Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Det ideala "offret"Dela
  1. Vem är ett våldsoffer?

  2. Det finns ett juridiskt svar på vem
    som kan betraktas som ett våldsoffer.

  3. Det finns också föreställningar,
    berättelser och bilder-

  4. -om vem ett våldsoffer
    är eller kan vara.

  5. Den mediala och populärvetenskapliga
    bilden, föreställningen, berättelsen-

  6. -om ett våldsoffer,
    "det ideala våldsoffret"-

  7. -den som inte kan ifrågasättas
    som våldsoffer-

  8. -är ofta en svag och hjälplös person,
    gärna en kvinna-

  9. -som håller på med oklanderliga
    saker, till exempel joggar-

  10. -och plötsligt blir överfallen
    av en grov, okänd gärningsperson-

  11. -ofta en man.

  12. Den bilden av ett våldsoffer ger ofta
    en bild av våldsoffret som passivt-

  13. -en människa som inte gör motstånd-

  14. -som inte klarar av förövarens kraft.

  15. Människor som blir utsatta för olika
    brott, till exempel våldsbrott-

  16. -talar inte alltid om sig själva
    som offer-

  17. -även om de behöver göra det-

  18. -för att få den hjälp
    de kan vara i behov av som offer.

  19. Intervjustudier med män visar att män
    som har utsatts för våldsbrott-

  20. -ofta beskriver
    våldet och situationen som extrem.

  21. Det var en speciell situation som
    gjorde att de inte kunde hantera den-

  22. -som de borde ha gjort som män.

  23. Bilden av dem själva som
    män och våldsoffer går inte ihop.

  24. Det är svårt
    att se en Rambo som ett våldsoffer.

  25. Jag forskar om våld
    i nära relationer.

  26. Jag gör det med Lotta Brännström
    som sitter där.

  27. Våld i nära relationer
    pratas ofta om som kvinnomisshandel.

  28. När jag pratar om detta
    är det tydligt att vi har den bilden-

  29. -den heterosexuella, vuxna kvinnan-

  30. -som offer
    i våldet av sin manliga partner.

  31. Vi märker när vi försöker få kontakt
    med andra människors erfarenheter-

  32. -människor som har erfarenhet
    av våld i homosexuella relationer-

  33. -eller män som har blivit utsatta
    för våld av kvinnor-

  34. -att det är svårt att få de rösterna.

  35. Vi vet att det finns våld i alla
    relationer, i alla samhällsklasser-

  36. -men det är den heterosexuella,
    vuxna kvinnan som gör sig hörd-

  37. -som våldsoffer i nära relationer.

  38. Den bild många har av våldsoffret här
    är en svag och hjälplös kvinna-

  39. -som blir det lätta bytet för mannen,
    den våldsamme mannen-

  40. -och som inte förmår att ta sig ur
    relationen på egen hand.

  41. Enligt narrativ teori-

  42. -relaterar alla människor
    till de offentliga berättelserna-

  43. -till exempel de mediala
    eller populärvetenskapliga bilderna-

  44. -eller på
    populärkulturella bilder av offer-

  45. -i pratet om sig själva.

  46. Alla människor har också en unik
    upplevelse som påverkar berättelsen.

  47. Därmed
    är den personlig berättelsen unik-

  48. -men också del
    av en större, offentlig berättelse.

  49. Forskningsstudier om män som utsätts
    för våld innehåller ofta analyser-

  50. -om hur normer om maskulinitet
    påverkar deras sätt att prata.

  51. Men i studier med kvinnor görs sällan
    den typen av genusanalyser.

  52. Lotta och jag
    har varit intresserade av-

  53. -hur kvinnor som levt
    i en heterosexuell relation med våld-

  54. -pratar om sig själva i relation
    till bilden av det ideala offret-

  55. -hur de skapar olika femininiteter
    i sitt sätt att positionera sig-

  56. -i relation till den föreställningen-

  57. -eller berättelsen
    av vem det ideala offret är.

  58. Vi har gjort intervjuer
    med 14 kvinnor-

  59. -som utsatts för våld av sin partner
    i en heterosexuell vuxenrelation.

  60. Det har varit kvinnor
    mellan 22 och 63 år gamla-

  61. -som levt mellan 2 och 30 år
    i relationen.

  62. Vi kom i kontakt med dem
    via nätverk för våldsutsatta-

  63. -så de har själva sökt kontakt
    med oss genom det nätverket.

  64. Under intervjuerna har de berättat
    om sina relationer och vägen ut.

  65. Vi var intresserade av
    hur de pratar om sig själva.

  66. Är det bilden som vi ofta har
    av den svaga, hjälplösa kvinnan?

  67. Är det den berättelsen som kommer
    fram när kvinnorna själva berättar-

  68. -om sig och sina erfarenheter
    i relationen?

  69. De berättelser som vi har kunnat se
    går i lite olika banor.

  70. En del pratar om sig själva
    som det typiska offret-

  71. -den offentliga berättelsen om sig
    som svag och hjälplös i relationen-

  72. -om mannen som "besten"
    som fångar dem i sitt våld.

  73. Det finns alternativa berättelser-

  74. -som liknar den offentliga
    berättelsen men som tar andra vägar-

  75. -och visar på ett visst motstånd
    i handlingen, ett visst agerande.

  76. Sen finns det också berättelser som
    tar tydligt avstånd från offerbilden-

  77. -som i stället visar handlingskraft-

  78. -där kvinnorna beskriver sig själva-

  79. -som medborgare
    som är aktiva i sitt handlande-

  80. -och som har kunnat se igenom.

  81. Det är olika hos olika kvinnor-

  82. -olika berättarröster
    ger olika bilder av de här typerna-

  83. -men en person kan också positionera
    sig på olika sätt under olika delar.

  84. När de berättar...
    Vi har ju pratat med dem-

  85. -från att de först träffade mannen-

  86. -till relationen var över,
    om man kan säga att den är över...

  87. Många upplever att de lever i den
    fast det har gått många år.

  88. Det är en lång process,
    och ofta svänger berättelsen.

  89. Man intar olika positioner
    under olika faser av sin berättelse.

  90. Rita, som vi träffade-

  91. -inleder sin berättelse med att
    beskriva sig som kärlekstörstande-

  92. -då hon som tonåring träffade den man
    hon skulle leva 30 år med.

  93. Hon miste sin mamma som barn och var
    på undantag i pappans nya relation.

  94. Rita säger att hon kände sig
    ensam och övergiven.

  95. "För mig var det fantastiskt att det
    fanns nån som brydde sig om mig."

  96. "Jag har alltid sett mig som Askungen
    i konstellationen som styvbarn"-

  97. -"med en pappa som inte vågade
    stå upp för mig som jag hade önskat."

  98. Rita talar om sig själv som sårbar-

  99. -och beskriver mannen
    som ett substitut för kärlek.

  100. Senare i berättelsen porträtterar hon
    sig både som svag och stark.

  101. Hon säger att våldet normaliserades
    och att hon lät mannen styra henne.

  102. Hon pratar om sig som en marionett.

  103. "Jag klädde mig som en hora,
    för han ville det."

  104. Hon nämner olika strategier för att
    överleva och ta sig ur relationen-

  105. -genom att ta bilder på blåmärken,
    spela in våldsamma bråk-

  106. -anmäla till polisen och så vidare.

  107. Genom att beskriva strategierna för
    motstånd ger Rita en alternativ bild-

  108. -till den offentliga bilden av sig
    själv som ett hjälplöst offer.

  109. Ett annat exempel är Lena
    som presenterar en alternativ bild-

  110. -när hon beskriver
    ingången i relationen.

  111. "Han var lite
    som ett missförstått geni"-

  112. -"och jag förstod honom
    som ingen annan."

  113. Hon talar om mannen som i behov
    av hjälp för att bli sitt sanna jag-

  114. -geniet som ingen annan förstod.

  115. Mannen porträtteras som överlägsen-

  116. -men ändå i behov av henne
    för att kunna förverkliga sig.

  117. Lena blev snabbt gravid,
    och då började våldet på allvar.

  118. Hon lämnar mannen kort efter
    att barnet har fötts. Hon säger:

  119. "Det blev aldrig normaliserat.
    Jag kunde se hur knäppt det var."

  120. "Jag flyttade hem till min farmor
    med barnet."

  121. När Lena beskriver vägen ut
    presenterar hon en motbild-

  122. -en annan bild, en kontrast
    till det hjälplösa offret.

  123. Hon beskriver sig som en ansvarsfull
    mamma som tar steget ur situationen.

  124. Hon tar avstånd från att våld blir
    normaliserat i alla nära relationer.

  125. "Det kom aldrig så långt", säger hon.

  126. Hon förstod
    att relationen var destruktiv-

  127. -och agerade snabbt
    för att skydda sig och barnet.

  128. Lena positionerar sig som en
    ansvarsfull och respektabel kvinna.

  129. Exemplen visar hur olika positioner
    kommer fram i samma berättelse.

  130. Det finns också omfattande mönster.

  131. Hur personen talar om sig själv beror
    på hur länge hon var i relationen.

  132. De som har lämnat relationen tidigt
    positionerar sig som aktörer-

  133. -en kontrast och motbild
    till bilden av det passiva offret.

  134. De som har stannat länge i relationen
    beskriver sig oftare som hjälplösa.

  135. Inte sällan hänvisar de till
    att de har hört att det ofta är så-

  136. -att männen lätt tar de byten
    som är svaga och hjälplösa.

  137. Ingen talar dock om sig själv
    uteslutande som ett offer.

  138. Det finns i alla berättelser
    ett visst mått av motstånd.

  139. Hur tiden efter uppbrottet har varit
    har också stor betydelse.

  140. Många har haft
    långdragna vårdnadstvister.

  141. De beskriver sig själva
    som "outsiders"-

  142. -som om de står vid sidan av-

  143. -och betraktar det som sker,
    vårdnadsärendet, på avstånd.

  144. De beskriver sig själva
    som missförstådda, inte trodda på.

  145. Den positioneringen är vanlig också
    bland offer för andra typer av brott-

  146. -som inte har fått den hjälp
    de anser sig behöva av myndigheter.

  147. De vi pratat med betonar att de,
    trots att de har satts på undantag-

  148. -ändå har varit ansvarsfulla mammor
    som gör allt för sina barn.

  149. Smärta och stolthet
    blandas i deras berättelse.

  150. De vars män hamnat i fängelse och som
    inte har haft problem med vårdnaden-

  151. -beskriver sig som styrkta
    och frigjorda efter uppbrottet.

  152. De uppehåller sig bara kort
    vid vårdnadsärendet-

  153. -och beskriver det mer
    i sakliga termer.

  154. Berättelserna visar på komplexiteten
    i hur människor pratar om sig själva-

  155. -hur positioneringen kan skifta-

  156. -och att sammanhanget
    har stor betydelser för vad som sägs.

  157. Berättelserna synliggör också normen
    om kvinnan som en ansvarsfull mamma.

  158. Det är i relation till barnen
    som de beskriver sig som starka-

  159. -oavsett om de gör det
    i andra avseenden.

  160. Att tala om sig själv som svag-

  161. -verkar inte vara lika problematiskt
    som det kan vara för män.

  162. Däremot vill de som vi har träffat
    beskriva sig själva som goda mödrar-

  163. -ett tecken på att diskursen
    om det goda moderskapet är starkt.

  164. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det ideala "offret"

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Medicin, Misshandel, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Vanvård, Våld i nära relationer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.