Vad är då det, egentligen?

  429. Vad tänker ni om det?

  430. Vad tycker ni om att använda
    periferibegreppet, egentligen?

  431. -Vill du börja, Madeleine?
    -Ja...

  432. Det är klart att jag har den åsikten-

  433. -att man använder periferin.

  434. Det illustrerar maktrelationer.

  435. Det är ett faktum
    att maktrelationer finns.

  436. Inte sällan handlar det om
    vad man har för medel.

  437. Ekonomiska medel, ofta.

  438. Men sen är ju periferi och centrum
    relationellt.

  439. Det är ju relativt-

  440. -beroende på vilken geografisk enhet
    och skala man pratar om.

  441. Med den logiken kan alla
    vara periferi eller centrum.

  442. Det handlar ju om maktrelationer-

  443. -så att sätta periferin i centrum
    är att förflytta maktrelationerna.

  444. Det tycker jag känns bra.

  445. Jag hade faktiskt
    skrivit ner lite på bussen.

  446. Jag tänkte på den här konkurrensen.
    Det är relationellt.

  447. Vi kan befinna oss i periferin-

  448. -och skapa en typ av tävlan-

  449. -eller den här nervositeten kring:

  450. "Hjälp! Vi måste se till
    att vi är på den här positionen."

  451. Maktrelationer funkar så. Man måste
    jobba för att behålla sin makt.

  452. Det är ganska intressant.

  453. Det är det som jag tror är problemet.

  454. Makt reproduceras ju hela tiden.

  455. Periferin måste reproduceras.

  456. Sen är det inte säkert
    att periferin alltid är en periferi.

  457. Det kan vara som med stockholmare-

  458. -som i väldigt många sammanhang
    utmålas som att vara i centrum-

  459. -och som moderna och progressiva.

  460. Där döljs ju ofta en historia
    av jättestort prekariat-

  461. -som går på tillfälliga
    anställningar. Ett prekariat, alltså.

  462. Det pratar man sällan om
    när man pratar om Stockholm.

  463. Det är diskurs och materiellt.

  464. Blir det lika mycket en stereotyp
    som den här Norrlandsetiketten?

  465. -Jag vet inte om jag...
    -Det är ju det relationella.

  466. De legitimerar varandra.
    Centrum finns inte utan periferi.

  467. Där blir det många tankevurpor.

  468. Hur skulle det vara om det varken
    fanns centrum eller periferi?

  469. Då måste man bli visionär.
    Då måste man tänka nytt.

  470. Men nånting
    som jag kan bli så himla less på-

  471. -är att man förenklar det
    så himla mycket.

  472. Centrum är en stad "versus" nånting
    hela tiden.

  473. Man gör inte kopplingen
    till sig själv.

  474. Det är jättetydligt
    i byars relation till varandra.

  475. Hur fördelas saker ekonomiskt?

  476. Man ställer hela tiden
    Stockholm mot Östersund.

  477. Det är så förenklat.

  478. Man förminskar en diskussion
    och en struktur.

  479. Det finns en trötthet hos folk
    att inte vända blicken mot sig själv-

  480. -och vilja göra den resan.

  481. Det var jättetydligt som hemvändare-

  482. -som stod för något annat
    än de som valde att stanna.

  483. Jag, som stadsbo, är i relation
    till dem som bor i närområdet-

  484. -och på helt andra ställen-

  485. -och som ser Strömsund
    eller Hammerdal som centrum.

  486. Det finns tusen centrum att förhålla
    sig till. Hur funkar då min bild?

  487. Man måste hela tiden omvärdera.
    Det är ett stort jobb att göra.

  488. Det finns en lathet där, tycker jag.
    Att man bara...

  489. "Det här är relationen.
    Östersund-Stockholm."

  490. Det är ett enormt jobb på hemmaplan
    att skapa självkänsla-

  491. -och förstå
    vilken bild man reproducerar.

  492. Där kan jag känna att det är bra
    att vi har periferi och centrum kvar-

  493. -så att folk förstår innebörden.
    Det saknas.

  494. Man pratar om stadsnamn mot varandra
    men inte om vad det innebär.

  495. Det är vettigt att ha det kvar, men
    jag önskar att vi fick tänka nytt.

  496. Att det försvann.

  497. -Vill du lägga till nåt?
    -Precis.

  498. Jag vet inte riktigt hur, men...

  499. Jag har inte sagt nånting om det än-

  500. -men betydelsen av klass...

  501. När du är ute i din by
    så är du inte bara en hemvändare.

  502. Klassrelationen
    är att du är medelklass.

  503. Ja.

  504. Det är också en viktig relation-

  505. -som man måste hålla reda på.

  506. Det var det som var mest intressant
    i min forskning-

  507. -tycker jag själv, när jag kom på
    det. Det kanske är uppenbart.

  508. Norrlänningar representeras
    som arbetarklass.

  509. De är schablonmässigt
    de här "white trash"-personerna.

  510. Dels beskriver man klass-

  511. -inte som ojämlika rättigheter
    till resurser och resursfördelning-

  512. -utan som nånting som är en egenskap.

  513. Man applicerar de egenskaperna
    på en hel region.

  514. Det är en väldigt intressant dynamik-

  515. -de förändringar vi ständigt gör
    och utsätts för.

  516. Man måste hela tiden
    utgå från maktrelationerna.

  517. Vad ser vi här?
    Vem har makt att beskriva vad här?

  518. Kan vi förstå det här
    på ett annat sätt?

  519. Jag tänkte på...

  520. Det sker nu samtidigt en väldig
    urbanisering av det här området-

  521. -som kallas för Norrland.

  522. Det handlar om att centralisera
    till regioncentra-

  523. -eller såna ställen där man ser
    potentiella tillväxtregioner.

  524. Frågan blir då, apropå det här med...

  525. Det skapar ju periferier
    på väldigt många sätt...

  526. ...på långa eller korta avstånd
    från de här centra.

  527. Men vad finns det för utrymme
    för det du var inne på, Helene...

  528. Vad finns det för utrymme för
    samhällskritik som petar på detta?

  529. Det blir på nåt sätt ett tåg
    som inte går att stoppa-

  530. -som du sa här innan.

  531. Det blir svårt att föreställa sig
    en annan utveckling.

  532. Vad säger ni om det?

  533. Vad finns det för öppningar för
    kritiska röster mot den utvecklingen?

  534. -Du tänker i vilken form?
    -Ja.

  535. Vilken form, men också
    under vilka villkor det kan ske?

  536. Nu är jag färgad av att ha varit
    på möte om Storregion Norrland-

  537. -och jag är väl inte jätteimponerad-

  538. -av hur politiker väljer
    att förankra beslut hos medborgarna.

  539. När det gäller det här
    med att förankra det hos medborgare-

  540. -som beslut och såna saker,
    kan jag sakna lusten till det.

  541. Folk som är förtroendevalda-

  542. -eller har ett uppdrag
    att representera folkets vilja...

  543. Inte en enda politiker ställde
    nån fråga till oss som satt där-

  544. -förutom han i Sverigedemokraterna.

  545. Det säger mycket mer om de
    som inte sa något än om honom.

  546. Det finns en ovilja
    att möta oss som bor här-

  547. -för att man förstår
    att tanken om tillväxt...

  548. Jag kan bara prata utifrån mig.

  549. Jag bryr mig
    ganska lite om Jämtlands tillväxt.

  550. Jag är intresserad av
    hur mina barn har det-

  551. -och inte av variabeln tillväxt
    utan av ett fungerande samhälle.

  552. Det måste finnas
    en demokratiseringsvilja.

  553. Kritik på det mötet?
    Nej, det var inte öppet för det.

  554. Det var nästan så att politikerna
    ville gläfsa tillbaka mot publiken.

  555. Det tycker jag var oartigt.

  556. Sen är jag ganska handikappad på
    sociala medier. Där pågår det mycket.

  557. Madeleine, har du...?

  558. Nej, jag är inte...

  559. -Vad du klar?
    -Ja.

  560. Jag tycker också att bland politiker
    finns det inget...

  561. De har väldigt lite handlingsutrymme.

  562. Det kvittar vilka visioner man har.

  563. Det är svårt att stå emot-

  564. -det faktum att de måste göra allt
    för att få investeringar.

  565. Det handlar om att marknadsföra
    sin region och sin stad.

  566. Och en annan viktig förändring-

  567. -efter 90-talskrisen var det här att-

  568. -"Hela Sverige ska leva" blev "Hela
    Sverige ska bidra med tillväxt".

  569. Det är ju såklart en stor förändring.

  570. Man gick ifrån att ha uttalat,
    på sextio- och sjuttiotalet-

  571. -att man skulle ha
    storstadsalternativ.

  572. Man skulle ge möjligheten
    till andra sätt att leva och bo.

  573. Det fanns ju politiker och forskare
    på sextio- och in på sjuttiotalet...

  574. ...som menade att storstäder var
    historiska misstag vi måste fixa.

  575. "Det här är inte bra."

  576. Stadsskeptikerna, liksom. "Det här
    kan väl inte vara människovärdigt?"

  577. Det känns väldigt långt bort i dag.

  578. Men jag ser lite tendenser-

  579. -med pamfletter som på sextiotalet
    om "Detta jävla Norrland".

  580. Det var aktivism bland landsbygdsbor.

  581. Man gjorde sig en röst.
    Man gjorde sig en plattform.

  582. Jag tror att vi
    kan komma tillbaka till det.

  583. Det var ju folkrörelsen
    "Hela Sverige ska leva".

  584. De fick ju till slut
    inflytande politiskt.

  585. Det blev en myndighet.

  586. De lyckades förändra debatten
    och påverka på det sättet.

  587. Jag ser många unga människor i dag-

  588. -som Mimi och Maxida Märak
    och många andra-

  589. -som bor i städer men som gärna
    skulle bo där föräldrarna växte upp.

  590. Jag kanske låter lite idealistisk-

  591. -men jag känner många
    och hör om många-

  592. -som nånstans
    vill ha en alternativ framtid.

  593. Det blir svårare och svårare
    att bo i staden.

  594. Man tänker på de bostäder som byggs
    och man tänker på-

  595. -pressen att arbete
    ska ta så stor del av ens tid.

  596. Den typen av frågor
    är jätteviktig för ungdomar.

  597. Det är ett hårdare klimat och många
    ser landsbygden, eller glesbygden-

  598. -som en väg ut.

  599. Vi har ju pratat en hel del
    om berättandets betydelse-

  600. -och att det är viktigt att det finns
    en mångfald av olika röster.

  601. Vad är det som gör det möjligt-

  602. -att förhålla sig till eller rikta
    kritik mot vad som egentligen händer-

  603. -i glesbygd och periferier-

  604. -där vi har till exempel
    det här ordet...

  605. Det finns en urban norm. Det är ett
    uttryck som bara använts en kort tid.

  606. Det är ett nytt språkbruk som har
    förts in och som bidragit med något.

  607. Sen, i och med gruvboomen-

  608. -har ju den samiska aktivismen
    blivit mycket starkare-

  609. -och vi har också haft-

  610. -Po Tidholms odyssé genom Norrland-

  611. -som på nåt sätt
    har satt det här samtalet-

  612. -om hur vi ska se på Norrland
    i ett slags allmänt medvetande.

  613. Men det som jag kan tycka
    är lite svårt ibland-

  614. -är att få till
    den här mångfalden av röster-

  615. -som kan ha en kritisk blick
    på de processer som pågår.

  616. Det finns till exempel väldigt lite
    berättelser i Po Tidholms Norrland-

  617. -som handlar om
    eller berättas av kvinnor.

  618. Det är en ganska liten del
    av den här kritiken-

  619. -som kan adressera-

  620. -feministiska frågor
    i det här sammanhanget.

  621. Hur ska vi tänka kring det?

  622. Det blir den här historien igen.

  623. Det blir en berättelse om Norrland
    som kan ta plats i...

  624. Om såna här saker som händer-

  625. -kanske på en viss plats-

  626. -som man förknippar mycket
    med periferiidentitet.

  627. Hur kan angripa det, att det blir
    en historia som får ta plats?

  628. Det är som Orientens förbannelse.

  629. Det är bara en berättelse åt gången.

  630. Så är det ju.

  631. -Men du vill ha en lösning?
    -Nej...

  632. Om vi hänger på Helene och försöker
    tänka utanför de begrepp vi har?

  633. Det som Sara och Malin pysslade med,
    böckerna-

  634. -är ett sätt att både vara uppsökande
    och låta folk höra av sig.

  635. En stor del i projekt Skyttmon var
    att jag funderade på hur det vore-

  636. -om det kommit en stojig 28-åring...

  637. ...dit jag bodde i Ås och sagt att
    jag skulle vara med i ett projekt.

  638. "Du ska prata om det här."
    Jag hade aldrig gått med på det.

  639. Men det var exakt det jag gjorde-

  640. -för att jag hade en tanke om
    att de ville bli uppmärksammade.

  641. Det är jobbigt att erkänna.
    Det var ju i höstas det här skedde.

  642. Man lär sig hela tiden saker.
    Man är i process. Det är bra.

  643. Det är så spännande. Nu rör ju inte
    jag mig i forskarvärlden-

  644. -utan jag är ju inom ramen konst,
    och det är mycket som kan vara konst.

  645. Där finns det mycket metoder.

  646. Man får uppmärksamma initiativ.

  647. Ett statligt initiativ som heter
    Konsthänder är en treårssatsning-

  648. -på miljonprogrammen, där man vill
    göra konst och få folk delaktiga.

  649. Hur många miljonprogram har
    Östersund? Inte många. Det är tre.

  650. Redan i presentationen
    går man ut och förklarar-

  651. -att miljonprogrammen
    är projekttrötta.

  652. Jag tror inte att Tensta och
    Körfältet, en förort till Östersund-

  653. -bär på samma problematik
    eller samma projekttrötthet.

  654. Kommer Östersund ens att få del?

  655. Är det ens möjligt att söka till ett
    projekt med den projektbeskrivningen?

  656. Apropå att gå tillbaka
    till det strukturella...

  657. I ett demokratiskt samhälle så har
    man rättigheter och skyldigheter.

  658. Man ska få delta på lika premisser.

  659. Det här projektet haltar i det-

  660. -och det finns en massa bra saker
    som man kan göra i Jämtland...

  661. Jag tappade tråden. Vad pratade
    vi om? Jag hade en slutpoäng.

  662. Var var vi?

  663. Jo, man ska tänka utanför boxen
    och initiera genomtänkta saker.

  664. Man får inte tag i berättelser
    genom en satsning på miljonprogram.

  665. Det är inte relevant för Jämtland.
    Det måste formuleras annorlunda.

  666. Det var min slutpoäng.

  667. Du sa också att i Skyttmon
    har man organiserat sig kollektivt...

  668. ...för att tänka kring-

  669. -och göra saker-

  670. -som är betydelsefulla
    för människor som är verksamma där.

  671. Den här kopplingen till att det
    faktiskt har hänt mycket saker...

  672. Det finns gräsrotsrörelser
    och motståndsrörelser av olika slag-

  673. -och den här typen av aktivism-

  674. -som kanske går bortom
    den typen av toppstyrda initiativ-

  675. -som du ger exempel på där.

  676. Vad kan vi...

  677. Hur kan vi tänka kring
    att det kan ge nya öppningar för...

  678. ...en samhällskritik som kanske inte
    kommer från det hållet som du säger?

  679. Det ser man tecken på överallt.

  680. Jag kan känna att det finns
    ett starkt ljus i den tunneln.

  681. Jag tror att medborgarna håller på
    att förankra det hos sig själva.

  682. De bildar olika typer av kluster-

  683. -för att bli mer potenta
    i diskussion och såna saker.

  684. Jag tycker verkligen att det finns-

  685. -många bra rörelser på gång.

  686. Sociala medier har en jättestor del
    i det, till exempel.

  687. Vad säger du om det?

  688. Jag känner att jag går
    som katten runt het gröt-

  689. -när jag egentligen vill kritisera
    hela det kapitalistiska systemet.

  690. Det är svårt att göra nånting
    inom det systemet-

  691. -och inom den nyliberala ordningen.

  692. Vi kanske måste försöka agera utanför
    med aktivism-

  693. -genom oväntade aktioner
    eller handlingar.

  694. Som du pratar om så är ju
    kommunpolitiker intresserade av-

  695. -hur regionen
    ska kunna uppnå tillväxt.

  696. Att gå bortom den diskursen...

  697. Kapitalismen
    har en centraliserande logik-

  698. -som leder oss till att politiker
    uppmuntrar till urbanisering.

  699. Man ska in till storstäderna.
    Det är effektivare.

  700. Det kostar på-

  701. -att ha befolkningen så utspridd
    i ett land som vårt-

  702. -om ska upprätthålla
    nån typ av välfärd.

  703. Monterar man ner välfärden och blir
    mer beroende av privata alternativ-

  704. -så ser vi att många delar av Sverige
    inte får samma möjligheter...

  705. ...att ha ett bra liv.

  706. Det är väl det
    som är problematiken samtidigt.

  707. Att villkoren för att göra
    aktivistiska saker-

  708. -eller att vara aktivist
    också är ojämlika-

  709. -på olika sätt.

  710. Man kan ju fråga sig
    vad som sätts på spel och av vem.

  711. Vad är det
    den typen av aktion kräver?

  712. Och vad...

  713. Det är ju också en...

  714. Jag vet inte
    om du vill ta det som exempel-

  715. -men det har funnits
    ett slags arbetsrättslig aktivism-

  716. -kring bärplockarnas villkor-

  717. -i Västerbotten till exempel.

  718. Hur har man jobbat
    för att få det till stånd?

  719. -Kan du säga nåt om det?
    -Precis.

  720. Det handlar om att man
    har designat arbetsmigrationslagarna-

  721. -för att passa indiska IT-arbetare...

  722. ...när den största gruppen
    arbetsmigranter är thailändare-

  723. -som åker till bärindustrin.

  724. Man har gjort det möjligt
    att använda sig av bemanningsföretag-

  725. -för att undvika arbetsgivaransvar.

  726. Vi har liksom den här...
    Vad ska man säga?

  727. Det är en nyliberal diskurs
    där arbetsrätt inte premieras.

  728. Men det har ändå funnits-

  729. -fackföreningar och NGO:s i Thailand-

  730. -som arbetar för
    bättre villkor för thailändare.

  731. Sen har man ju också, så klart,
    reagerat på alla skandaler.

  732. Man har varit tvungen att göra nåt
    åt det och nu är det bättre.

  733. Det är fortfarande komplicerat.

  734. Om man pratar om maktrelationer
    och ojämn ekonomisk utveckling-

  735. -så blir det thailändska exemplet en
    ojämn utveckling på en global skala.

  736. Man åker till Sverige för att bidra
    till den svenska bärindustrin.

  737. Det är jättebillig arbetskraft, för
    det är bara så industrin kan fungera.

  738. Det som händer runt omkring oss
    är inte bara...

  739. Det är inte bara att titta på
    maktrelationerna i Sverige.

  740. Man måste också blicka utåt.

  741. Vad händer här,
    i gruvnäringen till exempel?

  742. Vilka konsekvenser får det för andra?

  743. Vi har de här relationerna som är
    viktiga och intressanta att titta på.

  744. I den här nationella kontexten
    är ju Norrland en periferi, absolut.

  745. Men det finns relationer till andra
    periferier i andra delar av världen.

  746. Som avslutning
    hinner vi öppna för lite frågor-

  747. -så gör er beredda
    om ni vill ställa nån fråga.

  748. Jag tänkte på det här med-

  749. -att det finns
    en ganska stark berättelse-

  750. -om glesbebyggda områden.

  751. Att det aldrig händer nånting där.

  752. Det är kopplat till tomheten.

  753. Samtidigt är det också så-

  754. -att för oss som har funnits
    och finns på såna platser-

  755. -blir det också väldigt tydligt att
    många människor gör saker hela tiden.

  756. De upprätthåller olika funktioner-

  757. -även om det är sånt
    som egentligen kanske inte-

  758. -får nån uppmärksamhet nån gång.

  759. Jag tänker att det är...

  760. Inom gruvmotståndsaktivismen,
    till exempel-

  761. -som jag har kommit i kontakt med
    i min forskning-

  762. -är det väldigt många kvinnor-

  763. -som driver
    de här motståndsrörelserna.

  764. Det finns alltid tanter-

  765. -i en by någonstans som gör att saker
    och ting löser sig, på nåt sätt.

  766. Men det får inte plats-

  767. -i berättandet
    om glesbebyggda platser.

  768. Det gör nånting
    med vad det finns för plats-

  769. -för aktivism
    som kan vara uttalat feministisk.

  770. Det kanske mer är en fråga
    att ställa till publiken.

  771. Vad har ni för erfarenheter?

  772. -Har du nåt exempel i boken?
    -Ja.

  773. Apropå att inget händer var det bråk
    kring Mellon och Östersund.

  774. Det var en artikel av en journalist
    som heter Björn Barr, i Expressen-

  775. -med titeln
    "Det är kul när det händer nåt".

  776. Han åkte upp när Östersund
    hade delfinal i Melodifestivalen-

  777. -och skrev en uppmärksammad text.

  778. Det slutade med att han gjorde ett
    byte med en kulturjournalist på ÖP.

  779. De bytte redaktioner i tre dagar
    och skrev om sina upplevelser.

  780. Det som jag tyckte gick helt missat
    i debatten-

  781. -var inte egentligen det han skrev
    utan vad en kommunpolitiker sa.

  782. Jag tyckte att det försvann.

  783. "Kommunstyrelsens ordförande,
    utan fjäderboa men med lila kofta"-

  784. -"slår ut med armarna när hon
    berättar hur glad hon blev."

  785. "'När vi fick frågan /.../ trodde jag
    att nån skämtade med mig.'"

  786. "'Det blir en dörröppnare
    för andra.'"

  787. "'Produktionsbolag kanske lägger
    ett turnéstopp här.'"

  788. "'Vi gör det för att folk ska känna
    att det händer nåt i Östersund.'"

  789. "'Man ska inte underskatta värdet
    av att media rapporterar om staden.'"

  790. "'Du sitter ju här. Den här boosten
    för staden är viktig.'"

  791. "'Det handlar om
    att lyfta sig lite.'"

  792. Det här är enormt problematiskt.

  793. Det finns många problematiska delar.

  794. Dels att självbilden är
    att det inte duger som det är.

  795. Man skulle egentligen vilja ägna
    tre dygn åt att prata om kapitalism-

  796. -men sett till ett mindre område-

  797. -så är tanken hela tiden att folk
    ska flytta till stan, till Östersund.

  798. Det är så enormt viktigt.

  799. Som hemvändare blir man den utbildade
    som kan lyftas som det goda exemplet.

  800. Det är hela tiden på bekostnad av de
    som stannar. Det är en maktstruktur.

  801. Det kom inte upp
    i den lokala diskussionen.

  802. Man lyfte hans ton mot Östersund
    och inte vad kommunalrådet sa.

  803. Det finns ett enormt jobb att göra.

  804. Det är dags att ta till aktivism
    och inte bry sig om...

  805. Man måste godkänna det för sig själv.

  806. "Det här är värt att ta strid för."

  807. "Det här är inte min talan.
    Hur kan jag få fram min talan?"

  808. Så det är kul när det händer nåt...

  809. Det där är precis det här tävlandet
    mellan platser.

  810. Det är några som står där och gärna
    vill vara värd för Melodifestivalen.

  811. Det är resultatet.

  812. Det finns ju några enkla-

  813. -inarbetade strategier
    som alla kommuner använder.

  814. Det är att arrangera nåt.

  815. Det kostar ofta mycket pengar, men
    handlar om att sätta sig på kartan.

  816. Bara som en avslutning...

  817. Pratar ni om att det som hände
    i just det exemplet-

  818. -döljer eller nedvärderar-

  819. -sånt som faktiskt händer
    eller det som också finns?

  820. Att det är så att man,
    på nåt sätt, inifrån-

  821. -undervärderar sånt som kanske sker-

  822. -på väldigt många platser?

  823. Det finns ett annat citat
    av en kommunpolitiker i Östersund.

  824. Östersund har en tydlig profilering
    som vinterstad.

  825. En politiker sa angående kultur:

  826. "Det går inte att marknadsföra
    nåt som inte finns".

  827. Det är ett stort problem för alla som
    arbetar med kultur i hela Jämtland.

  828. Den här typen av problematik...
    Man är i ett vägskäl.

  829. Accepterar man det eller inte?
    Nej, självklart inte.

  830. Man kan inte säga att det inte
    finns nånting att marknadsföra-

  831. -för det innebär att den politik
    man för inte inkluderar det området.

  832. Man har inte kunskapen att förstå
    vilka som arbetar med det.

  833. Man bär inte på den kunskapen.

  834. Där finns det ett ganska...

  835. Det är nästan så
    att jag blir aggressiv.

  836. Jag kan känna att det bara är dumt
    att man inte fattar vad man säger.

  837. Det finns en... Ja...

  838. Vi stoppar där så länge.

  839. Sen lämnar vi över till frågor.

  840. Tack för en intressant diskussion.

  841. När ni pratar om Norrland
    som att det vore tomt...

  842. Har ni, när ni har kollat på det,
    stött på temat militarisering?

  843. Ni pratade om protester
    mot gruvindustri och så.

  844. Jag har själv varit på protester
    i Luleå mot de här Natoövningarna.

  845. Är det nånting som har kommit fram
    från ett feministiskt perspektiv?

  846. Det skulle vara ett intressant tema.

  847. Är det nån som har en kommentar?

  848. Det är jätterelevant, så klart.

  849. Vi har ju skrivit lite om
    hur landsbygden har olika funktioner.

  850. Ibland finns det få möjligheter.

  851. Vi har använt oss av teoretikern
    Victoria Lawson, som pratar om-

  852. -att glesbygden kan delas in
    i två olika kategorier.

  853. "Playgrounds" för turism-

  854. -men också "dumping grounds"-

  855. -alltså platser
    där man kan ha råvaruutvinning-

  856. -eller Natoövningar.

  857. Det finns också "unseen grounds"
    som inte är attraktiva för nån.

  858. Alltså stora delar
    av Västerbottens inland.

  859. Det är verkligen på det sättet-

  860. -som landsbygden kan artikuleras-

  861. -i en nyliberal diskurs.

  862. Det är intressant som du säger.

  863. Man skulle kunna sätta det
    i samband med-

  864. -att det är de här väldigt
    maskuliniserade aktiviteterna-

  865. -som krigsövningar...

  866. ...och nya gruvor och liknande-

  867. -som är klassiska kraftuppvisningar-

  868. -som reproducerar bilden av nationen-

  869. -som stark och kraftfull,
    med hjälp av den typen av bilder.

  870. Då blir ju det en yta-

  871. -det som uppfattas som obefolkat.
    Vi kan ändå vara där.

  872. Det kanske kan öppna för det.

  873. Det är en väldigt intressant aspekt
    som är viktig att ta upp.

  874. Jag var lite sen i morse och hann se
    en tv-bild på ett kryssningsfartyg-

  875. -på väg in till Härnösands djuphamn.

  876. Det kunde bli ett flyktingmottagande
    enligt ett förslag.

  877. En kommentar från en äldre man var:

  878. "Sånt ska vi inte ha i Härnösand."

  879. "Det ska beredas noggrant"-

  880. -"så att invånarna får tillfälle
    att tala om hur de vill ha sin stad."

  881. Fortsättning följer. Jag är nyfiken.

  882. Nu vet inte jag om jag hörs...

  883. -Har vi fler frågor?
    -Eva har en fråga.

  884. Jag vill fråga om formen
    för din projektredovisning, Helene.

  885. Det är intressant.

  886. Pappersboken tvingas artikulera sig
    på nya sätt i det digitala bruset.

  887. Jag tycker mig se en "girlesque"
    flickestetik. Är det medvetet?

  888. Jag var tvungen att googla på husen.

  889. Finns det en koppling
    mellan husformen och din bokform?

  890. Vad kul att du uppmärksammade
    estetiken. Det är jättemedvetet.

  891. Jag hade till att börja med en ganska
    stram bild av hur det skulle bli.

  892. Jag visste att det skulle bli en bok.

  893. Det här var ett projekt av nio
    inom ett större, regionalt projekt-

  894. -där en konstnär skulle samarbeta med
    en plats i varje kommun i Jämtland.

  895. Det var den stora formen.
    Man fick ansöka och jag kom med.

  896. Så här direkt på volley-

  897. -ville jag göra nånting svart-vitt,
    stramt och snyggt.

  898. Jag ville
    att man skulle ta boken seriöst.

  899. Apropå vad som är kodat med olika
    saker, som manligt och kvinnligt...

  900. Mitt behov av att få boken godkänd av
    en viss publik och tagen på allvar-

  901. -satt mycket i det tänket.

  902. Då tänkte jag att
    "det måste jag göra uppror mot".

  903. Det måste ju få finnas en estetik...

  904. Platsen kan ha många uttryck.
    Den här gången blev det så här.

  905. Parallellt jobbade jag med ett
    projekt om avundsjuka och tjejighet.

  906. En del av det har smugit sig in här.

  907. När jag bestämde mig för att det inte
    behövde vara stramt och grafiskt-

  908. -släppte det lös mycket kreativitet.

  909. Det var en fröjd att binda 30 böcker-

  910. -och leka med fotomontage.

  911. Får man göra så med en reportagebok?

  912. Får man ha bokmärken
    på katter och pärlor? Är det okej?

  913. Ja, det är det. Den har ett
    ISB-nummer och finns på biblioteken.

  914. Det var jättemedvetet-

  915. -och väldigt nyttigt för min process.

  916. Jag måste tänka flera vändor
    på hur det skulle se ut.

  917. Nu kommer tidspolisen.

  918. Jag ska börja med att tacka Helene
    och Madeleine så väldigt mycket.

  919. Vi skulle kunna sitta här i tre dygn-

  920. -men nu fick vi en och en halv timme.

  921. -Tack så jättemycket.
    -Tackar.

  922. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Centrum, periferi och identitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Europa, Geografi, Kulturell identitet, Kulturgeografi, Norden, Norrland, Urbanisering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.